11.4.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 88/22

1.1

EESK välkomnar meddelandet som en möjlighet att sammanfatta framgångarna och tillkortakommandena under Europeiska handikappåret 2003, dra lärdomar inför förberedelserna av kommande Europeiska år och följa upp olika initiativ som tagits under Europeiska handikappåret 2003.

1.2

EESK håller med om att de framgångar som Europeiska handikappåret 2003 rönte jämfört med tidigare Europeiska år kan förklaras av att det hade sitt ursprung i ett önskemål från handikapporganisationerna själva samt av att dessa deltog i planeringen och genomförandet. EESK uppmanar Europeiska kommissionen och EU-institutionerna att förorda en nedifrån och upp-strategi när man i framtiden förbereder liknande initiativ.

1.3

EESK beklagar meddelandets brist på information om åtgärder på nationell och regional nivå. I framtiden anser vi att ett ramverk bör upprättas för att säkerställa ett välfungerande informationsflöde samt insamling och utbyte av information om bästa praxis.

1.4

De insatser som gjorts för att öka allmänhetens kunskap och synligheten i medierna har utvärderats kvantitativt sett men inte kvalitativt. Därför vill EESK uppmana Europeiska kommissionen att rätta till detta problem i kommande initiativ.

1.5

EESK anser att Europeiska handikappårets framgångar borde ha återspeglats i politiken och lagstiftningen, och att den politiska responsen är en besvikelse med hänsyn till de förväntningar som evenemanget gav upphov till.

1.6

EESK uppmanar Europeiska kommissionen att i sin kommande tvåårsrapport om situationen för funktionshindrade utvärdera uppföljningen av de politiska åtaganden som gjordes under Europeiska handikappåret – framför allt uppföljningen av rådets resolutioner om sysselsättning, utbildning, e-tillgänglighet och kultur – och utarbeta rekommendationer om hur man kan integrera handikappfrågor i den öppna samordningsmetoden inom ramen för Lissabonstrategin.

1.7

Vidare beklagar EESK den knappa informationen om vilka åtgärder medlemsstaterna har vidtagit för att integrera handikapperspektivet, och kommittén uppmanar Europeiska kommissionen att utveckla ett instrument för att utvärdera informationen om medlemsstaternas politik.

1.8

Europeiska handikappåret 2003 sporrade ESK att vidta en rad initiativ. Kommittén har bland annat inrättat en arbetsgrupp för handikappfrågor, integrerat handikappfrågor i sitt arbete, antagit ett initiativyttrande om funktionshindrade, infört tillgänglighetskrav vid renoveringen av sina nya lokaler och ändrat sina föreskrifter om anställning av funktionshindrade.

1.9

EESK förespråkar att man i praktiken införlivar handikappfrågorna i all EU-politik och utvecklar en strukturerad dialog med handikapporganisationerna, framför allt när det gäller lagstiftningen på inre marknaden.

2.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har med stort intresse tagit emot Europeiska kommissionens meddelande om genomförande, resultat och övergripande utvärdering av Europeiska handikappåret 2003.

2.2

Europeiska rådet uttalade den 3 december 2001 (1) sitt officiella stöd för Europeiska handikappåret. Kampanjen pågick i själva verket i nästan ett och ett halvt år. Förberedelsearbetet startade i mitten av 2002, och stödet från EU uppgick till cirka 12 miljoner euro.

2.3

Europeiska handikappårets huvudmålsättningar var att öka medvetenheten om de funktionshindrades rättigheter och att uppmuntra till reflexion och diskussion om vilka åtgärder som behövs för att främja lika möjligheter och bekämpa de många olika former av diskriminering som funktionshindrade i Europa utsätts för. Vidare var syftet att främja och stärka utbytet av goda metoder och strategier på lokalt, nationellt och europeiskt plan samt förbättra informationen om funktionshinder och ge en positiv bild av funktionshindrade.

2.4

Europeiska kommissionen framhåller att handikappåret var resultatet av ett partnerskap mellan EU, medlemsstaterna och handikapporganisationerna – främst Europeiskt handikappforum – samt andra aktörer i det civila samhället.

