22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 349/16

A.

De exceptionella ekonomiska omständigheterna de senaste två åren har nödvändiggjort exceptionella åtgärder.

B.

Europeiska unionen har för första gången utnyttjat artikel 107.3 b och c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

C.

Välfungerande marknader är av avgörande betydelse i kristider, och konkurrensreglerna bör tillämpas flexibelt men korrekt.

D.

Protektionism och snedvridning av konkurrensen skulle bara fördjupa och förlänga krisen.

E.

Det växande budgetunderskottet och den allt större offentliga skuldsättningen i många medlemsstater kan fördröja den ekonomiska återhämtningen och den ekonomiska tillväxten under många år, eventuellt decennier, framöver.

F.

Medlemsstaternas regeringar har sedan oktober 2008 utfärdat garantier för bankernas finansiering som ett svar på finanskrisen. Utfärdandet av bankgarantier har varit omfattande och försett bankerna med en avsevärd finansieringskälla och försäkring mot de risker som det finansiella systemet ställts inför.

G.

Empiriska analyser tyder på att garantierna från medlemsstaternas regeringar har fått flera konsekvenser och lett till snedvridningar, såsom en minskad spread för privata obligationer, vilket måste beaktas vid övervägandena om att förlänga dem 2010.

H.

De multinationella företagens benägenhet att i stor omfattning utnyttja skatteparadis och offshorecentrum som en del av sina strategier för att undvika beskattning står i strid mot principen om sund konkurrens.

I.

Skatteförvaltning är en viktig faktor för sund konkurrens och för att den inre marknaden ska fungera bättre.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport om konkurrenspolitiken 2008, särskilt fokuskapitlet om karteller och konsumenter. Parlamentet stöder inrättandet av en enhet för konsumentkontakter. Parlamentet konstaterar att karteller är till skada för konsumenterna och beklagar att det är svårt för konsumenterna att dra nytta av konkurrensen.

2.

Europaparlamentet understryker att kartellbildning utgör en av de allvarligaste överträdelserna av konkurrenslagstiftningen, skadar värdekedjan, är till nackdel för konsumenterna och har en mycket negativ inverkan på ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätthålla sin strikta tillämpning när det gäller att förhindra och vidta åtgärder mot karteller. Parlamentet välkomnar instrument såsom förlikningspaketet, som gör det möjligt för kommissionen att behandla kartellärenden genom ett förenklat förfarande, vilket innebär att företag som har sett bevisningen i kommissionens handlingar väljer att erkänna sin inblandning i kartellen och därmed åläggs lägre böter. Parlamentet påminner om att konkurrenspolitiken och en allmän tillämpning av konkurrensbestämmelserna är avgörande för att den europeiska inre marknaden ska fungera väl och vara konkurrenskraftig, och därmed förbättra effektiviteten och företagens framgångar samt skyddet av konsumenterna. Parlamentet anser särskilt att kampen mot karteller är avgörande för att konsumenterna ska kunna dra nytta av konkurrensen genom lägre priser och ett bredare urval av produkter och tjänster.

3.

Europaparlamentet kräver att bli ordentligt involverat i konkurrenspolitikens utformning, bland annat genom införandet av en medbeslutande roll och en bestämmelse om att parlamentet regelbundet ska informeras om varje initiativ på detta område.

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2010 informera parlamentet om hur man tänker låta Lissabonfördragets ikraftträdande komma till uttryck inom konkurrenspolitiken.

5.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i detalj och årligen rapportera till parlamentet om uppföljningen av parlamentets rekommendationer och att redogöra för varje avvikelse från parlamentets rekommendationer.

6.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en fortlöpande och bestående dialog med konsumentorganisationerna för att fastställa konkurrensproblem och tillämpningsprioriteringar. Parlamentet begär en fullständig rapport om verksamheten inom enheten för konsumentfrågor vid GD Konkurrens.

7.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra samtliga utvärderingar och undersökningar som man hänvisar till i sina framtida årliga konkurrensrapporter och att utnyttja oberoende och tillförlitlig expertis vid dessa utvärderingar och undersökningar.

