Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32022R1172

    Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1172 av den 4 maj 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt tillämpningen och beräkningen av administrativa sanktioner för grundvillkor

    C/2022/2789

    EUT L 183, 8.7.2022, p. 12–22 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Legal status of the document In force: This act has been changed. Current consolidated version: 01/01/2023

    ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2022/1172/oj

    8.7.2022   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    L 183/12


    KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2022/1172

    av den 4 maj 2022

    om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt tillämpningen och beräkningen av administrativa sanktioner för grundvillkor

    EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

    med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (1), särskilt artiklarna 74, 85.7 och 105, och

    av följande skäl:

    (1)

    I förordning (EU) 2021/2116 fastställs de grundläggande reglerna för bland annat det integrerade administrations- och kontrollsystemet (det integrerade systemet) och för tillämpningen och beräkningen av administrativa sanktioner för grundvillkor. För att den nya rättsliga ramen ska fungera smidigt bör vissa regler antas för att komplettera reglerna i den förordningen på de berörda områdena.

    (2)

    Reglerna för det integrerade systemet och tillämpningen av sanktioner för grundvillkor bör säkerställa ett effektivt kontrollsystem för de regler som medlemsstaterna och stödmottagarna ska tillämpa inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, och bör därför fastställas i en delegerad akt. Dessa nya regler bör ersätta de relevanta bestämmelserna i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 (2).

    (3)

    Det bör särskilt fastställas regler för att komplettera vissa icke väsentliga delar av förordning (EU) 2021/2116 vad gäller funktionen hos det integrerade system som avses i artikel 65 i den förordningen, regler om de kvalitetsbedömningar som avses i artiklarna 68.3, 69.6 och 70.2 i den förordningen, regler om det identifieringssystem för jordbruksskiften som avses i artikel 68 i den förordningen och närmare bestämmelser om den tillämpning och beräkning av administrativa sanktioner för grundvillkor som avses i artikel 85 i den förordningen.

    (4)

    Identifieringssystemet för jordbruksskiften är avsett att tillhandhålla värdefull, heltäckande och tillförlitlig information som är relevant för rapportering om hur politiken presterat, bidra till ett effektivt genomförande av arealbaserade interventioner samt stödja stödmottagare när det gäller att lämna in korrekta stödansökningar. För att säkerställa att dessa mål uppnås krävs regler för att klargöra de tekniska krav som medlemsstaterna måste följa och hur den tillgängliga informationen ska struktureras och uppdateras.

    (5)

    För att göra det möjligt för medlemsstaterna att proaktivt identifiera eventuella brister i det integrerade systemet och vid behov vidta lämpliga avhjälpande åtgärder bör det fastställas regler om den årliga kvalitetsbedömningen av identifieringssystemet för jordbruksskiften, av det geospatiala ansökningssystemet och av arealövervakningssystemet. Erfarenheterna av kvalitetsbedömningen av identifieringssystemet för identifiering av jordbruksskiften i enlighet med delegerad förordning (EU) nr 640/2014 har visat att kommissionens utarbetande av teknisk vägledning har varit till särskilt stor hjälp. Sådan teknisk vägledning hjälper medlemsstaterna att tillämpa en anpassad metod för utförandet av bedömningarna. Med tanke på hur viktiga kvalitetsbedömningarna är för ett väl fungerande integrerat system som tillhandahåller tillförlitliga och kontrollerbara uppgifter i den årliga prestationsrapporteringen bör kommissionen på liknande sätt bistå medlemsstaterna vid utförandet av de kvalitetsbedömningar som föreskrivs enligt förordning (EU) 2021/2116.

    (6)

    Kvalitetsbedömningarna görs för att bedöma om det integrerade systemet uppfyller syftet att tillhandahålla tillförlitlig och heltäckande information som är relevant för den årliga prestationsrapporteringen, i enlighet med artikel 66.2 i förordning (EU) 2021/2116, särskilt i fråga om korrekt antal hektar för outputindikatorerna och korrekt andel arealer för resultatindikatorerna avseende arealbaserade interventioner. Detta kommer att kräva en kombination av relevanta resultat från kvalitetsbedömningen av arealövervakningssystemet och det geospatiala ansökningssystemet för att försöka undvika att överskatta denna effekt på grund av arealer där det både har skett mätfel och fattats felaktiga beslut om villkoren för stödberättigande. I detta syfte bör kontrollen av den deklarerade arealen vid kvalitetsbedömningen av det geospatiala ansökningssystemet grundas på samma urval av skiften som i kvalitetsbedömningen av arealövervakningssystemet.

