3.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/140

1.1

Stabilitet, fred, utveckling och integration på hela västra Balkan är mycket viktigt för Europa i dag och i framtiden. Med åren har det därför framstått som alltmer nödvändigt att stärka EU:s politik gentemot länderna i detta område.

1.2

Albanien förtjänar särskild uppmärksamhet från EU-institutionernas sida på grund av landets geografiska läge vid Medelhavet och dess betydelse för den ibland sköra balansen i regionen. Partnerskapet EU-Medelhavsländerna har utgjort stommen i relationerna mellan EU och partnerna söder om Medelhavet i mer än tio år med målet att uppnå en långsiktig stabilitet i detta område. Albanien deltar sedan början av november 2007 i partnerskapet EU-Medelhavsländerna.

1.3

EU:s åtgärder omfattar en rad insatser för att främja de albanska institutionernas ekonomiska, demokratiska och sociala utveckling. Även de lokala myndigheterna och det civila samhället har en viktig plats i program för att främja medborgarnas medverkan i processen för europeisk integration.

1.4

Med detta initiativyttrande avser EESK att framhålla det civila samhällets roll och vikten av att övervaka framstegen och hindren i Albanien för en förstärkning av de demokratiska institutionerna och en bättre integration av den europeiska politiken.

1.5

En EESK-delegation bestående av ledamöter som företrädde kommitténs tre grupper besökte Tirana i Albanien den 31 mars och den 1 april 2008. Det fanns då tillfälle att träffa många företrädare för det albanska civila samhällets sammanslutningar och organisationer. Dialogen med dessa företrädare var mycket konstruktiv och har beaktats vid utarbetandet av detta yttrande.

2.1

Det civila samhället i alla dess former spelar en mycket viktig roll för varje lands demokratiska och samhälleliga utveckling (1). Detta gäller i särskilt hög grad Albanien, som har en så framträdande geopolitisk ställning och som på senare år har gjort avsevärda framsteg när det gäller förstärkning av de demokratiska institutionerna och integration i EU-institutioner och västerländska organisationer (NATO).

2.2

En social utveckling som är demokratisk och omfattar alla förutsätter att den politik som antas av regeringarna kan övervakas och påverkas av medborgarna.

2.3

Kommittén påpekar att kommissionens delegation i Albanien borde ägna större uppmärksamhet och större anslag åt det civila samhällets totala verksamhet, som bör ingå bland dess prioriteringar. Denna verksamhet bör byggas ut i landets landsbygdsområden och eftersatta områden.

2.4

Hur EU utformar sina förbindelser är mycket viktigt, med tanke på de olika internationella aktörer som understöder det civila samhället i Albanien genom olika projekt och med tanke på vissa svårigheter och särdrag som är typiska för detta lands samhällsstruktur. Framför allt bör tillgången till finansiering villkoras med krav som gynnar organisationer med klara och tydliga mål över tiden och sammanslutningar som visar att de verkligen representerar medborgarna.

2.5

Den sociala trepartsdialogen har en avgörande betydelse i ett samhälle under förändring. Vi ser positivt på de framsteg som gjorts sedan ett nationellt arbetsråd inrättades 1996, men hittills har det dock varit vissa problem med detta organs funktion. Det behövs insyn och de aktörer som ingår behöver involveras aktivt och både kunna representera intressen och ta ansvar. Rådet bör sammanträda regelbundet och dess dagordning bör omfatta alla viktiga teman i landets politik för ekonomisk utveckling, med diskussioner som får verkliga effekter på regeringens arbete.

2.6

Samtidigt bör den civila dialogen få en nystart så att de albanska medborgarnas demokratiska deltagande kan öka. EU kan spela en viktig roll i fortutbildningen för det civila samhällets samtliga aktörer, och i detta sammanhang koncentrera sig på organisationer som verkligen är aktiva i det albanska samhället.

2.7

Kommittén åtar sig att fortsätta övervaka och stödja organisationerna i Albaniens civila samhälle och därvid ta hänsyn till den snabba utvecklingsprocessen och det faktum att landet är viktigt för stabiliteten i hela regionen.

