MOTIVERING

1. BAKGRUND

Efter ett brett samråd med medlemsstater och berörda parter och en konsekvensanalys föreslår kommissionen en ändring av övervakningsmekanismen som upprättades enligt Europeiska parlamentets och rådets[1] beslut nr 280/2004/EG genom att ersätta det beslutet. Förslaget syftar till att förbättra det befintliga övervaknings- och rapporteringssystemet för att säkerställa uppfyllandet av unionens och medlemsstaternas åtagande och förpliktelser enligt gällande och framtida internationella klimatförändringsöverenskommelser, för att uppfylla de lagliga kraven i paketet om klimatinsatser och förnybar energi och för att understödja utveckling av instrument för begränsning och anpassning av klimatförändringar på unionsnivå.

Kommissionen föreslår att beslut nr 280/2004/EG ersätts av en förordning med anledning av lagstiftningens bredare ram, det ökade antalet berörda parter, övervakningsmekanismens starkt tekniska och harmoniserade slag och för att underlätta dess genomförande.

· Motiv och syfte

Ändamålet med Förenta nationernas konvention om klimatförändringar (UNFCCC), som godkändes å Europeiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 94/69/EG[2] av den 15 december 1993 om slutande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring, är att uppnå en stabilisering av koncentrationen av växthusgaser (GHG) i atmosfären på en nivå som skulle förhindra farliga antropogena inverkningar på klimatsystemet. För att uppfylla detta mål får den övergripande globala årliga ökningen av ytans medeltemperatur inte överskrida 2 ºC över de förindustriella nivåerna. Den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) visar att de globala utsläppen av växthusgaser måste kulminera 2020 för att nå detta mål.

Kyotoprotokollet, vilket antogs av unionen den 31 maj 2002[3] trädde i kraft den 16 februari 2005. Protokollet ställer upp bindande mål för att minska eller begränsa utsläppen av växthusgaser för unionen och medlemsstaterna (förutom Malta och Cypern). I mars 2007 gjorde det Europeiska rådet även ett starkt åtagande att minska EU:s övergripande utsläpp av växthusgaser med minst 20 % under nivåerna för 1990 till 2020 och med 30 % under förutsättning att de andra i-länderna åtar sig jämförbara utsläppsminskningar och att de ekonomiskt mer avancerade utvecklingsländerna bidrar i enlighet med deras respektive förmågor. Paketet om klimatinsatser och förnybar energi som antogs i december 2008 omvandlade minskningsmålen på 20 % till lag. Dessa mål förekommer även i beslut 2/CP.15 (”Köpenhamnsöverenskommelsen”), vilken unionen och medlemsstaterna godkände den 28 januari 2010.

Syftet med beslut nr 280/2004/EG, nedan kallat ”beslutet om övervakningsmekanism”, var att fastställa en mekanism för att övervaka alla utsläpp från källor och upptag i sänkor för växthusgaser som inte omfattas av Montrealprotokollet, att utvärdera medlemsstaternas framsteg med sina åtaganden enligt UNFCCC och Kyotoprotokollet, att genomföra rapporteringskraven enligt UNFCCC och Kyotoprotokollet, och se till att de uppgifter som unionen och medlemsstaterna rapporterar till UNFCCC-sekretariatet inkommer i tid och är uttömmande, tillförlitliga, samstämmiga, jämförbara samt präglas av öppenhet.

Syftena med den föreslagna granskningen är att

– i övervakningsmekanismen återspegla rapporteringskraven som uppstår från UNFCCC, Kyotoprotokollet och kommande beslut som antas i enlighet därmed avseende utsläpp av växthusgaser och ekonomiskt och tekniskt understöd till utvecklingsländerna,

– hjälpa unionen och medlemsstaterna uppfylla sina begränsningsåtaganden och genomföra paketet om klimatinsatser och förnybar energi,

– understödja utveckling av nya unionsinstrument för klimatförändringsbegränsning och anpassning.

Detta förslag gör även förbättringar i övervaknings- och rapporteringskraven om utsläpp av växthusgaser som följer av sex års erfarenheter av beslut nr 280/2004/EG och dess genomförandebestämmelser, nämligen beslut nr 2005/166/EG[4], och erfarenheter från att genomföra olika UNFCCC-krav.

· Allmän bakgrund

Behovet att granska beslutet om övervakningsmekanism är baserat på följande skäl.

– Beslut nr 280/2004/EG om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet och dess genomförandebestämmelser är de huvudsakliga instrumenten för övervakning, rapportering och verifiering av växthusgasutsläpp. De anger detaljerna för rapportering av antropogena växthusgasutsläpp från källor och upptag i sänkor, för att ge information om nationella program för att minska utsläppen, om prognoser för växthusgasutsläpp och om klimatförändringspolitik och åtgärder enligt UNFCCC.

– Sex års erfarenhet av att tillämpa dessa två beslut och erfarenheter som gjorts under internationella förhandlingar och vid tillämpning av olika UNFCCC-krav har visat att det finns områden där betydande förbättringar skulle kunna åstadkommas. Dessutom kräver behovet av att öka begränsande åtgärder på EU- och medlemsstaternas nivå och att uppfylla nya och kommande internationella och inhemska åtaganden, inbegripande Europa 2020-strategin, ett förbättrat övervaknings- och rapporteringssystem.

– För att möta farhågorna om det tilltagande hotet från en global klimatförändring till följd av ökande koncentrationer av växthusgaser i atmosfären genomför och planerar unionen en rad olika åtgärder och begränsningspolitik. Att skapa ett stabilt övervaknings-, utvärderings-, rapporterings- och verifieringsramverk för utsläpp av växthusgaser är en viktig del av denna process eftersom det på ett effektivare sätt låter EU utveckla och tillämpa kommande politiska strategier och att bedöma och visa att man uppfyller sina åtaganden.

– På partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP) i UNFCCC:s regi i Köpenhamn (COP 15) åtog unionen och medlemsstaterna sig att tillhandahålla betydande snabbstarts- och långsiktig klimatfinansiering och tekniskt stöd till utvecklingsländer. På COP 16 i Cancun kom länderna överens om (punkt 40 i beslut 1/CP.16) att varje i-land inom UNFCCC ska öka rapporteringen om tillhandahållandet av ekonomisk, teknisk och kapacitetsbyggande understöd till utvecklingsländernas parter. En utökad rapportering är avgörande för erkännandet av unionens och medlemsstaternas ansträngningar för att uppfylla sina åtaganden.

Närmare bestämt kommer granskningen av beslutet om övervakningsmekanism att försöka ta itu med följande problem:

(1) Det befintliga övervaknings- och rapporteringssystemet för utsläpp av växthusgaser och begränsande åtgärder är inte tillräckligt för att tillämpa nya krav som följer av ny lagstiftning och nya internationella utvecklingar inom UNFCCC.

Paketet om klimatinsatser och förnybar energi som rådet och det europeiska parlamentet kom överens om 2009 införde nya krav på övervakning och rapportering för medlemsstaterna. Dessa behöver införlivas i det befintliga övervaknings- och rapporteringssystemet för att få effekt. ”Cancunöverenskommelserna” (beslut 1/CP.16) inom UNFCCC kräver också förbättrad rapportering av utsläpp och begränsande åtgärder i uppföljningen av Kyotoprotokollet.

(2) Det finns otillräcklig information på EU-nivå för att stödja utveckling och tillämpning av framtida politiska strategier.

Inom ett antal områden/sektorer med stor betydelse för en minskning av växthusgasutsläpp och vidtagande av åtgärder på EU-nivå finns det för närvarande ingen, eller otillräcklig information för att underbygga utformning och tillämpning av en effektiv politik. Dessa områden är a) sjötransporter, b) luftfart, c) markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), och d) anpassning.

(3) Det nuvarande övervaknings- och rapporteringssystemet tar itu med utsläpp av växthusgaser och begränsande åtgärder och tar inte hänsyn till och säkerställer inte heller efterlevnad av nya åtaganden inom UNFCCC avseende tillhandahållandet av ekonomiskt och tekniskt understöd till utvecklingsländer.

Unionen har gjort ett internationellt åtagande att ge utvecklingsländer betydande snabbstarts- och långsiktigt ekonomiskt och tekniskt klimatstöd. Öppenhet och vittomfattande information om typen av och mängden stöd som ges är avgörande för att säkerställa unionens synlighet, att unionens klimatförändringsbudskap framförs på ett effektivt sätt och trovärdighet gentemot våra internationella partner. Problemen som identifieras ovan har ofta lett till allvarlig kritik från andra länder om att unionen och dess medlemsstater inte uppfyller sina åtaganden och dessa behöver åtgärdas.

(4) Ytterligare upplysningar och information behövs för att övervaka framstegen som görs mot utsläppsbegränsningsmålen, i synnerhet enligt Europa 2020-strategin.

Europa 2020-strategin, unionens nya integrerade ekonomiska politiska strategi för tillväxt och jobb, inbegriper unionens och nationella utsläppsbegränsningsmål som överordnade mål.

(5) När det gäller de uppgifter som rapporteras enligt beslutet om övervakningsmekanism finns en observerad brist på öppenhet, de inkommer inte i tid, har bristande konsekvens, är inte uttömmande, tillförlitliga eller jämförbara.

Den förhållandevis höga andelen fall med otillräcklig efterlevnad under de senaste åren tyder på att det befintliga övervaknings- och rapporteringssystemets öppenhet, tillförlitlighet, konsekvens och effektivitet skulle kunna förbättras.

(6) Erfarenheten har visat att det finns ett trängande behov av att förenkla och effektivisera de nuvarande rapporteringskraven.

Erfarenheterna från genomförandet av beslutet om övervakningsmekanism har visat att vissa rapporteringskrav inte gav de förväntade resultaten eller så användes inte informationen på förväntat sätt. Det har även visat sig att kopplingarna mellan rapporteringsinstrumenten skulle kunna förbättras.

· Gällande bestämmelser

Övervakningsmekanismen är för tillfället upprättad enligt beslut nr 280/2004/EG, vilket kommer att upphävas av detta förslag.

· Förenlighet med Europeiska unionens politiska strategier och mål på andra områden

Granskningen av beslutet om övervakningsmekanism

– bidrar till de övergripande målen för paketet om klimatinsatser och förnybar energi att minska de globala utsläppen av växthusgaser, är förenligt med de enskilda rättsliga instrumenten som antagits som en del av paketet och syftar till att förbättra genomförandet av ytterligare politiska strategier på områden som ännu inte omfattas i tillräcklig grad av paketet,

– ligger i linje med diskussionerna inom UNFCCC om framtida mätnings-, rapporterings- och verifieringssystem (MRV) för utsläpp, åtgärder och tillhandahållandet av ekonomiskt stöd både avseende de problem som föreslås till att omfattas och rapporteringsområdena som valts ut för förbättring,

– ligger i linje med Europa 2020-strategin, vilken inbegriper åtagandet att begränsa utsläppen som ett av sina överordnade mål och som kräver att uppdaterad och aktuell information görs tillgänglig om klimatförändringsåtgärder för att övervaka framstegen som gjorts av medlemsstaterna och unionen,

– ligger i linje med förenklingen av och en bättre tillsyn av unionens mål, eftersom granskningen bygger på erfarenheter som gjorts vid genomförandet av och den återkoppling man fått från berörda parter. Granskningen syftar till att ta itu med svagheterna och problemen som identifierats och att förenkla rapporteringskraven, på lämpligt sätt. De nya kraven har anpassats efter och noggrant tagit hänsyn till befintliga rapporteringsflöden och informationsbehov.

2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYSER

· Samrådsmetoder, huvudmålsektorer och allmän profil på de svarande

Förutom expertmöten och arbetsmöten hölls ett samråd på internet med berörda offentliga parter som täcker alla aspekter av den planerade granskningen av beslut nr 280/2004 från den 7 mars 2011 till den 29 april 2011. Frågeformuläret på internet var tillgängligt från generaldirektoratets hemsidor för klimatåtgärder och ”Din röst”. Frågeformuläret gjordes tillgängligt på alla officiella språk och vederbörlig omsorg togs för att informera berörda parter. Svar mottogs från enskilda privatpersoner, nationella myndigheter, icke-statliga organisationer, privata företag, industrigrupper och en forskningsinstitution.

· Resultatet av den offentliga samrådsprocessen på internet

Informationen som samlades in via samrådet med de berörda parterna på internet antyder att EU:s medborgare har ett stort intresse för klimatförändringsinformation och stödjer ytterligare förbättringar av rapporteringssystemet, i synnerhet avseende informationens omfattning och öppenhet. Sammanfattningsvis tyckte de svarande att, trots en förhållandevis god mängd av och kvalitet på information och uppgifter om klimatförändringar finns det fortfarande utrymme för förbättringar och majoriteten av de svarande ansåg att det skulle vara värt att förbättra kraven på alla de områden som beaktas i denna konsekvensanalys. Resultaten av samrådet finns tillgängliga på internet[5].

· Medlemsstaternas samråd

Två arbetsmöten, en serie tekniska och sektorspecifika expertmöten och ett antal projekt utfördes 2009, 2010 och 2011 för att informera medlemsstaterna om granskningen av beslutet om övervakningsmekanism. Vid dessa möten kom medlemsstaterna överens om att det fanns ett behov av att granska beslutet om övervakningsmekanism för att ta hänsyn till utvecklingen inom unionen och på internationell nivå och erfarenheter man fått genom dess genomförande. Medlemsstaterna var emellertid oroade över att få en ökad administrativ börda.

Sju medlemsstater (Finland, Tyskland, Ungern, Nederländerna, Slovakien, Spanien och Sverige) åtog sig frivilligt att tillhandahålla information om den administrativa bördan/kostnaderna. Dessa medlemsstater tillfrågades två gånger via frågeformulär. Emellertid svarade endast 5 (Finland, Tyskland, Nederländerna och Sverige) på det andra frågeformuläret. Den låga andelen svar på det andra frågeformuläret beror främst på det faktum att frågorna främst gällde nya bestämmelser som kommer att införas enligt den nya förordningen om övervakningsmekanism. Således fann medlemsstaterna det svårt att uppskatta den möjliga administrativa bördan. Som en uppföljning och i enlighet med rådet från styrgruppen för konsekvensanalys kontaktades medlemsstaternas representanter via telefon och e-post för att få ytterligare upplysningar eller för att klargöra den inlämnade informationen. Denna process genererade den slutliga informationen om den administrativa bördan som underbygger konsekvensanalysen.

· Konsekvensanalys

Konsekvensanalysen undersökte flera problem, inbegripande:

– EU-gransknings- och efterlevnadscykel enligt beslutet om insatsfördelning.

– Rapporteringskraven för utsläpp från internationell sjötransport.

– Rapporteringskrav avseende icke CO2-relaterade konsekvenser från luftfart för det globala klimatet.

– Rapporteringskrav om anpassning.

– Ytterligare rapporteringskrav om LULUCF.

– Rapporteringskrav om ekonomiskt och tekniskt stöd som ges till utvecklingsländer.

– Förenlighet med andra lagliga EU-instrument som inriktar sig på luftföroreningar och förbättringar som grundar sig på tidigare erfarenheter från genomförandet.

Konsekvensanalysen beaktade olika politiska alternativ för var och en av dessa frågor. De möjliga ekonomiska och miljörelaterade konsekvenserna har beaktats i detalj. Den detaljerade utvärderingen av alternativen presenteras i konsekvensanalysen som åtföljer förslaget, vilket kommer att finnas tillgängligt på följande adress: http://ec.europa.eu/clima/studies/g-gas/index_en.htm.

· Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Huvudsyftet med denna förordning är att hjälpa unionen och dess medlemsstater uppfylla sina nationella, unionsrelaterade och internationella åtaganden och mål och att vidareutveckla politiken genom rapportering som är öppen, tillförlitlig, överensstämmande, jämförbar och uttömmande.

Befintliga internationella rapporteringskrav gör det redan nödvändigt med årlig rapportering av utsläppen av växthusgaser och rapportering av annan klimatrelaterad information (prognoser, begränsande åtgärder, stöd som ges till utvecklingsländer, anpassning) vart fjärde år. Denna rapportering har emellertid länge ansetts otillräcklig och det har utövats starka internationella påtryckningar för att förbättra och utöka de befintliga rapporteringskraven, liksom att öka rapporteringsfrekvensen. Detta är särskilt viktigt i dessa avgörande tider när den ekonomiska utvecklingen har en markant inverkan på begränsningspolitikens utveckling och där rapportering av tidiga varningssignaler väsentligen kan påverka ett lands förmåga att vidta åtgärder och kan se till att en hållbar ekonomisk tillväxt förblir fristående från utsläppen av växthusgaser. Dessa hänsyn överfördes till konkreta krav i de nyligen gjorda internationella överenskommelserna i Cancun (beslut 1/CP.16), vilka verkligen också kräver en stor mängd stabil, uttömmande information (om prognoser, begränsande åtgärder, stöd som ges till utvecklingsländer) på tvåårsbasis för att underbygga de åtaganden som parterna har beslutat sig för. De internationella kraven kompletterar även nyligen fastställda krav på EU-nivå genom paketet med klimatinsatser och förnybar energi där det återigen finns ett tydligt erkännande av behovet av bättre och mer aktuella uppgifter och information. Slutligen kommer insamling av mer aktuell information från medlemsstaterna, särskilt om deras växthusgasprognoser och begränsande åtgärder, att bidra till genomföringen av Europa 2020-strategin, vilken inbegriper de europeiska och nationella utsläppsbegränsningsmålen som överordnade mål. I detta sammanhang föreslår denna förordning en förbättring av övervaknings-, rapporterings- och granskningsramverket inom EU, vilket således möjliggör tillämpning av inhemska och internationella åtaganden och vilket möjliggör tillämpning av nuvarande politiska strategier och effektiv vidareutveckling av politiken.

Eftersom osäkerheten som är kopplad till ett klimatsystem efter Kyotoprotokollet och behovet av en årlig efterlevnadscykel för tillämpningen av ESD, inbegriper detta förslag upprättandet av en granskningsprocess på unionsnivå för växthusgasuppgifter som inlämnas av medlemsstaterna, vilket säkerställer att efterlevnaden av ESD-målen bedöms på ett uttömmande, öppet, trovärdigt och tidsenligt sätt, vilket avtalats i paketet om klimatinsatser och förnybar energi.

Förslaget intar ett ansvarsfullt förhållningssätt till rapportering om utsläpp från internationell sjötransport och LULUCF-sektorn där politiska diskussioner, både inom unionen och internationellt, pågår. Det ser till att övervakningsmekanismen tillhandahåller ett tillräckligt ramverk för att ställa detaljerade rapporteringskrav vid ett senare stadium när ett konkret politiskt resultat uppnåtts, oavsett om det är på internationell eller unionsnivå. Detta säkerställer förenlighet med ett framtida politiskt ramverk, undviker dubbelarbete och ser till att unionen kan genomföra de detaljerade kraven så effektivt som möjligt.

Förslaget säkerställer förenlighet med befintlig unionspolitik om klimatkonsekvenser som inte kommer från CO2 av luftfarten, eftersom det kräver att kommissionen vartannat år utvärderar de konsekvenserna baserat på de senaste tillgängliga utsläppsuppgifterna och vetenskapliga framstegen. Detta tillvägagångssätt skiljer sig från de som undersökts i konsekvensanalysen och återspeglar den användbara information som inkommit från kommissionens andra avdelningar under den avdelningsöverskridande samrådsprocessen. Det inbegreps i förslaget eftersom det bedömdes uppnå likvärdiga fördelar med en betydligt mindre administrativ börda.

Avseende rapporteringen av prognoser, politiska strategier och åtgärder kräver förslaget årlig rapportering för att möjliggöra den årliga utvärderingen av de åtaganden som EU gjort på nationell och internationell nivå, men även för att möjliggöra tidiga och effektiva korrigerande åtgärder. Det bör noteras att många medlemsstater redan rapporterar uppdaterad information varje år om de anser att informationen som lämnats in under föregående år är obsolet. Förslaget intar ett pragmatiskt förhållningssätt på så sätt att det inte kräver att dubbel bakgrundsinformation ska lämnas in till kommissionen utan försöker snarare se till att de befintliga tekniska bakgrundsrapporterna görs tillgängliga för att informera allmänheten.

Avseende ekonomiskt och tekniskt stöd förbättrar förslaget rapporteringen baserat på vanliga metoder, i linje med unionens förpliktelse att tillhandahålla öppen och uttömmande information om det ekonomiska och tekniska stöd den ger till utvecklingsländer.

En årlig rapportering av anpassningsåtgärder kommer att hjälpa till att identifiera åtgärder som vidtagits av medlemsstater och utveckla en unionsövergripande anpassningsstrategi. Den kommer även att ge information och uppgifter om EU:s clearinghouse-mekanism, vilken kommer att vara ett användbart verktyg för nationella, regionala och lokala beslutsfattare. I linje med konsekvensanalysen är detta ett effektivt alternativ eftersom den inbegriper en begränsad administrativ börda men ser till att unionen bättre kan uppfylla sina internationella rapporteringsförpliktelser.

Till sist förbättrar förslaget befintliga nationella system i medlemsstaterna för att ta itu med rapportering av prognoser, politiska strategier och åtgärder och ger förenlighet med andra lagliga instrument som inriktar sig på luftföroreningar. Detta är en effektiv väg framåt eftersom den, trots den tillhörande bördan, på längre sikt kommer att leda till bättre efterlevnad, förenkling och lägre kostnader. Förslaget inbegriper även bättre bestämmelser för kvalitetssäkring/kvalitetskontroll och inför strömlinjeformade rapporteringsformat och riktlinjer för att öka kvaliteten och fullständigheten för informationen som tillhandahålls och för att förenkla befintliga rapporteringskrav utan att införa en överdriven administrativ börda.

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER

· Rättslig grund

Den rättsliga grunden för lagstiftningsförslaget är artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förslaget eftersträvar ett rättfärdigt mål inom ramen för artikel 191.1 av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nämligen att bekämpa klimatförändringar (begränsning och anpassning). Förslagets syfte är att förbättra tillgängligheten för information för unionens politik och beslutsfattning och koordinering och förenlighet för unionens och medlemsstaternas rapportering enligt UNFCCC. Detta syfte kan inte uppnås med mindre restriktiva medel. Det påverkar inte den nuvarande allmänna uppdelningen av ansvaret mellan unionen och medlemsstaterna för övervakning, uppgiftsinsamling och rapportering som fastställts av beslutet om övervakningsmekanism.

· Subsidiaritetsprincipen

För att EU-åtgärder ska vara berättigade måste subsidiaritetsprincipen följas:

(a) Problemets gränsöverskridande natur (nödvändighetstestet)

Klimatförändringars gränsöverskridande natur är en viktig aspekt vid bedömning av huruvida unionsåtgärder är nödvändiga. Enbart inhemska åtgärder skulle inte åstadkomma efterlevnad av internationellt överenskomna åtaganden och skulle inte räcka för att uppfylla syftena och målen som ställts upp i beslutet om insatsfördelning. Det är därför nödvändigt för unionen att skapa ett fullmaktsramverk för att uppfylla internationella och unionskrav, vilket säkerställer harmoniserad rapportering där så är möjligt. En förbättring av rapporteringseffektiviteten, vilket kräver samordning av en rad olika instrument, och att rapporteringen enligt UNFCCC sker i tid och har rätt kvalitet genom att samla uppgifter från alla 27 medlemsstaterna, kräver också samordning på unionsnivå.

(b) Effektivitetstestet (utökat värde)

Förutom det faktum att de flesta av de föreslagna ändringarna uppstått från befintlig eller kommande unions- och internationella krav skulle åtgärder på unionsnivå ge tydliga fördelar jämfört med åtgärder på nationell nivå på grund av sin effektivitet. Eftersom de övergripande åtagandena görs på unionsnivå är det effektivast att utveckla de erforderliga rapporteringsinstrumenten på unionsnivå. För att övervinna de identifierade problemen, såsom kvaliteten på och lägligheten i rapporteringen från unionen och medlemsstaterna, krävs dessutom samordning av information och metoder mellan alla 27 medlemsstaterna, vilket är effektivare på unionsnivå.

Erfarenheten, i synnerhet från rapportering av växthusgasutsläpp till UNFCCC, har visat att beslutet om övervakningsmekanism på ett betydande sätt har bidragit till att underlätta och genomdriva rapportering av god kvalitet. De ytterligare kontroller och analyser av medlemsstaternas uppgifter enligt beslutet om övervakningsmekanism har lett till bättre kvalitet på rapporteringen till UNFCCC, har proaktivt bistått medlemsstater vid uppfyllandet av deras åtaganden och har även starkt bidragit till att begränsa antalet fall med dålig efterlevnad av UNFCCC. Den ökade möjligheten till tvångsåtgärder för efterlevnad som blir resultatet av möjligheten för kommissionen att inleda överträdelseförfaranden har även varit avgörande.

Det förväntas att den utökning av rapporteringen enligt den ändrade övervakningsmekanismen till nya områden som omfattas av UNFCCC, såsom ekonomiskt och tekniskt understöd, kommer att ge betydande fördelar. Rapporteringen enligt den ändrade övervakningsmekanismen kommer att ge en mer detaljerad bedömning och uppskattning av medlemsstaternas upplysningar och kommer att se till att glapp och svagheter tydligt pekas ut och konkreta åtgärder vidtas för att ta itu med dem, vilket är två områden inom rapporteringen som är avgörande för unionens internationella trovärdighet. Dessutom kommer rapportering enligt den ändrade övervakningsmekanismen att åtminstone säkerställa några gemensamma lägsta standarder, eftersom informationen har rapporterats på ett ganska inkonsekvent sätt. Slutligen kommer tillämpningen av överträdelseförfaranden att vara viktig för att se till att eventuella kvarvarande frågor hanteras internt inom unionen till skillnad mot i UNFCCC, där de politiska och lagliga följderna skulle kunna bli betydande.

Avseende rapportering av anpassningar, kommer den ändrade övervakningsmekanismen att ha liknande fördelar som de som nämnts ovan med den ytterligare fördelen att den även kommer att ge en plattform för att utbyta bästa praxis. Eftersom anpassning är ett problem som delas av alla medlemsstater kommer en centralisering av informationsrapporteringen att förbättra förståelsen av anpassningsbehoven, och att identifiera bästa praxis och glapp som skulle kunna tas itu med, antingen genom åtgärder på unionsnivå eller genom samarbete mellan medlemsstaterna.

· Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Det går inte längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målen med att förbättra kvaliteten på klimatförändringsuppgifterna och att säkerställa efterlevnad av internationella och unionskrav.

Förslaget är står i proportion till unionens övergripande mål att nå sina utsläppsminskningsmål för växthusgaser enligt Kyotoprotokollet, unionens mål som ingår i paketet med klimatinsatser och förnybar energi, Köpenhamnsöverenskommelsen och beslutet 1/CP.16 (Cancunöverenskommelserna”).

Förslaget inför en övervakningsmekanism som är liknande, vad gäller praxis och förfaranden, den som redan tillämpas enligt beslut nr 280/2004/EG.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Som anges i redovisningen som åtföljer denna förordning kommer förordningen att tillämpas med användning av den befintliga budgeten och kommer inte att inverka på den fleråriga budgetramen.

5. ALTERNATIVA ASPEKTER

· Översyn/ändring/tidsbegränsning

Förslaget inbegriper en bestämmelse som låter kommissionen granska denna förordning i samband med framtida beslut avseende UNFCCC och Kyotoprotokollet eller annan unionslagstiftning. Där så är nödvändigt kommer kommissionen att ge Europaparlamentet och rådet förslag till ändringar av denna förordning, ändra befintliga delegerade rättsakter eller anta nya.

2011/0372 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[6],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[7],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för att övervaka utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförandet av Kyotoprotokollet[8] fastställde en ram för att övervaka antropogena växthusgasutsläpp från källor och upptag av växthusgaser i sänkor, under utvärdering av framstegen som görs mot att uppfylla åtagandena avseende dessa utsläpp och genomföra övervaknings- och rapporteringskraven enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (”UNFCCC”)[9] och Kyotoprotokollet[10] i den Europeiska unionen. För att ta hänsyn till utvecklingen på senare tid och i framtiden på internationell nivå avseende UNFCCC och Kyotoprotokollet och att genomföra nya övervaknings- och rapporteringskrav som föreskrivs av unionens lagstiftning, bör beslutet i fråga ersättas. Beslut nr 280/2004/EG bör ersättas av en förordning med anledning av lagstiftningens bredare ram, inbegripandet av ytterligare kategorier av personer till vilka förpliktelserna riktar sig, de mer komplexa och mycket tekniska bestämmelserna som införs, det ökade behovet av enhetliga regler som gäller i hela unionen och för att underlätta genomförandet.

(2) Ändamålet med UNFCCC är att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på en nivå som skulle förhindra farliga antropogena störningar av klimatsystemet. För att uppnå det målet bör den övergripande årliga globala ökningen av ytans medeltemperatur inte överskrida 2 °C över de förindustriella nivåerna.

(3) Det finns ett behov av noggrann övervakning och rapportering och regelbunden utvärdering av unionens och medlemsstaternas utsläpp av växthusgaser och deras ansträngningar för att ta itu med klimatförändringarna.

(4) Beslut 1/CP.15 från partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (”beslut 1/CP.15” eller ”Köpenhamnsöverenskommelsen”) och beslut 1/CP.16 från partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (”beslut 1/CP.16” eller ”Cancunöverenskommelserna”) bidrog väsentligt till framsteg med att ta itu med utmaningarna från klimatförändringarna på ett balanserat sätt. De besluten införde nya övervaknings- och rapporteringskrav som gäller genomförandet av ambitiösa utsläppsminskningar vilka unionen och dess medlemsstater har åtagit sig och gav stöd till utvecklingsländer. De besluten erkände även betydelsen av att ta itu med anpassning med samma prioritet som begränsning. Beslut 1/CP.16 kräver också att i-länder utarbetar utvecklingsstrategier eller -planer med låga koldioxidutsläpp. Sådana strategier eller planer förväntas bidra till att bygga ett samhälle med låga koldioxidutsläpp och säkerställa en fortsatt stark tillväxt och hållbar utveckling. Denna förordning skulle, genom sina delegerade rättsakter, underlätta genomförandet av dessa och framtida övervaknings- och rapporteringskrav som kommer av ytterligare beslut eller godkännandet av en internationell överenskommelse i UNFCCC.

(5) Paketet om klimatinsatser och förnybar energi som antogs 2009, i synnerhet beslut nr 406/2009/EG av den 23 april om medlemsstaternas ansträngningar för att minska sina utsläpp av växthusgaser för att uppfylla gemenskapens åtaganden för minskningar av utsläpp av växthusgaser fram till 2020[11] och direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 som ändrar direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utöka gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser[12], markerar ett annat fast åtagande av unionen och medlemsstaterna för att väsentligt minska sina utsläpp av växthusgaser. Unionens system för att övervaka och rapportera utsläpp bör också uppdateras i ljuset av nya krav enligt den lagstiftningen.

