5.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 33/65

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 2 och 3.3, och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 9, 14, 106, 151, 153.1 j, 153.1 k, 159, 160, 161 och 345 samt protokoll nr 26,

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 36,

—

med beaktande av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilken undertecknades av Europeiska gemenskapen den 26 november 2009 (1),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg (2),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden, särskilt artikel 1.3 (3),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1098/2008 av den 22 oktober 2008 om Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2010) (4),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: Sociala tjänster av allmänt intresse i Europeiska unionen” (KOM(2006)0177) samt kommissionens medföljande arbetsdokument om sociala tjänster av allmänt intresse i Europeiska unionen (SEK(2006)0516),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Tjänster av allmänt intresse, däribland sociala tjänster av allmänt intresse: ett nytt europeiskt åtagande” (KOM(2007)0725),

—

med beaktande av kommissionens arbetsdokument om vanliga frågor om kommissionens beslut av den 28 november 2005 om tillämpningen av artikel 86.2 i EG-fördraget på statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, och av rambestämmelserna för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster (SEK(2007)1516) och kommissionens arbetsdokument om vanliga frågor om tillämpningen av reglerna om offentlig upphandling på sociala tjänster av allmänt intresse (SEK(2007)1514),

—

med beaktande av kommissionens arbetsdokument ”Vägledning om hur Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd, offentlig upphandling och den inre marknaden ska tillämpas på tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, särskilt sociala tjänster av allmänt intresse”(SEK(2010)1545),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020) och av sin resolution av den 16 juni 2010 om detta meddelande (5),

—

med beaktande av kommissionens första tvåårsrapport om sociala tjänster av allmänt intresse (SEK(2008)2179) och dess andra tvåårsrapport om sociala tjänster i allmänt intresse (SEK(2010)1284) (6),

—

med beaktande av kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (7),

—

med beaktande av kommissionens meddelande om beskattning av finanssektorn (KOM(2010)0549) samt medföljande arbetsdokument (SEK(2010)1166),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”På väg mot en inremarknadsakt – Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi” (KOM(2010)0608),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Mot en bättre fungerande inre marknad för tjänster – bygga vidare på resultaten av den ömsesidiga utvärderingen av tjänstedirektivet” (KOM(2011)0020) och kommissionens medföljande arbetsdokument (SEK(2011)0102) om processen för den ömsesidiga utvärderingen av tjänstedirektivet,

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen” (KOM(2011)0011),

—

med beaktande av kommissionsledamot László Andors uttalande om de sociala bestämmelserna i Lissabonfördraget (8),

—

med beaktande av Montirapporten av den 9 maj 2010 om en ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst i Europa (9),

—

med beaktande av rapporten ”Tillämpningen av gemenskapsbestämmelserna på sociala tjänster av allmänt intresse”, vilken utarbetades av kommittén för socialt skydd 2008 (10),

—

med beaktande av den rapport om en frivillig europeisk kvalitetsram för sociala tjänster som kommittén för socialt skydd utarbetade 2010 (11),

—

med beaktande av den gemensamma rapporten om socialt skydd och social integration 2010 som kommittén för socialt skydd utarbetade 2010 (12),

—

med beaktande av den rapport som bedömde den sociala dimensionen av Europa 2020 strategin, en rapport som kommittén för socialt skydd utarbetade 2011 (13),

—

med beaktande av slutsatserna och rekommendationerna från forumen om sociala tjänster av allmänt intresse i Lissabon i september 2007, Paris i oktober 2008 och Bryssel i oktober 2010 (14),

—

med beaktande av slutsatserna från rådets (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) möten den 16–17 december 2008, den 8–9 juni 2009 och den 6–7 december 2010 (15),

—

med beaktande av EU-domstolens domar av den

—

med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 6 december 2006 om kommissionens meddelande ”Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: Sociala tjänster av allmänt intresse i Europeiska unionen” (16),

—

med beaktande av sin resolution av den 6 september 2006 om en europeisk social modell för framtiden (17),

—

med beaktande av sin resolution av den 27 september 2006 om kommissionens vitbok om tjänster av allmänt intresse (18),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2007 om sociala tjänster av allmänt intresse i Europeiska unionen (19),

—

med beaktande av sin resolution av den 9 oktober 2008 om främjande av social integration och bekämpning av fattigdom, inbegripet barnfattigdom, inom EU (20),

—

med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin (21),

—

med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2009 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (22),

—

med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2010 om nya utvecklingstendenser inom offentlig upphandling (23),

—

med beaktande av den skriftliga förklaringen av 10 mars 2011 om inrättandet av europeiska stadgar för ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser (24),

—

med beaktande av resultaten av Eurofounds undersökningar av livskvaliteten 2003 och 2007 (25),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0239/2011), och av följande skäl:

A.

