52006IP0116

P6_TA(2006)0116

Främjande av odlingen av grödor som inte används som livsmedel

Europaparlamentets resolution om främjande av odlingen av grödor som inte används som livsmedel (2004/2259(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens grönbok av den 29 november 2000"Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning" (KOM(2000)0769),

- med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 1997"Energi för framtiden: förnybara energikällor - Vitbok för en gemenskapsstrategi och handlingsplan" (KOM(1997)0599),

- med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el [1],

- med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 26 maj 2004 om andelen förnybar energi i EU, i enlighet med artikel 3 i direktiv 2001/77/EG samt bedömning av den inverkan som lagstiftning och annan gemenskapspolitik haft på de förnybara energikällornas utveckling i EU och förslag på konkreta åtgärder (KOM(2004)0366),

- med beaktande av kommissionens program "Intelligent energi - Europa" [2], handlingsplanen av den 7 december 2005 för biomassa (KOM(2005)0628) och kommissionens meddelande av den 8 februari 2006"En EU-strategi för biodrivmedel" (KOM(2006)0034),

- med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel [3],

- med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG [4],

- med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare [5],

- med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet [6],

- med beaktande av rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet [7],

- med beaktande av sin resolution av den 29 september 2005 om andelen förnybar energi i EU och förslag på konkreta åtgärder [8],

- med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0040/ 2006), och av följande skäl:

A. Produktionen av förnybara råmaterial är ett sätt att förena den gemensamma jordbrukspolitiken med moderna och innovativa politiska strategier, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möten i Lissabon och Göteborg.

B. Inom ramen för en hållbar utveckling kan produktion av förnybara råmaterial och användning av organiskt avfall bidra till en bättre miljö, en hållbar energiproduktion, skapande av arbetstillfällen och regional balans och samtidigt bidra till ett mångfunktionellt jordbruk med större mångfald och ökat oberoende.

C. De förnybara råmaterialen kan till viss del ersätta fossila energikällor och bidrar därmed, i kombination med en balanserad och strategisk blandning av alla energikällor, till att minska EU:s energiberoende och till att minimera de politiska och ekonomiska risker som importen medför. Samtidigt bidrar de förnybara råmaterialen till att minska utsläppen av växthusgaser och till att förbättra hanteringen av materialens livscykel.

D. Utvecklingen av grödor för icke-livsmedelsändamål får inte leda till en urholkning av självförsörjningen när det gäller livsmedel, eftersom detta har varit ett strategiskt mål för den gemensamma jordbrukspolitiken sedan första början.

E. Grödorna för icke-livsmedelsändamål ser förvisso ut att innebära nya möjligheter för dagens jordbruk, särskilt inom energisektorn, men man måste ändå vara försiktig när man fastställer den konkurrensnivå vid vilken ersättning med grödor för icke-livsmedelsändamål börjar bli lönsam för jordbrukarna och möjliggör en ny typ av förädlingsindustri.

F. Energidiversifieringen i Europa, som syftar till att bekämpa växthuseffekten, bör få sin giltighet genom att all politik för utveckling av biobränslen och utvinning av biomassa baseras på produktionsmodeller som är energisnåla i sig.

G. Utvecklingen av grödor för icke-livsmedelsändamål kan påverka problemen med den globala uppvärmningen i positiv riktning, men det är nödvändigt att först upprätta lönsamhetsanalyser för energi och miljö i syfte att beräkna samtliga kostnader för framställningen och på så sätt noga bedöma värdet av de nya riktlinjer som eventuellt kommer att antas.

H. Olje- och naturgasreserverna minskar konstant och under de närmaste 15 åren kommer oljeproduktionen troligen att minska, vilket kan resultera i att oljepriset stiger ytterligare, och det är därför av största vikt att utnyttja energin sparsamt och effektivt inom jordbruks- och livsmedelssektorn, framför allt genom kortare transportvägar och decentraliserad livsmedelsförsörjning och energiproduktion.

