EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52011AR0335
Opinion of the Committee of the Regions on ‘European Union programme for social change and innovation’
Yttrande från Regionkommittén om ”Europeiska unionens program för social förändring och social innovation”
Yttrande från Regionkommittén om ”Europeiska unionens program för social förändring och social innovation”
EUT C 225, 27.7.2012, p. 167–173
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
27.7.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 225/167 |
Yttrande från Regionkommittén om ”Europeiska unionens program för social förändring och social innovation”
2012/C 225/13
REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT
— |
Det är nödvändigt att inrikta åtgärderna i programmet främst på unga, som har drabbats särskilt hårt av krisen – med en ungdomsarbetslöshet på över 20 % måste de prioriteras. Man måste också ägna de långtidsarbetslösa stor uppmärksamhet. Dessa utgör i genomsnitt 3,8 % av alla personer i arbetsför ålder i EU:s medlemsstater. |
— |
ReK vill på nytt framhålla att det är nödvändigt att man i förslaget, i den del som rör social innovation, avsätter en mycket större andel av medlen till konkret nyskapande verksamhet än vad kommissionen nu har gjort, särskilt beträffande projekt som gäller de politiska prioriteringarna, framför allt social integration av ungdomar. |
— |
Kommittén bekräftar vikten av att stödja arbetstagarnas geografiska rörlighet i Europa och anser att Eures kommer att bli ett alltmer användbart verktyg om det i praktiken lyckas matcha efterfrågan och utbud av arbetskraft och om resultaten effektivt kan bedömas. Kommittén betonar det bidrag som de regionala och lokala myndigheterna kan ge inom detta område. |
— |
Kommittén hyser dock tvivel om beslutet att ta bort hänvisningarna till jämställdhet och bekämpning av diskriminering från programmet om social innovation. |
Föredragande |
Enrico ROSSI (IT–PSE), regionpresident i Toscana |
Referensdokument |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation COM(2011) 609 final |
I. POLITISKA REKOMMENDATIONER
REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT
1. |
Regionkommittén välkomnar kommissionens beslut att lägga fram nya förordningar om Progress, mikrofinansiering och Eures för perioden 2014–2020 och förena dem i programmet för social förändring och social innovation. |
2. |
Kommittén betonar att det är viktigt att fördjupa begreppet social innovation, som den anser vara ett väsentligt instrument för att bemöta riskerna för social utestängning och bekämpa den existerande sociala utestängningen, i synnerhet i kristider, där sammanhållningen och den europeiska sociala modellen kan sättas på spel. |
3. |
Kommittén hyser dock tvivel om beslutet att ta bort hänvisningarna till jämställdhet och bekämpning av diskriminering från programmet om social innovation. |
4. |
Det är nödvändigt att inrikta åtgärderna i programmet främst på unga, som har drabbats särskilt hårt av krisen – med en ungdomsarbetslöshet på över 20 % måste de prioriteras. Man måste också ägna de långtidsarbetslösa stor uppmärksamhet. Dessa utgör i genomsnitt 3,8 % av alla personer i arbetsför ålder i EU:s medlemsstater. |
5. |
Kommittén understryker också behovet av en tydligare definition av ”social ekonomi” och hänvisar i detta sammanhang särskilt till Europaparlamentets resolution om den sociala ekonomin (1). |
6. |
Kommittén betonar också vikten av överensstämmelse mellan användningen av medel avsedda för detta program och medel från Europeiska socialfonden. Kommissionen och de regionala myndigheterna måste förbinda sig att säkerställa denna överensstämmelse genom åtgärder som fastställs av kommissionen. Detta kan beaktas redan när man utarbetar riktlinjer för anbud och förfaranden för utvärdering av projekten. |
7. |
ReK vill på nytt framhålla att det är nödvändigt att man i förslaget, i den del som rör social innovation, avsätter en mycket större andel av medlen till konkret nyskapande verksamhet än vad kommissionen nu har gjort, särskilt beträffande projekt som gäller de politiska prioriteringarna, framför allt social integration av ungdomar. |
8. |
Kommittén bekräftar betydelsen av mikrokrediter i den aktuella politiska och ekonomiska situationen, eftersom de kan hjälpa medborgarna (i synnerhet unga och kvinnor) att starta eller utveckla egna aktiviteter eller förbättra deras operativa förmåga. |
9. |
Även inom denna sektor måste man först och främst fokusera på de svaga och utsatta grupperna eller på sociala företag. Kommittén påminner om att erfarenheterna hittills visat att mikrokrediter är effektiva både vad gäller lyckade investeringar och den låga andelen icke återbetalda lån. |
10. |
Kommittén bekräftar vikten av att stödja arbetstagarnas geografiska rörlighet i Europa och anser att Eures kommer att bli ett alltmer användbart verktyg om det i praktiken lyckas matcha efterfrågan och utbud av arbetskraft och om resultaten effektivt kan bedömas. Kommittén betonar det bidrag som de regionala och lokala myndigheterna kan ge inom detta område. |
