This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52005PC0704
Proposal for a Council Decision Authorising Lithuania to apply a measure derogating from Article 21 of the Sixth Council Directive 77/388/EEC on the harmonisation of the laws of the Member States relating to turnover taxes
Förslag till rådets beslut om tillstånd för Republiken Litauen att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 21 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG beträffande harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter
Förslag till rådets beslut om tillstånd för Republiken Litauen att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 21 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG beträffande harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter
/* KOM/2005/0704 slutlig */
Förslag till Rådets beslut om tillstånd för Republiken Litauen att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 21 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG beträffande harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter /* KOM/2005/0704 slutlig */
[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 10.1.2006 KOM(2005) 704 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om tillstånd för Republiken Litauen att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 21 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG beträffande harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter (framlagt av kommissionen) MOTIVERING BAKGRUND | 110 | Motiv och syfte Enligt artikel 27.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund får rådet enhälligt på förslag av kommissionen bemyndiga en medlemsstat att genomföra särskilda åtgärder som avviker från bestämmelserna i direktivet för att förenkla skatteuttaget eller för att hindra vissa typer av skatteflykt eller skatteundandragande. Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionens generalsekretariat den 28 juni 2005 ansökte Litauen om tillstånd för att införa åtgärder som avviker från artikel 21 i direktiv 77/388/EEG. I enlighet med artikel 27.2 i direktiv 77/388/EEG har kommissionen underrättat övriga medlemsstater om Litauens ansökan genom en skrivelse av den 22 augusti 2005. Genom en skrivelse av den 23 augusti 2005 underrättade kommissionen Litauen om att den hade alla uppgifter som den ansåg sig behöva för att kunna behandla ärendet. | 120 | Allmän bakgrund I artikel 21.1 i direktiv 77/388/EEG, i dess lydelse enligt artikel 28g i det direktivet, föreskrivs det att mervärdesskatten enligt det inhemska systemet i de flesta fall skall betalas av den skattskyldiga person som levererar varor eller tillhandahåller tjänster. Den litauiska regeringen skulle vilja tillämpa ett förfarande med omvänd skattskyldighet, varvid den skattskyldiga person som mottar leveranser av varor eller tillhandahålles tjänster blir betalningsskyldig för mervärdesskatten i följande situationer: – Leveranser av varor från och tillhandahållande tjänster av en beskattningsbar person som befinner sig i ett insolvensförfarande eller ett omstruktureringsförfarande under rättslig tillsyn. – Leveranser av timmer från en beskattningsbar person. – Leveranser från en beskattningsbar person av avfall och skrot av järn eller stål, avfall och annat material för återvinning bestående av järn och andra metaller. – Tillhandahållande av byggnadsarbete av en underleverantör till antingen en huvudentreprenör, en annan underleverantör eller ett företag som utför sitt eget byggnadsarbete. När det gäller leveranser av varor från och tillhandahållande av tjänster av en beskattningsbar person som befinner sig i ett insolvensförfarande eller ett omstruktureringsförfarande under rättslig tillsyn har sådana personer ofta inte möjlighet eller för avsikt att betala in den mervärdesskatt som de tagit emot för sina leveranser eller tillhandahållanden till de berörda myndigheterna. Däremot kan köparen, som oftast är en pålitlig handelsidkare, ändå dra av mervärdesskatten. Timmersektorn i Litauen utgör ett område där det råder stor risk för skattefusk och skatteundandragande. Sektorn omfattar ett stort antal handelsidkare, ofta mindre återförsäljare och mellanhänder, som många gånger försvinner utan att ha betalat in den skatt som de tagit ut av sina kunder. Den litauiska regeringen anser därför att det är viktigt att undantaget kan tillämpas på alla stadier i timmerhandeln mellan beskattningsbara personer. En liknade situation återfinns i avfallssektorn, där handelsidkare som är verksamma inom insamling, sortering och grovbearbetning av avfall ofta är omöjliga att spåra. Denna typ av problem noteras även i byggnadssektorn, särskilt inom de