I. Utnyttjandet av biomassa för energiproduktion är en tvärvetenskaplig fråga, som omfattar energiproduktion, miljöskydd, standardisering och försörjningstrygghet genom utnyttjandet av lokala förnybara energikällor och råvaror.

J. Behoven av konventionella bränslen hos de snabbt växande industriella ekonomierna i Asien och övriga utvecklingsländer kommer att öka markant under den närmaste framtiden och ha en avgörande inverkan på minskningen av världens oljereserver.

K. Det är nödvändigt att säkerställa försörjningstryggheten genom en diversifiering av energikällorna för att minska EU:s beroende av import av fossila bränslen från tredjeländer.

L. Biobränslen kan skapa många fler arbetstillfällen på landsbygden än fossila bränslen. De kan dessutom komma att utgöra ett verkligt socioekonomiskt alternativ i många regioner där odlingen av inhemska grödor till följd av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken har minskat eller helt upphört, vilket är fallet med sockerbetor och bomull.

M. Ett ökat utnyttjande av förnybara energikällor kan få positiva effekter, bl.a. på sysselsättningen i områden med hög arbetslöshet genom att stimulera en ökad produktion på landsbygden, ökad sysselsättning och utveckling av industri och tjänster kopplade till förnybara energikällor samt återtagande i bruk av jordbruksmark som övergivits till följd av de politiska förändringarna i de nya medlemsstaterna.

N. Enligt direktiv 2003/30/EG om biobränslen bör målet för konsumtionen av biobränslen som andel av allt transportbränsle vara 5,75 procent år 2010, vilket motsvarar 40 miljoner ton koldioxid om året. I dag utgör biobränslena bara 1,4 procent av den totala konsumtionen av transportbränsle i medlemsstaterna. Därför rekommenderas en genomgripande politisk kursändring.

O. Många medlemsstater har infört befrielse från skyldigheten att betala drivmedelsskatt för att främja produktionen av biobränslen, vilket underlättas av direktiv 2003/96/EG om energibeskattning.

P. Det är nödvändigt att inrätta en inre marknad för jordbruksprodukter som används för framställning av energi och bränsle.

Q. Alla europeiska och nationella subventioner, tullar och förordningar respektive direktiv som har till syfte att främja energigrödor och biobränslen måste vara långsiktigt förenliga med WTO:s riktlinjer.

R. Odlingen av energigrödor kan få en positiv inverkan på den biologiska mångfalden samt på jord- och vattenresurserna, under förutsättning att odlingen bidrar till ökat växelbruk, att kraven på tvärvillkor beaktas fullt ut och att det resulterar i en aktiv förbättring av markens bördighet.

S. Potentialen hos jord- och skogsbrukets biprodukter, t.ex. trä, ull, flytgödsel, halm och slaktavfall, måste utnyttjas i ännu större omfattning för energiproduktion på basis av jordbruksprodukter.

T. Det är inte bara konsumenterna som behöver informeras om användningsområden för icke-livsmedelsgrödor, produktion av biomassa, förnybar energi och de möjligheter de skapar för jord- och skogsbruket, utan också jordbrukarna och skogsägarna.

U. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken nyligen har skapat de nödvändiga förutsättningarna för att utveckla odlingen av icke-livsmedelsgrödor genom frikoppling, ett stödsystem för energigrödor och odling på uttagen mark.

V. Energi från biomassa är en förnybar energikälla som har en enorm potential, särskilt för hållbart jordbruk.

W. De viktigaste formerna av energi från biomassa är biobränslen för transporter (främst framställda av spannmål, sockerväxter, oljeväxter och spillolja), uppvärmning av hushåll med biomassa (med trä och träflis) samt förbränning av träspill, halm och jordbruksrester i kraftverk för att producera elektricitet eller värme eller bådadera.

X. För närvarande ser det ut som om den förnybara energin endast kommer att utgöra 9-10 procent av EU:s energimix 2010, i stället för 12 procent som målet är.

