27.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/44

1.1

Kommittén ställer sig positiv till kommissionens förslag om en ny förordning om utsläppande av växtskyddsmedel (fungicider, insekticider, herbicider o.dyl. för jordbruk och trädgårdsskötsel) på marknaden.

1.2

Det är inte bara utsläppandet på marknaden av bra och säkra växtskyddsmedel utan också en hållbar och säker användning av dessa medel som har högsta prioritet. Kommittén ställer sig därför positiv till att kommissionen samtidigt med förslaget till förordning lagt fram ett förslag till ett direktiv för att reglera den hållbara användningen av växtskyddsmedel.

1.3

EESK konstaterar att kommissionen i sina överväganden i förslaget lägger stor tonvikt på förebyggande och begränsning av växtskyddsmedlens negativa effekter på människor och på miljön. EESK anser att det är av avgörande vikt att man förebygger negativa effekter på miljön och på människor. Kommittén vill framhålla att man ur ett hållbarhetsperspektiv också måste ta vederbörlig hänsyn till de ekonomiska intressena. Vid sidan om ett allt större intresse för produkter från det ekologiska jordbruket (organic farming) är en överväldigande majoritet av dagens konsumenter framför allt intresserade av en produkt av hög kvalitet som också finns tillgänglig året runt till ett godtagbart pris. Att produkten är säker för konsumenten är härvid ett absolut krav. Detta kräver stora ansträngningar i jordbrukets värdekedja. Att det finns tillräckligt med bra och säkra växtskyddsmedel är i samband med detta en nödvändighet.

1.4

EESK vill uttrycka sin oro över planerna på att införa kriterier för godkännande av växtskyddsmedel på grundval av egenskaper hos de enskilda verksamma ämnena och över de konsekvenser för skapandet av nya och bättre medel som detta kan leda till. En rigid tillämpning kan leda till att ett ämne som inte uppfyller ett visst kriterium men som innebär en förbättring med avseende på alla andra kriterier inte godkänns. Kommittén förespråkar en riskbedömning där den faktiska användningen och exponeringen tillmäts större vikt.

1.5

EESK anser att förslaget om godkännandezoner och ömsesidigt erkännande är ett första steg på vägen mot en fullständig harmonisering av godkännandena på EU-nivå. Kommittén föreslår att man möjliggör ett ömsesidigt erkännande av godkännanden också över zongränserna när det handlar om (grann)länder med liknande förhållanden inom klimat och jordbruk.

1.6

EESK stöder principen om en jämförande bedömning av växtskyddsmedel som innehåller ämnen som kan bytas ut. Kommittén anser dock att det bör gå längre tid mellan bedömningarna och att man bör behålla den normala dataskyddsperioden för dessa ämnen, så att beredskapen inom branschen att investera i sådana ämnen bevaras och flaskhalsar inom jordbruket kan förebyggas.

1.7

Förslaget innehåller enligt EESK alltför få incitament för godkännande av växtskyddsmedel för mindre användningsområden (minor uses). Kommittén föreslår två åtgärder för att råda bot på denna situation: För det första ett system där den första sökanden får ett längre dataskydd ju fler mindre användningsområden som finns med, och för det andra vill kommittén att kommissionen underlättar arbetet med att upprätta en aktuell förteckning till medlemsstaternas hjälp där alla tillåtna (mindre) tillämpningar står upptagna.

2.1.1

Växtskyddsmedel används för växternas skydd och hälsa. De ger jordbrukare möjlighet till ökad avkastning och mer flexibel odling. Detta garanterar en tillförlitlig produktion av ekonomiskt överkomliga, säkra livsmedel i den egna regionen.

2.1.2

Den övervägande majoriteten av konsumenterna i EU ställer allt högre krav på livsmedelskvalitet och på att livsmedlen skall finnas tillgängliga året runt. Livsmedelssäkerheten är i samband med detta ett absolut krav och en självklarhet. Detta är en stor utmaning för produktionskedjan för jordbruksprodukter. Det måste finnas ett tillräckligt omfattande paket av bra och säkra växtskyddsmedel för att de höga kraven hos denna stora grupp konsumenter skall kunna tillgodoses.

2.1.3

Å andra sidan kan användningen av växtskyddsmedel få effekter på agro-ekosystemen, medföra risker för användarnas hälsa, påverka kvaliteten på livsmedlen och få negativa följder för konsumenternas hälsa, särskilt till följd av att skadliga rester av växtskyddsmedlen blir kvar i livsmedlen om växtskyddsmedel används på olämpligt sätt (i strid med god praxis).