2.5

På EU-nivå utarbetade Europeiska kommissionen ett antal initiativ, exempelvis en informationskampanj med sloganen ”Gå ombord!” och en buss som körde runt i Europa. Bidrag gavs till program på ungdoms-, utbildnings- och kulturområdet samt till initiativ på forsknings- och IT-området. Dessutom utarbetade flera EU-institutioner – bland annat Europaparlamentet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – särskilda initiativ inom ramen för Europeiska handikappåret 2003.

2.6

Olika initiativ på nationell och regional nivå fokuserade främst på att öka medvetenheten om de funktionshindrades rättigheter, byggnadernas tillgänglighet, informationssamhället, transporter, utvecklingen av ny nationell lagstiftning, rapportering och stöd för funktionshindrades familjer. Kommissionen framhåller även att handikappåret har bidragit till att ge frågor som rör funktionshinder en plats på den politiska dagordningen.

3.1

EESK beklagar att meddelandet om Europeiska handikappåret 2003 inte antogs förrän nästan två år efter det att året avslutats. EESK välkomnar emellertid möjligheten att diskutera Europeiska handikappårets resultat och lyfta fram ett par uppföljningsåtgärder.

3.2

EESK ställer sig bakom den positiva analysen av resultaten av Europeiska handikappåret 2003, som förmodligen var det mest framgångsrika europeiska året med avseende på synlighet utåt och allmänhetens engagemang samt när det gäller att skapa en dynamik för utvecklingen av åtgärder och lagstiftning i Europa.

3.3

Meddelandet ger en god sammanfattning och analys av de åtgärder som vidtagits på EU-nivå. Däremot ges det inte mycket information om initiativ på nationell och regional nivå. I syfte att främja ett utbyte av bästa praxis, men även för att kunna fastställa vilka initiativ som bör fullföljas såväl på nationell som på europeisk nivå, hade det varit värdefullt att belysa viktiga projekt och insatser som finansierades via Europeiska handikappåret.

3.4

Det är intressant att notera att man i den externa utvärderingen understryker att det pilotprojekt som lanserades av Europaparlamentet i syfte att följa upp Europeiska handikappåret 2003 inte synkroniserades med verksamheten under handikappåret. EESK anser att resurserna kunde ha använts på ett bättre sätt om man under året hade gjort en analys av relevanta aktiviteter och partnerskap.

3.5

Enligt ett beslut som fattades under Europeiska handikappåret 2003 skulle Efta- och EES-länderna, de associerade länderna i Central- och Östeuropa, Cypern, Malta och Turkiet delta, varav de flesta antingen har blivit EU-medlemmar eller är kandidater till anslutning till EU. I meddelandet ges emellertid ingen information om aktiviteter anordnade i dessa länder, oavsett om man undertecknat ett särskilt avtal med Europeiska kommissionen eller inte.

3.6

Kommissionen anger att medierapporteringen om funktionshindrade ökade med 600 % under 2003. Det vore intressant att jämföra dessa resultat med medierapporteringen under 2004 och 2005 för att se vilka effekter dessa kampanjer har fått på medellång och lång sikt.

3.7

Kvaliteten på informationen har emellertid inte analyserats. En av målsättningarna under Europeiska handikappåret var att ge en positiv bild av personer med olika slag av funktionshinder. Underlaget i rapporten är för litet för att man skall kunna avgöra om denna målsättning verkligen uppnåddes och huruvida man hittade innovativa sätt att skildra personer med funktionshinder.

3.8

Den decentraliserade metoden medförde att olika nationella myndigheter och organisationer tillämpade olika metoder. I vissa länder föredrog man att koncentrera sina insatser på ett begränsat antal större projekt, medan andra länder föredrog att stödja ett större antal små, lokala initiativ. Det skulle ha varit intressant att se hur effektiva de olika metoderna varit med avseende på kampanjens synlighet utåt och livskraften hos de initiativ som togs.