(6) Enligt ramkonventionen ska unionen och dess medlemsstater utveckla, regelbundet uppdatera, offentliggöra och meddela partskonferensen nationella inventeringar av antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av alla växthusgaser som inte omfattas av Montrealprotokollet från 1987 om ämnen som bryter ned ozonskiktet enligt Wienkonventionen om skydd av ozonskiktet (Montrealprotokollet)[13], med tillämpning av jämförbara metoder som ska godkännas av partskonferensen.

(7) Artikel 5.1 av Kyotoprotokollet kräver att unionen och medlemsstaterna ska upprätta och upprätthålla ett nationellt system för att uppskatta antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av alla växthusgaser som inte regleras av Montrealprotokollet, i avsikt att säkerställa genomförandet av andra bestämmelser i Kyotoprotokollet. Beslut 1/CP.16 kräver även upprättandet av nationella arrangemang för att uppskatta de antropogena utsläppen från källor och upptag i sänkor av alla växthusgaser som inte regleras av Montrealprotokollet. Denna förordning skulle möjliggöra genomförandet av båda de kraven.

(8) Erfarenheterna från genomförandet av beslut nr 280/2004/EG har visat på behovet av att öka synergin mellan och förenligheten av rapporteringen enligt andra lagliga instrument, i synnerhet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003, vilket upprättar ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och som ändrar rådets direktiv 96/61/EG[14], med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG[15], med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa föroreningar i atmosfären[16], med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser[17] och med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008[18] om energistatistik. Samtidigt som en effektivisering av rapporteringskraven kommer att kräva ändring av enskilda rättsliga instrument är användningen av konsekventa uppgifter för att rapportera utsläppen av växthusgaser nödvändig för att säkerställa kvaliteten på utsläppsrapporteringen.

(9) Den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) identifierade en global uppvärmningspotential för kvävetrifluorid (”NF3”) som är ungefär 17 000 gånger den för CO2. NF3 används i ökande omfattning inom elektronikindustrin för att ersätta perfluorkolväten (PFC) och svavelhexafluorid (SF6). I enlighet med artikel 191.2 av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt måste unionens miljöpolitik baseras på försiktighetsprincipen. Den principen kräver övervakning av NF3 för att bedöma utsläppsnivåerna inom unionen och, om så krävs, att definiera begränsande åtgärder.

(10) Uppgifterna som nu rapporteras i de nationella växthusgasinventeringarna och de nationella och unionsregistren är inte tillräckligt för att, på medlemsstatsnivå, bestämma, CO2-utsläppen från civil luftfart på nationell nivå som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG. Genom att anta rapporteringsförpliktelser bör unionen inte lägga bördor på medlemsstater och små och medelstora företag (”SMF”) som är oproportionerliga i förhållande till de eftersträvade målen. CO2-utsläpp från flygningar som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG utgör endast en mycket liten del av de totala utsläppen av växthusgaser och att upprätta ett rapporteringssystem för dessa utsläpp skulle innebära en omotiverad börda i ljuset av befintliga krav på den bredare sektorn enligt direktiv 2003/87/EG. Därför bör utsläpp av CO2 från IPCC-källor i kategori ”1.A.3.A civil luftfart” behandlas som om de är lika med noll enligt artiklarna 3 och 7.1 i beslut nr 406/2009/EG.

(11) Samtidigt som utsläpp och upptag av växthusgaser i samband med markanvändning, ändrad markanvändning och skogsbruk (”LULUCF”) ingår i unionens mål för utsläppsminskningar enligt Kyotoprotokollet, ingår de inte i målet på 20 % för 2020 enligt paketet om klimatinsatser och förnybar energi. Beslut nr 406/2009/EG och direktiv 2003/87/EG kräver att kommissionen utvärderar sätt att inbegripa LULUCF i målet för 2020. Tidpunkten för detta arbete villkorades mot resultaten av förhandlingarna om en internationell överenskommelse om klimatförändringar. I frånvaro av en sådan överenskommelse vid slutet av 2010 får kommissionen lägga ett förslag med syftet att den föreslagna rättsakten träder i kraft från 2013. Denna förordning bör möjliggöra genomförandet av rapporteringskraven enligt en internationell överenskommelse eller sådan unionslagstiftning.

(12) Unionen och medlemsstaterna bör sträva mot att tillhandahålla den senaste informationen om sina utsläpp av växthusgaser, i synnerhet enligt ramen för Europa 2020-strategin och dess angivna tidsgränser. Denna förordning bör möjliggöra att sådana uppskattningar tas fram på kortast möjliga tid genom att använda statistisk och annan information.

(13) Kraven på övervakning och rapportering av utsläpp från sjötransporter av medlemsstaterna bör antas på ett sätt som kompletterar och är förenligt med alla krav som man kommer överens om i UNFCCC eller, i möjligaste mån, med krav som gäller fartyg i sammanhanget för den internationella sjöfartsorganisationen (”IMO”) eller genom en unionsåtgärd som tar itu med utsläpp av växthusgaser från sjötransporter. Sådan övervakning och rapportering skulle ge en förbättrad förståelse av dessa utsläpp och skulle understödja ett effektivt genomförande av politiken.

(14) Erfarenheterna som gjorts vid genomförandet av beslut nr 280/2004/EG visade på behovet att förbättra öppenheten, tillförlitligheten, överensstämmelsen, fullständigheten och jämförbarheten för information som rapporteras om politiska strategier, åtgärder och prognoser. Beslut nr 406/2009/EG kräver att medlemsstaterna rapporterar sina beräknade framsteg mot att uppfylla sina förpliktelser enligt det beslutet, inbegripande information om nationella politiska strategier, åtgärder och nationella prognoser. Europa 2020-strategin anger en integrerad ekonomisk politisk dagordning som kräver att unionen och medlemsstaterna gör ytterligare ansträngningar för att rapportera politiska strategier och åtgärder mot klimatförändringar och deras beräknade inverkan på utsläppen i tid. Att skapa nationella system på unions- och medlemsstatsnivå förenat med bättre riktlinjer för rapporteringen bör väsentligen bidra till att dessa mål uppnås. För att säkerställa att unionen uppfyller sina internationella och nationella rapporteringskrav om växthusgasprognoser och utvärdera dess framsteg mot att uppfylla sina internationella och interna åtaganden och förpliktelser bör kommissionen även ta fram och använda prognostiska uppskattningar för växthusgaserna.

(15) Bättre information från medlemsstaterna behövs för att övervaka deras framsteg mot och åtgärder för att anpassa sig till klimatförändringar. Denna information behövs för att utforma en vittomfattande unionsanpassningsstrategi som följer vitboken med titeln ”Att anpassa sig till klimatförändring: mot en europeisk åtgärdsram”.[19] Rapportering av information om anpassningar kommer att möjliggöra för medlemsstater att utbyta bästa praxis och utvärdera deras behov och beredskapsnivån för att hantera klimatförändringar.

(16) Enligt beslut 1/CP.15 åtog sig unionen och medlemsstaterna att ge betydande ekonomiskt klimatunderstöd för att stödja anpassning och begränsande åtgärder i utvecklingsländer. I enlighet med punkt 40 i beslut 1/CP.16 måste varje i-land som är en part i ramkonventionen förbättra rapporteringen om tillhandahållandet av ekonomiskt, tekniskt och kapacitetsbyggande understöd till parter som är utvecklingsländer. En förbättrad rapportering är nödvändig för att identifiera unionens och medlemsstaternas ansträngningar för att uppfylla sina åtaganden. Beslut 1/CP.16 upprättade även en ny teknikmekanism för att förbättra den internationella tekniköverföringen. Denna förordning bör se till att stabil aktuell information om tekniköverföringsaktiviteter till utvecklingsländer görs tillgänglig.

(17) Som ett resultat av ändringar som gjorts inom direktiv 2008/101/EG[20] tillämpar direktiv 2003/87/EG nu systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen även för luftfartsaktiviteter. Detta direktiv innehåller bestämmelser om användningen av auktionsintäkterna, om rapportering av medlemsstaternas användning av auktionsintäkterna, och om åtgärderna som vidtas för att sälja luftfartsrätter enligt artikel 3d.1 eller 2 i det direktivet för att övervaka att 100 % av de intäkterna eller en motsvarande summa används för syftet av en eller flera av de åtgärder som hänvisas till i artikel 3d.4 av direktiv 2003/87/EG. Som ett resultat av ändringarna som gjorts i direktiv 2009/29/EG innehåller direktiv 2003/87/EG nu även rapporteringskrav om användningen av auktionsintäkterna av vilka minst 50 % bör användas för syftet av en eller flera av åtgärderna som det hänvisas till i artikel 10.3 av direktiv 2003/87/EG. Öppenhet kring användningen av intäkter som genererats genom auktionering av utsläppsrätter enligt direktiv 2003/87/EG är avgörande för att underbygga unionens åtaganden. Rapportering om användningen av de intäkterna bör ge bevis för de faktiska utbetalade summorna, om huruvida intäkterna fördelats för utbetalning via direkta projektinvesteringar, investeringsfonder, eller skattemässig eller ekonomisk stödpolitik och typen av och referenser för de politiska strategierna, projekten eller fonderna.

(18) Enligt ramkonventionen ska unionen och dess medlemsstater utveckla, regelbundet uppdatera, publicera och rapportera nationella meddelanden och tvåårsrapporter till partskonferensen med hjälp av riktlinjerna, metodiken och formaten som partskonferensen kommit överens om. Beslut 1/CP.16 kräver förbättrad rapportering av begränsningsmål och tillhandahållandet av ekonomiskt, tekniskt och kapacitetsbyggande understöd till parter som är utvecklingsländer.

(19) Beslut nr 406/2009/EG omvandlade den rådande årliga rapporteringscykeln till en årlig åtagandecykel som kräver en omfattande granskning av medlemsstaternas växthusgasinventeringar inom en kortare tidsram än den nuvarande inventeringsgranskningen enligt ramkonventionen, för att möjliggöra användning av flexibilitet och tillämpning av korrigerande åtgärder vid slutet av varje aktuellt år, om så behövs. På grund av osäkerheterna kring framtida utvecklingar inom ramkonventionen och Kyotoprotokollet krävs det ett upprättande av en granskningsprocess på unionsnivå av växthusgasinventeringarna som inlämnas av medlemsstaterna för att säkerställa att efterlevnad av förpliktelserna enligt beslut nr 406/2009/EG utvärderas på ett trovärdigt, överensstämmande, öppet och tidsenligt sätt.

(20) Ett antal tekniska aspekter i samband med rapporteringen av utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor, såsom globala uppvärmningspotentialer (GWP), ramen för de rapporterade växthusgaserna och de metodologiska riktlinjerna från IPCC som ska användas för att förbereda de nationella växthusgasinventeringarna, diskuteras för närvarande inom ramkonventionsprocessen. Ändringar av de metodologiska aspekterna i samband med ramkonventionsprocessen och efterföljande omberäkningar av tidsserien för utsläpp av växthusgaser kan ändra nivån och trenderna för utsläppen av växthusgaser. Kommissionen bör övervaka sådana utvecklingar på internationell nivå och, där så är nödvändigt, föreslå en ändring av denna förordning för att säkerställa förenlighet med metodiken som används i samband med ramkonventionsprocessen.

(21) Utsläppen av växthusgaser över de rapporterade tidsserierna bör uppskattas med användning av samma metoder. De underliggande aktivitetsuppgifterna och utsläppsfaktorerna bör erhållas och användas på ett konsekvent sätt, vilket säkerställer att förändringar i utsläppstrenderna inte införs som ett resultat av ändringar av uppskattningsmetoder eller -antaganden. Omberäkningarna bör utföras i enlighet med överenskomna riktlinjer och bör utföras med tanke på att förbättra överensstämmelse, tillförlitlighet och fullständighet i de rapporterade tidsserierna, och genomförandet av mer detaljerade metoder. Där metodiken eller sättet på vilket underliggande aktivitetsuppgifter och utsläppsfaktorer samlas in har ändrat sig, bör medlemsstaterna omberäkna inventeringarna för den rapporterade tidsserien och utvärdera behovet av omberäkningar baserat på de skäl som anges i de överenskomna riktlinjerna, i synnerhet för nyckelkategorier. Denna förordning bör fastställa om och under vilka villkor man tar hänsyn till effekterna av sådana omberäkningar.

(22) Luftfarten har en inverkan på det globala klimatet genom utsläpp av koldioxid (CO2) men även genom andra utsläpp och mekanismer, inbegripande utsläpp av kväveoxider och förstärkning av cirrusmoln. I ljuset av den snabba utvecklingen vad beträffar den vetenskapliga förståelsen av dessa konsekvenser bör en uppdaterad utvärdering av de icke CO2-relaterade effekterna av luftfarten för det globala klimatet genomföras regelbundet i samband med denna förordning.

(23) Den europeiska miljöbyrån (EEA) syftar till att understödja en hållbar utveckling och hjälpa till med att åstadkomma betydande och mätbara förbättringar av Europas miljö genom att ge målinriktad, relevant och tillförlitlig information i tid till beslutsfattare, offentliga institutioner och allmänheten. EEA bör bistå kommissionen, när så är lämpligt, med övervaknings- och rapporteringsarbete, särskilt i samband med unionens inventeringssystem och dess prognoser, politiska strategier och åtgärdssystem, med att utföra den årliga expertgranskningen av medlemsstaternas inventeringar, att utvärdera de framsteg som görs mot dess utsläppsminskningsåtaganden, klimatförändringskonsekvenser, sårbarhet och anpassning, och med att kommunicera sund klimatinformation till allmänheten.

(24) Kommissionen bör följa genomförandet av övervaknings- och rapporteringskraven enligt denna förordning och framtida utvecklingar inom ramkonventionen och Kyotoprotokollet för att säkerställa konsekvensen. I detta avseende bör kommissionen, när så är lämpligt, upphäva eller ändra bestämmelser enligt denna förordning.

(25) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av artikel 20.5 av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. För att upprätta harmoniserade rapporteringskrav för att övervaka utsläppen av växthusgaser och annan information som är relevant för klimatförändringspolitiken, bör befogenheten att anta rättsakter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen avseende ändringen av bilaga I till denna förordning, medlemsstaternas rapportering av LULUCF och sjötransport, medlemsstaternas nationella system, expertgranskningen av medlemsstaternas inventeringsdata, de detaljerade kraven om innehållet i, strukturen på, formatet och inlämningsprocesserna för medlemsstaternas rapportering, liksom upphävande och ändrande av vissa förpliktelser enligt denna förordning. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför samråd under sitt förberedande arbete, inbegripande på expertnivå. När kommissionen förbereder och utformar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar samtidigt, punktligt och på ett lämpligt sätt tillställs Europaparlamentet och rådet.

