EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 42020Y1201(01)
Resolution of the Council and of the Representatives of the Governments of the Member States meeting within the Council on the Framework for establishing a European Youth Work Agenda 2020/C 415/01
Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramen för inrättandet av en europeisk agenda för ungdomsarbete 2020/C 415/01
Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramen för inrättandet av en europeisk agenda för ungdomsarbete 2020/C 415/01
EUT C 415, 1.12.2020, p. 1–8
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
1.12.2020 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 415/1 |
Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramen för inrättandet av en europeisk agenda för ungdomsarbete
(2020/C 415/01)
RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,
SOM KONSTATERAR ATT
1. |
ungdomsarbete är en bred term som omfattar en rad olika aktiviteter av social, kulturell, utbildningsmässig, miljömässig och/eller politisk natur av, med och för ungdomar, i grupper eller enskilt; ungdomsarbete tillhandahålls av ungdomsarbetare som är avlönade eller volontärer och är baserat på icke-formella och informella inlärningsprocesser med inriktning på ungdomar och frivilligt deltagande; ungdomsarbete är en typisk social praxis som innebär att man arbetar med unga i de samhällen där de lever och därigenom främjar deras aktiva deltagande och inkludering i dessa samhällen samt i beslutsfattande (1), |
2. |
trots att det finns en gemensam förståelse av ungdomsarbetets primära funktion tar det sig mycket olika uttryck i EU:s medlemsstater, definieras och beskrivs på olika sätt och förknippas med olika uppfattningar, traditioner, aktörer och förfaranden; det utövas under olika former och i olika omgivningar (2); ungdomsarbete har en viktig funktion i ungdomars personliga och sociala utveckling, deras deltagande i samhället och de övergångsperioder de går igenom; det är avsett för alla ungdomar, även för dem som är mindre engagerade i samhället och/eller har färre möjligheter och/eller som inte till fullo kan delta politiskt och socialt på grund av ofördelaktiga enskilda eller strukturella omständigheter (3) eller enskild eller strukturell diskriminering, |
3. |
ungdomar deltar på frivillig basis, organiserat eller i en form som de själva organiserat, i ungdomsorganisationer, föreningar för ungdomar, ungdomsinitiativ eller andra öppna former, och bidrar på så sätt till samhällsutvecklingen på alla nivåer; ungdomsarbetet har en central funktion som grundbult i detta engagemang; det är ett sätt att nå ut till små och svårtillgängliga samhällen och främja dialog med ungdomar genom en form som är öppen och tillgänglig för alla, |
4. |
ungdomsarbete ger ungdomar möjlighet att lära sig mer om och uppleva universella värden såsom mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan könen, demokrati, fred, pluralism, mångfald, delaktighet, solidaritet, tolerans och rättvisa, |
5. |
ungdomsarbete är ett område i egen rätt och en betydelsefull icke-formell och informell socialiseringsmiljö och det utförs av en omfattande praktikgemenskap för ungdomsarbete (4); ungdomsarbete är inriktat på ungdomars enskilda behov och krav med direkt fokus på de utmaningar de ställs inför i dagens samhälle; ett väsentligt inslag i ungdomsarbetet är upprättandet av säkra, tillgängliga, öppna och autonomt styrda utrymmen i samhället och av inlärningsmiljöer där ungdomar kan få stöd och nya erfarenheter; att ungdomar deltar i utformningen och tillhandahållandet av ungdomsarbete är avgörande för att det ska finnas garantier för att organisationer, program och verksamheter lyssnar på och är relevanta för deras behov och ambitioner, |
6. |
ungdomsarbete underlättar inlärning och engagemang bland ungdomar och främjar därmed demokratisk medvetenhet och aktivt europeiskt medborgarskap, |
7. |
vid det andra europeiska konventet om ungdomsarbete som hölls 2015 arbetade aktörerna för att nå en gemensam europeisk överenskommelse om ungdomsarbete och för att beskriva dess viktigaste funktioner för ungdomar: att skapa utrymmen för ungdomar och tillhandahålla bryggor i deras liv, |