8.

Europaparlamentet påminner om sin begäran till kommissionen att omedelbart göra en översyn av personalresurserna vid generaldirektoratet för konkurrens och se till att den personalstyrka som finns kan hantera den ökande arbetsbördan.

9.

Europaparlamentet betonar behovet av tydliga och solida konkurrensregler som gynnar små och medelstora företag, och som bygger på principen om att tänka småskaligt först enligt initiativet Small Business Act for Europe.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nästa rapport ta med ett särskilt fokuskapitel om små och stora företag och konkurrens. Parlamentet påpekar att patentsystemet innebär en stor kostnad för små och medelstora företag, vilket särskilt beror på hotet om rättsliga tvister från ”non practising entities”. Parlamentet uppmärksammar allmänt tillgängliga innovationer och principen om gemensamma kunskaper. Parlamentet uppmanar de små och medelstora företagen att utnyttja resultaten av det sjunde ramprogrammet som alla har tillgång till.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som rättslig grund för den framtida lagstiftningen på den inre marknaden utnyttja artikel 12 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (f.d. artikel 153.2 i EG-fördraget), i vilken det tydligt fastställs att ”konsumentskyddskraven ska beaktas när unionens övriga politik och verksamhet utformas och genomförs”.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt verka för genomförandet av telekompaketet.

13.

Europaparlamentet ser positivt på offentliggörandet av kommissionens meddelande med rubriken Vägledning om prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder. Parlamentet anser att vägledningen är ett steg framåt eftersom den innebär en större öppenhet och förutsägbarhet när det gäller eventuella ingripanden från kommissionens sida men att den aldrig får begränsa eller inskränka kommissionens förmåga att vidta åtgärder på detta område enligt det som nu är fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

14.

Europaparlamentet framhåller att 2008 utdömdes tvångsböter för första gången i EU:s konkurrenspolitiska historia för underlåtenhet att iaktta ett tidigare beslut från kommissionen.

15.

Europaparlamentet betonar vikten av att kommissionen noga följer upp tillämpningen av statligt stöd, för att se till att dessa stödmekanismer inte används för att skydda nationella industrier på ett sätt som skadar den inre marknaden och de europeiska konsumenterna.

16.

Europaparlamentet anser därför att det är mycket viktigt att man vid bedömningen av huruvida statligt stöd är förenligt med fördraget, hittar rätt balans mellan stödets negativa effekter för konkurrensen och de offentliga finanserna och dess positiva effekter när det gäller allmänintresset.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de externa effekterna av sina förslag till bankreglering, särskilt de europeiska bankernas konkurrenskraft.

18.

Europaparlamentet anser att politiken för statligt stöd till förmån för finansinstituten och den ekonomiska återhämtningsprocessen bidrog till att stabilisera finansmarknaderna och att hantera kreditåtstramningens effekter på realekonomin.

19.

Europaparlamentet konstaterar att politiken för statligt stöd är en integrerad del av konkurrenspolitiken och att kontrollen av det statliga stödet visar hur viktigt det är att ha samma spelregler för samtliga företag som verkar på den inre marknaden i Europa. Parlamentet undrar i detta sammanhang i vilken utsträckning statligt stöd som beviljats finansmarknaden har orsakat snedvridningar av konkurrensen. Parlamentet begär att man utarbetar en oberoende rapport om de potentiellt snedvridande effekterna i samband med statligt ingripande i finanssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera om de omstruktureringsframsteg som mottagarna av statligt stöd har gjort, och att vara tydligare när det gäller återbetalning av statligt stöd och eventuella sanktioner vid utebliven återbetalning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att klargöra de bindande omstruktureringsåtgärdernas samband med potentiella snedvridande effekter som leder till skillnader i återbetalningsvillkor mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar till mer transparens vad gäller kriterierna för avyttringar samt deras inverkan på de berörda företagen på medellång sikt.

20.