områden där byggnadsarbetet utförs av underleverantörer som sedan underlåter att betala skatten. Den föreliggande ansökan kommer i princip att beviljas till och med den 31 december 2009. Hänsyn bör dock tas till att kommissionen den 16 mars 2005 lade fram ett förslag till ett direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG när det gäller vissa åtgärder för att förenkla uppbörden av mervärdesskatt och för att förhindra skattefusk eller skatteundandragande samt om upphävande av vissa beslut om tillstånd till avvikelser (rationalisering av avvikelser enligt artikel 27). Detta förslag innebär bland annat att förfarandet för omvänd betalningsskyldighet tillämpas i vissa situationer. För de delar i undantaget som kommer att omfattas av denna rationalisering kommer undantaget att upphöra att gälla från och med att det direktivet träder i kraft. | 130 | Gällande bestämmelser Andra medlemsstater har beviljats liknande undantag enligt artikel 21 i direktiv 77/388/EEG. | 141 | Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Ej tillämpligt. | SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS | Samråd med berörda parter | 219 | Ej tillämpligt. | Extern experthjälp | 229 | Någon extern experthjälp har inte behövts. | 230 | Konsekvensanalys Syftet med förslaget till beslut är att förenkla förfarandet för skatteuttag och att hindra vissa typer av mervärdesskattefusk eller undandragande av mervärdesskatt och har därför en potentiellt positiv ekonomisk inverkan. Det rör sig under alla omständigheter om en begränsad inverkan, eftersom undantaget har begränsad räckvidd. | RÄTTSLIGA ASPEKTER | 305 | Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Tillstånd för Litauen att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 21 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG när det gäller att använda förfarandet för omvänd betalningsskyldighet i samband med insolvensförfaranden, omstruktureringar under rättslig tillsyn, timmerleveranser, vissa avfallsleveranser och visst tillhandahållande av byggnadsarbete. | 310 | Rättslig grund Artikel 27.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund. | 329 | Subsidiaritetsprincipen Förslaget avser ett område där gemenskapen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. | Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: | 331 | Detta beslut avser ett tillstånd som beviljats en medlemsstat på dess egen begäran och utgör därför inte en förpliktelse. | 332 | Med hänsyn till undantagets begränsade omfattning står den särskilda åtgärden i proportion till syftet. | Val av regleringsform | 341 | Föreslagen regleringsform: annan. | 342 | Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Enligt artikel 27 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter är endast ett beslut av rådet möjligt. | BUDGETKONSEKVENSER | 409 | Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. | ÖVRIGA UPPLYSNINGAR | Översyn/ändring/tidsbegränsning | 533 | Förslaget innehåller en bestämmelse om tidsbegränsning. | 1. Förslag till RÅDETS BESLUT om tillstånd för Republiken Litauen att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 21 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG beträffande harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter : (Endast den litauiska texten är giltig) EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund[1], särskilt artikel 27, med beaktande av kommissionens förslag, och av följande skäl: 2. Enligt artikel 27.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG får rådet enhälligt på förslag av kommissionen bemyndiga en medlemsstat att genomföra särskilda åtgärder som avviker från bestämmelserna i det direktivet för att förenkla skatteuttaget eller för att hindra vissa typer av skatteflykt (nedan kallat ”skattefusk”) eller skatteundandragande. 3. Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionens generalsekretariat den 28 juni 2005 begärde Litauen tillstånd att få införa åtgärder som avviker från artikel 21 i direktiv 77/388/EEG. 4. I enlighet med artikel 27.2 i direktiv 77/388/EEG har kommissionen underrättat övriga medlemsstater om Litauens ansökan i en skrivelse av den 22 augusti 2005. Genom en skrivelse av den 23 augusti 2005 underrättade kommissionen Litauen om att den hade alla uppgifter som den ansåg sig behöva för att kunna behandla ärendet. 5. I artikel 21.1 i direktiv 77/388/EEG, i dess lydelse enligt artikel 28g i det direktivet, föreskrivs det att mervärdesskatten enligt det inhemska systemet i de flesta fall skall betalas av den skattskyldiga (nedan kallat ”beskattningsbara”) person som levererar varor eller tillhandahåller tjänster. 