SOM FRAMHÅLLER ATT
8. |
ungdomsarbete under de senaste decennierna har blivit ett specifikt fält för arbete som genomförs av, med och för ungdomar på europeisk nivå; i vissa medlemsstater är ungdomsarbete redan ett väletablerat område; för att dess potential ska kunna utnyttjas till fullo behöver dock kapaciteten vidareutvecklas, |
9. |
praktikgemenskapen för ungdomsarbete har drivit utvecklingen framåt i många avseenden på detta område under senare år; ett stort antal aktörer som arbetar med att tillgodose specifika behov på området för ungdomsarbete har bidragit därtill; utvecklingen återspeglar den stora mångfalden på området och de olika ungdomsarbetstraditionerna i de enskilda medlemsstaterna, |
10. |
ungdomsarbetet i Europa står fortfarande inför en rad utmaningar:
|
11. |
såväl i EU:s ungdomsstrategi (2019–2027) som i Europarådets strategi för ungdomssektorn 2030 efterlyses utarbetandet av en europeisk agenda för ungdomsarbete; i EU:s ungdomsstrategi uppmanas till försök att hitta ytterligare synergier med det arbete som Europarådet utför på området; därmed skulle ömsesidigt samarbete kunna främjas och synergier skapas mellan EU och Europarådet för en vidareutveckling av metoder och strategier för ungdomsarbete, |
ENAS OM FÖLJANDE STRATEGISKA RAM SOM DEN EUROPEISKA AGENDAN FÖR UNGDOMSARBETE
12. |
den europeiska agendan för ungdomsarbete (nedan kallad agendan) är en strategisk ram för att stärka och utveckla kvalitet och innovation inom och erkännande av ungdomsarbete; den innebär en riktad strategi för en vidareutveckling av kunskapsbaserat ungdomsarbete i Europa och en sammankoppling av politiska beslut med det praktiska genomförandet av dessa beslut; agendan kännetecknas av samordnat samarbete mellan aktörer på ungdomsarbetets olika nivåer och olika områden och den syftar också till att stärka ungdomsarbetet som ett specifikt arbetsområde som kan fungera på samma villkor som andra policyområden, |
13. |
agendan innefattar följande delar:
|
HAR SOM MÅLSÄTTNING ATT
14. |
främja den fortsatta utvecklingen och förstärkningen av kvalitet och innovation i och erkännandet av ungdomsarbetet och, i partnerskap med praktikgemenskapen för ungdomsarbete, förbättra den ram inom vilken det bedrivs, på alla nivåer, bland annat genom att ta stöd av sektorsövergripande samarbete och evidensbaserade strategier, |
15. |
ägna särskild uppmärksamhet åt genomförandet av agendan som en del av EU:s ungdomsstrategi och, där så är möjligt, till fullo integrera strategierna för ungdomsarbete på alla nivåer av ungdomspolitiken och tillhörande strategier (nationella, regionala och lokala) i medlemsstaterna, |
16. |
säkerställa att det finns hållbara strukturer och att lämpliga resurser för ungdomsarbete av hög kvalitet är tillgängliga, så att alla ungdomar kan få positiva erfarenheter av de åtgärder som vidtas på detta område, eller själva utforma dessa åtgärder, med särskilt fokus på insatser på lokal nivå och i avlägsna områden och gles- och landsbygdsområden där det finns färre möjligheter till ungdomsarbete, |
17. |
förstärka och utvidga de gemensamma principerna för ungdomsarbete inom praktikgemenskapen för ungdomsarbete genom att öka kunskaperna och medvetenheten om utvecklingen på området för ungdomsarbete i Europa, genom att främja regelbundet samarbete och utbyte och gemensam praxis, samtidigt som skillnaderna mellan ungdomsarbetets olika nivåer och områden beaktas, |
18. |
öka förståelsen för de begrepp, metoder och verktyg som används för utbildning på ungdomsarbetsområdet, vidareutveckla kompetensbaserade ramar för formell och icke-formell utbildning på detta område, i tillämpliga fall, och ge de olika aktörer som deltar i ungdomsarbete högkvalitativ utbildning, vägledning och högkvalitativt stöd i tillräcklig omfattning, |
19. |
regelbundet övervaka och utvärdera läget samt utvecklingen och utmaningarna när det gäller ungdomsarbete, analysera ungdomars behov och utvecklingstendenser som är relevanta för ungdomsarbete, involvera ungdomar i utarbetandet av strategier och uppmuntra praktikgemenskapen för ungdomsarbete i samarbete med andra berörda sektorer att reagera på denna utveckling och fortsätta att utarbeta egna arbetsmetoder i enlighet med detta, |
