27.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/78

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar kommissionens meddelande om en EU-strategi för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna. EESK beklagar emellertid att kommissionens strategi är långtifrån den övergripande gemenskapsstrategi som rådet efterlyste i sina slutsatser av den 5 juni 2001.

1.2

I detta yttrande behandlas en folkhälsofråga som gäller minskningen av de alkoholrelaterade skadorna: Riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion samt minderårigas alkoholkonsumtion bidrar till de alkoholrelaterade skadorna.

1.3

EESK hade förväntat sig att kommissionen skulle ha utarbetat en mer övergripande och transparent analys av alla de politikområden som kartlades i effektanalysen och av de svårigheter som vissa medlemsstater har upplevt när det gäller att upprätthålla en folkhälso- och alkoholpolitik av hög kvalitet på grund av EU:s marknadsbestämmelser.

1.4

EESK uppmanar kommissionen med respekt för fördragets bestämmelser att visa starkt ledarskap genom att aktivt stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att tillhandahålla högt hälsoskydd genom att minska de alkoholrelaterade skadorna och säkerställa att gemenskapens åtgärder kompletterar den nationella politiken.

1.5

EESK är medveten om att det finns kulturella skillnader mellan länderna i Europa. Dessa skillnader borde beaktas i samband med de olika initiativ och åtgärder som föreslås.

1.6

EESK välkomnar utvecklingen av en gemensam bevisgrund med bland annat standardiserade definitioner för datainsamling som kommer att skapa en stark europeisk dimension och ett tydligt mervärde. EESK beklagar att de flesta fastställda prioriterade områdena inte omfattar specifika målsättningar med tydligt mätbara mål och tidsfrister.

1.7

EESK beklagar att kommissionen inte på något ställe i meddelandet nämner att en av anledningarna till att de alkoholrelaterade skadorna är så omfattande är att alkohol är en psykoaktiv drog, en toxisk substans då den intas i alltför stora mängder och som för vissa är beroendeframkallande.

1.8

Kommittén ger sitt fulla stöd åt barns rättigheter och anser att barn på grund av sin sårbarhet och sina särskilda behov behöver särskilt skydd och särskild omvårdnad innefattande lämpligt rättsligt skydd. EESK rekommenderar att barn inom ramen för strategin definieras som alla personer under 18 års ålder i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter.

1.9

EESK anser att strategin för att skydda barn i större utsträckning bör omfatta en specifik målsättning att minska barns exponering för alkoholvaror, reklam och marknadsföring.

1.10

EESK uppmanar kommissionen att ta itu med de ekonomiska konsekvenserna av skadlig alkoholkonsumtion. De negativa effekterna går stick i stäv med målsättningarna i Lissabonstrategin och har följder för arbetsplatsen, samhället och ekonomin.

1.11

EESK ser positivt på att det upprättas ett forum för alkohol och hälsa som skulle kunna främja en dialog mellan samtliga berörda aktörer och leda till konkreta åtgärder som syftar till att minska de alkoholrelaterade skadorna. EESK skulle gärna vilja få möjlighet att delta som observatör vid detta forum.

1.12

EESK skulle gärna se att utbildning och initiativ för att öka medvetenheten ingår som ett led i en övergripande strategi för att minska de alkoholrelaterade skadorna.

1.13

EESK anser att det råder störande inkonsekvens mellan den forskningsbaserade bevisgrunden från åtgärder som vidtagits för att minska alkoholrelaterade skador och kommissionens förslag till gemenskapsåtgärder. Genomgående i yttrandet anges utbildning och informationsspridning som de åtgärder som skall vidtas. Forskning visar dock att sådana åtgärder har mycket liten verkan när det gäller att minska alkoholrelaterade skador.

2.1

Europeiska unionen har behörighet och skyldighet att ta itu med folkhälsoproblem kopplade till riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion. Enligt artikel 152.1 i EG-fördraget (1) skall en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder. Vidare föreskrivs att gemenskapens insatser, som skall komplettera den nationella politiken, skall inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för människors hälsa.

2.2

Rådet antog 2001 en rekommendation om unga människors, i synnerhet barns och ungdomars, alkoholkonsumtion (2) och uppmanade kommissionen att följa upp, utvärdera och övervaka utvecklingen av de åtgärder som vidtagits och att rapportera om behovet av ytterligare åtgärder.

2.3

I sina slutsatser av den 5 juni 2001 uppmanade rådet kommissionen att lägga fram förslag till en övergripande gemenskapsstrategi i syfte att minska alkoholrelaterade skador som skulle komplettera de nationella handlingsprogrammen. I juni 2004 upprepade rådet sin uppmaning (3).