I artikel 3 i EU-fördraget fastställs medlemsstaternas mål att ständigt förbättra levnads- och arbetsvillkoren, och unionens mål att främja invånarnas välfärd. Dessa mål ska uppnås genom en hållbar utveckling av EU, baserad på en balanserad ekonomisk tillväxt, en starkt konkurrenskraftig social marknadsekonomi som är inriktad på att stödja små och medelstora företag och som syftar till full sysselsättning och sociala framsteg, skydd och förbättring av miljön, bekämpande av social utestängning, diskriminering samt ojämlik åtkomst till hälsovård, främjande av social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.

B.

Enligt artikel 9 i EUF-fördraget ska EU vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor.

C.

I artikel 14 i EUF-fördraget och i dess protokoll 26 beskrivs uttryckligen tjänster av allmänt intresse, vilka inbegriper sociala tjänster av allmänt intresse. Det bekräftas att nationella, regionala och lokala myndigheter har en mycket viktig roll och en stor handlingsfrihet när det gäller att tillhandahålla, beställa och organisera tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, och att fördragen inte påverkar medlemsstaternas befogenhet att tillhandahålla, beställa och organisera icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse.

D.

Tillgången till tjänster av allmänt intresse är en grundläggande rättighet som omfattas av de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

E.

Tillhandahållandet av allmänt tillgängliga, högkvalitativa, åtkomliga och prisvärda sociala tjänster av allmänt intresse i den mening som avses i kommissionens meddelande från 2007 om tjänster av allmänt intresse kan därför betraktas som en hörnpelare i den europeiska sociala modellen och som grunden för en god livskvalitet och för uppnåendet av EU:s sysselsättningsmål och sociala och ekonomiska mål.

F.

Sociala tjänster av allmänt intresse – framför allt tillgång till barnomsorg, äldreomsorg samt vård och omsorg av anhöriga – är helt avgörande för att man ska uppnå ett jämlikt deltagande för kvinnor och män på arbetsmarknaden samt i utbildningen.

G.

När det gäller sociala tjänster finns det en sektorsspecifik och yrkesmässig könssegregering som inverkar negativt på arbetsförhållandena och lönenivåerna. Det är framför allt kvinnor som utför obetalt hushållsarbete och som tar hand om barn och äldre.

H.

Utbredningen av sociala tjänster av allmänt intresse har varit en drivkraft för att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden.

I.

I artiklarna 4.2 och 5.3 i EU-fördraget föreskrivs subsidiaritet på lokal nivå samtidigt som ett formellt erkännande ges åt regionalt och lokalt självstyre. I artikel 1 i protokoll 26 till EUF-fördraget erkänns nationella, regionala och lokala myndigheters avgörande roll och stora handlingsutrymme när det gäller att tillhandahålla, beställa och organisera tjänster av allmänt ekonomiskt intresse på ett sätt som i största möjliga mån tillgodoser användarnas behov.

1.

Europaparlamentet anser att sociala tjänster av allmänt intresse och de som använder och tillhandahåller dessa tjänster har en rad särdrag utöver de allmänna kännetecken som präglar tjänster av allmänt intresse. Sociala tjänster av allmänt intresse, såsom dessa definieras av medlemsstaterna, omfattar lagstadgade och kompletterande system för social trygghet och allmänt tillgängliga tjänster som tillhandahålls personen direkt, i syfte att förbättra alla människors livskvalitet. Tjänsterna har en förebyggande roll och bidrar till social sammanhållning och integration. Vidare ger tjänsterna konkret form åt de grundläggande rättigheter som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

2.

Europaparlamentet inser att det i fallet med sociala tjänster av allmänt intresse finns två motsatsfaktorer som måste förenas: dels subsidiaritetsprincipen, som upprätthåller de nationella offentliga myndigheternas frihet att fastställa, organisera och finansiera sociala tjänster av allmänt intresse efter eget godtycke, i samverkan med proportionalitetsprincipen, dels det ansvar som åligger gemenskapen och medlemsstaterna för deras respektive behörighetsområden i enlighet med fördraget.

3.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta erbjuda lika tillgängliga, prisvärda och högkvalitativa sociala tjänster som under perioden med snabb ekonomisk tillväxt och att garantera icke diskriminerande tillgång till dessa tjänster, oavsett kön, inkomst, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller anställningsförhållanden. Parlamentet anser att sociala tjänster är av grundläggande betydelse för att garantera jämställdhet eftersom sociala tjänster i kombination med hälso- och sjukvård och barnomsorg är bland de allra viktigaste faktorerna för att öka kvinnors sysselsättning och jämställdheten överlag.