20. |
när så är lämpligt vidareutveckla strategier och insatser som möjliggör erkännande och validering av icke-formellt och informellt lärande på området för ungdomsarbete samt erkännande av ungdomsarbetets bidrag när det gäller att ge ungdomar egenmakt, |
21. |
stärka ungdomsarbetets förmåga att ge ungdomar kraft att bidra till inkluderande, hållbara, demokratiska, pluralistiska och fredliga samhällen, |
22. |
öka möjligheterna till gränsöverskridande samverkan och utbyte mellan ungdomar med olika kulturell och socioekonomisk bakgrund och till interkulturellt utbyte inom medlemsstaterna, så att detta blir standardpraxis inom ungdomsarbetet, och underlätta inrättandet av fler strategiska projekt för samarbete inom ungdomsarbete i hela Europa, |
23. |
mot bakgrund av erfarenheterna från covid-19-pandemin och inför eventuella framtida kriser säkerställa, på alla nivåer, att de olika anläggningar och strukturer som används i ungdomsarbetet finns kvar och fortsätter att fungera, genom att utveckla krissäkra mekanismer och resurser, inbegripet digital teknik, och säkerställa att anläggningar och strukturer kan anpassas till den nuvarande situationen och liknande situationer som kan uppstå i framtiden, |
24. |
stärka samarbetet mellan såväl medlemsstaterna och Europarådet som mellan institutionerna för att stödja utvecklingen av ungdomsarbete av hög kvalitet i hela Europa, |
UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT, I ENLIGHET MED SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PÅ LÄMPLIGA NIVÅER, MED VEDERBÖRLIG HÄNSYN TILL SÄRSKILDA NATIONELLA OMSTÄNDIGHETER, GÖRA FÖLJANDE:
25. |
integrera ungdomsarbetet i befintliga och framtida strategier för ungdomsarbete och genomförandet av dessa på alla administrativa nivåer i syfte att underlätta större innovation, förbättra kvaliteten och öka erkännandet av området, med särskild betoning på insatser på lokal nivå när det gäller utformningen och utvecklingen av agendan, |
26. |
fastställa teman och insatsområden för vidareutvecklingen av ungdomsarbetet på lokal, regional och nationell nivå, i enlighet med agendans gemensamma mål, som bör utarbetas och genomföras inom ramen för EU:s ungdomsstrategi och i samarbete med praktikgemenskapen för ungdomsarbete; denna process bör vara så riktad som möjligt och bör, när så är lämpligt, integreras i befintliga strategier, |
27. |
informera alla berörda aktörer på nationell, regional och lokal nivå inom praktikgemenskapen för ungdomsarbete om agendan och dess genomförande och säkerställa att det finns en lämplig dialog med och mellan dem, |
UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT, INOM SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDEN, PÅ LÄMPLIG NIVÅ OCH MED VEDERBÖRLIG HÄNSYN TILL SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
28. |
främja ungdomsarbetets europeiska dimension genom gränsöverskridande och transnationellt utbyte, samarbete, interkulturell inlärning och peer learning, |
29. |
underlätta genomförandet och vidareutvecklingen av agendan genom att utnyttja befintliga strukturer och instrument och, i när så är lämpligt, genom att identifiera eller fastställa nya stödstrukturer, verktyg, partnerskap och andra lämpliga metoder för samarbete på de olika nivåerna, |
30. |
försöka säkerställa att agendan i största möjliga utsträckning utformas av praktikgemenskapen för ungdomsarbete och tillgängliggöra information, möjligheter och utrymmen för att underlätta dess deltagande; i detta avseende bör särskild uppmärksamhet riktas mot ungdomar och ungdomsarbetare, |
31. |
planera ett europeiskt konvent om ungdomsarbete i princip vart femte år, som ska fungera som ett forum för vidareutveckling av agendan, överväga att bjuda in Europarådets medlemsstater som en del av EU:s grannskapspolitik samt utforska möjliga sätt att stödja utarbetandet och genomförandet av agendan genom programmen Erasmus+ Ungdom och Europeiska solidaritetskåren, |
32. |