Europaparlamentet är bekymrat över det stöd och de snedvridningar som uppstått genom de garantier för bankernas finansiering som utfärdats av medlemsstaternas regeringar. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att bedöma omfattningen av det stöd som lämnats i samband med garantier för bankernas finansiering och därmed analysera om dessa är förenliga med EU:s konkurrenslagstiftning, samt vilka åtgärder som krävs för att korrigera eventuella snedvridningar till följd av dessa garantier.

21.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt utreda ytterligare varför statligt stöd som beviljas banker inte kommer den reala ekonomin till godo, och att vidta åtgärder mot banker som bevisligen underlåter eller vägrar att föra vidare fördelarna med det statliga stödet.

22.

Europaparlamentet noterar att kommissionen redan har inlett processen för den gradvisa avvecklingen av statligt stöd, och beordrat omstrukturering och avyttringar. Parlamentet konstaterar att dessa processer måste vara flexibla för att lyckas. Parlamentet uppmanar ändå kommissionen att utfärda riktlinjer för dessa processer. Parlamentet anser att det statliga ingripandet inte bör förlängas i onödan och att avvecklingsstrategier bör utarbetas så snart som möjligt.

23.

Europaparlamentet insisterar på behovet att samordna avvecklingsstrategierna, särskilt när det gäller den gradvisa avvecklingen av stödet till banksektorn. Parlamentet understryker att en sådan samordning är nödvändig för att undvika varje form av snedvridning av konkurrensen till följd av en situation där banker i de länder där bankstödsprogram bibehålls subventioneras i viss utsträckning till skillnad från banker i länder där sådana program har avvecklats.

24.

Europaparlamentet anser att systemet med konkurrensbestämmelser hittills har ridit ut stormen, men att krisen har gjort det tydligt att det omedelbart behövs en EU-ram för gränsöverskridande krishantering i finanssektorn, som bland annat inbegriper en lösning för de institutioner som är ”för stora föra att tillåtas gå omkull” och ett snabbt och fullständigt genomförande av rekommendationerna i de Larosière-rapporten, bland annat genom införandet av en gemensam europeisk regleringsmyndighet, ett system för insättningsgarantier och en räddningsfond eller något liknande system.

25.

Europaparlamentet begär att kommissionen ska rapportera om de nationella statliga stödåtgärderna, skillnaderna mellan de nationella systemen och deras eventuella snedvridande effekter för konkurrensen och de ekonomiska skillnader som kan bli resultatet härav. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta förslag till ett mer sammanhängande, enhetligt europeiskt tillvägagångssätt.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrannare undersöka potentiella dolda kopplingar mellan statligt stöd och andra gemenskapsinstrument, t.ex. strukturfonder och fonden för justering för globaliseringseffekter, för att kunna garantera samstämda åtgärder.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förklara vilka kriterier som kommer att användas för att besluta om en eventuell förlängning av den tillfälliga gemenskapsramen för statliga stödåtgärder.

28.

Europaparlamentet insisterar på att statligt stöd måste vara förenligt med målen i Lissabon- och Göteborgsstrategierna och klimat- och energipaketet. Medlemsstaterna uppmanas att upphöra med skadligt stöd som bl.a. främjar användningen av fossila bränslen eller tillverkning som ökar utsläppen av växthusgaser. I ett vidare perspektiv är det nödvändigt att göra strategiska miljöbedömningar (SMB) av den politik och miljökonsekvensbeskrivningar av de projekt som anges i återhämtningspaketet.

29.

Europaparlamentet välkomnar de nya riktlinjerna i klimat- och energipaketet för statligt stöd till miljöskydd, enligt vilka standardiserade utvärderingar ska göras av mindre ärenden och detaljerade utvärderingar av viktiga ärenden.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2010 offentliggöra en fullständig rapport om effektiviteten när det gäller statligt stöd som beviljats för ”grön återhämtning” (som medför en betydande övergång i riktning mot hållbarhet, särskilt inom fordonsindustrin) och statligt stöd till miljöskydd.

31.

Europaparlamentet vill att liknande rapportering görs om statligt stöd som beviljats små och medelstora företag, utbildning, forskning och utveckling samt innovation.

32.