3.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar kommissionens meddelande om en EU-strategi för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna  (4).

3.1.1

Det finns stora skillnader mellan alkoholkonsumtionen och de alkoholrelaterade skadorna i olika länder, både vad gäller omfånget, företeelsens art och de hälsorisker och sociala risker som det innebär. Mot bakgrund av detta anser EESK att de ”gemenskapsåtgärder” som skall vidtas ”samtidigt som medlemsstaternas behörighet respekteras” skall förstås som ”gemensamma riktlinjer” som utgår från samstämmiga åsikter om hur de alkoholrelaterade skadorna i alla dess former skall bekämpas. Inom ramen för dessa riktlinjer skall varje medlemsstat fastställa metoder, teknik och intensiteten vad gäller de insatser som skall sättas in.

3.2

EESK beklagar emellertid att kommissionens strategi är långtifrån den övergripande gemenskapsstrategi som rådet i sina slutsatser uppmanade kommissionen att utarbeta trots den långa utvecklingsprocessen, de bevis som finns på alkoholrelaterade problem i hela EU och alkoholkonsumtionens effekter på EU-medborgarnas hälsa, sociala välmående och ekonomiska välstånd.

3.3

Rådet uppmanade kommissionen att föreslå ett flertal gemenskapsåtgärder på olika politikområden för att säkerställa en hög skyddsnivå. Politikområdena i fråga rörde punktskatter, transport, reklam, marknadsföring, sponsring, konsumentskydd och forskning samtidigt som medlemsstaternas behörighet respekteras.

3.4

EESK välkomnar erkännandet att riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion är en mycket viktig bestämningsfaktor för hälsan och en av huvudorsakerna till dålig hälsa och förtida dödlighet i EU.I många alkoholrelaterade fall finns ingen ”säker” alkoholgräns (5).

3.5

EESK beklagar att kommissionen inte på något ställe i meddelandet nämner att en av anledningarna till att de alkoholrelaterade skadorna är så omfattande är att alkohol är en psykoaktiv drog och en toxisk substans då den intas i alltför stora mängder, och för vissa ett beroendeframkallande ämne. Det är en stor besvikelse med tanke på att strategin har utarbetats under ledning av kommissionens direktorat för folkhälsa som har omfattande medicinsk expertis till sitt förfogande.

3.6

EESK välkomnar erkännandet att skadlig alkoholkonsumtion inte enbart får negativa följder för den som dricker, utan även för andra, i synnerhet när det gäller olyckor, skador och våld. EESK är medveten om att den mest utsatta riskgruppen är barn, och att andra utsatta grupper är personer med inlärningssvårigheter, psykiska problem och personer som är beroende av alkohol och andra droger.

3.7

Våld i hemmet är ett allvarligt problem i många medlemsstater (6). EESK skulle gärna se att denna fråga särskilt uppmärksammades med tanke på den tydliga kopplingen mellan våld i hemmet och hög alkoholkonsumtion (7). Även om våld i hemmet kan förekomma utan alkohol, bidrar hög alkoholkonsumtion till ett våldsamt beteende hos vissa människor under vissa omständigheter. Hög alkoholkonsumtion kan leda till fler våldshandlingar och tyngre våld. Man har kunnat visa att behandling för alkoholberoende har minskat förekomsten av våld i parförhållanden. En minskning av den höga alkoholkonsumtionen gynnar inte enbart offren och gärningsmännen, utan även barnen i dessa familjer.

3.8

Europas framtid är beroende av en sund och produktiv befolkning. Därför ser EESK mycket allvarligt på forskningsrön som visar att en större andel av de drabbade utgörs av unga människor (8).

3.9

Samtidigt som det fortfarande finns kulturella skillnader när det gäller alkoholvanor i olika länder i Europa blir dryckesmönster bland unga och barn allt mer lika. EESK ser allvarligt på ökningen av skadlig och riskfylld alkoholkonsumtion bland unga och barn i många medlemsstater under de senaste tio åren, i synnerhet när det gäller tillfälligt kraftigt berusningsdrickande. Att socialt acceptera en livsstil där alkohol konstant är närvarande uppmuntrar den här typen av skadliga dryckesvanor.

3.10

EESK vill göra kommissionen uppmärksam på att annars måttliga alkoholkonsumenter som då och då dricker på ett skadligt sätt bidrar till akuta alkoholrelaterade skador, till exempel genom bilkörning under alkoholpåverkan, alkoholrelaterat våld på offentliga platser, överdriven alkoholkonsumtion i samband med idrottsevenemang eller andra evenemang. Ett sådant sporadiskt berusningsdrickande hos en majoritet av måttliga alkoholkonsumenter kan resultera i allvarliga folkhälso- och folksäkerhetsproblem (9).