4.

Europaparlamentet vidhåller att dagens finansiella och ekonomiska kris och de ekonomiska framtidsutsikterna inte får äventyra utvecklingen av sociala tjänster av allmänt intresse eftersom detta på längre sikt skulle skada sysselsättningstillväxten, den ekonomiska tillväxten inom EU, de ökade skatteintäkterna och jämställdhetsarbetet.

5.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv av de olika sociala tjänsterna av allmänt intresse och se till att bedömningen ur ett jämställdhetsperspektiv av föreslagna EU-åtgärder är transparent och görs regelbundet med tydliga resultat, och att jämställdhetsperspektivet byggs in i budgeten för alla program och all politik på både EU-nivå och nationell nivå. Kommissionen uppmanas också att i sina övervakningsrapporter ta upp jämställdhetsfrågan.

6.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att det inom ramen för åtgärder som syftar till en balans mellan familjeliv och arbetsliv finns tillgängliga, prisvärda och varierande former av barnomsorg av god kvalitet, i enlighet med Barcelonamålen, och att utbudet av omsorgstjänster för äldre och andra behövande förbättras som ett viktigt steg mot jämställdhet för kvinnor och män, eftersom barnomsorg inte bara underlättar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden utan också skapar arbetstillfällen. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att vidta åtgärder för ett erkännande av dem som utför obetalt hushållsarbete och som utan betalning tar hand om barn och äldre. I de allra flesta fallen utförs dessa uppgifter av kvinnor, som spelar en mycket viktig roll för att upprätthålla de sociala systemen

7.

Europaparlamentet betonar att det allmänna intresset av sociala tjänster inte beror på tjänsternas område utan på hur de tillhandahålls. Här måste hänsyn tas till en mängd olika kriterier, till exempel att det saknas vinstsyfte och ett urval av bidragsmottagare.

8.

Europaparlamentet betonar att subsidiaritetsprincipen måste ha företräde framför bestämmelserna om den inre marknaden när det gäller sociala tjänster av allmänt intresse.

9.

Europaparlamentet understryker att beslutet om utformning, finansiering och tillhandahållande av sociala tjänster av allmänt intresse principiellt måste tillhöra medlemsstaternas och de lokala myndigheternas ansvarsområden. Parlamentet respekterar och stöder denna princip och uppmanar EU-institutionerna att ansluta sig till denna ståndpunkt.

10.

För att de sociala tjänsterna av allmänt intresse ska kunna fylla sin funktion kan de inte enbart göras tillgängliga för funktionshindrade och utsatta personer. Europaparlamentet betonar att åtkomsten till dessa tjänster i stället måste vara allmän och oberoende av välstånd eller inkomster. Samtidigt måste det finnas garantier för att de mest utsatta grupperna får rättvis tillgång till dessa tjänster, i överensstämmelse med medlemsstaternas lagar och praxis.

11.

Europaparlamentet understryker att de sociala tjänsterna av allmänt intresse i allt väsentligt är strukturerade och till för alla och på ett relevant, fördelaktigt och effektivt sätt bidrar till samtliga regioners utveckling genom att staten och lokala och regionala myndigheter kan fylla en funktion med hjälp av offentliga och privata medel. Parlamentet anser att det är särskilt viktigt att tjänsterna behålls i landsbygdsområden och sårbara regioner och betonar också den centrala funktion som de sociala tjänsterna av allmänt intresse fyller för att begränsa riskerna för segregering av splittrade och marginaliserade befolkningsgrupper.

12.

Europaparlamentet betonar att sociala tjänster av allmänt intresse främst finansieras av medlemsstaterna eftersom dessa tjänster framför allt ligger inom deras behörighetsområde. Parlamentet anser dock att EU kan spela en viktig roll och hjälpa medlemsstaterna att modernisera och anpassa tjänsterna till nya förhållanden samt eventuellt föra fram medborgarnas behov när det gäller tjänsternas kvalitet och omfattning.

13.

Europaparlamentet understryker vikten av en skyndsam bedömning av de sociala följder och konsekvenser som avregleringar av sektorer som är grundläggande för sociala framsteg.

14.

Europaparlamentet betonar att det är viktigt att stärka den sociala dimensionen av den inre marknaden och ta bättre hänsyn till den särskilda karaktären hos sociala tjänster av allmänt intresse. Man bör här ge företräde åt en pragmatisk syn, där tillgänglighet, universalitet, rättvisa, kvalitet och effektivitet i fråga om sådana tjänster är de främsta faktorerna.