Europaparlamentet föreslår att utfasningen av den tillfälliga gemenskapsramen för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen bör ta hänsyn till den ekonomiska situationen (återhämtningsperiodens längd samt BNP-minskningens storlek) i de medlemsstater som berörs.

33.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar att åstadkomma större transparens inom telekomsektorn beträffande kostnaderna för de operatörer som tillhandahåller fasta telefonförbindelser men framför allt för mobiloperatörer.

34.

Europaparlamentet understryker att man måste undersöka de utmaningar som skatteparadis och offshorecentrum innebär, bl.a. när det gäller illojal konkurrens och finansiell stabilitet.

35.

Europaparlamentet uppmanar än en gång till införandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

36.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att informera parlamentet om sin översyn av kommissionens beslut om statligt stöd till offentliga tjänster, vilket man skulle ha genomfört senast den 19 december 2008 och som nu bör ta hänsyn till att Lissabonfördraget har trätt i kraft.

37.

Europaparlamentet noterar med oro att återkrävandet av olagligt statligt stöd är en långdragen och tungrodd process, och att ett litet antal medlemsstater är ansvariga för nästan alla pågående ärenden. Parlamentet uppmanar kommissionen att strama åt förfarandena ytterligare och att fortsätta utöva press på medlemsstaterna, särskilt när det gäller upprepade överträdelser.

38.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en noggrann utredning av vissa europeiska företags allmänna och storskaliga utnyttjande av tillfälliga anställningskontrakt och praktikanställningar för högt kvalificerade personer till låg kostnad, vilket är en vettlös ekonomisk strategi som strider mot principerna om anständigt arbete och är en källa till konkurrensstörning.

39.

Europaparlamentet understryker att man för att främja rättvis konkurrens måste underlätta tillgången till riskkapital för små och medelstora företag.

40.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera och rapportera om i vilken utsträckning, om alls, de olika nationella stödsystemen inom bilindustrin har bidragit till att uppfylla andra EU-mål, särskilt när det gäller hållbarhet och miljövänlig teknik. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att bedöma konkurrensförhållandena inom den här marknaden, särskilt förhållandet mellan OEM-företag och direkt- och underleverantörer.

41.

Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av förenklingspaketet.

42.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har antagit vitboken om skadeståndstalan vid brott mot antitrustregler. Parlamentet anser att den innebär en seger för konsumentskyddet i Europeiska unionen.

43.

Europaparlamentet påminner om att karteller skadar ekonomin och utgör några av de värsta överträdelserna av konkurrenslagstiftningen. Sådana överträdelser av konkurrenslagstiftningen strider mot unionsmedborgarnas intressen, eftersom de innebär att fördelarna med lägre priser till följd av konkurrens inte kan föras vidare till konsumenterna; Parlamentet upprepar i detta sammanhang att varje kommande förslag om kollektiva prövningsmöjligheter måste respektera parlamentets ståndpunkt som uttrycktes i resolutionen av den 26 mars 2009 om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler, och insisterar på att parlamentet genom medbeslutandeförfarandet involveras i antagandet av sådana akter.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina initiativ förbättra samordningen mellan konkurrenslagstiftningen och konsumentskyddet.

45.

Europaparlamentet välkomnar den bestämda hållning till konkurrensbegränsande beteenden som kommissionen intagit under senare år, eftersom sådant beteende i stor omfattning skadar konsumenterna och ekonomin. Parlamentet framhåller att det behövs ett brett stöd för konkurrenspolitiken, och demokratisk legitimitet som kan garanteras genom Europaparlamentets delaktighet. Parlamentet är emellertid bekymrat över att allt högre böter som enda sanktion kan vara ett alltför trubbigt instrument, inte minst med tanke på att arbetstillfällen kan gå förlorade när företagen inte kan betala, och efterlyser utveckling av ett bredare spektrum av mer sofistikerade instrument som täcker sådana frågor som individuellt ansvar, företags öppenhet och ansvarsskyldighet, kortare förfaranden, rätt till försvar och rättvis rättegång, mekanismer för att se till att ansökningarna om förmånlig behandling fungerar på ett effektivt sätt (särskilt för att motverka inflytandet från ”discovery processes” i Förenta staterna), program för företags regelefterlevnad samt utvecklingen av Europeiska standarder. Parlamentet är för en metod som bygger på ”morot och piska”, med sanktioner som effektivt avskräcker, särskilt vid upprepade överträdelser, samtidigt som man uppmuntrar regelefterlevnad.