2.2.1

Förslaget till förordning skall ersätta det nuvarande direktivet 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Direktivförslagets syfte är att avvärja risker vid källan genom att en mycket omfattande riskbedömning görs för varje verksamt ämne och de produkter som innehåller ämnet, innan de kan godkännas för utsläppande på marknaden och användning.

2.2.2

Förslaget innebär också att man upphäver nuvarande direktiv 79/117/EEG om förbud mot att växtskyddsprodukter som innehåller vissa verksamma ämnen släpps ut på marknaden och används.

2.2.3

Gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel innefattar vidare Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG, som innehåller maximala resthalter för verksamma ämnen i jordbruksprodukter.

2.2.4

Förslaget till förordning presenteras tillsammans med ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (KOM(2006) 373 slutlig). Direktivet skall omfatta användnings- och distributionsfasen i den mån de inte behandlas i förslaget till förordning.

2.3.1

Europaparlamentet och rådet begärde 2001, med anledning av kommissionens utvärdering av direktiv 91/414/EEG, en översyn av direktivet i syfte att

2.3.2

Efter ett ingående samråd (som pågått i fem år) med alla berörda parter och efter en konsekvensbedömning presenterade kommissionen i juli 2006 sitt förslag om översyn av direktiv 91/414/EEG. Kommissionen har beslutat att byta ut direktivet mot en förordning i syfte att förenkla och ytterligare harmonisera lagstiftningen i EU:s medlemsstater.

2.4.1

På EU-nivå upprättas en förteckning över godkända verksamma ämnen. Detta görs av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. Godkännandet av verksamma ämnen sker på basis av ett antal tydliga kriterier, som syftar till en hög skyddsnivå för människor, djur och miljö.

2.4.2

Vid bedömningen av det verksamma ämnet måste det finnas minst en användning som är säker för användaren och konsumenten och det får inte förekomma några oacceptabla effekter på miljön. För de olika faserna i bedömningen och beslutsfattandet om godkännande av verksamma ämnen fastställs tydliga tidsfrister.

2.4.3

Medlemsstaterna fortsätter att bära ansvaret för det nationella godkännandet av växtbekämpningsmedlen och skall i samband med detta utgå från förteckningen över godkända verksamma ämnen.

2.4.4

När medlemsstaterna fattar beslut om godkännande av ett ämne skall de använda sig av harmoniserade kriterier i den mån sådana finns och ta hänsyn till nationella bestämmelser.

2.4.5

För ämnen med en låg eller normal riskprofil inför kommissionen ett system med ”godkännandezoner” där obligatoriskt ömsesidigt erkännande av godkännanden av växtskyddsmedel gäller. Dessa ”godkännandezoner” innebär att det inom var och en av de tre klimatzoner som föreslås (kommissionen delar in EU i tre zoner) är en medlemsstat som bedömer huruvida ett medel skall tillåtas och att medlet endast får tillåtas i de medlemsstater där tillverkaren av ett medel också lämnat in en begäran om ömsesidigt erkännande av godkännandet.

3.1.1

Ingressen till direktivet innehåller en uppräkning av de överväganden som lett fram till förslaget om en förordning. Vikten av att det finns tillräckligt med växtskyddsmedel för en trygg, högkvalitativ och säker livsmedelsförsörjning för Europas krävande konsumenter bör uttryckligen tas med i denna.

3.2.1

Enligt direktivet får tillfälliga godkännanden inte beviljas på nationell nivå. Detta kan leda till att förnyande ämnen som innebär en förbättring släpps ut på marknaden senare än vad som nu är fallet. Kommissionen försöker att kompensera detta genom att tillämpa kortare tidsfrister, som skall leda till att nya ämnen snabbare förs in på listan över godkända ämnen.

3.2.2

EESK föreslår att man redan i förordningen inför en möjlighet att på nationell nivå bevilja tillfälliga godkännanden i situationer där fastställda tidsfrister överskridits på grund av administrativa förseningar och där man fullgjort den skyldighet som följer av förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester.

4.1.1

I artikel 4 i förslaget behandlas med hänvisning till Bilaga II kriterierna för godkännande av verksamma ämnen. En strikt tillämpning av dessa kriterier leder till att verksamma ämnen redan på grund av en enda egenskap inte kan godkännas eftersom de alltid måste uppfylla alla krav.

4.1.2

Sådana kriterier för godkännande av växtskyddsmedel som endast grundar sig på de verksamma ämnenas egenskaper utan att hänsyn tas till den faktiska användningen och exponeringen undergräver principen om att beslut skall fattas på grundval av riskbedömningar. Det kommer att resultera i att ett antal existerande produkter/användningar, som mycket väl kan behövas om man vill ha tillgång till ett brett paket av medel, successivt försvinner från marknaden.