3.11

I strategin hänvisas uttryckligen till EU:s behörighet enligt fördraget att komplettera nationell politik som syftar till att trygga folkhälsan. I meddelandet påpekas även att EG-domstolen vid flera tillfällen bekräftat att bekämpandet av alkoholrelaterade skador är ett viktigt och relevant mål för folkhälsan som kan uppnås genom lämpliga åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

3.12

I ljuset av detta hade EESK väntat sig en mer övergripande och transparent analys av politikområdena i fråga från kommissionens sida.

3.13

I den konsekvensanalys som kommissionen har utfört kartlades alla relevanta politikområden och de svårigheter som vissa medlemsstater har upplevt när det gäller att upprätthålla en folkhälso- och alkoholpolitik av hög kvalitet på grund av verksamhet över gränserna, exempelvis privat import över gränserna och gränsöverskridande reklam. I strategin framförs emellertid inga förslag för att komma till rätta med detta problem.

4.1

Globalt sett är Europeiska unionen den region där mest alkohol konsumeras. I genomsnitt konsumeras 11 liter ren alkohol per person och år (10). Samtidigt som den sammanlagda alkoholkonsumtionen minskar finns tendenser till mer skadliga dryckesmönster.

4.2

Samtidigt som kommittén är medveten om att de flesta konsumenter dricker på ett ansvarsfullt sätt större delen av tiden är det oroväckande att 55 miljoner vuxna i EU (15 % av den vuxna befolkningen) beräknas regelbundet dricka skadliga mängder (11). Ca 195 000 dödsfall om året i EU orsakas enligt beräkningar av skadlig alkoholkonsumtion genom bland annat olyckor, leversjukdom, cancer. Skadlig alkoholkonsumtion är den tredje största orsaken till förtida död och sjukdom i EU (12).

4.3

Skadligt alkoholdrickande påverkar även ekonomin i form av ökade kostnader för hälso- och sjukvård och produktivitetsförlust. Kostnaderna för alkoholrelaterade skador för EU:s ekonomi beräknades till 125 miljarder euro år 2003, vilket motsvarar 1,3 % av BNP och omfattar brottslighet, trafikolyckor, hälsoskador, förtida död samt behandling och förebyggande av sjukdom (13).

5.1

EESK beklagar att kommissionen i sitt meddelande när det gäller fyra av de fem prioriterade områdena inte anger specifika målsättningar med tydligt mätbara mål och tidsfrister.

5.2

Barn är särskilt utsatta för skador som orsakas av alkohol. Enligt beräkningar utsätts 5-9 miljoner barn i familjer för alkoholrelaterade skador och alkohol beräknas vara orsaken till 16 % av fallen av barnmisshandel och vanvård. Vidare beräknas alkohol ligga bakom 60 000 underviktiga nyfödda varje år (14).

5.3

Kommissionen erkänner redan barnets rättigheter och stöder nödvändiga åtgärder för att tillgodose deras grundläggande behov. Kommissionen ser barns rättigheter som en prioriterad fråga och har fastslagit att barn har rätt till effektivt skydd både mot ekonomisk exploatering och alla former av övergrepp (15).

5.4

Kommittén ger sitt fulla stöd åt barns rättigheter och anser att barn på grund av sin sårbarhet och sina särskilda behov behöver särskilt skydd och särskild omvårdnad innefattande lämpligt rättsligt skydd. EESK har även uppmärksammat familjens viktiga roll och medlemsstaternas ansvar när det gäller att bistå föräldrar i deras uppfostringsansvar (16).

5.5

EESK är medveten om att alkoholrelaterade skador kan få allvarliga konsekvenser för barn genom vanvård, fattigdom, social utslagning, övergrepp och våld som kan påverka deras hälsa, utbildning och välmående både nu och i framtiden.

5.6

EESK skulle gärna se att skydd av barn mot alkoholrelaterade skador införs i de särskilda målsättningarna i den föreslagna EU-strategin för barnets rättigheter i samband med fastställandet av prioriteringar och i samrådsprocessen.

5.7

EESK rekommenderar att man inom ramen för EU-strategin definierar barn som alla personer under 18 års ålder i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter och meddelandet ”Mot en EU-strategi för barnets rättigheter”.

5.8

EESK uppmanar kommissionen att främja lokala kampanjer med tanke på de positiva forskningsresultat som framkommit till stöd för sådana strategier när det gäller att minska alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skador bland minderåriga. För en effektiv lokal insats krävs att utformningen av den lokala politiken kompletteras med information och utbildning och att alla relevanta aktörer omfattas (17).