46.

Europaparlamentet anser att när ett och samma företag upprepade gånger överträder konkurrenslagstiftningen, krävs det mer drastiska avskräckande åtgärder för att genomdriva antitrustbestämmelserna i kartellfall eller för att bekämpa missbruk av dominerande ställning.

47.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa principen om individuellt ansvar.

48.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga vilken roll efterlevnadsprogram kan spela som ett instrument i kampen mot konkurrensbegränsande beteende.

49.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att definiera särskilda kriterier för hur företag ska bedömas när det gäller frågan huruvida de har agerat med avsikt eller oaktsamt.

50.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att definiera särskilda kriterier för när moderföretag ska göras solidariskt ansvariga för dotterbolags kartelliknande uppträdande.

51.

Europaparlamentet påpekar att små och medelstora företag drabbas jämförelsevis hårdare av oproportionerliga böter än större företag.

52.

Europaparlamentet anser att böterna bör stå i proportion till överträdelsen. Parlamentet föreslår också att man, under lämpliga omständigheter, vid beräkningen av böterna tar hänsyn till relevanta belopp som betalas i kompensation. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över grunden för beräkningen av böterna och införliva de nya bötesprinciperna i förordning (EG) nr 1/2003, om så är lämpligt.

53.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en enda kontaktpunkt för ansökningar om förmånlig behandling.

54.

Europaparlamentet begär att bli underrättat och hört i vederbörlig ordning om varje ändring av gruppundantagsförordningen för motorfordon, inom en tidsram som gör det möjligt för parlamentet att utöva en tillbörlig kontroll och att lämna ett genomarbetat bidrag, med beaktande av att sektorn ofördröjligen måste få en tillförlitlig planeringshorisont så att den kan vidta lämpliga åtgärder.

55.

Europaparlamentet betonar vikten av ett effektivt samarbete med parlamentet samt med konsument- och småföretagarorganisationer när det gäller ändringar av gruppundantagsförordningen om vertikala avtal. Parlamentet betonar att ett regelverk som uppmuntrar till samordnade åtgärder från många marknadsaktörers sida är det bästa sättet att rätta till de eventuella nackdelar som bristen på valmöjligheter orsakar konsumenterna.

56.

Europaparlamentet upprepar sin begäran om att kommissionens utkast till gruppundantagsförordning för motorfordon och utkastet till kompletterande riktlinjer bör underkastas en ordentlig granskning, vilken även bör inbegripa en utfrågning i parlamentet av slutanvändarorganisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera framtidssäkra regler från och med den 1 juni 2010.

57.

Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag till ett mer stringent regelverk för kundservice i syfte att minska de höga utgifter för reparation och underhåll som konsumenterna åsamkas till följd av snedvridande metoder såsom utestängning av oberoende tjänsteleverantörer.

58.

Europaparlamentet förväntar sig att vederbörlig hänsyn tas till de små och medelstora bilhandlarna i samband med den framtida konkurrenslagstiftningsramen för motorfordonssektorn. Parlamentet anser att i annat fall bör den nuvarande gruppundantagsförordningen för motorfordonssektorn förlängas i sin nuvarande form.

59.

Europaparlamentet begär att bli hört om varje föreslagen ändring av gruppundantagsförordningen om vertikala avtal, inom en tidsram som gör det möjligt för parlamentet att utöva en tillbörlig kontroll och att lämna ett genomarbetat bidrag.

60.

Europaparlamentet välkomnar avsikten att ytterligare förbättra mekanismerna för överlämnande och att öka samstämmigheten vid utvärderingen av jämförbara sammanslagningar, och uppmuntrar kommissionen att ytterligare se över effekterna av tvåtredjedelsregeln.