3.9

EESK kan vidare konstatera att det politiska engagemanget på nationell nivå för Europeiska handikappåret 2003 varierade kraftigt mellan de olika länderna. Vi beklagar emellertid att det inte gjorts någon analys av huruvida engagemanget ledde till ytterligare politiska initiativ i de enskilda länderna.

3.10

På EU-nivå gjordes ett antal politiska åtaganden. Som exempel kan nämnas rådets resolutioner om sysselsättning och utbildning, tillgång till kultur och utbildning samt e-tillgänglighet (2), liksom EU-institutionernas initiativ avseende tillgänglighet (3) och sysselsättning.

3.11

Europeiska kommissionen bör i enlighet med sin handlingsplan för lika möjligheter för personer med funktionshinder se över genomförandet i sin kommande tvåårsrapport om de funktionshindrades situation.

3.12

Europeiska handikappåret utgjorde ett mycket lämpligt tillfälle att öka medvetenheten om den viktiga roll som företagen kan spela när det gäller den sociala integreringen av personer med funktionshinder och deras integrering på arbetsmarknaden. Som ett resultat av Europeiska handikappåret finns det ett allt större antal företag som rekryterar personer med funktionshinder och som utformar sina produkter och tjänster med hänsyn till allmänna krav på tillgänglighet. Det program för företagsmedverkan som Europeiska kommissionen antog var mycket positivt och har lett till att det skapats ett nätverk för företag och funktionshindrade (Business and Disability Network), som är ett av de långsiktiga resultaten av Europeiska handikappåret.

3.13

Företagen inom den sociala ekonomin var också mycket aktiva under Europeiska handikappåret. De svarade för hundratals initiativ på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Särskilt intressant var den handledning som CEP-CMAF (Europeiska konferensen för kooperativ, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser) publicerade i samarbete med EESK om hur den sociala ekonomins organisationer kan bidra till den sociala integreringen av personer med funktionshinder och till deras integrering på arbetsmarknaden.

3.14

Under 2003 ökade även fackförbundens verksamhet avseende tillvaratagande av de funktionshindrades rättigheter på arbetsmarknaden.

3.15

Europeiska handikappåret gjorde att olika organisationer fick tillträde till eller lättare kunde delta i beslutsprocessen, och kan ha bidragit till att ge de funktionshindrade bättre möjligheter att utöva sina rättigheter.

3.16

Utbytet av bästa praxis och översynen av politiska initiativ bör organiseras av en högnivågrupp avseende funktionshindrade, och denna bör ha ett tydligt uppdrag och program.

3.17

Vidare är det viktigt att lika möjligheter för personer med funktionshinder blir en del av de olika förfaranden inom EU där man använder sig av den öppna samordningsmetoden. Det är särskilt viktigt eftersom handikappolitiken är ett område som i stor utsträckning omfattas av den nationella behörigheten. Sedan Europeiska handikappåret avslutades har tyvärr antalet omnämnanden och målsättningar som rör funktionshindrade minskat och försvunnit från Lissabonagendan.

4.1

Att Europeiska handikappåret 2003 fick så stor framgång beror till stor utsträckning på att man använde sig av en nedifrån och upp-strategi. Kommissionen understryker att handikappåret inleddes och fick stöd av de europeiska handikapporganisationerna, som även i stor utsträckning deltog i förberedelserna och utformningen av evenemanget. Det är en besvikelse att samma strategi inte har använts när man har fattat beslut om senare års verksamhet, och effekterna blir tydliga när det gäller att engagera och väcka intresse både hos målgrupperna och allmänheten.

4.2

Det starka engagemang som handikapporganisationerna visade vid utformningen av informationskampanjen för Europeiska handikappåret måste få en uppföljning och stärkas i samband med Europeiska året för lika möjligheter 2007, eftersom detta omfattar ett stort antal aktörer. Det är viktigt att de olika målgrupperna känner att instrumenten och ramarna motsvarar deras behov och att de kan ta del i evenemangen och bidra till att de blir framgångsrika. Det är även viktigt att det finns tillräckligt med tid för förberedelser från det att beslutet om Europeiska året fattas till det att året officiellt inleds.