(26) Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, enligt artikel 1 i denna förordning inte, på grund av sin natur, i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det på grund av den planerade åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Kapitel 1

Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas en mekanism för

(a) kontroll av att de uppgifter som unionen och dess medlemsstater rapporterar till UNFCCC-sekretariatet inkommer i tid, präglas av öppenhet, är tillförlitliga, överensstämmande, jämförbara samt uttömmande,

(b) rapportering och verifiering av information avseende åtaganden enligt UNFCCC och Kyotoprotokollet och beslut som fattats i enlighet därmed och utvärdering av framstegen som görs mot att uppfylla de åtagandena,

(c) övervakning och rapportering av alla antropogena utsläpp från källor och all reduktion genom upptag i sänkor i medlemsstaterna av växthusgaser som inte omfattas av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet,

(d) övervakning, rapportering, granskning och verifiering av utsläpp av växthusgaser och annan information enligt artikel 6 i beslut nr 406/2009/EG,

(e) rapportering av utsläpp av CO2 från sjötransporter,

(f) övervakning och rapportering av användningen av intäkter som genereras genom auktionering av utsläppsrätter enligt artikel 3d.1, 2 eller 10.1 i direktiv 2003/87/EG, enligt artiklarna 3d.4 och 10.3 av det direktivet,

(g) övervakning av och rapportering om åtgärder som vidtas av medlemsstater för att anpassa sig till klimatförändringens oundvikliga konsekvenser,

(h) utvärdering av framstegen som görs av medlemsstaterna mot att uppfylla sina förpliktelser enligt beslut nr 406/2009/EG,

(i) insamling av information och uppgifter som är nödvändig för att stödja utformning och bedömning av unionens framtida klimatförändringspolitik.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning ska gälla

(a) unionens och dess medlemsstaters utvecklingsstrategier med låga koldioxidutsläpp och alla uppdateringar därav i enlighet med beslut 1/CP.16,

(b) utsläpp av växthusgaser som räknas upp i bilaga I från sektorer och källor och minskningar genom upptag i sänkor som omfattas av de nationella växthusgasinventeringarna enligt artikel 4, punkt 1 a, av FN:s ramkonvention och som släpps ut inom medlemsstaternas territorier,

(c) utsläpp av växthusgaser som omfattas av artikel 2.1 i beslut nr 406/2009/EG,

(d) utsläpp av växthusgaser från marina fartyg som angör medlemsstaternas hamnar,

(e) klimatkonsekvenser som inte kommer av CO2, vilka är förknippade med utsläpp från civil luftfart,

(f) unionens och dess medlemsstaters prognoser för utsläpp av antropogena växthusgaser från källor och minskningar genom upptag i sänkor och medlemsstaternas politiska strategier och åtgärder,

(g) samlat, projektspecifikt och landsspecifikt ekonomiskt och tekniskt stöd till utvecklingsländer,

(h) användningen av intäkter från auktionering av utsläppsrätter enligt artiklarna 3d.1 och 2 och 10.1 i direktiv 2003/87/EG,

(i) medlemsstaternas åtgärder på nationell och regional nivå för att anpassa sig till klimatförändringen.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning avses med

(1) global uppvärmningspotential: för en gas, det totala bidraget till den globala uppvärmningen som följer av utsläpp av en enhet av den gasen i förhållande till en enhet av en referensgas, koldioxid, vilken tilldelas värdet 1,

(2) nationellt inventeringssystem: ett system av institutionella, lagliga och processrättsliga arrangemang som upprättats inom en medlemsstat för att uppskatta de antropogena utsläppen från källor och minskningar genom upptag i sänkor av växthusgaser som inte omfattas av Montrealprotokollet, och för att rapportera och arkivera inventeringsinformation i enlighet med beslut 19/CMP.1 från partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar, vilken tjänstgör som mötesplatsen för Kyotoprotokollets parter (”beslut 19/CMP.1”) eller andra relevanta beslut enligt ramkonventionen eller Kyotoprotokollet,

(3) behöriga inventeringsmyndigheter: den eller de myndigheter som anförtrotts uppgiften att samla in växthusgasinventeringen inom en medlemsstats nationella inventeringssystem,

(4) kvalitetssäkring: ett planerat system för granskningsprocedurer för att säkerställa att uppgifternas kvalitetsmål uppfylls och att bästa möjliga uppskattningar och information rapporteras för att stödja kvalitetskontrollprogrammets effektivitet och för att bistå medlemsstaterna,

(5) kvalitetskontroll: ett system av rutinmässiga tekniska aktiviteter för att mäta och kontrollera kvaliteten på informationen och uppskattningar som samlats in i syfte att säkerställa uppgifternas integritet, korrekthet och fullständighet, att identifiera och ta itu med fel och utelämnanden och att arkivera uppgifter och annat material som använts samt att registrera alla kvalitetssäkringsaktiviteter,

(6) indikator: en kvantitativ eller kvalitativ faktor eller variabel som bidrar till att bättre förstå framstegen som görs genom att genomföra politiska strategier och åtgärder och trender för utsläpp av växthusgaser,

(7) tilldelad utsläppsenhet (AAU): en enhet som utfärdats i enlighet med relevanta bestämmelser i bilagan till beslutet från partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar vilken tjänstgör som mötesplatsen för Kyotoprotokollets parter (”beslut 13/CMP.1”),

(8) sänkkredit (RMU): en enhet som utfärdats i enlighet med relevanta bestämmelser i bilaga I till beslut 13/CMP.1 eller i andra relevanta beslut från ramkonventionens eller Kyotoprotokollets parter,

(9) utsläppsminskningsenhet (ERU): en enhet som utfärdats i enlighet med relevanta bestämmelser i bilagan till beslut 13/CMP.1 och relevanta beslut som antagits i enlighet med ramkonventionen eller Kyotoprotokollet,

(10) certifierad utsläppsminskning (CER): en enhet som utfärdats enligt artikel 12 av Kyotoprotokollet och underlydande krav, liksom de relevanta bestämmelserna i bilagan till beslut 13/CMP.1,

(11) nationellt register: ett register i form av en standardiserad elektronisk databas vilken inbegriper uppgifter om utfärdande, innehav, överföring, inköp av, annullering och återlösen av ERU, CER, AAU och RMU och överföring av ERU, CER och AAU,

(12) politiska strategier och åtgärder: alla politiska, administrativa och rättsliga instrument vilka syftar till att genomföra åtaganden enligt artikel 4, punkterna 2 a och b, av ramkonventionen, inbegripande de som inte har begränsning och minskning av utsläpp av växthusgaser som sitt främsta mål,

(13) nationellt system för politiska strategier och åtgärder och prognoser: ett system av institutionella, rättsliga och processrättsliga arrangemang som upprättats inom en medlemsstat för att rapportera politiska strategier och åtgärder och för att ta fram och rapportera prognoser för utsläpp av antropogena växthusgaser från källor och minskningar genom upptag i sänkor enligt kraven i artikel 13 i denna förordning,

(14) förhandsbedömning av politiska strategier och åtgärder: en utvärdering av de beräknade framtida effekterna av en politisk strategi eller åtgärd,

(15) efterhandsbedömning av politiska strategier och åtgärder: en utvärdering av de tidigare effekterna av en politisk strategi eller åtgärd,

(16) prognoser utan åtgärder: prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och minskningar genom upptag i sänkor som utesluter effekterna av alla politiska strategier och åtgärder som är planerade, antagna eller genomförda efter det år som valts som utgångspunkt för den aktuella prognosen,

(17) prognoser med åtgärder: prognoser av antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och minskningar genom upptag i sänkor som omfattar effekterna, uttryckta som minskningar av utsläpp av växthusgaser, av politiska strategier och åtgärder som har antagits och genomförts,

(18) prognoser med ytterligare åtgärder: prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och minskningar genom upptag i sänkor som omfattar effekterna, uttryckta som minskningar av utsläppen av växthusgaser i politiska strategier och åtgärder som har antagits och genomförts för att minska klimatförändringarna liksom politiska strategier och åtgärder som är planerade,

(19) känslighetsanalys: en undersökning av en modellalgoritm eller ett antagande för att kvantifiera hur känsliga eller stabila modellens utdata är i förhållande till variationer hos inmatade uppgifter eller underliggande antaganden. Den genomförs genom att variera de inmatade värdena eller modellekvationerna och observera hur modellens utdata varierar på motsvarande sätt,

(20) klimatförändringsminskningsrelaterat bistånd: stöd för aktiviteter i utvecklingsländer som bidrar till syftet att stabilisera växthusgaskoncentrationerna i atmosfären på en nivå som skulle förhindra farliga antropogena störningar av klimatsystemet,

(21) klimatförändringsanpassningsrelaterat bistånd: stöd för aktiviteter i utvecklingsländer som är avsedda att minska sårbarheten i mänskliga eller naturliga system för konsekvenserna av klimatförändringar och klimatrelaterade risker, genom att upprätthålla eller öka utvecklingsländernas anpassningsförmåga och återhämtningsförmåga,

(22) tekniska korrigeringar: justeringar av de nationella växthusgasinventeringarnas uppskattningar som görs i samband med granskningen enligt artikel 20 av denna förordning när inlämnade inventeringsuppgifter är ofullständiga eller tagits fram på ett sådant sätt att de inte är konsekventa med internationella eller unionsregler eller riktlinjer och som är avsedda att ersätta ursprungligen inlämnade uppskattningar,

(23) omberäkningar: i enlighet med rapporteringsriktlinjerna från FN:s ramkonvention om årliga inventeringar, ett förfarande för att återuppskatta antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och minskningar genom upptag i tidigare inlämnade inventeringar som en följd av ändrad metodik, ändringar av sättet på vilket utsläppsfaktorer och aktivitetsuppgifter erhålls och används, eller inbegripandet av nya käll- och sänkkategorier.

Kapitel 2

Utvecklingsstrategier med låga koldioxidutsläpp

Artikel 4

Utvecklingsstrategier med låga koldioxidutsläpp

1. Medlemsstaterna och kommissionen ska å unionens vägnar vardera utarbeta och genomföra utvecklingsstrategier med låga koldioxidutsläpp för att bidra till

(a) en öppen och tillförlitlig övervakning av de faktiska och beräknade framstegen som görs av medlemsstaterna, inbegripande bidraget från unionens åtgärder, för att uppfylla unionens och medlemsstaternas åtaganden enligt ramkonventionen för att begränsa eller minska de antropogena utsläppen av växthusgaser,

(b) att uppfylla åtagandena för att minska utsläppen av växthusgaser som medlemsstaterna gjort enligt beslut nr 406/2009/EG och uppnå långsiktiga utsläppsminskningar och förbättringar av minskningar genom upptag i sänkor i alla sektorer i linje med unionens mål att minska utsläppen med 80 till 95 % för 2050 jämfört med nivåerna 1990, i samband med nödvändiga minskningar, enligt IPCC, för i-länderna som en grupp.

2. Medlemsstaterna ska inkomma med sin utvecklingsstrategi för låga koldioxidutsläpp till kommissionen ett år efter att denna förordning trätt i kraft eller i enlighet med den tidtabell som man kommit överens om internationellt i samband med ramkonventionsprocessen.

3. Kommissionen och medlemsstaterna ska göra sina motsvarande utvecklingsstrategier för låga koldioxidutsläpp offentligt tillgängliga för allmänheten och alla uppdateringar därav.

Kapitel 3

Rapportering av historiska utsläpp av växthusgaser och minskningar

Artikel 5

Nationella inventeringssystem

1. Medlemsstaterna ska upprätta, bedriva och kontinuerligt försöka förbättra nationella inventeringssystem för att uppskatta antropogena utsläpp från källor och minskningar genom upptag i sänkor av växthusgaser som räknas upp i bilaga I till denna förordning och säkerställa tidsenlighet, öppenhet, tillförlitlighet, överensstämmelse och jämförbarhet för att deras växthusgasinventeringar är uttömmande.

2. Medlemsstaterna ska se till att deras behöriga inventeringsmyndigheter får tillgång till och att deras nationella inventeringssystem ger förutsättningarna för att deras behöriga myndigheter får tillgång till

(a) uppgifter om och metoder som rapporteras för verksamhet och anläggningar enligt direktiv 2003/87/EG i syfte att bereda nationella växthusgasinventeringar för att säkerställa överensstämmelse mellan de rapporterade utsläppen av växthusgaser enligt unionens system för handel med utsläppsrätter och de nationella växthusgasinventeringarna,

(b) uppgifter som samlas in via rapporteringssystemen om fluorerade gaser i de olika sektorerna, som upprättats enligt artikel 6.4 i förordning (EG) nr 842/2006 för att ta fram nationella växthusgasinventeringar,

(c) utsläpp, underliggande uppgifter och metodik som rapporterats av anläggningar enligt förordning (EG) nr 166/2006 för att ta fram nationella växthusgasinventeringar,

(d) uppgifter som rapporterats enligt förordning (EG) nr 1099/2008.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga inventeringsmyndigheter och deras nationella inventeringssystem ger förutsättningarna för att deras behöriga inventeringsmyndigheter

(a) använder sig av rapporteringssystem som upprättats enligt artikel 6.4 i förordning (EG) nr 842/2006 för att förbättra uppskattningen av fluorerade gaser i växthusgasinventeringarna,

(b) kan genomföra de årliga konsekvenskontrollerna som hänvisas till i leden l och m i artikel 7.1 i denna förordning,

Artikel 6

Unionens inventeringssystem

Ett inventeringssystem upprättas härmed inom unionen för att säkerställa de nationella inventeringarnas tidsenlighet, öppenhet, tillförlitlighet, överensstämmelse, jämförbarhet och fullständighet avseende unionens växthusgasinventering. Kommissionen ska administrera, upprätthålla och kontinuerligt försöka förbättra detta system, vilket ska inbegripa

(a) ett program för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll, vilket ska inbegripa att fastställa kvalitetsmål och att utarbeta en kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollplan för inventeringen. Kommissionen ska bistå medlemsstaterna vid genomförandet av deras program för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll,

(b) ett förfarande för att, genom samråd med berörd medlemsstat, uppskatta alla uppgifter som saknas i dess nationella inventering,

(c) en årlig expertgranskning av medlemsstaternas växthusgasinventeringar.

Artikel 7

Växthusgasinventeringar

1. Senast den 15 januari varje år (”år X”) ska medlemsstaterna rapportera följande till kommissionen:

(a) Deras antropogena utsläpp av växthusgaser som räknas upp i bilaga I till denna förordning och de antropogena utsläppen av växthusgaser som det hänvisas till i artikel 2.1 i beslut nr 406/2009/EG för år X-2, utan förfång för rapporteringen av växthusgaser som räknas upp i bilaga I till denna förordning ska utsläppen av koldioxid (CO2) från IPCC-källor i kategorin ”1.A.3.A civil luftfart” anses vara lika med noll enligt artiklarna 3 och 7.1 i beslut nr 406(2009/EG.

(b) Uppgifter om deras utsläpp av koloxid (CO), svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx) och flyktiga organiska ämnen (VOC) som även rapporteras enligt artikel 7 i direktiv 2001/81/EG, för år X-2.

(c) Deras antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och minskningar av CO2 genom upptag i sänkor som följer av LULUCF, för år X-2.

(d) Deras antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och minskningar av CO2 genom upptag i sänkor som följer av LULUCF-aktiviteter enligt Kyotoprotokollet och information om bokföringen av dessa utsläpp av växthusgaser och minskningar från markanvändning, ändrad markanvändning och skogsbruk, i enlighet med artikel 3, punkt 3, och där medlemsstaterna bestämmer sig för att använda sig av den, artikel 3, punkt 4 i Kyotoprotokollet, och tillämpliga beslut för åren mellan 2008 och X-2. Medlemsstater som valde att bokföra skötsel av åkermark, skötsel av betesmark eller förnyelse av vegetationen enligt artikel 3, punkt 4, i Kyotoprotokollet ska dessutom rapportera utsläpp av växthusgaser från källor och minskningar genom upptag i sänkor för varje sådan aktivitet för året 1990.

(e) Varje ändring av de uppgifter som avses i leden a-d för åren mellan 1990 och år X-3, med angivande av skälen till dessa ändringar.

(f) Uppgifter om indikatorer för året X-2.