4.1.3

På så sätt innebär artikel 4 ett hinder mot att man på marknaden släpper ut förnyande produkter som innebär en förbättring med avseende på alla kriterier utom ett som inte är uppfyllt. EESK kan inte finna sig i detta eftersom det leder till ett onödigt hämmande av nya, bättre produkter. EESK anser att de egenskapsbaserade kriterierna för godkännande endast bör användas för att identifiera möjliga substitut, inte för att på förhand avvisa produkter utan en ingående bedömning.

4.2.1

EESK anser att systemet med godkännandezoner och ömsesidigt erkännande är ett viktigt steg på vägen mot ett fullständigt harmoniserat europeiskt system för utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden.

4.2.2

Genom att man vid sidan om det ordinarie förfarandet för nationella godkännanden gör det ömsesidiga erkännandet av godkännanden i medlemsstater inom samma zon obligatoriskt förebyggs dubbelarbete i medlemsstaterna, och detta leder till att förnyande och miljövänliga växtskyddsmedel snabbare kommer ut på marknaden.

4.2.3

EESK föreslår att det ömsesidiga erkännandet av godkännanden också skall kunna ske över zongränserna när det handlar om grannländer med jämförbara produktionsförhållanden.

4.2.4

För användning i drivhus eller behandling efter skörd föreslår kommissionen att det ömsesidiga godkännandet skall vara obligatoriskt i alla medlemsstater i alla zoner (artikel 39). EESK anser att utsädesbehandlingen, som en viktig beståndsdel i det integrerade växtskyddet (integrated plant protection, IPS), också bör omfattas av detta system.

4.3.1

För växtskyddsmedel som grundar sig på mer kritiska ämnen (som eventuellt skulle kunna bytas ut) måste medlemsstaten inom fyra år efter godkännandet utföra ett test av olika alternativ (en jämförande bedömning) (artikel 48). Detta i syfte att hitta ett alternativ till det mer skadliga medlet, utom i sådana fall då det senare även i fortsättningen behövs för att skydda växten om det uppstår resistens.

4.3.2

En bedömning vart fjärde år och en sekretessperiod på sju år för mer kritiska ämnen som eventuellt kan bytas ut ger inte enligt EESK:s mening branschen tillräcklig säkerhet och kommer att resultera i att sådana medel dras tillbaka från marknaden för tidigt, vilket kan få negativa konsekvenser genom att tillgången till medel vid resistens och mindre användningsområden begränsas.

4.3.3

EESK anser att det bör gå längre tid mellan bedömningarna och att den normala perioden för dataskydd bör tillämpas på ämnen som eventuellt kan bytas ut, så att beredskapen inom branschen att investera i sådana ämnen bevaras och flaskhalsar inom jordbruket och längre upp i värdekedjan, närmare konsumenten, förebyggs.

4.4.1

Artikel 49 ger bland annat yrkesmässiga användare och branschorganisationer möjlighet att begära en utsträckning av ett godkännande för ett växtskyddsmedel till att gälla mindre användningsområden. I denna artikel åläggs också medlemsstaterna att upprätta och regelbundet uppdatera en förteckning över de mindre användningsområdena.

4.4.2

Kommittén ställer sig positiv till denna artikel men konstaterar att den inte ger dem som själva innehar godkännanden tillräckliga incitament att verka för att godkännandena utsträcks till mindre användningsområden.

4.4.3

EESK föreslår att innehavarna av godkännanden ges en bonus i form av en förlängning av dataskyddsperioden om de som första sökande efter godkännandet ansöker om utsträckning till flera mindre användningsområden.

4.4.4

EESK föreslår att kommissionen underlättar arbetet med en central europeisk förteckning över mindre användningsområden och ger medlemsstaterna insyn i denna i stället för den förteckning per medlemsstat som omnämns i artikel 49.6.

4.5.1

Enligt förordningen kan man införa en skyldighet att innan produkten används informera personer i omgivningen som kan utsättas för vindavdriften och som har bett att bli informerade (artikel 30).

4.5.2

EESK anser att det är mycket bra med öppenhet kring användningen av växtskyddsmedel men att den informationsplikt som föreslås undergräver förtroendet för den lagstiftning som ligger till grund för utsläppandet av växtskyddsmedel på marknaden. Det handlar ju om användningen av medel som befunnits vara säkra och det kan hända att informationsplikten får människor att tro att så inte är fallet.

4.5.3

EESK anser att ett genomförande av denna artikel inte kommer att leda till ömsesidig förståelse mellan användarna och de kringboende utan just kan förstöra den sociala sammanhållningen i landsbygdssamhällena, eftersom informationsplikten kan ge intryck av att man arbetar med medel som inte är säkra. Denna bestämmelse får därigenom motsatt verkan.