4.3

De externa utvärderarna framhöll att det innebar en alltför stor börda att uppfylla de finansiella reglerna för medlemsstaterna och entreprenörerna, men även för Europeiska kommissionen, som skulle ha kunnat investera mer tid i andra initiativ. Europeiska kommissionen bör ta hänsyn till detta vid den pågående översynen av de finansiella reglerna och genomförandebestämmelserna.

4.4

Om man utvecklade indikatorer och övervakningssystem skulle det dessutom bli möjligt för medlemsstaterna att registrera uppgifter om sin verksamhet, vilket skulle resultera i en effektiv övervakning och insamling av information om bästa praxis.

4.5

Europeiska året behöver inte bara innebära ett tillfälle till ökad kunskap eller till olika evenemang, utan kan utgöra en språngbräda för nya initiativ. Europeiska året 2003 har gett upphov till många förväntningar på både nationell nivå och EU-nivå. Det är viktigt att informationskampanjerna leder till fortlöpande insatser samt att det finns en fungerande politik och ett rättsligt ramverk som kan tackla de problem som kan uppstå under evenemangsåret. Resurstillgången är också en mycket viktig fråga när det gäller fortlöpande partnerskap och innovativa projekt som utvecklas i anslutning till evenemanget.

5.1

EESK åtog sig att genomföra ett antal initiativ under Europeiska handikappåret 2003. I denna redogörelse ges en översikt över dessa åtaganden och ett par förslag till framtida åtgärder presenteras.

5.2

EESK inrättade en arbetsgrupp för funktionshinder bestående av en grupp ledamöter och tjänstemän från kommittén med syfte att förbereda och genomföra EESK:s initiativ under Europeiska handikappåret.

5.3

EESK uttalade sitt stöd för Madridförklaringens principer och åtog sig att sprida dem (4). Kommittén antog också flera yttranden och förslag i samband med föreberedelserna och uppföljningen av Europeiska handikappåret 2003 (5), och dessa spreds i stor omfattning till EU-institutionerna och berörda organisationer. Dessutom anordnade EESK två seminarier om sysselsättningen bland funktionshindrade och om utvärderingen av Europeiska handikappåret 2003.

5.4

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén åtog sig att integrera handikapperspektivet i sitt arbete och att beakta de funktionshindrades intressen, rättigheter och skyldigheter i alla yttranden. Även om det fortfarande finns ett stort behov av förbättringar, arbetar EESK i rätt riktning. Handikapperspektivet finns med i en allt större del av EESK:s yttranden och fäster övriga institutioners uppmärksamhet på de funktionshindrades rättigheter.

5.5

EESK antog yttranden om funktionshindrade både på eget initiativ och som en reaktion på meddelanden eller förslag till lagstiftning (6). Bland annat utarbetade kommittén ett yttrande om riktlinjer för integrering och om strukturer för samråd med handikapporganisationer (7). I ett flertal yttranden från kommittén tog man upp handikappfrågor i anslutning till sysselsättning, social integrering och näringslivsfrågor (8). EESK åtog sig även att genomföra en regelbunden utvärdering som kommer att utföras av en arbetsgrupp inom kommittén under 2006.

5.6

Vidare uppfyllde EESK kraven på tillgänglighet vid renoveringen av sina nya lokaler som invigdes i maj 2004. De nya lokalerna gör att EESK kan erbjuda ledamöter och tjänstemän med funktionshinder så gott som fullständig tillgång till lokalerna. Som en följd av detta har det i EESK:s lokaler även hållits seminarier där olika handikapporganisationer deltagit. Detta kan utgöra en förebild för andra EU-institutioner och EU-organ.

5.7

EESK har tagit del av den översyn av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna som gjordes 2003 och som gör det lättare att anställa personer med funktionshinder. Kommittén kan emellertid notera att det krävs mer aktiva insatser för att säkerställa att fler personer med funktionshinder rekryteras.