15.

Europaparlamentet godkänner rekommendationen i Montirapporten om att det i EU-lagstiftningen bör erkännas att Internet via bredband och grundläggande banktjänster är tjänster som medlemsstaterna kan säkerställa och som ska vara allmänt tillgängliga och åtkomliga för alla.

16.

Europaparlamentet betonar att sociala tjänster av allmänt intresse inte får definieras utifrån deras ekonomiska inverkan, men noterar samtidigt kommissionens andra tvåårsrapport och bekräftar att sociala tjänster av allmänt intresse ger ett viktigt ekonomiskt bidrag i fråga om arbetstillfällen, ekonomisk verksamhet och köpkraft och att sektorn för hälsotjänster och sociala tjänster står för 5 procent av den ekonomiska produktionen och sysselsätter 21,4 miljoner människor. Parlamentet noterar att CEEP i sin rapport ”Kartläggning av de offentliga tjänsterna” också bekräftar att hälsotjänster och sociala tjänster står för 9,6 procent av sysselsättningen i EU och 9,4 procent av BNP. Arbetskraftsundersökningen från 2008 visar att 79 procent av arbetskraften inom hälso- och sjukvården, 81 procent inom hemvården och 83 procent inom socialtjänsten är kvinnor. Dessutom anser Europeiska sammanslutningen för hantverksföretag och små och medelstora företag att små och medelstora företag behöver högkvalitativa och effektiva sociala tjänster av allmänt intresse för att kunna driva en framgångsrik verksamhet. Medlemsstaterna uppmanas att även beakta jämställdhetsprinciper. Parlamentet noterar att främjandet av arbetsmarknader för alla samt förebyggande och rehabilitering kommer att leda till kostnadsbesparingar och förbättra kvaliteten på tjänsterna på längre sikt.

17.

Europaparlamentet betonar att sociala tjänster av allmänt intresse hjälper medborgarna att utöva sina rättigheter och har som mål att säkerställa social, territoriell och ekonomisk sammanhållning genom genomförandet av olika solidaritetsåtgärder.

18.

Europaparlamentet betonar att regionala och lokala myndigheter spelar en grundläggande roll när det gäller att definiera, finansiera, tillhandahålla och fördela sociala tjänster av allmänt intresse inom ramen för medlemsstaternas system för sociala tjänster och social trygghet: Det uppskattas att sektorn för lokal och regional förvaltning är värd 15,9 procent av BNP i EU-27, att enbart den lokala förvaltningen står för 12,9 procent och att dess utgifter för social trygghet står för 3 procent av BNP (378,1 miljarder EUR) (26).

19.

Europaparlamentet anser att statliga, regionala och lokala myndigheter bör utvidga tillämpningen av offentlig-privata partnerskap när det gäller sociala tjänster av allmänt intresse, så att de blir effektivare och mer tillgängliga.

20.

Europaparlamentet påpekar att Eurofounds (27) undersökningar av livskvaliteten har visat att ett av de viktigaste sätten att förbättra medborgarnas livskvalitet, garantera en fullständig integration i samhället och erbjuda social och territoriell sammanhållning är att tillhandahålla och utveckla tjänster av allmänt intresse, inklusive sociala tjänster av allmänt intresse. Parlamentet betonar att sociala tjänster av allmänt intresse är en hörnpelare i den europeiska sociala modellen, eftersom de är en del av de europeiska samhällenas struktur, och att tjänsternas syfte är att uppnå socialpolitiska mål och tydliggöra enskilda personers och gruppers sociala rättigheter, ofta med hjälp av medlemsstaternas system för social trygghet.

21.

Europaparlamentet framhåller behovet av att främja en politik för sociala framsteg, som kan garantera allmän tillgång till offentliga tjänster av hög kvalitet. Särskild hänsyn bör här tas till missgynnade grupper, såsom ensamstående mödrar, kvinnor, äldre, barn, invandrare och personer med någon typ av funktionsnedsättning.

22.