(g) information från dess nationella register om utfärdande, inköp, innehav, överföring, annullering, återlösning och överföring av AAU, RMU, ERU och CER för året X-1,

(h) Sammanfattande information om slutförda överföringar enligt artikel 3.4 och 5 i beslut nr 406/2009/EG, för året X-1.

(i) Information om användningen av gemensamt genomförande, mekanismen för ren utveckling och handel med internationella utsläppsrätter, enligt artiklarna 6, 12 och 17 av Kyotoprotokollet, eller någon annan flexibel mekanism som följer av bestämmelser i instrument som antagits av ramkonventionens parter eller partskonferensen för FN:s ramkonvention för klimatförändringar vilken tjänar som mötesplatsen för Kyotoprotokollets parter, för att uppfylla deras kvantifierade åtaganden för utsläppsbegränsningar eller minskningar enligt artikel 2 i beslut nr 2002/358/EG[21] och Kyotoprotokollet eller framtida åtaganden inom UNFCCC eller Kyotoprotokollet, för år X-2.

(j) Information om stegen som vidtas för att förbättra inventeringens uppskattningar, i synnerhet inom områden av inventeringen som har varit föremål för justeringar eller rekommendationer efter expertgranskningar.

(k) Den faktiska eller uppskattade fördelningen av de verifierade utsläppen som rapporteras av anläggningar och aktörer enligt direktiv 2003/87/EG till källkategorierna i den nationella växthusgasinventeringen och förhållandet mellan de verifierade utsläppen och de totala utsläppen av växthusgaser i dessa källkategorier, för år X-2.

(l) Resultaten av kontrollerna av hur förenliga utsläppen som rapporterats i växthusgasinventeringarna är, för år X-2, med

(i)      de verifierade utsläppen som rapporterats enligt rådets direktiv 2003/87/EG,

(ii)      utsläppen på anläggningsnivå som rapporterats enligt förordning (EG) nr 166/2006.

(m) Resultaten av kontroller av hur förenliga aktiviteterna, bakgrundsuppgifterna och antagandena som använts för att uppskatta utsläppen vid utarbetandet av växthusgasinventeringarna, för år X-2, är med

(i)      uppgifterna och antagandena som använts för att ta fram inventeringar av luftföroreningar enligt rådets direktiv 2001/81/EG,

(ii)      uppgifterna som rapporterats enligt artikel 6.1 i förordning (EG) nr 842/2006,

(iii)     energiuppgifterna som rapporterats enligt artikel 4 och bilaga B till förordning (EG) nr 1099/2008,

(n) En beskrivning av alla ändringar som gjorts på deras nationella inventeringssystem,

(o) En beskrivning av alla ändringar som gjorts i det nationella registret.

(p) Alla andra aspekter i den nationella växthusgasinventeringsrapporten som behövs för att ta fram unionens växthusgasinventeringsrapport, såsom information om medlemsstatens plan för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll, en allmän osäkerhetsutvärdering och en allmän bedömning av fullständigheten.

Under det första rapporteringsåret enligt denna förordning ska medlemsstaten informera kommissionen om sin avsikt att använda sig av bestämmelserna enligt artikel 3.4 och 5 i beslut nr 406/2009/EG.

2. Senast den 15 mars varje år ska medlemsstaterna översända sin fullständiga och uppdaterade nationella inventeringsrapport till kommissionen. En sådan rapport ska innehålla all den information som anges i punkt 1 av denna artikel och alla efterföljande uppdateringar av den informationen.

3. Medlemsstaterna ska senast den 15 april varje år lämna nationella inventeringar till UNFCCC-sekretariatet, vilka ska innehålla samma information som lämnats till kommissionen i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

4. Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna varje år sammanställa en inventering av växthusgaser i unionen och en inventeringsrapport över dessa och lämna dessa till UNFCCC-sekretariatet senast den 15 april varje år.

5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade rättsakter enligt artikel 29 i denna förordning för att

(a) lägga till eller ta bort ämnen från listan över växthusgaser i bilaga I till denna förordning,

(b) ställa upp övervaknings- och rapporteringskrav för LULUCF, i enlighet med alla nya internationella överenskommelser eller en lagstiftningsakt som antas i enlighet med artikel 9 i beslut nr 406/2009/EG.

Artikel 8

Uppskattade växthusgasinventeringar

Medlemsstaterna ska senast den 31 juli varje år (år X') lämna in en rapport till kommissionen om uppskattade växthusgasinventeringar för år X-1. Kommissionen ska, baserat på medlemsstaternas uppskattade växthusgasinventeringar eller, där så är nödvändigt baserat på deras egna uppskattningar, årligen sammanställa en approximativ växthusgasinventering för unionen. Kommissionen ska senast den 30 september varje år göra denna information tillgänglig för allmänheten.

Artikel 9

Förfaranden för att slutföra utsläppsuppskattningar

1. Kommissionen ska utföra en inledande kontroll av uppgifterna som lämnats in av medlemsstaterna enligt artikel 7.1 i denna förordning avseende hur uttömmande de är och eventuella problem. Den ska sända resultaten till medlemsstaten inom 6 veckor från inlämningsfristens utgång. Medlemsstaterna ska senast den 15 mars svara på alla frågor som uppkommer i samband med den inledande kontrollen, tillsammans med den slutliga inlämningen av inventeringen för år X-2.

2. När en medlemsstat inte svarar på frågorna som kommissionen ställer eller inte lämnar in fullständiga inventeringsuppskattningar som krävs för att sammanställa inventeringen för unionen senast den 15 mars, ska kommissionen utarbeta uppskattningar som ska användas i stället för motsvarande uppskattningar i medlemsstatens inventering. Kommissionen ska för detta ändamål använda metoder som är förenliga med riktlinjerna som är tillämpliga för att utarbeta utkast till de nationella växthusgasinventeringarna.

Artikel 10

Rapportering av CO2-utsläpp från sjötransporter

1. Kommissionen ska ges befogenhet att anta en delegerad rättsakt i enlighet med artikel 29 i denna förordning för att ange kraven för övervakningen och rapporteringen av CO2-utsläpp från sjötransporter avseende marina fartyg som angör medlemsstatens hamnar. Övervaknings- och rapporteringskraven som antas ska vara förenliga med de överenskomna kraven från UNFCCC och, såvitt det går, med krav som gäller fartyg i samband med IMO eller genom unionslagstiftning som inriktar sig på utsläpp av växthusgaser från sjötransporter. Övervaknings- och rapporteringskraven ska såvitt det går minimera medlemsstaternas arbetsbelastning vilket omfattar genom användning av centraliserad insamling och underhåll av uppgifter.

2. När en rättsakt har antagits enligt punkt 1, ska medlemsstaterna senast den 15 januari varje år ('år X') fastställa och rapportera CO2-utsläppen från sjötransporter till kommissionen för år X-2.

Kapitel 4

Register

Artikel 11

Upprättande och hantering av register

1. Unionen och medlemsstaterna ska upprätta och upprätthålla register för att tillförlitligt redogöra för utfärdande, innehav, överföring, inköp, annullering och återlösen av AAU, RMU, ERU och CER och överföring av AAU, RMU, ERU och CER. Medlemsstaterna kan även använda dessa register för att tillförlitligt redogöra för enheterna som hänvisas till i artikel 11a.5 i direktiv 2003/87/EG.

2. Unionen och medlemsstaterna får låta sina register ingå i ett konsoliderat system, tillsammans med en eller flera andra medlemsstater.

3. De uppgifter som avses i punkt 1 i denna artikel ska göras tillgängliga för den centrala förvaltare som utses i enlighet med artikel 20 i direktiv 2003/87/EG.

4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta en delegerad rättsakt i enlighet med artikel 29 i denna förordning för att upprätta unionsregistret som avses i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 12

Tillbakadragande av enheter enligt Kyotoprotokollet

1. Varje år under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod ska medlemsstaterna, efter att de avslutat översynen av sina nationella inventeringar enligt Kyotoprotokollet, inklusive lösning av eventuella genomförandefrågor, dra tillbaka AAU, RMU, ERU och CER från registret som motsvarar deras nettoutsläpp under det aktuella året.

2. Avseende tillbakadragandeperiodens sista år under Kyotoprotokollet ska medlemsstaterna dra tillbaka enheter från registret före utgången av den ytterligare perioden för att uppfylla åtaganden som anges i beslut 11/CMP.1 från partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar, vilken tjänstgör som mötesplatsen för Kyotoprotokollets parter.

Kapitel 5

Rapportering av politiska strategier, åtgärder och prognoser för utsläpp av växthusgaser från källor och upptaget i sänkor

Artikel 13

Nationella system för politiska strategier, åtgärder och prognoser

1. Medlemsstaterna och kommissionen ska, senast ett år efter att denna förordning trätt i kraft, upprätta, hantera och kontinuerligt försöka förbättra nationella system för att rapportera om politiska strategier och åtgärder för att ta fram och rapportera om prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor. Dessa nationella system ska inbegripa alla institutionella, lagliga och processrättsliga arrangemang som upprättats i en medlemsstat och unionen för att utvärdera politiska strategier och för att utfärda prognoser om antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor.

2. De ska syfta till informationens punktlighet, öppenhet, tillförlitlighet, överensstämmelse, jämförbarhet och fullständighet som rapporteras om politiska strategier och åtgärder och prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor, som hänvisas till i artiklarna 14 och 15 i denna förordning, inbegripande användningen och tillämpningen av uppgifter, metoder och modeller, och genomförandet av aktiviteter för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll och känslighetsanalys.

Artikel 14

Rapportering av politiska strategier och åtgärder

1. Senast den 15 mars varje år (år X) ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna

(a) en beskrivning av sina nationella system för att rapportera om politiska strategier och åtgärder och för att utarbeta och rapportera om prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser och upptag i sänkor enligt artikel 13.1 i denna förordning, eller information om alla ändringar som gjorts i det systemet när en sådan beskrivning redan har inlämnats,

(b) all ytterligare information eller uppdateringar som är relevanta för deras utvecklingsstrategier för låga koldioxidutsläpp som hänvisas till i artikel 4 i denna förordning och de framsteg som gjorts med genomförandet av dessa strategier,

(c) information om nationella politiska strategier och åtgärder, och om genomförandet av unionens politiska strategier och åtgärder som begränsar eller minskar utsläppen av växthusgaser från källor eller ökar upptaget i sänkor, uppdelade på sektorer och växthusgaser som det hänvisas till i bilaga I till denna förordning. Denna information ska korshänvisa till tillämpliga nationella eller unionens politiska strategier, särskilt de om luftkvalitet och ska inbegripa

(i)      den politiska strategins eller åtgärdens syfte och en kort beskrivning av den politiska strategin eller åtgärden,

(ii)      typen av instrument för den politiska strategin,

(iii)     läget för genomförandet,

(iv)     indikatorer för att övervaka och utvärdera framstegen som görs med tiden,

(v)     kvantitativa uppskattningar av effekterna för utsläppen från källor, och         upptagen i sänkor av växthusgaser uppdelade enligt

– resultaten av förhandsbedömningar av effekterna av varje politisk strategi och åtgärd, uppskattningarna ska göras i en följd av 4 kommande år som slutar med 0 eller 5 omedelbart efter år X, med en åtskillnad mellan utsläpp av växthusgaser som omfattas av direktiv 2003/87/EG och de som omfattas av beslut nr 406/2009/EG,

– resultaten av efterhandsbedömningar av effekterna av varje politisk strategi och åtgärd för begränsningen av klimatförändringar där de finns tillgängliga, med åtskillnad mellan utsläpp av växthusgaser som omfattas av direktiv 2003/87/EG och de som omfattas av beslut nr 406/2009/EG.

(vi)     uppskattningar av de beräknade kostnaderna för politiska strategier och åtgärder, liksom uppskattningar, när så är lämpligt, av de verkliga kostnaderna för politiska strategier och åtgärder,

(vii)    alla hänvisningar till bedömningen och de underbyggande tekniska rapporterna som det hänvisas till i punkt 2 i denna artikel,

(d) information om genomförda eller planerade politiska strategier och åtgärder avsedda att genomföra relevant unionslagstiftning och information om nationella förfaranden för efterlevnad och tvångsåtgärder,

(e) den information som avses i led d i artikel 6.1 i beslut nr 406/2009/EG,

(f) information om i vilken utsträckning medlemsstatens åtgärd utgör en betydande del av de insatser som vidtas på nationell nivå samt i vilken utsträckning den beräknade användningen av gemensamt genomförande, mekanismen för ren utveckling och internationell handel med utsläppsrätter faktiskt är supplementära till de nationella åtgärderna i enlighet med tillämpliga bestämmelser i Kyotoprotokollet och antagna tillämpliga beslut.

2. Medlemsstaterna ska för allmänheten offentliggöra, i elektronisk form, alla bedömningar av kostnaderna för och effekterna av nationella politiska strategier och åtgärder, och all information om genomförandet av unionens politiska strategier och åtgärder som begränsar eller minskar utsläppen av växthusgaser från källor eller ökar upptagen i sänkor tillsammans med alla tekniska rapporter som underbygger dessa bedömningar. Dessa bör inbegripa beskrivningar av de modeller och metodologiska tillvägagångssätt som använts, definitioner och underliggande antaganden.

Artikel 15

Rapportering av prognoser

1. Medlemsstaterna ska senast den 15 mars varje år ('år X') till kommissionen rapportera nationella prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor, organiserade efter gas och sektor. De prognoserna ska inbegripa kvantitativa uppskattningar i en följd av 4 kommande år som slutar med 0 eller 5 omedelbart efter år X. De nationella prognoserna ska ta hänsyn till alla politiska strategier och åtgärder som antas på unionsnivå och inbegripa

(a) prognoser utan åtgärder, prognoser med åtgärder och prognoser med ytterligare åtgärder,

(b) totala växthusgasprognoser och separata uppskattningar för de beräknade utsläppen av växthusgaser för utsläppskällorna som omfattas av direktiv 2003/87/EG och av beslut nr 406/2009/EG,

(c) en tydlig angivelse av de nationella, regionala och unionens politiska strategier och åtgärder som inbegrips i prognoserna för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor. Där sådana politiska strategier och åtgärder inte inbegrips ska detta tydligt anges och förklaras,

(d) resultaten från känslighetsanalysen av prognoserna,

(e) alla relevanta hänvisningar till bedömningen och de tekniska rapporterna som underbygger dessa bedömningar som avses i punkt 3 i denna artikel.

2. När en medlemsstat inte lämnar in uttömmande beräknade uppskattningar senast den 15 mars varje år får kommissionen utarbeta de uppskattningar som krävs för att sammanställa unionens prognoser.

3. Medlemsstaterna ska för allmänheten offentliggöra, i elektronisk form, sina nationella prognoser för utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor tillsammans med alla tekniska rapporter som underbygger dessa prognoser. Dessa bör inbegripa beskrivningar av de modeller och metodologiska tillvägagångssätt som använts, definitioner och underliggande antaganden.

Kapitel 6

Rapportering om övrig information som är relevant för klimatförändring.

Artikel 16

Rapportering om nationella anpassningsåtgärder

Senast den 15 mars varje år ska medlemsstaterna översända en rapport till kommissionen med information om deras genomförda, eller planerade, åtgärder för anpassning till klimatförändring, i synnerhet med avseende på nationella, eller regionala, anpassningsstrategier och anpassningsåtgärder. Denna information ska innefatta budgetallokering per politisk sektor och, för varje anpassningsåtgärd, huvudsaklig målsättning, typ av instrument, status för genomförande och konsekvenskategori för klimatförändring (såsom översvämning, förhöjning av havsvattennivån, extrema temperaturer, torka och extrema väderförhållanden).