5.8

EESK vill uppmana Europeiska kommissionen att i samband med Europeiska året för lika möjligheter 2007 göra en utvärdering av ändringarna av tjänsteföreskrifterna med avseende på de funktionshindrades sysselsättning.

5.9

EESK efterlyser dessutom att det inrättas ett praktikantprogram för personer med funktionshinder. Europeiska året för lika möjligheter 2007 vore en lämplig tidpunkt för en översyn.

6.1

EESK har i sina yttranden alltid framhållit att Europeiska handikappårets framgångar bör mätas i de konkreta resultat som uppnåtts.

6.2

EESK beklagar att Europeiska handikappåret inte ledde till att man antog en enhetlig lagstiftning om icke-diskriminering av personer med funktionshinder på samtliga EU:s politikområden.

6.3

Den europeiska handlingsplanen för lika möjligheter som antogs 2003 välkomnades av EESK i ett yttrande från februari 2004. I yttrandet betonade EESK dock att handlingsplanen saknade ambition, och föreslog att Europeiska kommissionen skulle överväga att vidta ytterligare åtgärder (9).

6.4

EESK kan konstatera att kommissionen nyligen har offentliggjort den första tvåårsrapporten om de funktionshindrades situation liksom de nya prioriteringarna under den europeiska handlingsplanens nästa fas (10).

6.5

Rekommendationer bör utarbetas om effekterna av de europeiska strategierna för socialt skydd, sysselsättning och ett livslångt lärande när det gäller personer med funktionshinder. Det är särskilt viktigt eftersom personer med funktionshinder inte omnämns i den nya, stramare Lissabonstrategin eller i de nationella reformprogram som presenterades 2005. I sammanhanget välkomnar EESK arbetsdokumentet om att integrera handikapperspektivet i sysselsättningsstrategin (11) och uppmanar Europeiska kommissionen att göra en utvärdering av genomförandet av detta dokument.

6.6

EESK ser positivt på det brittiska ordförandeskapets förslag till en årlig ministerkonferens om funktionshinder för att främja en politisk diskussion på hög nivå med handikapporganisationerna.

6.7

Europeiska kommissionen bör i samarbete med handikapporganisationerna utveckla ett instrument för utvärdering av EU-lagstiftningen med avseende på frågor som rör funktionshinder samt utforma kurser för tjänstemän inom de olika generaldirektoraten i hur detta instrument skall användas.

6.8

I Amsterdamfördraget förband sig EG att ta hänsyn till personer med funktionshinder när man utarbetar åtgärder med koppling till inre marknaden. Förklaring 22 har tyvärr inte tillämpats, vilket lett till att det uppstått ökade hinder med avseende på varor och tjänster.

6.9

EESK vill uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram ett initiativ som kan sammanföra tjänstemän som arbetar med inre marknads-frågor och sakkunniga från handikapporganisationer i syfte att utarbeta en strategisk plan.

6.10

EESK välkomnar det snabba antagandet av förordningen om funktionshindrade flygpassagerare, som kommer att bidra till att minska diskrimineringen av personer med funktionshinder som reser med flyg. Vi välkomnar även ett antal andra lagstiftningsinitiativ på transportområdet som syftar till att främja rättigheterna för personer med funktionshinder.

6.11

EESK anser att tillgänglighet bör vara ett krav i anslutning till de bidrag som EU ger och inom ramen för upphandlingspolitiken.

6.12

EESK följer noggrant förhandlingarna om en internationell konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionshinder. Vi välkomnar EU:s förslag att gemenskapen skall bli part i konventionen, vilket skulle ge skydd åt funktionshindrade i EU, även vad gäller åtgärder från EU-institutionernas och EU-organens sida.

6.13

EESK anser att det finns behov av ytterligare lagstiftning för att tackla diskrimineringen på samtliga EU:s behörighetsområden, och vi ser fram emot resultaten av genomförbarhetsstudien om ytterligare lagstiftningsinitiativ om icke-diskriminering. Vidare är vi övertygade om att ett förslag till ett direktiv om funktionshinder kommer att läggas fram nästa år.