11. |
Det bör framhållas att det trots institutionernas engagemang fortfarande återstår många praktiska hinder för arbetstagarnas geografiska rörlighet inom unionen, i synnerhet för dem som bor i regioner på långt avstånd från fastlandet eller i de yttersta randområdena. |
12. |
Kommittén yrkar på att utvärderingsförfarandena ska förbättras för att man ska få kunskap om resultaten av programmet som helhet. Vi uppmanar kommissionen att snabbt genomföra de planerade slutliga utvärderingarna av de motsvarande pågående programmen och att föreslå eventuella ändringar i de nya programmen. |
13. |
Kommittén framhåller att social innovation gör det möjligt att bemöta riskerna för social utestängning och bekämpa den existerande sociala utestängningen, i synnerhet i kristider, då sammanhållningen och den europeiska sociala modellen kan sättas på spel. Kommittén påminner om att vi står inför en verklig risk för en ”generationskris” med oförutsägbara följder på vår sociala modell och på själva demokratiska systemet. Vi uppmanar följaktligen Europa att ta sitt ansvar för att främja nyskapande sociala projekt och sprida den goda praxis som de resulterar i för att utarbeta effektiva åtgärdsmodeller som kan användas i hela EU. |
14. |
Kommittén vill påminna om sitt yttrande om instrumentet för mikrokrediter (2) av den 7 oktober och den betydande roll som instrumentet för mikrokrediter kan spela när det gäller att bekämpa utestängning och främja delaktighet. Kommitténs åsikter om vilka kategorier detta instrument ska vända sig till, samt preciseringen att det inte rör sig om ett instrument för finansiering av konsumtion utan för att starta upp eller stärka små innovativa företag eller sociala företag, som normalt inte anses vara solida bankkunder, förtydligar instrumentets roll. Kommittén understryker att EU:s åtgärder förblir av sekundär natur, eftersom det rör sig om stöd till de nationella, regionala eller lokala instanser som tillhandahåller mikrokrediter. Vi vill också framhålla att instrumentets betydelse består i att det kan sätta i gång en positiv mekanism som innebär att de understödda företagen kan börja självfinansieras och att de tillgängliga medlen kan regenereras tack vare den höga återbetalningsgraden. Kommittén efterlyser därför en stabil europeisk lagstiftning som fastställer gemensamma europeiska huvudlinjer för att harmonisera eller sprida den praxis som rör mikrokrediter. Kommittén vill även uppmärksamma kommissionen på att det finns flera framgångsrika exempel på ideella organisationer som redan i dag gör ett utmärkt arbete med att tillhandahålla mikrokrediter. För att detta arbete ska kunna fortsätta är det viktigt att EU inte bygger upp en egen parallell organisation på området utan i stället stödjer det arbete som redan sker. |
15. |
Vad Eures beträffar uppmanas kommissionen att göra detta instrument effektivare genom att skapa överensstämmelse mellan efterfrågan och utbud, och genom att utnyttja nationella och regionala arbetsförmedlingar. Kommittén uppmanar Eures att bättre möta behoven hos unga som söker sitt första arbete och främja rörligheten för personer utan jobberfarenhet och samtidigt beakta att det också finns en efterfrågan på ung utbildad arbetskraft i många mindre städer och på landsbygden. Vi understryker dessutom behovet av att finna en ambitiös lösning på problemet med hinder för den fria rörligheten för arbetstagare, bl.a. långa avstånd till fastlandet. Instrumentet borde användas till att bemöta dessa och inte begränsas till enbart jobbmatchningsåtgärder. |
Specifika frågor
16. |
Det är oroande att hänvisningen till jämställdhet och icke-diskriminering har tagits bort, till skillnad från i gällande Progressprogram på grund av två stora risker: Fokus flyttas från behovet att avlägsna sociala hinder för jämställdhet till bara ett traditionellt erkännande av rättigheterna, och de innovativa åtgärderna fragmenteras på det sociala området. |
17. |
Kommittén bekräftar att programmets budget fortfarande är mindre än behovet, särskilt till nyskapande sociala projekt, trots att kommissionen föreslår att 17 % av budgeten används till detta. |
18. |
När det gäller mikrofinansiering anser vi att det är nödvändigt att hänvisa till yttrandet från 2009, bland annat med tanke på att programmet medfinansieras av EIB och EIF och bara varit i kraft i lite över ett år. Kommittén framhåller att speciell uppmärksamhet bör riktas på särskilda åtgärder för att stödja mikrokreditgivare så att dessa kan uppfylla minimikraven på balans och hållbarhet. Vi påminner om att mikrokreditåtgärdernas effektivitet är direkt förknippad med kreditgivarnas kapacitet och kvaliteten på de mikrokredittjänster de erbjuder. Därför bör man uppmuntra och stödja nationella eller regionala mikrokreditnätverk som kan fungera som sekundära stödstrukturer för enskilda lokala kreditgivare. |