    (7)

    Syftet med kvalitetsbedömningen av arealövervakningssystemet är dessutom att säkerställa att resultaten är jämförbara mellan medlemsstaterna, oaktat möjligheten att skjuta upp det fullständiga idrifttagandet av ett arealövervakningssystem. Denna kvalitetsbedömning bör därför omfatta alla arealbaserade interventioner och relevanta villkor för stödberättigande oavsett medlemsstatens beslut om att ha ett arealövervakningssystem helt taget i drift först från och med den 1 januari 2024, i enlighet med artikel 70.1 i förordning (EU) 2021/2116. Kvalitetsbedömningen av arealövervakningssystemet bör ge diagnostisk information, både på interventionsnivå och på nivån för villkoren för stödberättigande, som medlemsstaterna ska utgå ifrån för att vidta lämpliga avhjälpande åtgärder vid behov.

    (8)

    För tydlighetens skull och för att fastställa en harmoniserad grund för beräkning och tillämpning av administrativa sanktioner för grundvillkor är det nödvändigt att fastställa gemensamma definitioner och allmänna principer för bristande efterlevnad.

    (9)

    I förordning (EU) 2021/2116 föreskrivs att administrativa sanktioner för grundvillkor bör fastställas med beaktande av proportionalitetsprincipen. Minskningar och uteslutningar bör därför graderas med hänsyn till hur allvarlig den bristande efterlevnaden är och bör gå så långt som att stödmottagaren helt utesluts från samtliga utbetalningar och samtligt stöd enligt artikel 83.1 a, b och c i den förordningen vid avsiktlig bristande efterlevnad. För att skapa rättssäkerhet för stödmottagarna bör det fastställas en tidsfrist för tillämpningen av administrativa sanktioner.

    (10)

    I artikel 85.1 i förordning (EU) 2021/2116 föreskrivs att beräkningen av de administrativa sanktionerna för grundvillkor ska göras på grundval av de utbetalningar som har beviljats eller skulle ha beviljats den berörda stödmottagaren avseende stödansökningar som lämnats in eller kommer att lämnas in under det kalenderår då den bristande efterlevnaden inträffade. För att säkerställa kopplingen mellan jordbrukarens agerande och sanktionen, och för att garantera likabehandling av jordbrukarna, är det lämpligt att föreskriva att, om samma bristande efterlevnad inträffar fortlöpande under flera kalenderår, det tillämpas och beräknas en administrativ sanktion för varje kalenderår det kan fastställas att den bristande efterlevnaden har inträffat.

    (11)

    För att garantera att de administrativa sanktionerna kan tillämpas och påföras på ett effektivt sätt är det lämpligt att föreskriva att sanktionen tillämpas eller påförs genom återkrav om sanktionen, under det kalenderår då konstaterandet gjordes, överstiger det totala stödbelopp som har beviljats eller kommer att beviljas stödmottagaren eller om stödmottagaren inte lämnar in någon stödansökan.

    (12)

    I enlighet med artikel 85.3 i förordning (EU) 2021/2116 ska inga administrativa sanktioner tillämpas om den oavsiktliga bristande efterlevnaden inte har några, eller endast obetydliga, konsekvenser för uppnåendet av målet för normen eller kravet i fråga, oavsett om den bristande efterlevnaden upptäcks genom arealövervakningssystem eller genom andra metoder. Eftersom fall av bristande efterlevnad som inte har några, eller endast obetydliga, konsekvenser för uppnåendet av målet för normen eller kravet i fråga är av mindre allvarlig karaktär, och för att minska den administrativa bördan, bör sådana fall av bristande efterlevnad inte beaktas vid fastställandet av huruvida det rör sig om bristande efterlevnad som är upprepad eller som kvarstår.

    (13)

    Enligt artikel 85.4 i förordning (EU) 2021/2116 får en medlemsstat som använder arealövervakningssystemet för att upptäcka fall av bristande efterlevnad besluta att tillämpa en lägre procentsats för minskning. Det är lämpligt att fastställa en lägsta procentsats för minskning.

    (14)

    Regler för beräkningen av administrativa sanktioner för flera fall av bristande efterlevnad som inträffar under samma kalenderår bör fastställas.

    (15)

    För att säkerställa en smidig övergång från bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (3) anses det lämpligt att fastställa övergångsbestämmelser för tillämpningen av artikel 104.1 andra stycket a led iv i förordning (EU) 2021/2116 för att undvika onödiga administrativa kostnader och bördor i samband med kontroller av grundvillkor och tvärvillkor avseende stödmottagare som får arealbaserat stöd inom ramen för både en strategisk GJP-plan enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 (4) och ett landsbygdsutvecklingsprogram som genomförs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (5) till och med den 31 december 2025. Arealrelaterade kontroller av grundvillkor bör därför också anses omfatta de kontroller av tvärvillkor som avses i artikel 96 i förordning (EU) nr 1306/2013. Detta motiveras av att grundvillkorsreglerna för arealbaserat stöd i allmänhet är strängare än tvärvillkorsreglerna, både vad gäller skyldigheter och sanktioner. Det kan därför antas att reglerna för tvärvillkor följs om stödmottagaren uppfyller de skyldigheter som fastställs i reglerna för grundvillkor. Om kontrollerna av grundvillkor visar på bristande efterlevnad kan medlemsstaten inte längre förutsätta att tvärvillkoren efterlevs och bör därför utföra de kontroller som avses i artikel 96 i förordning (EU) nr 1306/2013 och i detta sammanhang tillämpa reglerna för beräkning och tillämpning av administrativa sanktioner i enlighet med bestämmelserna i den förordningen.