Y. Eftersom de nya medlemsstaterna i Central- och Östeuropa, och även Bulgarien och Rumänien som snart kommer att bli EU-medlemmar, är potentiella producenter av förnybara energikällor och får eller kommer att få en ansenlig del av stödet från EU:s strukturfonder och jordbruksfonder, är det viktigt att verkligen uppmuntra dem att använda dessa resurser effektivt och låta dem ingå i den gemensamma jordbrukspolitikens övergripande bestämmelser.

Z. Mot bakgrund av genomförandet av sockerreformer i EU och avskaffandet av sockerbetsproduktionen är det nödvändigt att noggrant analysera om det är möjligt att öka den befintliga potentialen att framställa biobränsle ur sockerbetor och andra alternativa grödor på markområdena ifråga.

En framtid för icke-livsmedelsgrödor

1. Europaparlamentet betonar vikten av att öka stödet till forskning och utveckling när det gäller tekniken för icke-livsmedelsgrödor för att öka industrins potential och effektivitet, och föreslår att tyngdpunkten bör läggas på de mest livskraftiga bioenergiprojekten som har störst sannolikhet att bidra till landsbygdens ekonomi och som åskådliggör biomassans förmåga att på ett betydande sätt tillgodose Europas energibehov.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en gemenskapsstrategi och en handlingsplan för att främja förnybara energikällor som ett bidrag till att trygga livsmedelsförsörjningen och förbättra EU:s energieffektivitet, och därigenom se till att en säker livsmedelsförsörjning tryggas genom bästa tänkbara utnyttjande av förnybara råmaterial.

3. Europaparlamentet understryker att främjandet av biobränslen och en tryggad livsmedelsförsörjning absolut inte utgör mål som utesluter varandra. Biobränslen kan tvärtom spela en viktig roll när det gäller att trygga livsmedelsförsörjningen genom att se till att marken även i fortsättningen används för jordbruksverksamhet.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med hjälp från medlemsstater, organisationer och berörda aktörer sammanställa alla individuella och gemensamma erfarenheter av hur biomassa (förnybara råmaterial och organiskt jord- och skogsbruksavfall) används för att framställa biobränslen, värme och elektricitet i syfte att sprida de mest intresseväckande initiativen i hela EU.

5. Europaparlamentet välkomnar de insatser som kommissionen redan har gjort för att främja en större användning av grödor för icke-livsmedelsändamål och öka energieffektiviteten genom att ta fram programmet "Intelligent energi - Europa", handlingsplanen för biomassa och ett meddelande om biodrivmedel. Parlamentet efterlyser emellertid en bättre samordning av de åtgärder som redan har påbörjats i medlemsstaterna, och uppmanar kommissionen att följa den tidsplan som fastställts för dessa båda initiativ och att dessutom så snabbt som möjligt genomföra de åtgärder som uppkommit till följd av dessa initiativ.

6. Europaparlamentet anser, mot bakgrund av den långsiktiga planeringen av EU:s energipolitik, vars syfte också är att se till att investerare och producenter garanteras ekonomisk säkerhet och affärssäkerhet, att nationella åtgärdsplaner för biomassa skall upprättas på grundval av integrerade förslag, där man dels anger prioriteringarna för användning av vissa typer av biomassa, dels fastställer särskilda miljöåtgärder och strategier för att informera konsumenterna om denna förnybara energikällas fördelar, nackdelar och dess bidrag till en hållbar utveckling.

7. Europaparlamentet betonar behovet av att utföra forskning om de ekonomiska, ekologiska och tekniska faktorer som påverkar valet av lämpliga grödor för odling på basis av markens och klimatets särskilda beskaffenhet i varje område.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom jordbruket liksom inom andra sektorer framför allt främja energihushållning, utnyttjande av biprodukter för energiproduktion och ett decentraliserat utnyttjande av förnybara råmaterial.

9. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att råvarorna för framställning av biodiesel eller bioetanol samt värme- och elenergi framställd ur biomassa i första hand tas från medlemsstaternas egna råvarureserver.

10. Europaparlamentet framhåller att utvecklingen och investeringarna i sektorn för icke-livsmedelsgrödor kan utgöra en potential för de jordbrukare som berörs av sockerreformen.