19. |
Kommittén framhåller att det krävs samstämmighet i fråga om åtgärderna på EU-nivå, då det finns flera olika innovations- och mikrofinansieringsprogram. Kommittén påpekar att man måste säkerställa en bättre samordning mellan programmet för social förändring och social innovation (PCSI) och Europeiska socialfonden (ESF) på grund av de förvaltande organisationernas olika struktur – dvs. kommissionen för detta program och de nationella och regionala myndigheterna för ESF. Vi anser att det finns tre möjliga lösningar: Att förplikta regionerna att använda ESF eller andra fonder för att tillämpa den goda praxis som har etablerats, att Regionkommittén ges möjlighet att lägga fram riktlinjer om samstämmigheten när anbudsinfordringar offentliggörs samt att regionerna eller de lokala myndigheterna med tanke på den territoriella dimensionen ges möjlighet att uttala sig om framlagda projekt för att säkerställa synergier och samordning i samband med att de utnyttjar ESF. |
20. |
Till sist har vi problemet med att genomföra exaktare utvärderingar av effektiviteten hos de tre programdelarna, i det sistnämnda fallet för att få veta hur många personer som faktiskt har hittat arbete tack vare programmet. Vi anser att kommissionen också bör förbinda sig att snabbare presentera resultaten av utvärderingen av de pågående programmen, som inte offentliggörs förrän de nya programmen har trätt i kraft, och att föreslå eventuella ändringar eller tillägg till de sistnämnda. |
II. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER
Ändringsrekommendation 1
Skäl 19
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsrekommendation |
||||
|
|
Motivering
Det är nödvändigt att understryka att genomförandet av detta program måste överensstämma med Europa 2020-strategin.
Ändringsrekommendation 2
Artikel 4.1 nytt led f
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsrekommendation |
||||||||||||||||||||||
Artikel 4 Programmets allmänna mål 1. Programmet ska ha följande allmänna mål:
|
Artikel 4 Programmets allmänna mål 1. Programmet ska ha följande allmänna mål:
|
Motivering
Led b: Man måste främja deltagande från alla berörda aktörer i utvecklingen av de sociala trygghetssystemen. Led d: Mikrofinans kan vara det enda sättet för unga människor att starta eller utveckla ett företag. Led f: Deltagande från alla berörda aktörer är ett villkor inom detta program.
Ändringsrekommendation 3
Artikel 5.2 a
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsrekommendation |
||||||||||||
2. Följande vägledande procentandel ska tilldelas de programdelar som anges i artikel 3.1:
|
2. Följande vägledande procentandel ska tilldelas de programdelar som anges i artikel 3.1:
|
Motivering
Det är mycket viktigt att understryka behovet av att rikta särskild uppmärksamhet på konkreta förslag och på kampen mot ungdomsarbetslösheten, särskilt mot bakgrund av den senaste tidens statistik.
Ändringsrekommendation 4
Artikel 8.1
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsrekommendation |
Samstämmighet och komplementaritet 1. Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna se till att verksamhet som utförs inom ramen för programmet överensstämmer med och kompletterar andra av unionens åtgärder, särskilt inom ramen för Europeiska socialfonden (ESF) och på områden som social dialog, rättvisa och grundläggande rättigheter, utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor, forskning och innovation, entreprenörskap, hälsa, utvidgning och externa relationer samt den allmänna ekonomiska politiken. |
Samstämmighet och komplementaritet 1. Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna se till att verksamhet som utförs inom ramen för programmet överensstämmer med och kompletterar andra av unionens åtgärder, särskilt inom ramen för Europeiska socialfonden (ESF) på områden som social dialog, rättvisa och grundläggande rättigheter, utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor, forskning och innovation, entreprenörskap, hälsa, utvidgning och externa relationer samt den allmänna ekonomiska politiken. |
Motivering
På grund av att de europeiska och nationella offentliga medlen är relativt otillräckliga är det ytterst viktigt att säkerställa samstämmighet och synergier mellan utgifterna. Därför är det nödvändigt att stärka den operativa kontinuiteten mellan nyskapande åtgärder, fastställande av god praxis och bidrag från driftsfonderna, såsom Eruf och i synnerhet ESF. I många situationer är det viktigt att verifiera överensstämmelsen mellan utgifter för nyskapande projekt och de operativa utgifter som följer, enligt riktlinjer som fastställs av behöriga regionala myndigheter, utan att för den skull begränsa kommissionens beslutsautonomi när det gäller godkännande av projekt i överensstämmelse med relevanta bestämmelser.