Europaparlamentet betonar att det är olämpligt att offentliga medel som tilldelas sociala tjänster av allmänt intresse används på annat sätt än till att uppfylla tjänsternas syfte, och att inga sådana medel, förutom rimliga personalkostnader och allmänna omkostnader som uppstår i samband med tillhandahållandet av tjänster, bör användas för något annat syfte. Parlamentet anser att det berättigade vinstmaximeringsmål på ett oacceptabelt sätt strider mot principerna och målen för sociala tjänster av allmänt intresse. Om medlemsstaternas myndigheter väljer att tillämpa ett indirekt tillhandahållande av sociala tjänster av allmänt intresse så anser parlamentet att det allmänna intresset måste skyddas, och att medlemsstaterna bör garantera kvalitet, innovation, effektivitet och kostnadseffektivitet samtidigt som de stöder företag inom den sociala ekonomin som återinvesterar överskott i tjänsterna och i innovation, och uppmuntrar dem att tillhandahålla tjänster.

23.

Europaparlamentet betonar statens traditionella roll som leverantör av sociala tjänster av allmänt intresse, men anser ändå att ett större utrymme för privata leverantörer förbättrar tillgången till och kvaliteten på tjänsterna och ger konsumenten fler valmöjligheter.

24.

Europaparlamentet bekräftar sitt engagemang i moderna och högkvalitativa sociala tjänster av allmänt intresse, vilka ger uttryck för många av de värderingar som inbegrips i det europeiska projektet, till exempel jämlikhet, solidaritet, rättssäkerhet och respekt för den mänskliga värdigheten samt principerna om tillgänglighet, samhällsomfattande tjänster, effektivitet, sparsam förvaltning av resurser, kontinuitet, närhet till användaren och insyn.

25.

Europaparlamentet betonar att statliga, regionala och lokala myndigheter som tillhandahåller eller delegerar sociala tjänster av allmänt intresse behöver ett tydligt rättsläge för sina tjänster och utgifter. Trots att informations- och klargörandetjänsten och den nyligen offentliggjorda vägledningen från kommissionen är mycket välkomna så medför de inte det tydliga rättsläge som krävs, vilket tenderar att hämma leverantörerna av sociala tjänster av allmänt intresse i deras arbete.

26.

Europaparlamentet betonar att de statliga och lokala myndigheterna har ansvaret för att garantera att de sociala tjänsterna av allmänt intresse fungerar korrekt och för att upprätthålla en hög kvalitet.

27.

Europaparlamentet anser att det varken är effektivt eller demokratiskt acceptabelt att den nuvarande tolkningen av lagstiftning leder till att domstolen uppmanas att besluta om gränserna för inremarknadsreglerna för tjänster av allmänt intresse, inklusive sociala tjänster av allmänt intresse, vilket är ett tydligt tecken på att det saknas ett tydligt rättsläge. Parlamentet pekar på den sedan länge pågående dialogen mellan de berörda parterna i denna fråga och uppmanar kommissionen att nu äntligen agera.

28.

Europaparlamentet betonar att sociala tjänster av allmänt intresse är en oumbärlig investering för EU:s ekonomiska framtid, och att de i vissa medlemsstater står under högt tryck på grund av de ekonomiska kriserna, bankkriserna och de statliga åtstramningsprogrammen, vilket leder till att dessa tjänster efterfrågas alltmer. Sociala tjänster av allmänt intresse har varit oumbärliga som automatiska socioekonomiska stabiliseringsmekanismer under dessa kriser, främst genom systemen för social trygghet.

29.

Europaparlamentet understryker att behovet av sociala tjänster av allmänt intresse stadigt ökar på grund av den nuvarande situationen med osäker tillväxt och sysselsättning, medan den demografiska utvecklingen skapar nya behov. Parlamentet betonar att den största utmaningen idag för tillhandahållandet av sociala tjänster av allmänt intresse är att bibehålla tjänsternas kvalitet och tillämpningsområde. Med tanke på deras betydelse och absoluta nödvändighet är det också viktigt att dessa tjänster förbättras så att de kan fullgöra sin viktiga roll när det gäller att uppnå Europa 2020-strategins sociala och ekonomiska mål för sysselsättning och fattigdomsminskning.

30.

Europaparlamentet understryker att den ekonomiska och finansiella krisen och de åtstramningsåtgärder som vidtas av medlemsstaterna inte får leda till mindre investeringar i sociala tjänster av allmänt intresse. Tvärtom bör dessa tjänster på grund av sin betydelse och nödvändighet befästas för att möta människors behov.

31.

Europaparlamentet framhåller vikten av att de statliga, regionala och lokala myndigheterna gör tillgången till subventionerat boende lättare för behövande kvinnor och för kvinnor som riskerar social utestängning och som utsatts för könsrelaterat våld, framför allt när dessa kvinnor har vårdnadsansvar för barn.

32.

Europaparlamentet påpekar att det arbete som utförs av anställda inom den sociala sektorn, varav de flesta är kvinnor, bör värdesättas högre eftersom deras arbete är svårt, kräver känslighet och ett stort personligt engagemang och inte är särskilt prestigefyllt.