11. Europaparlamentet understryker vikten av att göra målen i direktiv 2003/30/EG om biobränslen obligatoriska, genom inrättande av kraftfulla övervakningsmekanismer och med målet att de åtaganden som görs i första hand skall fullgöras med lokal europeisk produktion. Parlamentet anser att Europeiska unionens handelspolitik måste vara samstämmig med detta mål.

12. Europaparlamentet betonar att fastställandet av obligatoriska mål inte får innebära att befintliga incitament för framställning av biobränslen i Europeiska unionen minskas eller försvinner. Parlamentet anser att förutsättningen för fastställandet av sådana obligatoriska mål borde vara att det sker en översyn av gemenskapens bestämmelser för beskattning av energiprodukter.

13. Europaparlamentet framhåller de marknadsekonomiska mekanismernas betydelse när det blir alltmer ont om råvaruresurser, eftersom de innebär att energigrödorna kan vara konkurrenskraftiga på lång sikt även utan offentliga subventioner.

14. Europaparlamentet understryker att utvecklingen av utnyttjandet av förnybara energikällor i de enskilda medlemsstaterna måste undersökas med hänsyn tagen till de lokala förutsättningarna och möjligheterna för en sådan utveckling i respektive medlemsstat.

15. Europaparlamentet framhåller att hela landsbygden har en stor produktionspotential i fråga om biomassa, men att de fattigaste landsbygdsregionerna alltjämt har svårigheter att tillvarata denna potential på grund av sin lägre produktionsnivå och sina naturliga och strukturella handikapp. De bör därför prioriteras när strukturfonderna används för att tillvarata dessa resurser.

16. Europaparlamentet understryker, med tanke på nationella och regionala utvecklingsstrategier för 2007-2013, behovet av att utarbeta operativa program för att utnyttja biomassa och garantera att de samfinansieras av strukturfonderna, sammanhållningsfonden och det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, 2007-2013.

17. Europaparlamentet kräver att inga åtgärder för att främja energigrödor får leda till att energikostnaderna för hushåll och företag blir ännu högre, och därmed till att det europeiska konkurrensläget globalt sett försämras.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över uttagsreglerna i systemet för stöd till energigrödor, som fastställdes vid reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, och att införa en betydande ökning av de maximala arealer som berättigar till tilläggsstöd samt av stödnivån. Europaparlamentet erinrar i detta sammanhang om att det nyligen uttalade sitt stöd för en höjning av stödet till de arealer där energi grödor odlas till 80 euro per hektar och år, på basis av en garantiareal på 2200000 hektar.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka förteckningen över vilka grödor som är berättigade till odlingsstöd för produktion av biobränsle i stödsystemen, att garantera att de lämpligaste energigrödorna väljs ut på lokal och regional nivå, att garantera lämpliga stödformer för alla typer av förnybara energikällor, såsom bioetanol, biodiesel, anaerob nedbrytning (biogas) och att ge producenterna tillräckliga incitament för att gå över till denna typ av grödor.

20. Europaparlamentet betonar att det måste finnas tillräcklig finansiering för att kunna främja grödor för icke-livsmedelsändamål och att medlen måste utnyttjas på ett rationellt sätt, men att detta inte får äventyra de övriga mål för utnyttjande av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling som fastställs i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avskaffa hindren för utveckling av energigrödor i de nya medlemsstaterna, som tillämpar en förenklad variant av systemet för enhetlig arealersättning och därför inte erhåller något finansiellt stöd från EU.

22. Europaparlamentet anser att bidraget för energigrödor måste undantas från infasningsmekanismen i de nya medlemsstaterna.

23. Europaparlamentet anser att stödet för energigrödor bör skiljas från systemet för enhetlig arealersättning i de nya medlemsstaterna, i syfte att garantera att energigrödorna får kompletterande stöd.