5.9

EESK anmodar kommissionen att erkänna Världshälsoorganisationens stadga om alkohol (18) som antogs av alla EU-medlemsstater 1995, och då i synnerhet den etiska principen att alla barn och ungdomar har rätt att växa upp i en miljö som är skyddad från alkoholkonsumtionens negativa följder och som i möjligaste mån är fredad mot marknadsföring av alkoholhaltiga drycker.

5.10

I rådets rekommendationer uppmanas medlemsstaterna att inrätta effektiva instrument på reklam-, marknadsförings- och detaljhandelsområdet och säkerställa att utformningen och marknadsföringen av alkoholvaror inte appellerar till barn. Här vill EESK peka på den aktuella trenden bland tonåringar i EU att dricka alkoläsk (19).

5.11

Den tilltagande tendensen till berusningsdrickande och tidig alkoholdebut bland barn i många medlemsstater tyder på att den nuvarande politiken inte har önskvärd effekt. I meddelandet påpekar kommissionen att det finns ett behov av att överväga ytterligare åtgärder för att motverka minderårigas alkoholkonsumtion och skadliga dryckesvanor hos ungdomar.

5.12

EESK anser att strategin för att skydda barn i större utsträckning bör omfatta en specifik målsättning att minska barns exponering för alkoholvaror, reklam och marknadsföring.

5.13

EESK ställer sig positiv till att aktörer i distributionskedjan för alkoholdrycker har förklarat sig villiga att inta en aktivare roll i verkställandet av reglerande och självreglerande åtgärder. Aktörer i distributionskedjan för alkoholdrycker har ett viktigt ansvar att se till att deras varor produceras, distribueras och marknadsförs på ett ansvarsfullt sätt och genom dessa åtgärder bidra till att minska alkoholrelaterade skador.

5.14

EESK anser att medlemsstaterna för att skydda unga människor borde kunna använda ett flexibelt skattesystem för att avhjälpa de problem som kan tänkas uppstå i samband med särskilda alkoholhaltiga drycker som är populära hos ungdomar, så kallad alkoläsk.

5.15

EESK välkomnar det särskilda målet att halvera antalet personer som dör i trafiken i Europa från 50 000 år 2000 till 25 000 under en tioårsperiod (2000-2010) (20). Alkoholrelaterade trafikskador kan även leda till långvarigt handikapp.

5.16

EESK instämmer i att införande och verkställande av frekventa och systematiska slumpvisa utandningsprov är ett betydligt effektivare sätt att minska antalet alkoholrelaterade trafikolyckor och att utbildning och informationskampanjer kan användas som kompletterande åtgärder, men att de i sig inte är effektiva när det gäller att minska antalet dödsoffer i trafiken (21). EESK rekommenderar en högsta gräns för alkohol i blodet på 0,5 mg/ml eller lägre, och lägre gränser för oerfarna förare eller yrkesförare i enlighet med EU:s trafiksäkerhetsrekommendation (22). Strängare lagstiftning när det gäller alkoholkoncentrationen i blod kräver effektiv kontroll och övervakning av efterlevnaden.

5.17

EESK uppmanar kommissionen att ta itu med de ekonomiska konsekvenserna av skadlig alkoholkonsumtion. De negativa effekterna går stick i stäv med målsättningarna i Lissabonstrategin och följderna för arbetsplatsen, samhället och ekonomin.

5.18

EESK är medveten om att det finns ett behov av effektiv lagstiftning kring tillgången på och distributionen av alkohol, exempelvis öppettider, erbjudanden om två för priset av en, åldersgränser osv. EESK anser att självreglering på det här området är olämplig.

5.19

Arbetsplatsen är en miljö där alkohol kan orsaka skador inte enbart på personen i fråga, utan även på tredje personer. Även på arbetsplatser bör man ta itu med alkoholrelaterade skador inom ramen för de hälso- och säkerhetsföreskrifter som gäller, vilket i första hand är arbetsgivarens ansvar. Genom en alkoholpolitik på arbetsplatsen kan man bidra till att minska alkoholrelaterade olyckor och frånvaro och öka arbetskapaciteten (23).

5.20

EESK uppmanar arbetsgivare, fackförbund, lokala myndigheter och andra relevanta organisationer att ta denna fråga på större allvar och samarbeta för att minska de alkoholrelaterade skadorna på arbetsplatser. I medlemsstaterna finns exempel på nära och långsiktigt samarbete mellan arbetsmarknadens parter med syftet att skapa alkoholfria arbetsplatser (24).

