52003XG0607(01)

Rådets slutsatser

av den 5 maj 2003

om referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa inom allmän utbildning och yrkesutbildning (referensvärden)

(2003/C 134/02)

RÅDET

beaktar följande:

1. Uttalandet från Europeiska rådet i Lissabon att de europeiska utbildningssystemen måste anpassas både till kunskapssamhällets krav och behovet av att öka sysselsättningsnivån och förbättra sysselsättningens kvalitet.

2. Mandatet från Europeiska rådet i Lissabon till rådet (utbildning) "att allmänt dryfta konkreta framtida mål för utbildningssystemen med fokusering på gemensamma intressen och prioriteringar och respekt för den nationella mångfalden i syfte att bidra till Luxemburgprocessen och Cardiffprocessen och för att lägga fram en mer omfattande rapport inför Europeiska rådet under våren 2001" (Ordförandeskapets slutsatser, nr 27).

3. Rapporten om konkreta framtidsmål för utbildningssystemen(1), som inbegrep tre konkreta strategiska mål och tretton delmål, samt det detaljerade arbetsprogram(2) som godkändes av Europeiska rådet i Barcelona den 15-16 mars 2002.

4. Europeiska rådet av den 20 och 21 mars 2003 som uppmanade till "användning av riktmärken för att fastställa de bästa metoderna och säkerställa en effektiv och verkningsfull investering i mänskliga resurser".

5. Den öppna samordningsmetoden, som beskrivs i slutsatserna från Europeiska rådet i Lissabon som ett sätt "att sprida bra lösningar och nå större fokusering på EU:s viktigare mål". Den öppna samordningsmetoden skall genomföras med hjälp av indikatorer och referensvärden samt utbyte av erfarenheter, inbördes utvärdering och spridning av goda metoder.

6. Kommissionens meddelande "Europeiska riktmärken inom allmän och yrkesinriktad utbildning: uppföljning av Europeiska rådets möte i Lissabon" (KOM(2002) 629).

RÅDET BEKRÄFTAR FÖLJANDE:

I den rapport som skall lämnas till Europeiska rådets möte våren 2004 bör man

- betona behovet av samordnade och kontinuerliga insatser för att följa upp Lissabonmålen och göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi,

- erkänna den centrala roll som indikatorer och referensnivåer har för att ange riktningen och mäta framstegen mot de tretton målen i rapporten,

- föreslå en första förteckning på indikatorer och referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa som skall tillämpas för att kontrollera framstegen mot Lissabonmålen på den allmänna utbildningens och yrkesutbildningens område.

RÅDET BETONAR FÖLJANDE:

I samband med Lissabonstrategin har rådet enats om att man, samtidigt som utgångsläget för individuella medlemsstater beaktas, skall fastställa ett antal referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa, som kommer att användas som ett av instrumenten för kontroll av genomförandet av "Detaljerat arbetsprogram för uppföljningen av målen för utbildningssystemen i Europa". Referensnivåerna för genomsnittliga resultat i Europa(3)

- bör grunda sig på jämförbara uppgifter,

- skall inte fastställa nationella mål,

- skall inte föreskriva beslut som skall fattas av nationella regeringar, medan däremot nationella insatser som grundar sig på nationella prioriteringar kommer att bidra till att målen nås.

Unga som lämnar skolan i förtid

Det krävs ett visst minimum av kunskaper för en person skall kunna delta i dagens kunskapsbaserade samhälle. De som inte har tillräcklig utbildning har följaktligen sämre möjligheter att verkligen delta i ett livslångt lärande och riskerar att ställas utanför i dagens alltmer konkurrensinriktade samhällen. För att säkerställa full sysselsättning och öka den sociala sammanhållningen är det därför väsentligt att minska antalet unga som lämnar skolan i förtid.

- Därför bör senast år 2010 den genomsnittliga procentandelen unga i Europa som lämnar skolan i förtid(4) uppgå till högst 10 %.

Matematik, naturvetenskap och teknik

Europeiska unionen behöver få fram tillräckligt många specialister på det naturvetenskapliga området om den skall kunna bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi. Behovet av fler specialister på det naturvetenskapliga området understryks i slutsatserna från Europeiska rådet i Barcelona (2002) "om att de totala utgifterna för FoU i unionen bör höjas så att de senast 2010 närmar sig 3 % av BNP".