2.8

I enlighet med slutsatserna från Andra forumet för det civila samhället på västra Balkan (Ljubljana den 4–5 juni 2008) skulle inrättandet av en gemensam rådgivande kommitté också för Albanien kunna innebära att behoven i det civila samhället kommer på tal, och det skulle bidra till att knyta starka band mellan dessa organisationer och EU-institutionerna. Dessutom skulle EESK genom sitt arbete i regionerna på Balkan kunna främja ökat samarbete mellan det civila samhällets organisationer i länderna i detta område och se till att Albanien integreras helt och fullt.

2.9

Organisationerna i det europeiska civila samhället spelar en viktig roll för att involvera de albanska organisationerna och ge dem information om gemenskapens strategier och program.

3.1

Den allmänna ramen för EU:s politik gentemot västra Balkan är stabiliserings- och associeringsprocessen, som Albanien också deltar i.

3.2

I januari 2006 godkände Europeiska rådet ett partnerskap mellan EU och Albanien som omfattar en rad prioriteringar på kort och medellång sikt. I juli 2006 antog de albanska institutionerna till följd av detta en nationell handlingsplan för att genomföra rekommendationerna i partnerskapet mellan EU och Albanien. För närvarande håller den albanska regeringen på att se över handlingsplanen från 2006 för att genomföra partnerskapet med EU 2008. Den 12 juni 2006 undertecknade Albanien ett stabiliserings- och associeringsavtal som innebar garantier för gemensamma ekonomiska, handelsrelaterade och politiska åtaganden samtidigt som det regionala samarbetet uppmuntrades.

3.3

Under perioden 2001–2007 var kommissionens viktigaste finansiella instrument för samarbetet med Albanien CARDS, gemenskapens biståndsprogram för återuppbyggnad, utveckling och stabilisering. Detta program innehåller fem viktiga prioriteringar:

Programmet CARDS gick från en första fas där man främst koncentrerade sig på fysisk återuppbyggnad till förbättring av den statliga administrationens funktion, i syfte att förverkliga det europeiska partnerskapets prioriteringar och uppfylla kraven för genomförande av stabiliserings- och associeringsavtalet. Under perioden 2001–2006 anslogs totalt 282,1 miljoner euro av CARDS-medlen till Albanien (2).

3.4

Till följd av reformen av EU:s stödsystem och de ändringar som gjorts har programmet CARDS sedan januari 2007 ersatts med instrumentet för stöd inför anslutningen, som främst ska tjäna till att samla stödinstrumenten för både kandidatländer och potentiella kandidatländer i ett enda program. Genom instrumentet för stöd inför anslutningen antogs i maj 2007 det vägledande fleråriga planeringsdokumentet 2007–2009 för Albanien, som ligger till grund för det anslag på totalt 212,9 miljoner euro som landet kommer att få.

3.5

Ett avtal om förenklade viseringsförfaranden undertecknades av EU och Albanien i september 2007 och ska träda i kraft under första halvåret 2008 när alla villkor har uppfyllts. Därmed bör det bli lättare för albanska medborgare att resa inom unionen.

3.6

Det faktum att Albanien är part i Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta) och stabilitetspakten för sydöstra Europa och att Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och Europeiska investeringsbanken (EIB) bidrar till att skapa ett nätverk med olika aktörer som hjälper Albanien att eftersträva mer europeiska standarder.

4.1

Den ekonomiska tillväxten i Albanien har på sista tiden avtagit något till följd av den energikris som drabbat landet. Den viktigaste faktorn i den albanska ekonomin är fortfarande penningförsändelserna från utvandrare, särskilt från Italien och Grekland. Jordbruket står för en tredjedel av BNP och den officiella arbetslösheten uppgår till 13,46 %, men den informella ekonomin är omfattande.

4.2

Skillnaderna mellan de fattigare landsbygdsområden i norr som släpar efter i utvecklingen och stadsområdena i söder kvarstår och präglar situationen i landet. Dessa skillnader beror bland annat på den senaste utvecklingen, främst konflikterna på Balkan och de negativa ekonomiska, sociala och politiska effekter (även embargon) som drabbat de direkt eller indirekt berörda länderna.

4.3

Det krävs avsevärda framsteg i kampen mot korruptionen, som fortfarande är ett utbrett gissel på många ekonomiska och administrativa områden.