5.21

EESK ställer sig positiv till kommissionens konstaterande att en av de främsta målsättningarna med utbildning, upplysningsinsatser och kampanjer är att mobilisera allmänhetens stöd för insatser. En annan viktig funktion som utbildning och informationskampanjer fyller och som uppmärksammas i meddelandet är att tillhandahålla tillförlitlig och relevant information om hälsorisker och effekter av skadlig och riskfylld alkoholkonsumtion.

5.22

EESK skulle gärna se att utbildning och initiativ för att öka medvetenheten ingår som ett led i en övergripande strategi. Utbildning bör inte enbart riktas till ungdomar, utan grunda sig på insikten att skadlig alkoholkonsumtion sker inom alla åldersgrupper. Sådana initiativ bör uppmuntra unga människor att fatta sunda livsstilsval och sträva efter att ändra den glamorösa bild av alkohol och normaliseringen av överdriven alkoholkonsumtion som ofta skildras i media.

5.23

EESK gläder sig åt utvecklingen av och kommissionens stöd för en gemensam bevisgrund som kan ligga till grund för standardiserade definitioner för data om alkoholkonsumtion och relaterade skador med hänsyn tagen till könsskillnader, åldersgrupper och samhällsgrupper. EESK ställer sig även bakom utvärderingen av effekterna av alkoholpolitiken och initiativen i meddelandet. EESK skulle gärna se att en rad mätbara indikatorer utvecklades för att mäta de framsteg som görs i strävan att minska alkoholrelaterade skador i Europa. De föreslagna åtgärderna på området skapar en stark europeisk dimension och ett tydligt mervärde.

6.1

Med tanke på att kommissionen som en förberedande åtgärd inför utvecklingen av denna EU-strategi lät utföra en heltäckande lägesrapport som även omfattande forskningsresultat som visade vilka åtgärder som är effektiva när det gäller att minska alkoholrelaterade skador är det anmärkningsvärt att dessa forskningsresultat utelämnas i strategin (25).

6.2

EESK anser att det råder störande inkonsekvens mellan den forskningsbaserade bevisgrunden från åtgärder som vidtagits för att minska alkoholrelaterade skador och kommissionens förslag till gemenskapsåtgärder. Genomgående i yttrandet anges utbildning och informations spridning som de åtgärder som skall vidtas för att minska alkoholrelaterade skador. Forskning visar dock att utbildning och information har mycket liten verkan när det gäller att uppnå detta mål.

6.3

EESK noterar att kommissionen i samband med kartläggningen av de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit utelämnade två av de effektiva strategier, nämligen prispolitik genom hög alkoholbeskattning och reglering av marknadsföring av alkohol genom lagstiftning, som en del medlemsstater med framgång har använt för att komma till rätta med alkoholrelaterade skador.

7.1

EESK uppmanar kommissionen med respekt för fördragets bestämmelser att visa starkt ledarskap genom att aktivt stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att tillhandahålla högt hälsoskydd genom att minska de alkoholrelaterade skadorna och säkerställa att gemenskapens åtgärder kompletterar den nationella politiken.

7.2

EESK välkomnar de insatser kommissionen har gjort för att underlätta utbytet av välfungerande praxis mellan medlemsstater och förbättra samstämmigheten mellan de av EU:s politikområden som kan påverka alkoholrelaterade skador.

7.3

EESK ser positivt på att det upprättas ett forum för alkohol och hälsa som, om det fyller den funktion som anges i kommissionens meddelande, kan främja dialogen mellan samtliga berörda parter och leda till konkreta åtgärder som syftar till att minska de alkoholrelaterade skadorna. EESK skulle gärna vilja få möjlighet att delta som observatör vid detta forum.

7.4

Med undantag av utvecklingen av en starkare alleuropeisk bevisgrund bygger EU:s alkoholstrategi på att medlemsstaterna fortsätter att spela en ledande roll i de politiska åtgärder som vidtas för att minska alkoholrelaterade skador. EU:s bestämmelser för inre marknaden kommer dock även fortsättningsvis att skapa problem för vissa medlemsstater, och eventuellt bromsa takten i de insatser som vidtas för att bekämpa alkoholrelaterade skador. EESK beklagar att EU:s alkoholstrategi inte innehåller några rekommendationer för hur man kan komma till rätta med det.

7.5

EESK skulle gärna se att kommissionen åtog sig att utföra hälsokonsekvensanalyser som en bästapraxisåtgärd för att säkerställa en hög skyddsnivå på andra gemenskapsområden, vilket skulle stärka gemenskapens skyldighet i enlighet med artikel 152 i fördraget.