Ändringsrekommendation 5
Artikel 13
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsrekommendation |
Övervakning Som underlag för regelbunden övervakning av programmet och för att göra de eventuella anpassningar som krävs på grund av prioriteringarna i fråga om politik och finansiering ska kommissionen vartannat år utarbeta övervakningsrapporter som överlämnas till Europaparlamentet och rådet. Dessa rapporter ska omfatta programmets resultat och i vilken omfattning jämställdhets- och diskrimineringsfrågor, inbegripet tillgänglighetsfrågor, har beaktats i programverksamheten. |
Övervakning Som underlag för regelbunden övervakning av programmet och för att göra de eventuella anpassningar som krävs på grund av prioriteringarna i fråga om politik och finansiering ska kommissionen vartannat år utarbeta övervakningsrapporter som överlämnas till Europaparlamentet rådet . Dessa rapporter ska omfatta programmets resultat och i vilken omfattning jämställdhets- och diskrimineringsfrågor, inbegripet tillgänglighetsfrågor, har beaktats i programverksamheten. |
Motivering
Många av de åtgärder som ingår i programmet har betydande följder på de regionala åtgärderna eller grundar sig på dem. Därför är det nödvändigt att ReK kan uttala sig för att föreslå riktlinjer som är i överensstämmelse med den regionala politiken för kommissionen.
Ändringsrekommendation 6
Artikel 22
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsrekommendation |
||||||||||||||||||||||
Artikel 22 Specifika mål Utöver de allmänna mål som anges i artikel 4 ska programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap ha följande specifika mål:
|
Artikel 22 Specifika mål Utöver de allmänna mål som anges i artikel 4 ska programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap ha följande specifika mål:
|
Motivering
Ändringen av punkt 1 behövs för att ange vilka kategorier som är de slutliga mottagarna av mikrokrediter för produktion eller yrkesmässig utveckling. Den andra ändringen lyfter fram en fråga som redan har tagits upp av kommissionen själv och av organisationer i det civila samhället som arbetar med mikrokrediter, särskilt vid en tidpunkt då entreprenörskap, inbegripet småföretag, behöver stimuleras och uppmuntras.
Ändringsrekommendation 7
Artikel 23
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsrekommendation |
||||||||
Deltagande 1. Deltagande i programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap ska vara öppet för offentliga och privata organ på nationell, regional eller lokal nivå i de länder som anges i artikel 16.1 och som i dessa länder tillhandahåller
2. För att nå ut till de slutliga stödmottagarna och skapa konkurrenskraftiga och livskraftiga mikroföretag ska de offentliga och privata organ som utför den verksamhet som avses i punkt 1 a ha ett nära samarbete med organisationer som företräder de slutliga mottagarna av mikrokrediter och med organisationer, särskilt de som stöds av Europeiska socialfonden, som tillhandahåller handledning och utbildningsprogram till sådana slutliga stödmottagare. 3. Offentliga och privata organ som utför den verksamhet som avses i punkt 1 a ska tillämpa strikta normer i fråga om styrning, förvaltning och kundskydd i enlighet med den europeiska uppförandekoden för tillhandahållande av mikrokrediter och ska sträva efter att motverka att personer och företag blir överskuldsatta. |
Deltagande 1. Deltagande i programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap ska vara öppet för offentliga och privata organ på nationell, regional eller lokal nivå i de länder som anges i artikel 16.1 och som i dessa länder tillhandahåller
2. För att nå ut till de slutliga stödmottagarna och skapa konkurrenskraftiga och livskraftiga mikroföretag ska de offentliga och privata organ som utför den verksamhet som avses i punkt 1 a ha ett nära samarbete med organisationer som företräder de slutliga mottagarna av mikrokrediter och med organisationer, särskilt de som stöds av Europeiska socialfonden, som tillhandahåller handledning och utbildningsprogram till sådana slutliga stödmottagare. 3. Offentliga och privata organ som utför den verksamhet som avses i punkt 1 a ska tillämpa strikta normer i fråga om styrning, förvaltning och kundskydd i enlighet med den europeiska uppförandekoden för tillhandahållande av mikrokrediter och ska sträva efter att motverka att personer och företag blir överskuldsatta. |
Bryssel den 3 maj 2012
Regionkommitténs ordförande
Mercedes BRESSO
(1) Europaparlamentets resolution om den sociala ekonomin (2008/2250(INI)).
(2) Progress-instrument för mikrokrediter, CdR 224/2009.