inrätta ett öppet och rådgivande nätverk för ungdomsarbetsutveckling i Europa med relevanta strukturer som bidrar effektivt till ungdomsarbetets utveckling genom att främja innovativa strategier, stödja utvecklingen och samarbetet med och mellan olika aktörer inom och utanför praktikgemenskapen för ungdomsarbete, tillhandahålla stöd och sprida information om de olika tematiska prioriteringarna, strategierna, nätverken och målgrupperna; i detta avseende bör nätverket också stödjas genom rådgivning och sakkunskap från andra sektorer; nätverket bör försöka involvera nya aktörer i sitt utvecklingsarbete, |
33. |
undersöka möjligheterna för EU:s finaniseringsprogram, såsom Erasmus+ Ungdom och Europeiska solidaritetskåren, att när så är lämpligt, aktivt bidra till genomförandet av agendan med hjälp av programmens olika finansieringsinstrument, |
34. |
främja aktivt, kritiskt medborgarskap och demokratisk medvetenhet samt uppskattningen av mångfald bland alla ungdomar såsom permanenta och grundläggande delar av ungdomsarbetet, bland annat genom att främja kompetensuppbyggnad genom utbildning av ungdomsarbetare, ge alla ungdomar, utan diskriminering, möjlighet att agera på eget initiativ, utveckla den egna förmågan och utöva ett gott inflytande, |
35. |
övervaka och utvärdera genomförandet av agendan; i detta syfte bör EU:s ungdomsrapport innehålla ett särskilt kapitel om utarbetandet av strukturer, stödverktyg och partnerskap för ungdomsarbete och andra lämpliga samarbetsmetoder i medlemsstaterna och på EU-nivå, |
UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT
36. |
säkerställa att agendan är stadfäst i genomförandet av EU:s ungdomsstrategi, inbegripet de europeiska ungdomsmålen, och öka dess synlighet genom användningen av de instrument och verktyg för styrning som föreskrivs i EU:s ungdomsstrategi för agendans genomförande samt övervaka, utvärdera, sprida och tillvarata resultaten av den, |
37. |
säkerställa synergier med andra internationella organisationer och förstärka det befintliga partnerskapet med Europarådet när agendan genomförs genom kompletterande och samordnade insatser; partnerskapet mellan EU och Europarådet på ungdomsområdet kan få en central funktion när det gäller att säkerställa synergier och underlätta dialog för ungdomsarbetare, |
38. |
överväga att utveckla en öppen och flerspråkig europeisk digital plattform för ungdomsarbete i nära samarbete med praktikgemenskapen för ungdomsarbete för utbyte av information, kunskap och bästa praxis och deltagande i samarbete och peer learning och på så sätt underlätta utvecklingen och genomförandet av agendan, när så är lämpligt också dess yttre dimension; en expertgrupp med företrädare för praktikgemenskapen för ungdomsarbete kan ledsaga och ge råd om processen för inrättande och genomförande av plattformen, |
39. |
stärka kunskapsuppbyggande och evidensbaserade strategier inom ungdomsarbetet i Europa genom att underlätta expertutbyten och vetenskaplig och praktiskt underbyggd forskning om effekterna av de principer, den utveckling och de begrepp, verksamheter och metoder som tillämpas på fältet, särskilt genom att involvera unga forskare och bygga upp en samlad sakkunskap inom ungdomsarbetsorganisationerna. |
(1) Beskrivning hämtad från rekommendationen från Europarådets ministerkommitté CM/Rec (2017)4 till medlemsstaterna om ungdomsarbete.
(2) Till exempel i ungdomscenter, ungdomsprojekt, uppsökande ungdomsarbete/fältarbete, informella ungdomsgrupper, ungdomsläger/ungdomskolonier, information för ungdomar, ungdomsorganisationer och ungdomsrörelser enligt vad som anges i expertgruppens slutrapport om hur ungdomsarbete bidrar till att lösa de problem som ungdomar ställs inför, särskilt i övergången från utbildning till arbete.
(3) Ofördelaktiga omständigheter av strukturell natur är, till skillnad från enskilda sådana, omständigheter som inte är kopplade till personerna i sig utan till de regelverk de omfattas av och deras grundläggande levnadsförhållanden.
(4) Se definition i bilaga II.
(5) Det tredje europeiska konventet om ungdomsarbete, ett digitalt evenemang sänt från Bonn, utgör inledningen till genomförandeprocessen för agendans genomförande.