4.4

De politiska krafterna har kommit överens om att göra en insats för att skynda på den europeiska integrationsprocessen, men i praktiken förekommer inget verkligt samarbete mellan majoriteten och oppositionen för att genomföra de reformer som behövs.

4.5

Inom stabiliserings- och associeringsavtalets tillfälliga ram har man på senare tid gjort blygsamma framsteg inom rättssystemet (som också behandlas i kommissionens nya meddelande om västra Balkan (3)), men det är nödvändigt att vidta åtgärder rörande medielagstiftningen och kampen mot odeklarerat arbete, korruption, organiserad brottslighet och fattigdom. Det är nödvändigt att kontrollera det glapp som ofta uppstår mellan lagstiftningsreformerna på pappret och själva genomförandet.

4.6

Under 2009 kommer det att hållas allmänna val. Till dess får man hoppas att det sker en förstärkning av valsystemet och de infrastrukturer som krävs för demokratiska val, t.ex. en röstlängd med namn på alla röstberättigade.

4.7

Det officiella erbjudande om Nato-medlemskap som Albanien fick under toppmötet i Bukarest den 2–4 april 2008 är en faktor som bör beaktas för den geopolitiska ramen och landets integration i de västerländska institutionerna.

5.1

EU har inlett en strategi som ska grunda sig på en medverkansprocess, i vilken det civila samhället, de lokala myndigheterna och bidragsgivarna deltar. För detta ändamål har man utarbetat en handlingsplan för aktivt deltagande. Planen föreskriver att det civila samhället ska medverka i utarbetandet av ett program för utgifter på medellång sikt, genom vilket resurser avsätts till olika sektorer.

5.2

Det har även inrättats rådgivande grupper i det civila samhället på fyra viktiga områden: jordbruk, utbildning, hälso- och socialfrågor och arbetsliv, samt en nationell rådgivande grupp och ett tekniskt sekretariat vid finansministeriet. Projekt för att stärka de lokala myndigheternas institutioner är viktiga för att främja deras medverkan i processen.

5.3

Att de lokala myndigheterna och alla aktörer som på olika sätt är aktiva på fältet blir involverade är en förutsättning för att demokratin och medborgarnas kontroll över den offentliga förvaltningen ska öka. Detta blir särskilt tydligt i ett land som Albanien där man försöker anpassa sig till de europeiska standarderna inför en fullständig anslutning i framtiden.

5.4

Det civila samhällets verksamhet i Albanien försvåras av att deltagardemokratin är begränsad. De internationella organisationerna och deras program för utvecklingsbistånd spelar en viktig roll för finansieringen av det arbete som utförs av det civila samhällets organisationer och sammanslutningar. Det är en av de viktigaste faktorerna att beakta när man har att göra med ett samhälle som successivt bygger upp och förstärker sina demokratiska institutioner. Det bör framhållas att även USA spelar en framträdande roll i det albanska samhället genom utvecklingsprogram, framför allt genom organet USAID.

5.5

Det stöd som EU och andra internationella organ ger för att möjliggöra uppnående av standarder och fullständig integration bör ur politisk synpunkt gå hand i hand med en politisk intention från det albanska folkets och deras företrädares sida, en intention att förbättra de ekonomiska och sociala förhållandena i landet. I detta sammanhang välkomnar vi den albanska regeringens beslut att i den senaste budgeten avsätta 1 miljon euro för det civila samhället. Vi hoppas att formerna för administration och tilldelning av dessa anslag (som ännu inte fastställts) ska präglas av öppenhet och effektiv kontroll.

5.6

För att det civila samhällets roll ska kunna utvecklas måste man stärka dess dialog med regeringen, en dialog som i dag är alltför svag och resultatlös. Att det civila samhällets organisationer involveras i lagstiftningsprocesserna, både i utformningsfasen och övervakningsfasen, är viktigt för att reformerna ska bli effektiva och bygga på samförstånd.

5.7

Det finns många icke-statliga organisationer som är verksamma på olika områden i Albanien, från kvinnors rättigheter och främjande av demokrati, öppenhet och meritokrati inom institutioner till forskningscentra och konsumentskyddsorganisationer etc. Organisationernas begränsningar består generellt i att de till största delen är koncentrerade till Tirana och endast i liten utsträckning finns i resten av landet, att åtgärderna ofta är alltför brett upplagda för att verkligen bli effektiva och att man har ett alltför ”professionellt” synsätt.