24. Europaparlamentet framhåller att icke-livsmedelsgrödor på längre sikt måste bli ekonomiskt bärkraftiga och uppmanar kommissionen att tillhandahålla varaktiga lösningar och ett stabilt rättsligt klimat, så att industrin uppmuntras att göra anpassningar och investeringar i syfte att uppnå ett läge där dessa grödor inte längre behöver offentligt stöd.

25. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att undvika all form av intensifiering av produktionen som kan ha en negativ effekt på miljön, som att till exempel marken förorenas av gödselrester och växtskyddsmedel och att vattenresurserna töms och förorenas.

26. Europaparlamentet understryker vikten av att främja kommunikation mellan jordbruks- och förädlingssektorerna genom klara kontrakt, teknisk överföring och andra incitament,

27. Europaparlamentet ber kommissionen att uppmuntra bruket av program med subventioner och lån på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå för till exempel byggandet av fabriker och utvecklingen av råmaterial, vilket bör ske proportionerligt för alla medlemsstater.

28. Europaparlamentet ber kommissionen att undersöka de potentiella fördelarna med icke-livsmedelsgrödor när det gäller sysselsättning och sänkta transportkostnader genom att anläggningar för förnybar energi byggs på landsbygden.

29. Europaparlamentet betonar vikten av att vidta åtgärder för att se till att importerade råmaterial håller en viss kvalitet och överensstämmer med de sociala och miljömässiga normerna i enlighet med Europeiska unionens gällande normer.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta arbetet med att harmonisera produktstandarderna och stödet för förnybara råmaterial i hela EU, för att främja en inre marknad för förnybara energikällor.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja främjandet av icke-livsmedelsgrödor genom lagstiftningsändringar, förutsatt att kriterierna om hållbar utveckling uppfylls och att det mångfunktionella jordbruket uppmuntras överallt inom EU.

32. Europaparlamentet anser att energigrödornas inverkan på jordbrukslandskapet måste övervakas samt att införandet av bestämmelser för att förebygga en okontrollerad utbredning av invasiva växter i ett visst område bör övervägas.

33. Europaparlamentet anser att de befintliga kontrollmekanismerna, såsom tvärvillkor, bör användas för att säkra att den biologiska mångfalden och miljötillgångarna mark, vatten och luft inte äventyras av biologiskt baserad produktion av bränsle, energi och material, samt att det faktiskt uppnås en minskning av växthusgaserna.

34. Europaparlamentet ber kommissionen att överväga att ta fram en lättillgänglig, offentlig databas på EU-nivå som skall innehålla fördelarna med förnybara råmaterial från livscykelsynpunkt och resultat av livscykelanalyser.

35. Europaparlamentet anser att strategier för offentlig upphandling bör stödja införandet av material som härrör från biomassa för att öka medvetenheten om de potentiella användningsområdena för förnybara råmaterial och vilka miljömässiga och hälsomässiga fördelar dessa har i allmänhet.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja spridning och teknisk överföring av europeisk forskning, teknisk utveckling och testning av biomaterial, bioenergi och biobränslen och en kampanj för att öka allmänhetens kunskaper om området.

37. Europaparlamentet understryker att nationell forskning, teknisk utveckling och testning av biomaterial behöver integreras på EU-nivå, särskilt när det gäller upprättandet av ett forskningsprogram på gemenskapsnivå om teknik för omvandling av biomassa till energi, bränsle och kemikalier.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder i syfte att snarast möjligt nå en kompromiss mellan bilindustrin och oljeindustrin om biobränsleproduktionen enligt devisen "biobränslen för bilar, inte bilar för biobränslen".

De möjligheter som specialgrödor och -produkter ger

39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att uppmuntra produktionen av specialkemikalier med råmaterial från jordbruket för att öka jordbrukarnas inkomster och förse marknaden med miljövänliga och hälsosamma produkter istället för biologiskt icke nedbrytbara kemiska produkter.

40. Europaparlamentet inser att den decentraliserade och småskaliga odlingen av specialgrödor kan vara mycket effektiv och att därmed en stor andel av jordbrukarna kan dra nytta av den, och uppmanar därför kommissionen att främja utvecklingen på det här området i syfte att gradvis öka produktionen.