33.

Europaparlamentet anser att solidaritetsprincipen och stärkandet av Europeiska unionen kräver att krisen, med en växande arbetslöshet och fattigdom, måste hanteras genom en mer effektiv och ändamålsenlig användning av medel på EU-nivå och på nationell nivå och genom en förstärkning av strukturfonderna, särskilt Europeiska socialfonden, och tillämpning av nya instrument, till exempel projektobligationer.

34.

För att garantera tillhandahållandet av högkvalitativa sociala tjänster av allmänt intresse anser Europaparlamentet att medlemsstaternas regeringar måste ta fram en lämplig ekonomisk ram för tjänsterna. Syftet med denna ram är att säkra tjänsternas fortlevnad genom stabil finansiering, samt anständiga arbetsvillkor och utbildning för den personal och de assistenter som tillhandahåller tjänsterna.

35.

Europaparlamentet betonar vidare att befogenheterna när det gäller sociala tjänster av allmänt intresse inte får överföras från medlemsstaterna till regionala och lokala myndigheter, såvida det inte först införs en samordningsmekanism som gör det möjligt att förhindra skillnader i kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls inom olika områden. Sådana överföringar måste också åtföljas av en överföring av de resurser som krävs för att säkerställa ett fortsatt tillhandahållande av sociala tjänster av hög kvalitet som är tillgängliga för alla och som verkligen svarar mot användarnas rättigheter och behov.

36.

Europaparlamentet anser att medlemsstaterna behöver nya inkomster, inte minst för att kunna fortsätta att tillhandahålla kvalitativa sociala tjänster av allmänt intresse, och uppmanar kommissionen att snabbt utarbeta en genomförbarhetsstudie som grundas på de europeiska stats- och regeringschefernas beslut av den 11 mars 2011 (28).

37.

Europaparlamentet anser att det finns en bred enighet i Europa om att sociala tjänster av allmänt intresse är nödvändiga för våra invånares välbefinnande och en effektiv ekonomi. Tack vare att EU-reglerna tillämpas på sociala tjänster av allmänt intresse har vissa framsteg gjorts när det gäller att lösa de problem som tjänsteleverantörerna stöter på när de tillhandahåller och utvecklar dessa tjänster. Hittills finns det dock inte någon enighet inom kommissionen och rådet och mellan dessa institutioner om hur man ska vidta ytterligare praktiska åtgärder för att överbrygga de hinder som identifierats av intressenterna.

38.

Europaparlamentet understryker att det i fördragen fastställs att EU och medlemsstaterna måste utveckla en social marknadsekonomi och slå vakt om den europeiska sociala modellen. Medlemsstaterna och de lokala myndigheterna får själva bestämma hur de sociala tjänsterna av allmänt intresse ska finansieras och tillhandahållas, oavsett om det sker direkt eller indirekt, och får tillämpa alla tillgängliga valmöjligheter, bland annat alternativ till upphandling, så att man säkerställer att deras sociala mål uppfylls och inte hindras av att marknadsregler tillämpas på icke marknadstjänster. Parlamentet betonar vikten av en stödjande miljö som främjar kvalitet, tillgänglighet, rimlig prissättning och effektivitet i tillhandahållandet av tjänsterna och som samtidigt gör det lättare för tjänsteleverantörerna att utveckla en initiativförmåga så att de kan förutse allmänhetens behov.

39.

Europaparlamentet understryker att kvaliteten på tjänsterna måste underbyggas av ett regelbundet och integrerat samråd med användarna, eftersom tjänsterna först och främst måste tillgodose deras behov.

40.

Europaparlamentet noterar den ovannämnda skriftliga förklaringen av den 10 mars 2011 om inrättandet av europeiska stadgar för ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser och behovet av ett större erkännande av aktörerna i den sociala ekonomin, inklusive modeller såsom kooperativ, vilka är aktiva i tillhandahållandet av sociala tjänster av allmänt intresse och den sociala ekonomins organisering och funktion. Kommissionen uppmanas att, utifrån konsekvensbedömningar på nationell nivå och EU-nivå, vidta de åtgärder som krävs för att lägga fram förslag till europeiska stadgar för föreningar, ömsesidiga bolag och stiftelser, vilket skulle göra det möjligt för dem att arbeta över nationsgränserna.

41.

