27.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 225/167

—

Det är nödvändigt att inrikta åtgärderna i programmet främst på unga, som har drabbats särskilt hårt av krisen – med en ungdomsarbetslöshet på över 20 % måste de prioriteras. Man måste också ägna de långtidsarbetslösa stor uppmärksamhet. Dessa utgör i genomsnitt 3,8 % av alla personer i arbetsför ålder i EU:s medlemsstater.

—

ReK vill på nytt framhålla att det är nödvändigt att man i förslaget, i den del som rör social innovation, avsätter en mycket större andel av medlen till konkret nyskapande verksamhet än vad kommissionen nu har gjort, särskilt beträffande projekt som gäller de politiska prioriteringarna, framför allt social integration av ungdomar.

—

Kommittén bekräftar vikten av att stödja arbetstagarnas geografiska rörlighet i Europa och anser att Eures kommer att bli ett alltmer användbart verktyg om det i praktiken lyckas matcha efterfrågan och utbud av arbetskraft och om resultaten effektivt kan bedömas. Kommittén betonar det bidrag som de regionala och lokala myndigheterna kan ge inom detta område.

—

Kommittén hyser dock tvivel om beslutet att ta bort hänvisningarna till jämställdhet och bekämpning av diskriminering från programmet om social innovation.

Föredragande

Enrico ROSSI (IT–PSE), regionpresident i Toscana

Referensdokument

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation

COM(2011) 609 final

1.

Regionkommittén välkomnar kommissionens beslut att lägga fram nya förordningar om Progress, mikrofinansiering och Eures för perioden 2014–2020 och förena dem i programmet för social förändring och social innovation.

2.

Kommittén betonar att det är viktigt att fördjupa begreppet social innovation, som den anser vara ett väsentligt instrument för att bemöta riskerna för social utestängning och bekämpa den existerande sociala utestängningen, i synnerhet i kristider, där sammanhållningen och den europeiska sociala modellen kan sättas på spel.

3.

Kommittén hyser dock tvivel om beslutet att ta bort hänvisningarna till jämställdhet och bekämpning av diskriminering från programmet om social innovation.

4.

Det är nödvändigt att inrikta åtgärderna i programmet främst på unga, som har drabbats särskilt hårt av krisen – med en ungdomsarbetslöshet på över 20 % måste de prioriteras. Man måste också ägna de långtidsarbetslösa stor uppmärksamhet. Dessa utgör i genomsnitt 3,8 % av alla personer i arbetsför ålder i EU:s medlemsstater.

5.

Kommittén understryker också behovet av en tydligare definition av ”social ekonomi” och hänvisar i detta sammanhang särskilt till Europaparlamentets resolution om den sociala ekonomin (1).

6.

Kommittén betonar också vikten av överensstämmelse mellan användningen av medel avsedda för detta program och medel från Europeiska socialfonden. Kommissionen och de regionala myndigheterna måste förbinda sig att säkerställa denna överensstämmelse genom åtgärder som fastställs av kommissionen. Detta kan beaktas redan när man utarbetar riktlinjer för anbud och förfaranden för utvärdering av projekten.

7.

ReK vill på nytt framhålla att det är nödvändigt att man i förslaget, i den del som rör social innovation, avsätter en mycket större andel av medlen till konkret nyskapande verksamhet än vad kommissionen nu har gjort, särskilt beträffande projekt som gäller de politiska prioriteringarna, framför allt social integration av ungdomar.

8.

Kommittén bekräftar betydelsen av mikrokrediter i den aktuella politiska och ekonomiska situationen, eftersom de kan hjälpa medborgarna (i synnerhet unga och kvinnor) att starta eller utveckla egna aktiviteter eller förbättra deras operativa förmåga.

9.

Även inom denna sektor måste man först och främst fokusera på de svaga och utsatta grupperna eller på sociala företag. Kommittén påminner om att erfarenheterna hittills visat att mikrokrediter är effektiva både vad gäller lyckade investeringar och den låga andelen icke återbetalda lån.

10.

Kommittén bekräftar vikten av att stödja arbetstagarnas geografiska rörlighet i Europa och anser att Eures kommer att bli ett alltmer användbart verktyg om det i praktiken lyckas matcha efterfrågan och utbud av arbetskraft och om resultaten effektivt kan bedömas. Kommittén betonar det bidrag som de regionala och lokala myndigheterna kan ge inom detta område.

11.

Det bör framhållas att det trots institutionernas engagemang fortfarande återstår många praktiska hinder för arbetstagarnas geografiska rörlighet inom unionen, i synnerhet för dem som bor i regioner på långt avstånd från fastlandet eller i de yttersta randområdena.

12.

Kommittén yrkar på att utvärderingsförfarandena ska förbättras för att man ska få kunskap om resultaten av programmet som helhet. Vi uppmanar kommissionen att snabbt genomföra de planerade slutliga utvärderingarna av de motsvarande pågående programmen och att föreslå eventuella ändringar i de nya programmen.

13.

Kommittén framhåller att social innovation gör det möjligt att bemöta riskerna för social utestängning och bekämpa den existerande sociala utestängningen, i synnerhet i kristider, då sammanhållningen och den europeiska sociala modellen kan sättas på spel. Kommittén påminner om att vi står inför en verklig risk för en ”generationskris” med oförutsägbara följder på vår sociala modell och på själva demokratiska systemet. Vi uppmanar följaktligen Europa att ta sitt ansvar för att främja nyskapande sociala projekt och sprida den goda praxis som de resulterar i för att utarbeta effektiva åtgärdsmodeller som kan användas i hela EU.