5.8

Under delegationsbesöket i Albanien kunde de deltagande EESK-ledamöterna konstatera att Albanien uppvisar fenomen som tyvärr återfinns i många liknande länder. Exempelvis finns det organisationer med ytterst få medlemmar och det civila samhällets aktörer är alltför ”professionella”, vilket leder till att det civila samhället fungerar enligt marknadens lagar.

5.9

Jordbrukssektorn, som fortfarande står för en stor del av landets BNP och sysselsätter många människor, betalar fortfarande priset för 1990-talets privatiseringar (som genomfördes enligt det program som Världsbanken föreslog), vilka ledde till att det bildades ett stort antal mikroföretag inom jordbrukssektorn som har svårt att organisera sig för att försvara sina gemensamma intressen. Därför har jordbrukarnas organisationer försäkrat oss att de vill verka för en reform och modernisering av det albanska jordbrukets ekonomiska system och produktionssystem.

6.1

I Albanien har den sociala dialogen och arbetsmarknadsparternas representativitet inte utvecklats på samma sätt som i andra EU-länder. De senaste årens ekonomiska, sociala och politiska situation har inte möjliggjort en stabil social dialog.

6.2

Det föreligger fortfarande avsevärda hinder för en normalisering av förbindelserna mellan regeringen och arbetsmarknadsparterna (framför allt fackföreningarna). Värst var situationen i augusti 2007, när stämningsmän och poliser beordrade två fackförbund att lämna de lokaler de hyrde. Fackförbunden anklagar regeringen för detta beslut. Kommittén anser att man i detta sammanhang måste hitta en lösning som alla kan ställa sig bakom, så att relationerna mellan fackförbund och regeringen snarast kan förbättras och var och en kan ägna sig åt sina egna sysslor så effektivt som möjligt.

6.3

De albanska fackförbunden (4) begär att få blir mer delaktiga, särskilt i viktiga frågor som exempelvis åtgärder i samband med prisökningar, kampen mot korruption och informell ekonomi, reformerna av energi- och oljesektorn och dessa reformers följder för sysselsättningen.

6.4

Företagarnas intresseorganisationer är visserligen splittrade och inte särskilt samarbetsinriktade, men de klagar genomgående över bristande öppenhet och medverkan i lagstiftningsprocessen, särskilt när det gäller åtgärder som rör näringslivet. De begär att alla parter i trepartsdialogen ska respektera bestämmelserna och verkligen se till att intressena företräds på ett korrekt sätt.

6.5

Det viktigaste organet i Albaniens trepartsdialog är det nationella arbetsrådet, som inrättades 1996. Det är en institution som verkar för att jämka samman de olika ekonomiska aktörernas intressen, minska konflikter och slå vakt om arbetsfreden (5).

6.6

Genom åren har rådets arbete bidragit till att arbetsmarknadsparterna fått större erkännande och det har i viss mån påverkat viktiga beslut, framför allt på det lönepolitiska området. När man bedömer det nationella arbetsrådets insatser måste man ta hänsyn till den politiska instabiliteten i Albanien, framför allt i slutet av 1990-talet, som ledde till att arbetsmarknadsministrarna ofta byttes ut.

6.7

Såväl arbetstagarnas som arbetsgivarnas företrädare klagar över att det nationella arbetsrådets verksamhet präglas av bristande kontinuitet och att rådet inte får yttra sig över ytterst viktiga politiska frågor såsom privatiseringslagar och finanslagar.

6.8

EESK betraktar det nationella arbetsrådet som en exceptionellt viktig aktör i utvecklingen av Albaniens sociala dialog. Det bör fungera som ett verkligt diskussionsforum och medlingsorgan där frågor av nationell betydelse behandlas. Att rådsmedlemmarna företräder sina organisationer på ett bra sätt är liksom tidsfristerna och sammanträdenas regelbundna rytm avgörande faktorer för att detta organ ska fungera väl.

6.9

En lag om arbetsinspektion har antagits i Albanien. Inspektionsorganets kapacitet och verksamhet på fältet är dock fortfarande begränsade, och det kvarstår problem som sammanhänger med svag lagstiftning och bristfällig efterlevnad av hälso- och säkerhetsbestämmelserna på arbetsplatser.