En balanserad fördelning av kvinnor och män är en särskilt viktig målsättning på detta område. Relativt sett färre kvinnor än män väljer att avlägga examina i matematik, naturvetenskap och teknik och ännu färre kvinnor väljer en forskarkarriär.

- Därför bör antalet personer med akademisk examen i matematik, naturvetenskap och teknik(5) inom Europeiska unionen ha ökat med minst 15 % senast år 2010 samtidigt som den bristande balansen mellan kvinnor och män bör ha minskat.

Genomgången gymnasieutbildning

Genomgången gymnasieutbildning är av allt större betydelse, inte bara för ett framgångsrikt inträde på arbetsmarknaden utan även för att ge de studerande tillgång till de tillfällen till inlärning och praktik som en högre utbildning kan erbjuda. En framgångsrik integration i det kunskapsbaserade samhället förutsätter de grundläggande kunskaper och färdigheter som en gymnasieutbildning ger.

- Därför bör senast år 2010 åtminstone 85 % av 22-åringarna i Europeiska unionen ha genomgått gymnasieutbildning(6).

Grundläggande färdigheter

Alla människor behöver vissa grundläggande kunskaper, färdigheter och uppfattningar för sysselsättning, integration, vidareutbildning samt självförverkligande och personlig utveckling.

- Därför bör, senast år 2010, procentandelen 15-åringar i Europeiska unionen som har bristande läskunnighet ha minskat med minst 20 % jämfört med år 2000(7).

Livslångt lärande

I ett kunskapssamhälle måste den enskilde uppdatera och komplettera sina kunskaper, kompetenser och färdigheter under hela livet för att få bästa möjliga personliga utveckling samt för att upprätthålla och förbättra sin ställning på arbetsmarknaden.

- Därför bör, senast år 2010, den genomsnittliga nivån för livslångt lärande i Europeiska unionen vara minst 12,5 % av den vuxna arbetsföra befolkningen (åldersgruppen 25-64 år)(8).

Investeringar i mänskliga resurser

Investeringar i utbildning ger avkastning på lång sikt samt både indirekt och direkt utbyte, och de flesta regeringar anser att dessa investeringar har en gynnsam inverkan på flera viktiga politikområden, t.ex. social sammanhållning, internationell konkurrens och hållbar tillväxt.

Europeiska rådets möte i Lissabon menade att "investeringar per capita i mänskliga resurser bör väsentligt ökas år för år". I meddelandet "Effektiva utbildningsinvesteringar: en nödvändighet för EU" tar Europeiska kommissionen upp ett antal frågor som är viktiga för effektiva investeringar i allmän utbildning och yrkesutbildning och som bör analyseras i detalj. Rådet avvaktar resultatet av detta pågående arbete innan man fattar beslut om vidare insatser.

(1) Rapport från rådet (utbildning) till Europeiska rådet, antagen av rådet (utbildning) den 12 februari 2001.

(2) "Detaljerat arbetsprogram för uppföljningen av målen för utbildningssystemen i Europa", gemensamt antagen av rådet och kommissionen den 14 februari 2002 (EGT C 142, 14.6.2002).

(3) Gäller EU-länder och anslutande länder.

(4) Andel av befolkningen i åldrarna mellan 18 och 24 år med enbart grundskoleutbildning eller lägre, som inte genomgår allmän utbildning eller yrkesutbildning (strukturell indikator) - Källa: Eurostats arbetskraftsundersökning.

(5) Totalt antal universitetsexamina (ISCED-nivåer 5 och 6) i matematik, naturvetenskapliga och tekniska ämnen - Källa: Gemensamt frågeformulär för Unesco/OECD/Eurostat.

(6) Procentandel 22-åringar som med framgång fullgjort minst gymnasieutbildning (ISCED 3) - Källa: Eurostats arbetskraftsundersökning.

(7) Läskunnighetsnivå 1 och lägre - Källa: PISA (OECD 2000).

(8) Procentandel av befolkningen i åldrarna 25-64 år som deltar i allmän utbildning och yrkesutbildning under de fyra veckor som föregick undersökningen - Källa: Eurostats arbetskraftsundersökning. En arbetsgrupp från Eurostat arbetar för närvarande med en ny undersökning om vuxenutbildning, som torde ge ett bättre mått på deltagande.