BILAGA I
Hänvisningar
Vid antagandet av denna resolution hänvisar rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, till följande dokument:
Rådsdokument
— |
Rådets resolution om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet: Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 (EUT C 456, 18.12.2018, s. 1). |
— |
Rådets slutsatser om digitalt ungdomsarbete (EUT C 414, 10.12.2019, s. 2). |
— |
Rådets slutsatser om smart ungdomsarbete (EUT C 418, 7.12.2017, s. 2). |
— |
Rådets slutsatser om utbildning av ungdomsarbetare (EUT C 412, 9.12.2019, s. 12). |
— |
Rådets slutsatser om förbättrade möjligheter för ungdomar i gles- och landsbygdsområden och avlägsna områden (EUT C 193, 9.6.2020, s. 3). |
— |
Rådets resolution om ungdomsarbete (EUT C 327, 4.12.2010, s. 1). |
— |
Rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande (EUT C 398, 22.12.2012, s. 1). |
— |
Rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen (EUT C 195, 7.6.2018, s. 1). |
Dokument från Europeiska kommissionen
— |
Studie om ungdomsarbete och entreprenörsutbildning (inte översatt till svenska). |
— |
Studie om värdet av ungdomsarbete inom EU – allmän rapport – fallstudier – landsrapporter (2014) (inte översatt till svenska). |
— |
Konsekvensbedömning av ungdomspasset.Young people’s personal development and employability and the recognition of youth work (2013) (inte översatt till svenska). |
Rapporter från expertgrupper om rådets samarbete på ungdomsområdet
— |
Rapport från expertgrupp: Developing digital youth work – Policy recommendations, training needs and good practice examples (2018) (inte översatt till svenska). |
— |
Rapport från expertgrupp: The contribution of youth work to preventing marginalisation and violent radicalisation (2017) (inte översatt till svenska). |
— |
Rapport från expertgrupp: The contribution of youth work to address the challenges young people are facing, in particular the transition from education to employment (2015) (inte översatt till svenska). |
— |
Rapport från expertgrupp: Quality Youth Work – A common framework for the further development of youth work (2015) (inte översatt till svenska). |
Dokument från Europarådet
— |
Rekommendation från Europarådets ministerkommitté CM/Rec (2017)4 till medlemsstaterna om ungdomsarbete. |
— |
Resolution från Europarådets ministerkommitté CM/Res (2020)2 om Europarådets strategi för ungdomssektorn 2030. |
Övrigt
— |
Förklaring från det andra europeiska ungdomskonventet (1). |
— |
Europeisk utbildningsstrategi på ungdomsområdet. Supporting the development of quality youth work in Europe through capacity building (2015) (2) (inte översatt till svenska). |
(1) https://pjp-eu.coe.int/documents/42128013/47262187/The+2nd+European+Youth+Work+Declaration_FINAL.pdf/cc602b1d-6efc-46d9-80ec-5ca57c35eb85
(2) https://ec.europa.eu/youth/sites/youth/files/eu-training-strategy-youth_en.pdf
BILAGA II
I denna resolution gäller följande definition:
Praktikgemenskap för ungdomsarbete (1)
På området för ungdomsarbete bör praktikgemenskapen för ungdomsarbete förstås som en grupp människor, yrkesverksamma eller icke yrkesverksamma, som delar samma intresse av att lösa en fråga, förbättra sina färdigheter och lära av andras erfarenheter.
Praktikgemenskapen för ungdomsarbete omfattar aktörer på alla nivåer från lokal nivå till EU-nivå, såsom
— |
ungdomsarbetare och ungdomsledare, |
— |
chefer inom ungdomsarbete, |
— |
projektledare, |
— |
ackrediterade och oberoende ungdomsarbetsorganisationer, |
— |
utbildare, |
— |
forskare |
— |
utbildare av ungdomsarbetare, |
— |
lokalsamhällen och kommuner, |
— |
nationella programkontor för Erasmus+ Ungdom och Europeiska solidaritetskåren, |
— |
ungdomsrepresentation och ungdomar och |
— |
beslutsfattare på ungdomsområdet. |
Alla aktörer inom praktikgemenskapen för ungdomsarbete har, var och en inom sitt kompetensområde, olika mandat, uppgift och kapacitet för ungdomsarbetets vidareutveckling.
(1) Termen praktikgemenskap är en teoretisk term som utvecklats av utbildningspsykologerna Jean Lave och Étienne Wenger.
BILAGA III
Infografik om den europeiska agendan för ungdomsarbete