14.

Kommittén vill påminna om sitt yttrande om instrumentet för mikrokrediter  (2) av den 7 oktober och den betydande roll som instrumentet för mikrokrediter kan spela när det gäller att bekämpa utestängning och främja delaktighet. Kommitténs åsikter om vilka kategorier detta instrument ska vända sig till, samt preciseringen att det inte rör sig om ett instrument för finansiering av konsumtion utan för att starta upp eller stärka små innovativa företag eller sociala företag, som normalt inte anses vara solida bankkunder, förtydligar instrumentets roll. Kommittén understryker att EU:s åtgärder förblir av sekundär natur, eftersom det rör sig om stöd till de nationella, regionala eller lokala instanser som tillhandahåller mikrokrediter. Vi vill också framhålla att instrumentets betydelse består i att det kan sätta i gång en positiv mekanism som innebär att de understödda företagen kan börja självfinansieras och att de tillgängliga medlen kan regenereras tack vare den höga återbetalningsgraden. Kommittén efterlyser därför en stabil europeisk lagstiftning som fastställer gemensamma europeiska huvudlinjer för att harmonisera eller sprida den praxis som rör mikrokrediter. Kommittén vill även uppmärksamma kommissionen på att det finns flera framgångsrika exempel på ideella organisationer som redan i dag gör ett utmärkt arbete med att tillhandahålla mikrokrediter. För att detta arbete ska kunna fortsätta är det viktigt att EU inte bygger upp en egen parallell organisation på området utan i stället stödjer det arbete som redan sker.

15.

Vad Eures beträffar uppmanas kommissionen att göra detta instrument effektivare genom att skapa överensstämmelse mellan efterfrågan och utbud, och genom att utnyttja nationella och regionala arbetsförmedlingar. Kommittén uppmanar Eures att bättre möta behoven hos unga som söker sitt första arbete och främja rörligheten för personer utan jobberfarenhet och samtidigt beakta att det också finns en efterfrågan på ung utbildad arbetskraft i många mindre städer och på landsbygden. Vi understryker dessutom behovet av att finna en ambitiös lösning på problemet med hinder för den fria rörligheten för arbetstagare, bl.a. långa avstånd till fastlandet. Instrumentet borde användas till att bemöta dessa och inte begränsas till enbart jobbmatchningsåtgärder.

16.

Det är oroande att hänvisningen till jämställdhet och icke-diskriminering har tagits bort, till skillnad från i gällande Progressprogram på grund av två stora risker: Fokus flyttas från behovet att avlägsna sociala hinder för jämställdhet till bara ett traditionellt erkännande av rättigheterna, och de innovativa åtgärderna fragmenteras på det sociala området.

17.

Kommittén bekräftar att programmets budget fortfarande är mindre än behovet, särskilt till nyskapande sociala projekt, trots att kommissionen föreslår att 17 % av budgeten används till detta.

18.

När det gäller mikrofinansiering anser vi att det är nödvändigt att hänvisa till yttrandet från 2009, bland annat med tanke på att programmet medfinansieras av EIB och EIF och bara varit i kraft i lite över ett år. Kommittén framhåller att speciell uppmärksamhet bör riktas på särskilda åtgärder för att stödja mikrokreditgivare så att dessa kan uppfylla minimikraven på balans och hållbarhet. Vi påminner om att mikrokreditåtgärdernas effektivitet är direkt förknippad med kreditgivarnas kapacitet och kvaliteten på de mikrokredittjänster de erbjuder. Därför bör man uppmuntra och stödja nationella eller regionala mikrokreditnätverk som kan fungera som sekundära stödstrukturer för enskilda lokala kreditgivare.

19.

Kommittén framhåller att det krävs samstämmighet i fråga om åtgärderna på EU-nivå, då det finns flera olika innovations- och mikrofinansieringsprogram. Kommittén påpekar att man måste säkerställa en bättre samordning mellan programmet för social förändring och social innovation (PCSI) och Europeiska socialfonden (ESF) på grund av de förvaltande organisationernas olika struktur – dvs. kommissionen för detta program och de nationella och regionala myndigheterna för ESF. Vi anser att det finns tre möjliga lösningar: Att förplikta regionerna att använda ESF eller andra fonder för att tillämpa den goda praxis som har etablerats, att Regionkommittén ges möjlighet att lägga fram riktlinjer om samstämmigheten när anbudsinfordringar offentliggörs samt att regionerna eller de lokala myndigheterna med tanke på den territoriella dimensionen ges möjlighet att uttala sig om framlagda projekt för att säkerställa synergier och samordning i samband med att de utnyttjar ESF.

20.

Till sist har vi problemet med att genomföra exaktare utvärderingar av effektiviteten hos de tre programdelarna, i det sistnämnda fallet för att få veta hur många personer som faktiskt har hittat arbete tack vare programmet. Vi anser att kommissionen också bör förbinda sig att snabbare presentera resultaten av utvärderingen av de pågående programmen, som inte offentliggörs förrän de nya programmen har trätt i kraft, och att föreslå eventuella ändringar eller tillägg till de sistnämnda.