Artikel 17

Rapportering om finansiellt och teknologiskt stöd till utvecklingsländer.

Senast den 15 mars varje år (”år X”) ska medlemsstaterna, med utgångspunkt i bästa tillgängliga uppgifter, översända till kommissionen

(a) information om finansiellt stöd som har avsatts och betalats ut i enlighet med UNFCCC för år X-1, om finansiellt stöd som har avsatts för år X och om det planerade tillhandahållandet av stöd. Denna information ska omfatta följande

(i)      huruvida de finansiella resurser som medlemsstaterna har tillhandahållit utvecklingsländer är nya, och kompletterande, mot bakgrund av UNFCCC, och hur detta beräknades,

ii)       information om eventuella finansiella resurser som allokerades av medlemsstaterna i samband med genomförandet av UNFCCC per kanaltyp, såsom bilaterala, regionala eller andra multilaterala kanaler,

iii)      kvantitativ information om finansflöden baserade på de så kallade ”Rio-markörerna för bistånd gällande begränsning av och anpassning till klimatförändringen” (Rio-markörerna) som introducerades av OECD:s hjälpkommitté för utveckling, och metodologisk information angående genomförande av Rio-markörernas klimatförändringsmetodologi,

(iv)     detaljerad information om bistånd som tillhandahålls av både den offentliga och privata sektorn till utvecklingsländer som är särskilt känsliga för klimatförändringens konsekvenser under anpassning till sådana klimatförändringskonsekvenser,

(v)     utförlig information om hjälp som tillhandahålls både av den offentliga och privata sektorn, i förekommande fall, till utvecklingsländer, för att begränsa utsläpp av växthusgaser,  

(b) information om medlemsstaternas verksamhet för teknologiöverföring till utvecklingsländer enligt UNFCCC, och om överförda teknologier för år X-1; information om planerade åtgärder med avseende på teknologiöverföring till utvecklingsländer enligt UNFCCC, och om teknologier som ska överföras för år X och efterföljande år. Det ska omfatta information om huruvida den överförda teknologin användes för att begränsa eller anpassa sig till konsekvenserna av klimatförändringen, mottagarland, mängd lämnat stöd och typ av överförd teknologi.

Artikel 18

Rapportering om användning av auktionsintäkter och projektkrediter.

1. Medlemsstater ska senast den 15 mars varje år (”år X”) för år X-1 till kommissionen inlämna

(a) en detaljerad motivering som omnämns i artikel 6.2 i beslut 406/2009/EC,

(b) information om intäkterna under år X-1 som har genererats av medlemsstaten genom auktionering av utsläppsrätter i enlighet med artikel 10.1 i direktiv 2003/87/EC. Denna information ska även inbegripa specifik och detaljerad information om användningen av 50 % av intäkterna, och de vidtagna åtgärderna till följd av detta, med en specificering av kategorin för sådana vidtagna åtgärder i enlighet med artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EG, samt med angivande av mottagarlandet eller -regionen i fråga,

(c) information om användningen av alla intäkter som har genererats av medlemsstaten genom auktionering av utsläppsrätter för luftfart i enlighet med artikel 3d.1 eller 2 i direktiv 2003/87/EC,

(d) informationen som anges i led b i artikel 6.1 i beslut 406/2009/EG och information om hur deras förvärvspolitik förbättrar ingåendet av ett internationellt avtal om klimatförändring.

2. För medlemsstater som väljer att använda ett belopp motsvarande de genererade auktionsintäkterna för syften i enlighet med artikel 3d.4 och 10.3 i direktiv 2003/87/EG, gäller kraven under leden b och c i punkt 1 i denna artikel för detta belopp.

3. Auktionsintäkter som inte har betalats ut vid tidpunkten då en medlemsstat inlämnar en rapport till kommissionen i enlighet med denna artikel ska kvantifieras och rapporteras i rapporter för efterföljande år.

4. Medlemsstater ska göra rapporter till kommissionen enligt denna artikel tillgängliga för allmänheten.

Artikel 19

Tvåårsrapporter och nationella meddelanden.

1. Unionen och medlemsstaterna ska inlämna tvåårsrapporter i överensstämmelse med beslut 1/CP.16 och nationella meddelanden till UNFCC:s sekretariat i överensstämmelse med artikel 12 i UNFCCC.

2. Medlemsstater ska också inlämna nationella meddelanden och rapporter vartannat år till kommissionen.

Kapitel 7

Expertgranskning på unionsnivå av utsläpp av växthusgaser inom unionen.

Artikel 20

Expertgranskning av inventeringen

1. Kommissionen ska genomföra en inledande expertgranskning av nationella inventeringsdata som inlämnats av medlemsstaterna i enlighet med artikel 7.2 i denna förordning i syfte att fastställa den årliga utsläppsallokeringen som följer av bestämmelserna i underpunkt fyra i artikel 3.2 i beslut 406/2009/EG.

2. Kommissionen ska med utgångspunkt i data, som har rapporterats för år 2013, genomföra en årlig expertgranskning av nationella inventeringsdata, som har inlämnats av medlemsstater i enlighet med artikel 7.2 i denna förordning för att övervaka medlemsstaternas efterlevnad av att minska eller begränsa sina utsläpp av växthusgas i enlighet med artikel 3 i beslut nr 406/2009/EG, och alla andra mål för minskning, eller begränsning, av växthusgaser som har fastslagits i unionens lagstiftning.

3. De inledande och årliga expertgranskningarna ska inbegripa

(a) kontroller för att verifiera transparens, korrekthet, överensstämmelse, jämförbarhet och fullständighet i inlämnad information,

(b) kontroller för att identifiera fall där inventeringsdata framtas på ett sätt som är icke-överensstämmande med UNFCCC:s vägledningsdokumentation eller unionsregler, och

(c) i förekommande fall, beräkna de nödvändiga tekniska korrigeringarna.

4. Kommissionen ska bemyndigas att anta delegerade akter i överensstämmelse med artikel 29 i denna förordning för att fastställa uppföranderegler för expertgranskningarna som anges i punkt 1 och 2 i denna artikel, inklusive uppgifterna som anges i punkt 3 i denna artikel.

5. Kommissionen ska anta en genomförandeakt för att fastställa den totala mängden utsläpp för det relevanta året, som framgår av den korrigerade inventeringsdatan för varje medlemsstat efter att den relevanta årliga granskningen har slutförts.

6. Data, inbegripet ändringar av sådana data, som uppstår till följd av att en medlemsstat använder sina flexibiliteter i enlighet med artikel 3 och 5 i beslut nr 406/2009/EG för varje medlemsstat, ska på det vis som de har förtecknats i registren, vilka har upprättats i enlighet med artikel 11 i beslut nr 406/2009/EG och artikel 19 i direktiv 2003/87/EG, komma ifråga för tillämpning av artikel 7.1 i beslut nr 406/2009/EG vid det datum som infaller en månad efter publiceringsdatumet för en genomförandelag, som har antagits i enlighet med punkt 5 i denna artikel.

Artikel 21

Hantering av omberäkningarnas konsekvenser

1. När den årliga expertgranskningen av inventeringsdata med avseende på år 2020 har slutförts, i enlighet med artikel 20 i denna förordning, ska kommissionen, i enlighet med den formel som anges i bilaga II till den förordningen, beräkna den omberäknade summan växthusgasutsläpp för varje medlemsstat.

2. Kommissionen ska, utan avseende på artikel 31.2 i denna förordning, bland annat använda den omräknade summan som anges i punkt 1 i denna artikel, när den ger förslag på mål för minskning eller begränsning av utsläpp för varje medlemsstat under perioden efter 2020, i enlighet med artikel 14 i beslut nr 406/2009/EG.

3. Kommissionen ska genast publicera resultat av beräkningarna, som har gjorts i enlighet med punkt 1 i denna artikel.

Kapitel 8

Bedömning av framsteg mot unionrelaterade och internationella åtaganden

Artikel 22

Bedömning av framsteg

1. Kommissionen ska, i syfte att fastställa om det har gjorts tillräckliga framsteg, med utgångspunkt i informationen som har rapporterats i artiklarna 7, 8, 11 och 15 i denna förordning, och i samråd med medlemsstaterna, årligen bedöma framstegen som har gjorts av unionen och medlemsstaterna för att uppfylla det nedanstående

(a) åtaganden enligt artikel 4 i UNFCCC och artikel 3 i Kyotoprotokollet, såsom de vidare har fastställts i beslut som har antagits av partskonferensen för UNFCCC, eller av partskonferensen för UNFCCC som tjänstgör som mötesplatsen för Kyotoprotokollets parter,

(b) skyldigheter fastställda i artikel 3 i beslut nr 406/2009/EG.

2. Kommissionen ska vartannat år bedöma luftfartens totala inverkan på det globala klimatet, inbegripet genom icke CO2-relaterade utsläpp, såsom kväveoxider, och effekter såsom förstärkning av cirrusmoln, baserat på de utsläppsdata som har tillhandahållits av medlemsstater i enlighet med artikel 7 i denna förordning, samt, i förekommande fall, förbättra dess kvantifiering med hänvisning till vetenskapliga framsteg och flygtrafikdata.

3. Kommissionen ska senast den 31 oktober varje år, i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 och 2 i denna artikel, inlämna en rapport som sammanfattar slutsatserna av bedömningarna till Europaparlamentet och rådet.

Artikel 23

Rapport om tilläggsperioden för att uppfylla åtagandena i enlighet med Kyotoprotokollet.

Unionen och varje medlemsstat ska lämna en rapport till UNFCCC-sekretariatet om den i Marrakech-överenskommelsen angivna tilläggsperioden för fullgörande av åtagandena, då den perioden löper ut.

Kapitel 9

Samarbete och stöd

Artikel 24

Samarbete mellan medlemsstaterna och unionen

Medlemsstaterna och unionen ska samarbeta och till fullo samordna sig sinsemellan med avseende på skyldigheter enligt denna förordning beträffande

(a) att sammanställa unionens växthusgasinventering och unionens rapport om växthusgasinventering, i enlighet med artikel 7.4 i denna förordning,

(b) att förbereda unionens nationella meddelande i enlighet med artikel 12 i UNFCCC och tvåårsrapporten i enlighet med beslut 1/CP.16,

(c) gransknings- och efterlevnadsförfaranden enligt UNFCC och Kyotoprotokollet i överensstämmelse med varje tillämpligt beslut enligt UNFCCC eller Kyotoprotokollet, liksom även unionens förfarande för granskning av medlemsstaternas växthusgasinventeringar, som anges i artikel 20 i denna förordning,

(d) alla justeringar i enlighet med artikel 5, punkt 2, i Kyotoprotokollet, eller till följd av unionens granskningsförfarande, som det hänvisas till i artikel 20 av denna förordning, eller andra ändringar av inventeringar och inlämnade inventeringsrapporter, till UNFCCC-sekretariatet,

(e) sammanställandet av unionens approximativa inventering av växthusgaser, i enlighet med artikel 8 i denna förordning,

(f) rapportering om tillbakadragande av tilldelade utsläppsenheter, certifierade utsläppsminskningar, utsläppsminskningenheter eller sänkkrediter, efter den tilläggsperiod som avses i punkt 14 i beslut 13/CMP.1 för uppfyllande av åtaganden i enlighet med artikel 3, punkt 1, i Kyotoprotokollet.

Artikel 25

Europeiska miljöbyråns roll

Europeiska miljöbyrån ska bistå kommissionen i dess arbete för efterlevnad av artikel 6 till 10, 13 till 20, 22 och 23 i denna förordning i överensstämmelse med dess årliga arbetsprogram. Detta ska inbegripa hjälp med

(a) att sammanställa unionens inventering av växthusgaser och framtagande av unionens rapport om inventeringen av växthusgaser,

(b) att utföra kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollförfaranden för förberedelse av unionens inventering av växthusgaser,

(c) att ta fram uppskattningar av data, som inte har rapporterats i inventeringarna av nationella växthusgaser,

(d) att genomföra den årliga expertgranskningen,

(e) att sammanställa unionens uppskattade inventering av växthusgaser,

(f) att sammanställa informationen, som har rapporterats av medlemsstater om beräkningar, politik och åtgärder,

(g) att utföra kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollförfaranden för informationen som har rapporterats av medlemsstater om beräkningar, politik och åtgärder,

(h) at förbereda uppskattningar för data om beräkningar som inte har rapporterats av medlemsstaterna,

(i) att sammanställa data som har förberetts av kommissionen för den årliga rapporten till Europaparlamentet och rådet,

(j) att sprida information som har insamlats under denna förordning, inbegripet att upprätthålla och uppdatera en databas om medlemsstaternas begränsningspolitik och -åtgärder, och en clearingcentral för inverkan, sårbarheter och anpassnin Bör granskas ingående om tid finns g till klimatförändring.

Kapitel 10

Delegering

Artikel 26

Detaljerade rapporteringskrav

Kommissionen ska, i överensstämmelse med artikel 29 i denna förordning, vara bemyndigad att anta delegerade akter för att fastställa detaljerade rapporteringsregler, inbegripet regler om innehåll, struktur, format och inlämningsförfaranden för medlemsstaternas rapporterande av information, i enlighet med artiklarna 4, 5, 7, 8 och 13 till 19 i denna förordning.

Artikel 27

Krav på nationella system

Kommissionen ska vara bemyndigad att anta delegerade akter i överensstämmelse med artikel 29 i denna förordning för att fastställa krav om inrättande, drift och funktion vad beträffar medlemsstaternas nationella system, i enlighet med artiklarna 5 och 13 i denna förordning.

Artikel 28

Upphävande, eller ändring, av skyldigheter

Kommissionen ska vara bemyndigad att anta delegerade akter i överensstämmelse med artikel 29 i denna förordning för att upphäva artikel 4 till 7, 10 till 12, 14, 15, 17 och 19 i denna förordning, eller någon del därav, eller att ändra dessa artiklar, om den skulle dra slutsatsen att internationella eller andra utvecklingar ger upphov till en situation där skyldigheterna till följd av de bestämda artiklarna inte längre är nödvändiga, inte står i proportion till de motsvarande fördelarna eller inte överensstämmer med eller är dubblerar kraven enligt UNFCCC. En akt som antas i enlighet med denna artikel ska inte göra unionsrelaterade, eller internationella, rapporteringsskyldigheter mer betungande för medlemsstater.

Artikel 29

Utövande av delegering

1. Rätten att anta delegerade akter tilldelas kommissionen på de villkor som fastställs i denna artikel.

2. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7, 10, 11, 20 och 26 till 28 i denna förordning ska tilldelas kommissionen på obestämd tid från det datum då denna förordning träder i kraft.

3. Europaparlamentet eller rådet kan när som helst återkalla delegeringen av de befogenheter som avses i artiklarna 7, 10, 11, 20 och 26 till 28 i denna förordning. Beslutet om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Det får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid en senare tidpunkt som anges i beslutet. Det påverkar inte giltigheten för delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska kommissionen samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antagits i enlighet med artiklarna 7, 10, 11, 20 eller 26 till 38 ska träda i kraft endast om Europaparlamentet, eller rådet, inte har gjort några invändningar senast två månader efter det att akten anmäldes till Europaparlamentet och rådet, eller om Europaparlamentet och rådet, innan den perioden löpt ut, båda har informerat kommissionen om att de inte har några invändningar. Perioden ska förlängas med två månader på initiativ av Europaparlamentet eller rådet.

Kapitel 11

Slutbestämmelser

Artikel 30

Kommittéförfarande

Kommissionen ska biträdas av en kommitté för klimatförändringar. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.[22].