Europaparlamentet välkomnar den översyn av det statliga stödet som kommissionsledamot Almunia har genomfört och efterlyser ett klargörande av de grundläggande principerna om kontrollen av statligt stöd, i syfte att förtydliga rättsläget och göra begrepp som ”uppdragsbeskrivning” och ”offentliga myndigheter” mer transparenta. Parlamentet efterlyser större differentiering i regelverket och begär att det ska göras en beräkning av ersättningen för offentliga tjänster, där man bör ta hänsyn till bland annat sociala kriterier, särskilda egenskaper hos tjänsteleverantören och en rad externa aspekter som hänger samman med tillhandahållandet av tjänsterna, såsom socialt mervärde och samhällets deltagande.

42.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens utvärdering av konsekvenserna av Monti-Kroes-paketet från 2005. Parlamentet efterlyser en översyn av det paketet, så att man förtydligar rättsläget, förenklar reglerna (t.ex. de som rör kontrollen av överkompensation för leverantörer av sociala tjänster av allmänt intresse på lokal nivå) och gör dem smidigare att tillämpa samt överväger att utöka listan över undantag från anmälningsförfarandet, i linje med exemplen med sjukhus och subventionerat boende. Kommissionen uppmanas att på nytt bedöma vilket tröskelvärde som bör tillämpas för sociala tjänster av allmänt intresse och att föreslå ett system som tar hänsyn till medlemsstaternas BNP vid beräkning av tröskelvärdet, så att specifika tröskelvärden ska kunna beräknas för varje medlemsstat. Detta skulle förhindra att konkurrenssnedvridningar uppstår genom ett gemensamt tröskelvärde i hela EU. Parlamentet begär att kontroll av överkompensation endast ska göras om det kan fastställas att det finns en allvarlig risk för överträdelser av konkurrenslagstiftningen.

43.

Europaparlamentet påpekar att det inte är sektorn, tjänsteleverantörens ställning eller finansieringen som avgör om verksamheten ska betraktas som ekonomisk eller icke-ekonomisk, utan snarare verksamheten i sig och dess förebyggande effekt.

44.

Europaparlamentet påminner om att huvudsaken inte är att skilja mellan ekonomiska och icke-ekonomíska tjänster av allmänt intresse, inklusive sociala tjänster av allmänt intresse, utan snarare att tydligt fastställa de offentliga myndigheternas ansvar för att, vid upphandlingen av en tjänst, säkerställa genomförandet av särskilda uppgifter av allmänt intresse som tilldelats de företag som fått i uppdrag att tillhandahålla dessa tjänster.

45.

Inom ramen för den gällande EU-lagstiftningen begär Europaparlamentet att begreppen ska klargöras och att det ska genomföras de klassificeringskriterier som används för att skilja mellan ekonomiska och icke-ekonomiska sociala tjänster av allmänt intresse. Parlamentet efterlyser också en gemensam definition av tjänster av allmänt intresse, så att det blir möjligt att uppnå tjänsternas avsedda syften.

46.

Europaparlamentet är medvetet om att ömsesidigt lärande och utbyte av goda rutiner är mycket värdefullt för att inspirera till och främja fortsatt modernisering av sociala tjänster av allmänt intresse i medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas att fortsätta att aktivt ta initiativ till och stödja denna verksamhet tillsammans med de regionala och lokala myndigheterna vid tillämpningen av EU-regler på sociala tjänster av allmänt intresse. Dessa myndigheter bör också erbjudas utbildning. Parlamentet betonar att de problem som leverantörer och mottagare av sociala tjänster av allmänt intresse har upptäckt måste få en snar lösning med hjälp av ett pragmatiskt förhållningssätt.

47.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att – som en uppföljning av 2007 års meddelande av tjänster av allmänt intresse och den pågående översynen av reglerna för upphandling och statligt stöd – genomföra ett program för reform, anpassning och klargörande, för att stödja och erkänna de särskilda icke-marknadsrelaterade kännetecknen hos sociala tjänster av allmänt intresse. Syftet bör vara att säkerställa full överensstämmelse inte bara med bestämmelserna för den inre marknaden, utan även med de sociala skyldigheterna enligt fördragen.

48.

Europaparlamentet anser att en EU-förordning om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, som är tillåtna enligt artikel 14 i EUF-fördraget, inte står högst på dagordningen just nu.

49.

Europaparlamentet anser att kommittén för socialt skydd har lämnat, och kommer att fortsätta att lämna, ett viktigt bidrag till den allmänna uppfattningen av och rollen för sociala tjänster av allmänt intresse. Enligt fördraget (artikel 160 i EUF-fördraget) är kommitténs befogenheter emellertid bara rådgivande. Medlemskapet i kommittén får inte utvidgas till att omfatta det civila samhället, Europaparlamentet, arbetsmarknadens parter eller andra intressenter.