41. Europaparlamentet uppmuntrar den rådande trenden inom plast-, smörjmedels- och isoleringsindustrin att ersätta konventionella produkter med växtbaserade produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att användningen av dessa växtbaserade produkter görs obligatorisk i det fall att de utgör ett gott alternativ till konventionella produkter.

42. Europaparlamentet understryker jordbrukets potential att producera farmaceutiska grödor för tillverkning av vaccin och andra produkter i syfte att ge den medicinska industrin adekvata hälsovårdsinstrument.

43. Europaparlamentet stöder användningen i jordbruket av beredningar som producerats av jordbruksprodukter såsom gödselmedel, bekämpningsmedel och insektsdödande medel och uppmuntrar organiska jordbruksmetoder när det gäller gödsling och växtskydd.

44. Europaparlamentet framhåller att konsumenternas ökande efterfrågan på miljövänliga och hälsofrämjande produkter innebär en utmaning för jordbruksindustrin att producera råmaterial till naturlig och hypoallergenisk kosmetika, naturliga, miljövänliga textilprodukter och nyskapande livsmedelsprodukter.

45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra fortsatt nyskapande och lovande ny teknik såsom den kombinerade produktionen av papper och bioetanol framställda av halm.

Att främja produktionen av värme och elektricitet från jordbruksresurser

46. Europaparlamentet framhåller den potential som ligger i att använda jordbruksrester och jordbruksavfall för att producera uppvärmning, kylning och elektricitet med hjälp av metoder som är effektiva sett ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv och som kan ge jordbrukssektorn och landsbygdssamhällena ett ökat oberoende.

47. Europaparlamentet kräver att anslagen för forskning och landsbygdens utveckling framför allt inriktas på en effektivare och mer omfattande användning av jord- och skogsbrukets organiska avfall när det gäller individuella och gemensamma användningsområden på landsbygden.

48. Europaparlamentet ber kommissionen att främja ett effektivt tillvaratagande av tillgänglig biomassa i form av skogs- och jordbruksavfall samt energiodling med lämpliga växter (snabbväxande, vedartade växter som pil och poppel eller gräsväxter, exempelvis vissa arter tillhörande familjen Poaceae) utan att skada medlemsstaternas inhemska växtsamhällen, i syfte att producera värme och samtidigt bidra till utnyttjandet av vissa typer av avfall.

49. Europaparlamentet understryker vikten av att införa tvingande bestämmelser vad gäller alstrande av förnybar värme och energi från jordbrukets biprodukter samt fjärrvärmens potential, i syfte att stimulera till effektiv användning av biomassa som en förnybar energikälla och till utveckling av nya lokala marknader för jordbruksprodukter.

50. Europaparlamentet betonar att man måste skapa optimala förutsättningar för utnyttjandet av biomassa, fastställa tydliga principer för stödsystem och anslå större resurser för att främja en ökad produktion och ett bättre utnyttjande av biomassa.

51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rekommendation i syfte att uppmuntra medlemsstaterna att införa effektiva incitament, såsom skattesänkningar, för att främja användningen av förnybara energikällor och produktion av energi från förnybara, lokala primärprodukter.

52. Europaparlamentet anser att de ansträngningar att producera och använda förnybar energi direkt på lantbruket som många småskaliga förädlare redan gör bör främjas ytterligare, om det finns goda möjligheter till snara marknadsframgångar utan varaktiga subventioner.

53. Europaparlamentet informerar jordbrukare om de möjligheter och företagsalternativ som odling av energigrödor erbjuder till följd av de begränsningar som den nya gemensamma jordbrukspolitiken innebär.

54. Europaparlamentet uppmuntrar tillkomsten av bioraffinaderier som ökar slutprodukternas kostnadseffektivitet genom att uteslutande biomassa används.

55. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka medvetenheten hos medborgarna om de positiva miljöeffekter som användning av biomassa och förnybara energikällor innebär genom att genomföra informationskampanjer som framför allt riktar sig till den yngre generationen, eftersom det är viktigt att skapa en miljömedvetenhet hos ungdomen.