Artikel 31

Granskning

1. Kommissionen ska regelbundet granska överensstämmelsen mellan övervakning och rapporteringsbestämmelser enligt denna förordning med framtida beslut med avseende på UNFCCC och Kyotoprotokollet, eller annan unionslagstiftning.

2. Om det under åtagandeperioden enligt beslut nr 406/2009/EC förekommer en ändring av internationella regler avseende uppskattning av utsläppet av växthusgaser för framtagandet av inventeringar av växthusgaser, ska kommissionen bedöma i vilken utsträckning de nya reglerna gäller för syftena i beslut nr 406/2009/EC.

Artikel 32

Upphävande

Beslut 280/2004/EG ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 33

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den […]

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA I

Växthusgaser

Koldioxid (CO2)2)

Metan (CH4)4

Dikväveoxid (N2O)

Svavelhexafluorid (SF6))

Kvävetriodluorid NF3)

Fluorkolväten (HFCs):

HFC-23         CHF3

HFC-32         CH2F2

HFC-41         CH3F

HFC-125       CHF2CF3

HFC-134       CHF2CHF2

HFC-134a     CH2FCF3

HFC-143       CH2FCHF2

HFC-143a     CH3CF3

HFC-152       CH2FCH2F

HFC-152a     CH3CHF2

HFC-161       CH3CH2F

HFC-227ea   CF3CHFCF3

HFC-236cb   CF3CF2CH2F

HFC-236ea   CF3CHFCHF2

HFC-236fa    CF3CH2CF3

HFC-245fa    CHF2CH2CF3

HFC-245ca   CH2FCF2CHF2

HFC-365mfc CH3CF2CH2CF3

HFC-43-10mee CF3CHFCHFCF2CF3 eller (C5H2F10)

Perfluorkolväten (PFC)

PFC-14, Perfluormetan, CF4

PFC-116, Perfluoroetan, C2F6

PFC-218, Perfluoropropan, C3F8

PFC-318, Perfluorocyklobutan, c-C4F8

Perfluorocyklopropan c-C3F6

PFC-3-1-10, Perfluorobutan, C4F10

PFC-4-1-12, Perfluoropentan, C5F12

PFC-5-1-14, Perfluorohexan, C6F14

PFC-9-1-18, C10F18

BILAGA II

Den omräknade summan av växthusgasutsläpp från medlemsstater som avses i artikel 21.1

Den omräknade summan av växthusgasutsläpp från en medlemsstat ska beräknas enligt följande formel:

Där:

– ti,2012 är medlemsstaten årliga utsläppsallokering enligt fastställandet i fjärde punkten av artikel 3.2 och artikel 10 i beslut 406/2009/EC.

– ti,2022 är medlemsstatens årliga utsläppsallokering per år i enlighet med fjärde punkten av artikel 3.2 och artikel 10 i beslut 406/2009/EG som det skulle ha beräknats om granskade inventeringsdata som inlämnades 2022 hade använts som indata.

– ei,j är medlemsstatens växthusgasutsläpp per år i som fastställts i enlighet med akter som antagits av kommissionen till följd av artikel 20.5 efter expertgranskningen av inventeringen år j.

BILAGA III

Jämförelsetabell

Beslut 280/2004/EG || Denna förordning

Artikel 1 || Artikel 1

Artikel 2.1 || Artikel 4.1

Artikel 2.2 || -

Artikel 2.3 || Artikel 4.3

Artikel 3.1 || Artikel 7.1 och artikel 7.2

Artikel 3.2 || Artikel 14.1 och artikel 15.1

Artikel 3.3 || Artikel 26, Artikel 27, Artikel 28, Artikel 29

Artikel 4.1 || Artikel 6

Artikel 4.2 || Artikel 6

Artikel 4.3 || Artikel 25

Artikel 4.4 || Artikel 5.1

Artikel 5.1 || Artikel 22.1

artikel 5.2 || Artikel 22.3

Artikel 5.3 || -

Artikel 5.4 || -

Artikel 5.5 || Artikel 23

Artikel 5.6 || -

Artikel 5.7 || Artikel 25

Artikel 6.1 || Artikel 11.1

Artikel 6.2 || Artikel 11.3

Artikel 7.1 || -

Artikel 7.2 || Artikel 12.1 och artikel 12.2

Artikel 7.3 || -

Artikel 8.1 || Artikel 24

Artikel 8.2 || Artikel 7.3

Artikel 8.3 || -

Artikel 9.1 || Artikel 30

Artikel 9.2 || -

Artikel 9.3 || -

Artikel 10 ||

Artikel 11 || Artikel 32

Artikel 12 || Artikel 33

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1.           RAMVERK FÖR FÖRSLAG/INITIATIV

1.1.        Förslagets/initiativets titel

Förordning från Europaparlamentet och rådet om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen.

1.2.        Berörda politiska områden i ABM/ABB-strukturen[23]

ÅTGÄRD FÖR MILJÖ OCH KLIMAT [07]

1.3.        Förslaget/initiativets art

¨ Förslaget/initiativet gäller en ny åtgärd

¨ Förslaget/initiativet gäller en ny åtgärd som uppföljning till ett pilotprojekt/en förberedande åtgärd[24]

¨ Förslaget/initiativet gäller förlängningen av en befintlig åtgärd

x Förslaget/initiativet gäller en åtgärd omdirigerad till en ny åtgärd.

1.4.        Mål

1.4.1.     Kommissionens fleråriga strategiska mål som förslaget/initiativet inriktar sig på

Detta förslag ligger inbäddat i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Det bidrar direkt till att uppnå ett av strategins fem överordnade mål för att uppnå en minskning på 20 % av utsläpp fram till 2020.

1.4.2.     Specifika mål och ABM/ABB-åtgärder gällande AMP

Specifikt mål:

Genomförande av EU-politik och lagstiftning för klimatåtgärder (ABB-kod 07 12)

Berörda ABM/ABB-åtgärder:

07 12 01 (Genomförande av EU-politik och lagstiftning för klimatåtgärder)

1.4.3.     Förväntat (-de) resultat och effekt

Specificera effekterna som förslaget/initiativet skulle ha på de berörda mottagarlanden/grupperna.

Den befintliga övervakningsmekanismen behöver ändras för att genomföra viss klimatförändringspolitik och tillhandahålla fördelar till alla medborgare och affärsverksamheter, i synnerhet gällande luftkvalitet, säkerställande av energileverans och främjandet av grön ekonomisk tillväxt och innovation. Detta förslag kommer också hjälpa till att öka EU:s trovärdighet genom att kvalitetsmässig information om åtgärden som har vidtagits för att bekämpa klimatförändringar kommer att tillhandahållas. Förslaget kommer genom insamling av denna information också säkerställa att EU kommer att vara bättre förberett för framtida klimatrelaterade utmaningar.

1.4.4.     Indikatorer för resultat och konsekvens

Specificera indikatorerna för övervakning av förslaget/initiativets genomförande.

Följande indikatorer motsvarar de allmänna, specifika och operativa målen med förslaget:

- Antalet fall av icke-efterlevnad som har fastställts på EU-nivå eller under UNFCC.

- Antalet rapporter som har inlämnats i tid till kommissionen och/eller UNFCCC.

- Överensstämmelsen mellan rapporter på EU-nivå, och de som har inlämnats av medlemsstater, enligt vad som framgår av EU- och UNFCCC-granskningar.

- Överensstämmelse mellan utsläppsdata som har rapporterats av medlemsstaterna under MMD, och andra rapporteringsinstrument, såsom det framgår av EU- och UNFCCC-granskningar.

- Fullständigheten i medlemsstaters rapporter inlämnade till kommissionen och under UNFCCC vid jämförelse med befintliga krav.

- Medlemsstaters användning av gemensamma rapporteringsmetodologier och format när de rapporterar om ekonomiskt och teknologiskt stöd.

- Medlemsstaters användning av inhemska och internationella metodologiska och rapporteringsmässiga riktlinjer.

- Fullständigheten i medlemsstater rapporter som har inlämnats till kommissionen och UNFCCC jämfört med existerande krav.

- Medlemsstaters användning av gemensamma rapporteringsförfaranden och format för beräkningar, politik, åtgärder och faktiska utsläpp.

- Tillgängligheten till data och information och skapandet av nya informationsflöden inom områden som förslaget inriktar sig på.

1.5.        Förslaget/initiativets motiv

1.5.1.     Krav som ska uppfyllas på kort och lång sikt

Det kortsiktiga målet med detta förslag är att i betydande grad bidra till EU:s mål om utsläppsminskning för 2020 och att uppnå EU 2020-strategin. Förslaget har också ett långsiktigt mål, nämligen att uppnå utsläppsminskningar inom EU efter 2020.

Kortsiktigt kommer kommissionen behöva lansera upphandlingsförfaranden för att erhålla den tekniska assistans som behövs för att genomföra förslaget, i synnerhet för expertgranskningen av inventeringen enligt bestämmelserna i artikel 20 i förslaget.

1.5.2.     Mervärde i EU-engagemanget

Några av bestämmelserna som inbegrips i detta förslag behöver genomföras på EU-nivå, eftersom detta krävs enligt EU-lag, nämligen beslut nr 406/2009/EG och det reviderade direktivet 2003/87/EG.

Eftersom de övergripande klimatåtagandena görs på EU-nivå är det också mer effektivt att utveckla de nödvändiga rapporteringsinstrumenten på EU-nivå. Därutöver krävs det för att överkomma de identifierade problemen, såsom överensstämmelse och läglighet för EU:s och medlemsstaternas rapportering till FN:s ramkonvention om klimatförändringar att data och metoder i alla 27 medlemsstaterna samordnas, vilket kan utföras mer effektivt på EU-nivå.

1.5.3.     Den lärdom som har dragits av tidigare, liknande erfarenheter

Förslaget tar i beaktande erfarenheter från genomförandet av beslut nr 280/2004/EG och återkopplingen från berörda intressenter. Förslaget siktar mot att ta itu med svagheter och problem som har identifierats och att, i förekommande fall, förenkla rapporteringskraven. I synnerhet har erfarenhet av att genomföra beslutet om övervakningsmekanism visat att vissa rapporteringsinstrument inte gav de förväntade resultaten (t.ex. efterfrågade indikatorer), eller så användes inte informationen efter förväntan. Dessa krav ändras därför för att se till att rapporteringen är meningsfull och ändamålsenlig. Nya krav justeras i enlighet med befintliga rapporteringsflöden och informationsbehov.

1.5.4.     Koherens och möjlig synergi med andra instrument

Förslaget är nära relaterat till Europa 2020-strategin och flaggskeppsinitiativet Europa 2020 för ett resurseffektivt Europa. Det överensstämmer med och kompletterar EU:s klimat-, energi- och socialpolitik.

1.6.        Varaktighet och finansiell effekt

¨ Förslag/initiativ med begränsad varaktighet

– ¨  Förslag/initiativ i kraft fr.o.m. [DD/MM]ÅÅÅÅ till [DD/MM]ÅÅÅÅ

– ¨  Finansiell verkan fr.o.m. ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ

x Förslag/initiativ med obegränsad varaktighet

– Genomförande kommer troligen att starta 2013, beroende på framstegen med den lagstiftande processen

1.7.        Planerade förvaltningssätt[25]

x Centraliserad direkt förvaltning av kommissionen

¨ Centraliserad indirekt förvaltning med delegering av genomförande av uppgifter till

– ¨  verkställande byråer,

– ¨  organ som har skapats av gemenskaperna,[26]

– ¨  nationella organ från offentliga sektorn med allmännyttig tjänst som uppdrag,

– ¨  personer som har anförtrotts genomförande av speciella åtgärder i enlighet med rubrik V i fördraget om Europeiska unionen, och som har identifierats i den relevanta, grundläggande akten enligt vad som avses i artikel 49 i budgetförordningen.

¨ Gemensam förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredje länder

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ska anges)

Om fler än ett förvaltningssätt anges, vänligen tillhandahåll uppgifter i avsnittet ”Kommentarer”.

Kommentarer

Medlemsstaterna kommer att ansvara för att genomföra huvuddelen av detta förslag. Kommissionen kommer att ge medlemsstaterna vägledning och bedöma rapporterna som inlämnas av dem. Den kommer att kontrollera, granska och sammanställa en del av informationen som ingår i dessa rapporter.

2.           FÖRVALTNINGSÅTGÄRDER

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange frekvens och villkor.

Efterlevnad av rapporterna som erfordras enligt förslaget med inhemska och internationella krav kommer att visa om förslaget uppnår sina mål.

Rapporterna som tas fram enligt förslaget kommer att fortsätta granskas på EU-nivå och/eller internationell nivå årligen, vartannat eller vart fjärde år. Bedömningen av faktiska utsläpp kommer att fortsätta vara övergripande och genomföras av experter på både EU-nivå och internationell nivå. Målet med bedömningen är att hjälpa till att förbättra rapportering och att bedöma efterlevnaden av mål och åtaganden. Bedömningen av all annan klimatdata och -information föreslås nu även genomföras på en årsbasis på EU-nivå med fokus på fullständighet och efterlevnad av vägledning, medan denna bedömning kommer att göras på internationell nivå vartannat och vart fjärde år. Bedömningen genomförs, återigen, av experter, och målet är att bedöma efterlevnaden och att identifiera områden som behöver förbättras ytterligare.

2.2.        Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.     Identifierad (-e) risk (-er)

Eftersom förslaget är en förordning inbegriper den inte nationellt införlivande. Riskerna med genomförandet av denna förordning är begränsade, eftersom den föreslagna mekanismen är en fortsättning på och förbättring av den nuvarande mekanismen.

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

De åtgärder som ska vidtas för att hantera sådana risker kommer att vara desamma som nu: ökad dialog och samarbete med medlemsstaterna, i synnerhet genom kommittén om klimatförändringar och dess arbetsgrupper, användningen av kommittéförfarande och teknisk hjälp från Europeiska miljöbyrån.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter

Specificera befintliga och planerade åtgärder för förebyggande och skydd.

Med tanke på de inblandade summorna och typen av upphandling utgör detta initiativ inte någon särskild risk för bedrägeri. Kommissionen kommer att förvalta och kontrollera arbetet genom att använda sitt vanliga verktyg, såsom GD CLIMA:s årliga förvaltningsplan.

Interna kontrollstandarder nr. 2, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 15 och 16 är av särskild betydelse. Dessutom kommer principerna som har fastslagits i rådets förordning (EG, Euratom) 1605/202 (budgetförordningen) om dess genomförandebestämmelser att gälla i sin helhet.

Upphandlingsförfaranden kommer att styras av GD CLIMA:s finanskrets: en delvis decentraliserad krets som kännetecknas av hierarkiskt oberoende från AO(s)D för personer som utför finansiell initiering och verifiering.

En intern kontrollkommitté (ENVAC) kommer också att undersöka processen för att välja entreprenör och verifiera överensstämmelsen i förfarandena, som antas av utanordnarna med reglerna i budgetförordningen, och genomförandebestämmelserna för en kombination av ett slumpmässigt exempel och ett riskbaserat exempel på allmänna upphandlingskontrakt.

Utöver dessa åtgärder kommer delegerade akter även att fastställa tekniska riktlinjer som ska styra expertgranskningarna som avses i artikel 20. Dessa riktlinjer kommer att säkerställa att personerna som genomför expertgranskningarna är oberoende och lämpligt kvalificerade.

3.           FÖRSLAGET/INITIATIVETS UPPSKATTADE FINANSIELLA VERKAN

3.1.        Rubrik (-er) i det fleråriga finansiella ramverket och budgetposter som påverkas

· Befintliga budgetposter

I ordningen av fleråriga finansiella ramverksrubriker och budgetposter.