50.

Europaparlamentet föreslår att en arbetsgrupp på hög nivå med flera intressenter inrättas i överensstämmelse med rekommendationerna från det tredje forumet om sociala tjänster av allmänt intresse. Arbetsgruppen bör vara öppen, flexibel och insynsvänlig och bör allmänt representera intressenterna och vara inriktad på att få till stånd reformer, såsom de politiska initiativ som anges i detta betänkande och de tillhörande yttrandena och i det tredje forumet om sociala tjänster av allmänt intresse, kommissionens andra tvåårsrapport och rapporterna från kommittén för socialt skydd, samt i andra relevanta förslag när dessa läggs fram. Parlamentet och kommissionsledamoten med ansvar för sociala frågor bör dela på ordförandeskapet för arbetsgruppen, som bör inbegripa företrädare för parlamentet, berörda kommissionsledamöter, rådet, arbetsmarknadens parter och organisationer inom det civila samhället som företräder användare och leverantörer av sociala tjänster av allmänt intresse, Regionkommittén, de lokala myndigheterna och andra berörda intressenter. Arbetsgruppen skulle kunna

51.

Europaparlamentet efterlyser ett fjärde europeiskt forum om sociala tjänster av allmänt intresse, i syfte att föra vidare initiativet i 2007 års Ferreirabetänkande, och se över framstegen mot en reform. Parlamentet begär också att den föreslagna arbetsgruppen ska lämna in en framstegsrapport till det fjärde forumet, så att forumet ges kontinuitet, handlingsfrihet och substans.

52.

Europaparlamentet välkomnar den frivilliga kvalitetsramen och insisterar på att principerna bör tillämpas och övervakas med hjälp av de föreslagna kvalitetskriterierna inom ramen för en öppen samordningsmetod där intressenterna måste inkluderas.

53.

Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen i de viktiga initiativ som bifogats till meddelandet om en europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning föreslår att den frivilliga europeiska kvalitetsramen för sociala tjänster utvecklas på sektorsnivå, bl.a. när det gäller långvarigt vårdbehov och hemlöshet. Parlamentet ser gärna att kommissionen också tar sig an frågor som rör barnomsorg, funktionsnedsättning och subventionerat boende och att den använder lika möjligheter som en indikator.

54.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra sambandet mellan den frivilliga kvalitetsramen och den kvalitetsram som ingår i Prometheusprogrammet, så att dubbelarbete undviks. Medlemsstaterna uppmanas att använda den frivilliga kvalitetsramen för att utarbeta eller förbättra de nuvarande systemen för ackreditering och övervakning av kvaliteten på ett sätt som passar varje enskild medlemsstat. Medlemsstaterna bör utvärdera hur den frivilliga kvalitetsramen fungerar med hänvisning till stadgan om de grundläggande rättigheterna och protokoll 26 i EUF-fördraget.

55.

För att man ska kunna tillhandahålla sociala tjänster av hög kvalitet är det nödvändigt att både män och kvinnor har anständiga arbetsförhållanden som är stabila och förenliga med medlemsstaternas lagar och praxis. Det måste också finnas en regelbunden kvalitetsutbildning samt delaktighet och egenmakt för användarna, och jämställdhetsperspektivet måste beaktas. Europaparlamentet betonar att frivilligarbete är värdefullt inom sociala tjänster av allmänt intresse men att det inte kan ersätta den nödvändiga förekomsten av professionell, utbildad arbetskraft såsom socialarbetare och allmän personal.

56.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja skapande av sysselsättning och tillväxtpotentialen i sektorn för sociala tjänster och hälso- och utbildningstjänster genom att erbjuda invandrare och EU-medborgare anständiga arbetsvillkor och tillgång till heltäckande system för socialt skydd.

57.

Europaparlamentet anser att en särskilt viktig uppgift för socialarbetare bör vara att öka motivationen till arbete, utbildning eller näringsverksamhet i syfte att verka för självständighet och självförsörjning.

58.

Europaparlamentet anser att principerna för den frivilliga kvalitetsramen kan användas för att bidra till att definiera kvalitetskriterier för tjänsterna. Dessa kriterier ska tillämpas på de omarbetade reglerna för offentlig upphandling när det gäller anbudsinfordringar och kontrakt, inklusive underentreprenader.

59.

Europaparlamentet anser att man för att ytterligare förbättra den frivilliga kvalitetsramen bör ta med en hänvisning till finansieringen och tjänsteleverantörens ställning.

60.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas och kandidatländernas parlament och regeringar, Regionkommittén samt Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.