56. Europaparlamentet framhåller att man inte får glömma behovet av att utnyttja biprodukter från jordbruket och andra restprodukter från biomassa, däribland biologiskt nedbrytbart industriavfall.

Biobränslenas potential

57. Europaparlamentet betonar att ekonomiska möjligheter kan öppnas och arbetstillfällen skapas i linje med Lissabonstrategin när fossila bränslen ersätts med bränslen av andra slag.

58. Europaparlamentet erinrar om att produktionen av biobränslen, som utgör en potential för energidiversifiering, bör följa bestämmelserna om ett hållbart jordbruk, eftersom EU bör vidta åtgärder mot växthuseffekten och skydda miljön.

59. Europaparlamentet påpekar att genomförandet av studier för utvecklingen av nya tekniker för framställning och utnyttjande av förnybara bränslen måste prioriteras.

60. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka lovande sätt att främja biobränslen i framtiden såsom ytterligare skattelättnader och krav på att en fast mängd biobränsle blandas i fossilt bränsle.

61. Europaparlamentet understryker emellertid att införandet av skatteåtgärder, såsom skattebefrielser, kräver försiktighet så att ingen snedvriden konkurrens uppstår på marknaden genom överkompensation i samband med importerade biobränslen och energiformer med särskilt låga produktionskostnader.

62. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att låta skatter och avgifter gälla tillräckligt länge så att industrin kan lita på dem och stimuleras till investeringar.

63. Europaparlamentet ber kommissionen att överväga att införa ett kvalificerat marknadstillträde för import av biobränsle från tredjeländer, som exempelvis Brasilien, för att säkerställa en världsomfattande försörjningstrygghet när det gäller livsmedel, biologisk mångfald och urskogarnas upptagningsförmåga av koldioxid genom riktade avgifter och främjande av landsbygdsutvecklingsprojekt för ett hållbart resursutnyttjande i tredjeländer, varigenom även biobränsleindustrin i EU kan förbli konkurrenskraftig samtidigt som den håller en hög miljöstandard.

64. Europaparlamentet efterlyser ökad finansiering till forskning om nya, mer kostnadseffektiva och hållbara tekniker, samt utveckling av produktionsmetoder som är mer anpassade till biobränsleindustrins behov.

65. Europaparlamentet välkomnar att forskningsstödet till en ny och kostnadseffektivare biobränsleteknik beaktas i rimlig omfattning.

66. Europaparlamentet rekommenderar att forskning och utveckling om andra generationens biobränslen ges ett omfattande stöd, men att också de möjligheter som erbjuds genom befintliga förslag beaktas på allvar, eftersom de verkligen bidrar till att lösa miljöproblem, som till exempel väteproduktionen från förnybara energikällor.

67. Europaparlamentet tillstår att biobränslen är dyrare än fossila bränslen (åtminstone för närvarande och fram tills dess man har hittat mindre kostsamma framställningssätt - därav betydelsen av att avsätta resurser för forskning), men påpekar att positiva miljöeffekter uppnås genom att biobränslen blandas med fossila bränslen.

68. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål föreslå en översyn av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen för att fastställa lämpliga sätt att underlätta förverkligandet av målen i direktiv 2003/30/EG om biobränslen, och därigenom ytterligare främja biobränslen.

*

* *

69. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

[1] EGT L 283, 27.10.2001, s. 33. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

[2] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1230/2003/EG av den 26 juni 2003 om ett flerårigt program för åtgärder på energiområdet: "Intelligent energi - Europa" (2003-2006) (EUT L 176, 15.7.2003, s. 29).

[3] EUT L 123, 17.5.2003, s. 42.

[4] EGT L 350, 28.12.1998, s. 58. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

[5] EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 319/2006 (EUT L 58, 28.2.2006, s. 32).

[6] EUT L 49, 19.2.2004, s. 1.

[7] EUT L 283, 31.10.2003, s. 51. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/75/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 100).

[8] Antagna texter, P6_TA(2005)0365.

--------------------------------------------------