Rubrik för flerårigt finansiellt ramverk || Budgetpost || Typ av utgift || Bidrag

Antal [Beskrivning…………………...……….] || Diff./icke-diff ([27]) || från EFTA-[28] länder || från kandidatländer[29] || från tredjeländer || enligt vad som avses i artikel 18.1 aa i budgetförordningen

2 || 07.12.01 [Genomförande av unionspolitik och lagstiftning om klimatåtgärder] || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

5 || 07.01.02.11 [Annan förvaltningsutgift] || Icke-diff || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

· Nya budgetposter begärda - NEJ

I ordningen av fleråriga rubriker för finansiella ramverk och budgetposter.

Rubrik för flerårigt finansiellt ramverk || Budgetpost || Typ av utgift || Bidrag

Antal [Rubrik……………………………………..] || Diff./Icke-diff() || från EFTA- länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt vad som avses i artikel 18.1 aa i budgetförordningen

|| [XX.YY.YY.YY] || || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ

3.2.        Uppskattad konsekvens för utgift

3.2.1.     Sammanfattning av uppskattad konsekvens för utgifter

FÖRSLAGET KOMMER ATT GENOMFÖRAS MED ANVÄNDNING AV DEN BEFINTLIGA BUDGETEN OCH KOMMER INTE ATT INVERKA PÅ DET FLERÅRIGA FINANSIELLA RAMVERKET.

EUR-miljoner (till 3 decimalutrymmen)

Rubrik för flerårigt finansiellt ramverk: || Antal || [Rubrik 2]

GD: <CLIMA> || || || År N[30] || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... ange så många år som är nödvändigt för att visa konsekvensens varaktighet (se punkt 1.6) || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || ||

Nummer för budgetpost 07.12.01 || Åtaganden || (1) || 0,2540 || 1,6310 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 10.04

Betalningar || (2) || 0,2540 || 1,256 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 9,665

Anslag av administrativ art som finansieras från ramen för specifika program[31] || || || || || || || ||

Budgetpostens nummer || || (3) || || || || || || || ||

TOTALT antal anslag for GD <CLIMA> || Åtaganden || =1+1a +3 || 0,2540 || 1,6310 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 10.04

Betalningar || =2+2a +3 || 0,2540 || 1,256 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 9,665

Ÿ TOTALT antal driftsanslag || Åtaganden || (4) || 0,2540 || 1,6310 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 10.04

Betalningar || (5) || 0,2540 || 1,256 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 9,665

Ÿ TOTALT antal anslag av administrativ art finansierade från ramen för specifika program || (6) || || || || || || || ||

TOTALT antal anslag under RUBRIK <2> i det fleråriga finansiella ramverket || Åtaganden || =4+ 6 || 0,2540 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 10.04

Betalningar || =5+ 6 || 0,2540 || 1,256 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 9,665

Om fler än en rubrik påverkas av förslaget/initiativet:

Ÿ TOTALT antal driftsanslag || Åtaganden || (4) || 0,2540 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 10,04

Betalningar || (5) || 0,2540 || 1,256 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 9,665

Ÿ TOTALT antal anslag av administrativ art finansierade från ramen för specifika program || (6) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

TOTALT antal anslag under RUBRIKERNA 1 till 4 i det fleråriga finansiella ramverket (Referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || 0,2540 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 10,04

Betalningar || =5+ 6 || 0,2540 || 1,256 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 9,665

Rubrik för flerårigt finansiellt ramverk: || 5 ||  Administrativa utgifter

EUR-miljoner (till 3 decimalutrymmen)

|| || || År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... ange så många år som är nödvändigt för att visa konsekvensens varaktighet (se punkt 1.6) || TOTALT

GD: <CLIMA> ||

Ÿ Personella resurser || 0.254 || 0.508 || 0.508 || 0.508 || 0.508 || 0.508 || 0.508 || 3.302

Ÿ Andra administrativa utgifter || 0.275 || 0.275 || 0.275 || 0.275 || 0.275 || 0.275 || 0.275 || 1.925

TOTALT antal GD <CLIMA> || Anslag || 0.529 || 0.783 || 0.783 || 0.783 || 0.783 || 0.783 || 0.783 || 5.227

TOTALT antal anslag under RUBRIK 5 i det fleråriga finansiella ramverket || (Summa åtaganden= = summa betalningar) || 0,529 || 0,783 || 0.783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 5,227

EUR-miljoner (till 3 decimalutrymmen)

|| || || År N[32] || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... ange så många år som är nödvändigt för att visa konsekvensens varaktighet (se punkt 1.6) || TOTALT

TOTALT antal anslag under RUBRIKERNA1 till 5 i det fleråriga finansiella ramverket || Åtaganden || 0,783 || 2,414 || 2,414 || 2,414 || 2,414 || 2,414 || 2,414 || 15,267

Betalningar || 0,783 || 2,039 || 2,414 || 2,414 || 2,414 || 2,414 || 2,414 || 14,892

3.2.2.     Uppskattad effekt på driftsanslag

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte användning av nya driftsanslag (initiativet är en del av det nuvarande finansiella ramverket)

– x Förslaget/initiativet kräver användning av driftsanslag enligt vad som förklaras nedan:

Åtagandeanslag i EUR-miljoner (till 3 decimalutrymmen)

Åtgärds- och resultatbeteckning ò || || || År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... ange så många år som är nödvändigt för att visa konsekvensens varaktighet (se punkt 1.6) || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat[33] || Genomsnittskostnad för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad

SPECIFIKT MÅL Genomförande av EU-politik och lagstiftning för klimatåtgärder (ABB-kod 07 12)

- Resultat || Tekniskt stöd || 0,717 || 2 || 0,254 || 2 || 1,631 || 2 || 1,631 || 2 || 1,631 || 2 || 1,631 || 2 || 1,631 || 2 || 1,631 || 14 || 10.04

Delsumma för specifikt mål || 1 || 0,254 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 7 || 10.04

Total kostnad || 1 || 0,254 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 7 || 10.04

3.2.3.     Uppskattad effekt på anslag av en administrativ art

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte användning av administrativa anslag

– x Förslaget/initiativet kräver användning av administrativa anslag enligt vad som förklaras nedan: (initiativet är en del av det nuvarande finansiella ramverket)

Behoven av administrativa anslag ska täckas genom den allokering som redan har beviljats för att förvalta denna åtgärd och/eller återinsättas inom GD, kompletterat som fallet kan vara av ytterligare en allokering som har beviljats det förvaltande GD inom ramverket för den årliga allokeringsproceduren, som lyder under budgetrestriktioner.

EUR-miljoner (till 3 decimalutrymmen)

|| År N [34] || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... ange så många år som är nödvändigt för att visa konsekvensens varaktighet (se punkt 1.6) || TOTALT

RUBRIK 5 i det fleråriga finansiella ramverket || || || || || || || ||

Personella resurser || 0,254[35] || 0,508 || 0,508 || 0,508 || 0,508 || 0,508 || 0,508 || 3.302

Andra administrativa utgifter || 0,275[36] || 0,275 || 0,275 || 0,275 || 0,275 || 0,275 || 0,275 || 1,925

Delsumma RUBRIK 5 i det fleråriga finansiella ramverket || 0,529 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 5,227

Utom RUBRIK 5[37] i det fleråriga finansiella ramverket || || || || || || || ||

Personella resurser || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Andra utgifter av en administrativ art || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Delsumma utom RUBRIK 5 i det fleråriga finansiella ramverket || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

TOTALT || 0,529 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 5,227

3.2.3.2.  Uppskattade behov av personella resurser

– ¨  Förslaget/initiativet behöver inte användning av personella resurser

– x Förslaget/initiativet behöver användning av de för närvarande allokerade personella resurserna, enligt vad som förklaras nedan:

Uppskattningen ska uttryckas i fulla belopp (eller åtminstone ett decimalutrymme)

|| År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... ange så många år som är nödvändigt för att visa konsekvensens varaktighet (se punkt 1.6)

Ÿ Poster för inrättningsplan (officiella och tillfälliga aktörer) ||

07 01 01 01 (Högkvarter och kommissionens representationskontor ) || 254000[38] || 508000 || 508000 || 508000 || 508000 || 508000 || 508000

XX 01 01 02 (Delegationer) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (Indirekt forskning) || || || || || || ||

10 01 05 01 (Direkt forskning) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i motsvarande heltidsenhet: FTE)[39] ||

XX 01 02 01 (CA, INT, SNE från det ”globala ramverket”) || || || || || || ||

XX 01 02 02 (CA, INT, JED, LA och SNE i delegationerna) || || || || || || ||

XX 01 04 yy [40] || - vid högkvarter[41] || || || || || || ||

- i delegationer || || || || || || ||

XX 01 05 02 (CA, INT, SNE — Indirekt forskning) || || || || || || ||

10 01 05 02 (CA, INT, SNE — Direkt forskning) || || || || || || ||

Andra budgetposter (specificera) || || || || || || ||

TOTALT || 254000 || 508000 || 508000 || 508000 || 508000 || 508000 || 508000

XX är det berörda politiska området eller budgetposten.

De personella resurserna kommer att uppfyllas av personal från GD som redan har utsetts till att förvalta åtgärden och/eller har återinsatts inom GD, vid behov tillsammans med någon ytterligare allokering som har beviljats det förvaltande GD under det årliga allokeringsförfarandet, underlydande budgetrestriktioner.

Beskrivning av uppgifter som ska utföras:

Tjänstemän och tillfälliga aktörer || Vidta åtgärd för att genomföra kommissionens krav (t.ex. medlemsstatsrapporter, genomföra analys, följa upp genomförande).

Extern personal ||

3.2.4.     Kompabilitet med det nuvarande finansiella ramverket

– x Förslaget/initiativet är kompatibelt med det nuvarande fleråriga finansiella ramverket.

– ¨  Förslaget/initiativet kommer att medföra omprogrammering av den relevanta rubriken i det fleråriga finansiella ramverket.

Förklara vilken slags omprogrammering som krävs, specificera de berörda budgetposterna och de motsvarande beloppen.

….

– ¨  Förslaget/initiativet kräver tillämpning av flexibilitetsinstrumentet, eller granskning av det fleråriga finansiella ramverket [42].

Förklara vad som krävs, genom att specificera de berörda rubrikerna och budgetposterna, samt de motsvarande beloppen.

……..

3.2.5.     Tredje parters bidrag

– x Förslaget/initiativet ger inte utrymme för medfinansiering av tredje parter

– Förslaget/initiativet ger utrymme för medfinansieringen som uppskattas nedan:

Anslag i EUR-miljoner (till 3 decimaler)

|| År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... ange så många år som är nödvändigt för att visa konsekvensens varaktighet (se punkt 1.6) || Summa

Specificera det medfinansierande organet || || || || || || || ||

SUMMA medfinansierade anslag || || || || || || || ||

3.3.        Uppskattad effekt på intäkt

– x Förslaget/initiativet har ingen finansiell effekt på intäkten.

– ¨  Förslaget/initiativet har följande finansiella effekt:

¨         på egna medel

¨         på övriga intäkter

EUR-miljoner (till 3 decimalutrymmen)

Budgetintäktspost: || Anslag finns tillgängliga för det innevarande budgetåret: || Effekt av förslaget/initiativet[43]

År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... inför så många kolumner som behövs för att återspegla effektens varaktighet (se punkt 1.6)

Artikel …………. || || || || || || || ||

För övrig avsatt intäkt, specificera den berörda budgetposten/budgetposterna.

….

Specificera metoden för att beräkna effekten på intäkten.

….

[1]               EUT L 49, 19.2.2004, s.1.

[2]               EGT L 33, 7.2.1994, s. 11

[3]               EGT L 130, 15.5.2002, s. 1

[4]               EUT L 55, 1.3.2005, s. 57

[5]               http://ec.europa.eu/clima/consultations/0008/index_en.htm

[6]               EUT C, s. .                                                                                                             

[7]               EUT C, s. .

[8]               EUT L 49, 19.2.2004, s.1.

[9]               EGT L 33, 7.2.1994, s. 13

[10]             EGT L 130, 15.5.2002, s. 4

[11]             EUT L 140, 5.6.2009, s. 136

[12]             EUT L 140, 5.6.2009, s. 63.

[13]             EGT L 297, 31.10.1988, s. 21

[14]             EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

[15]             EUT L 33, 4.2.2006, s. 1.

[16]             EGT L 309, 27.11.2001, s. 22.

[17]             EUT L 161, 14.6.2006, s. 1.

[18]             EUT L 304, 4.11.2008, s. 1.

[19]             KOM(2009) 147 slutlig.

[20]             EUT L 8, 13.1.2009, s. 3.

[21]             EGT L 130, 15.5.2002, s. 1.

[22]             EUT L 55, 28.2.2011, p.13.

[23]             ABM: Aktivitetsbaserad förvaltning, Activity-Based Management, ABB: Aktivitetsbaserad budgetering, Activity-Based Budgeting.

[24]             Såsom avses i artikel 49.6 a i budgetförordningen.

[25]             Uppgifter om förvaltningssätt och hänvisningar till budgetförordningen kan hittas på webbplatsen BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html.

[26]             Såsom det hänvisas till i artikel 185 i budgetförordningen.

[27]             Diff. = Differentierade anslag / Non-Diff. = Icke-differentierade anslag.

[28]             EFTA: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[29]             Kandidatländer och, där det behövs, potentiella kandidatländer från Västra Balkan.

[30]             År N är det år då genomförandet av förslaget/inititativet startar. Den bästa uppskattningen för närvarande är 2013.

[31]             Tekniskt och/eller administrativt stöd och utgifter till stöd för genomförandet av EU-programmen och/eller åtgärder (tidigare BA-rader), indirekt forskning, direkt forskning.

[32]             År N är det år då genomförandet av förslaget/inititativet startar.

[33]             Produktioner är produkter och tjänster som ska levereras (t.ex.: antal studentutbyten som har finansierats, antal km byggda vägar, byggnader, etc.).

[34]             År N är det år då genomförandet av förslaget/inititativet startar.

[35]             Varje årsbelopp i denna post inkluderar 0,127M€ motsvarande personal som arbetar med genomförandet av beslut nr 280/2004/EG (som upphävs genom förslaget).

[36]             Årsbeloppen i denna post motsvarar befintliga kostnader med avseende på genomförandet av beslut nr 280/2004/EG (som upphävs genom förslaget).

[37]             Tekniskt och/eller administrativt stöd och utgifter till stöd för genomförandet av EU-programmen och/eller åtgärder (tidigare BA-rader), indirekt forskning, direkt forskning.

[38]             Varje årsbelopp i denna post inkluderar 0,127M€ motsvarande personal som arbetar med genomförandet av beslut nr 280/2004/EG (som upphävs genom förslaget).

[39]             CA= Contract Agent (Kontraktsaktör) INT= byråpersonal (‘Intérimaire’) JED= ‘Jeune Expert en Délégation’ (Unga delegationsexperter) LA= Local Agent, (Lokal aktör) SNE= Sekonderad nationell expert.

[40]             Går under extern personal från driftsanslag (tidigare BA-rader).

[41]             Väsentligen för strukturfonder, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EAFRD) och Europeiska fiskerifonden (EFF).

[42]             Se punkterna 19 och 24 i det Interinstitutionella avtalet.

[43]             Vad beträffar traditionellt ägda resurser (tullavgifter, sockeravgifter), måste de angivna beloppen vara nettobelopp, t. ex. bruttobelopp efter avdrag för 25 % i indrivningskostnader.