61.

Europaparlamentet välkomnar revideringen av kommissionens tillkännagivande om korrigerande åtgärder som kan godtas enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och kommissionens förordning (EG) nr 802/2004, som kodifierar EG-domstolens nyligen avkunnade domar, tar hänsyn till de slutsatser som dras i studien om korrigerande åtgärder samt tar upp de frågor som diskuterades under det offentliga samrådet.

62.

Europaparlamentet begär att kommissionen utarbetar en rapport för varje enskilt land om tillämpningen av artikel 21.4 i EG:s koncentrationsförordning, som gör det möjligt att ta hänsyn till allmänintresset framför konkurrensaspekter.

63.

Europaparlamentet betonar att den nuvarande ekonomiska krisen inte rättfärdigar en uppmjukning av EU:s bestämmelser om koncentrationskontroll.

64.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa vilka kriterier som ska tillämpas för inledandet av en branschutredning. Parlamentet anser att kommissionen inte bara bör vidta åtgärder till följd av klagomål från näringslivet eller konsumenterna, utan även på rekommendation av parlamentet.

65.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka marginalernas storlek i produktionen och i distributionskedjan, i linje med parlamentets resolution av den 26 mars 2009 om livsmedelspriser i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lämpliga åtgärder, inklusive regleringar, för att skydda konsumenter, arbetstagare och producenter från varje missbruk av dominerande ställning eller negativa effekter som framkommer inom ramen för denna undersökning.

66.

Europaparlamentet upprepar i detta sammanhang sina tidigare önskemål om branschutredningar om onlinereklam och förbindelserna mellan producenterna av jordbruksprodukter (särskilt av mejeriprodukter), partihandeln, de stora distributörerna och slutkonsumenterna. Parlamentet begär en utredning om mediekoncentrationer, som även omfattar alla kanaler för distribuering av innehåll, såsom tryckta medier, tv och radio och Internet. Parlamentet begär att kommissionen lägger fram en analys av konkurrensen inom telekomsektorn, fordonssektorn, och den finansiella tjänstesektorn.

67.

Europaparlamentet understryker behovet av fullständiga branschutredningar och uppföljningsåtgärder inom livsmedelsindustrin, särskilt avseende distributionskedjan för mejeriprodukter, i nära samarbete med myndigheterna inom Europeiska konkurrensnätverket (ECN).

68.

Europaparlamentet begär att kommissionen fortsätter att kontrollera priserna på livsmedel i Europeiska unionen och konkurrensvillkoren i livsmedelsindustrin.

69.

Europaparlamentet betonar att man måste förbättra konkurrensen inom läkemedelsbranschen genom att vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa de metoder inom läkemedelsföretag som kan leda till att generiska produkters inträde på marknaden fördröjs eller förhindras, i enlighet med resultaten från den branschutredning som utförts av GD Konkurrens.

70.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens undersökning av energisektorn. Parlamentet begär att kommissionen utreder i vilken utsträckning bristande investeringar i infrastruktur, särskilt sammankopplingar för gas och el, hämmar konkurrensen. Parlamentet noterar att en tryggad försörjning och en effektiv konkurrens på energimarknaden inte kan uppnås utan en sammankopplad och väl fungerande energiinfrastruktur.

71.

Europaparlamentet är oroat över den otillräckliga konkurrensen inom telekomsektorn. Parlamentet begär ytterligare en branschutredning. Parlamentet insisterar på att organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) främjar konkurrensen, särskilt genom adekvata analyser av marknaden. Därför kräver parlamentet att organets sekretariat får tillräckliga resurser för detta syfte.

72.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sin rapport endast summariskt behandlar det interinstitutionella samarbetet med parlamentet och inte har svarat på följande uppmaningar som parlamentet framförde i sin resolution av den 10 mars 2009:

73.

Europaparlamentet upprepar sin begäran om en utredning av tillämpningen av bestämmelserna om offentlig upphandling och huruvida nationella skillnader leder till en snedvridning av konkurrensen.

74.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.