6. Syftet med det undantag som Litauen har ansökt om är att under vissa villkor göra mottagaren betalningsskyldig för den mervärdesskatt som skall tas ut på varor och tjänster i samband med insolvensförfaranden eller omstruktureringsförfaranden under rättslig tillsyn, timmertransaktioner, leveranser av avfall bestående av järn och andra metaller samt byggnadsarbete. 7. Beskattningsbara personer som befinner sig i ett insolvensförfarande eller ett omstruktureringsförfarande under rättslig tillsyn hindras ofta av finansiella svårigheter från att betala den mervärdesskatt som de fakturerar på leveranser av varor och tillhandahållande av tjänster. Mottagaren kan dra av mervärdesskatten trots att denna inte har betalats av leverantören. 8. Det uppstår problem på timmermarknaden i Litauen på grund av marknadens och de berörda företagens särskilda karaktär. Marknaden domineras av små lokala företag, ofta återförsäljare och mellanhänder, som har visat sig vara svåra för skattemyndigheterna att kontrollera. Den vanligaste formen av skattefusk innebär att ett företag utfärdar fakturor för varor eller tjänster som berättigar kunden till skatteavdrag och därefter försvinner utan att betala skatten. 9. Litauens avfallsåtervinningssektor för järn och andra metaller har liknande problem med att fakturerad mervärdesskatt inte betalas. 10. Liknande problem påträffas även i den litauiska byggnadssektorn, särskilt när det gäller mervärdesskatt som faktureras av underleverantörer som sedan försvinner. 11. Genom att ange mottagaren som betalningsskyldig för mervärdesskatt i de ovannämnda fallen, som har en negativ inverkan på de offentliga finanserna, medför undantaget att de svårigheter som förekommit kan undanröjas utan att det skattebelopp som skall betalas påverkas. Detta underlättar även skattemyndigheternas arbete med att förenkla skatteuttaget och hindra vissa typer av skattefusk eller skatteundandragande. 12. Åtgärden står i proportion till de eftersträvade målen eftersom avsikten inte är att den skall tillämpas generellt utan endast på särskilda verksamheter och sektorer där det förekommer avsevärda problem när det gäller skatteuttag, skattefusk eller skatteundandragande. 13. Andra medlemsstater har beviljats liknade undantag som har visat sig vara effektiva. 14. Tillståndet bör begränsas till den 31 december 2009, så att det mot bakgrund av de erfarenheter som dittills förvärvats kan utvärderas om undantaget fortfarande är berättigat. Den 16 mars 2005 lade dock kommissionen fram ett förslag till ett direktiv om rationalisering av vissa avvikelser enligt artikel 27 i direktiv 77/388/EEG[2]. Det är därför nödvändigt att begränsa tillämpningsperioden för de delar av detta beslut som omfattas av förslaget fram till att det direktivet får verkan. 15. Undantaget har ingen negativ inverkan på den del av Europeiska gemenskapernas egna medel som härrör från mervärdesskatt. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Genom undantag från artikel 21.1 a i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG, i dess lydelse enligt artikel 28g i det direktivet, ges Litauen härmed tillstånd att föreskriva att den beskattningsbara person som mottar sådana leveranser av varor eller tillhandahållandes sådana tjänster som anges i artikel 2 skall vara betalningsskyldig för mervärdesskatten. Artikel 2 Mottagaren av varor och tjänster får anges som betalningsskyldig för mervärdesskatt i följande fall: 16. Leveranser av varor från och tillhandahållande tjänster av en beskattningsbar person som befinner sig i ett insolvensförfarande eller ett omstruktureringsförfarande under rättslig tillsyn. 17. Timmerleveranser. 18. Leveranser av avfall och skrot av järn eller stål, avfall och annat material för återvinning bestående av järn och andra metaller. 19. Tillhandahållande av byggnadsarbete av en underleverantör till antingen en huvudentreprenör, en annan underleverantör eller ett företag som utför sitt eget byggnadsarbete. Artikel 3 Det tillstånd som beviljas genom artikel 1 skall upphöra att gälla den 31 december 2009. Punkt 1, 3 respektive 4 i artikel 2 skall dock upphöra att gälla den dag då ett direktiv om rationalisering av avvikelser med stöd av artikel 27 i direktiv 77/388/EEG som inbegriper en särskild ordning för tillämpning av mervärdesskatt i respektive berörd sektor träder i kraft, förutsatt att det datumet infaller före den 31 december 2009. Artikel 4 Detta beslut riktar sig till Republiken Litauen. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande [1] EGT L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/66/EG (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35). [2] EUT C 125, 24.5.2005, s. 12. KOM(2005) 89.