    (16)

    Av tydlighets- och rättssäkerhetsskäl bör delegerad förordning (EU) nr 640/2014 upphävas. Den förordningen bör dock fortsätta att gälla för stödansökningar för direktstöd som lämnats in före den 1 januari 2023, för betalningsanspråk som gjorts i samband med stödåtgärder som genomförts enligt förordning (EU) nr 1305/2013 och för kontrollsystemet och administrativa sanktioner vad gäller regler om tvärvillkor.

    (17)

    Med beaktande av artikel 104.1 andra stycket och artikel 106 i förordning (EU) 2021/2116 bör den här förordningen gälla för interventioner som inleds från och med den 1 januari 2023 och genomförs enligt förordning (EU) 2021/2115.

    (18)

    Slutligen anser kommissionen, mot bakgrund av punkt 31 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning, att det finns en innehållsmässig koppling mellan befogenheterna i förordning (EU) 2021/2116 när det gäller reglerna om det integrerade systemet och tillämpningen och beräkningen av administrativa sanktioner för grundvillkor, och att det finns ett inbördes förhållande mellan dem. Det är därför lämpligt att fastställa dessa regler i samma delegerade akt.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    KAPITEL I

    TILLÄMPNINGSOMRÅDE

    Artikel 1

    Tillämpningsområde

    I denna förordning fastställs bestämmelser som kompletterar vissa icke väsentliga delar av förordning (EU) 2021/2116 i fråga om följande:

    a)

    Kvalitetsbedömningen av identifieringssystemet för jordbruksskiften enligt artikel 68.3, av det geospatiala ansökningssystemet enligt artikel 69.6 och av arealövervakningssystemet enligt artikel 70.2 i den förordningen.

    b)

    Det identifieringssystem för jordbruksskiften som avses i artikel 68 i den förordningen.

    c)

    Den tillämpning och beräkning av administrativa sanktioner för grundvillkor som avses i artikel 85 i den förordningen.

    KAPITEL II

    INTEGRERAT SYSTEM

    Artikel 2

    Identifieringssystem för jordbruksskiften

    1.   Det identifieringssystem för jordbruksskiften som avses i artikel 68 i förordning (EU) 2021/2116 ska fungera på referensskiftesnivå och omfatta information som möjliggör utbyte av data med det geospatiala ansökningssystem som avses i artikel 69 i den förordningen och det arealövervakningssystem som avses i artikel 70 i den förordningen.

    2.   I den här förordningen avses med referensskifte ett geografiskt avgränsat område som registrerats med en unik identitet i det identifieringssystem för jordbruksskiften som avses i artikel 68 i förordning (EU) 2021/2116. Ett referensskifte ska innehålla en markenhet som motsvarar jordbruksareal enligt artikel 4.3 i förordning (EU) 2021/2115. När så är lämpligt ska ett referensskifte också innehålla andra arealer än jordbruksarealer som medlemsstaterna anser berättigar till stöd för de arealbaserade interventioner som avses i artikel 65.2 och 65.3 i förordning (EU) 2021/2116.

    3.   Referensskiftena ska utgöra en grund som stöder stödmottagarna när de ska lämna in geospatiala ansökningar om de arealbaserade interventioner som avses i artikel 65.2 och 65.3 i förordning (EU) 2021/2116.

    4.   Medlemsstaterna ska avgränsa referensskiftet på ett sådant sätt att det säkerställs att varje skifte är stabilt över tid, mätbart och att det möjliggör en unik och otvetydig lokalisering av varje jordbruksskifte och markenhet som deklareras årligen och innehåller andra arealer än jordbruksarealer som medlemsstaterna anser berättigar till stöd för de arealbaserade interventioner som avses i artikel 65.2 och 65.3 i förordning (EU) 2021/2116.

    5.   Medlemsstaterna ska säkerställa att informationen om alla referensskiften i identifieringssystemet uppdateras minst en gång vart tredje år. Medlemsstaterna ska dessutom varje år beakta all tillgänglig information från den geospatiala ansökan, arealövervakningssystemet eller andra tillförlitliga källor.

    6.   Medlemsstaterna ska säkerställa att identifieringssystemet för jordbruksskiften innehåller den information som krävs för att extrahera data som är relevanta för korrekt rapportering om indikatorer enligt artikel 66.2 i förordning (EU) 2021/2116.

    7.   I identifieringssystemet ska medlemsstaterna för varje referensskifte göra åtminstone följande:

    a)

    Fastställa en maximal stödberättigande areal för arealbaserade interventioner inom ramen för det integrerade systemet. För att fastställa den maximala stödberättigande arealen ska medlemsstaterna där det är möjligt dra av icke stödberättigande element från skiftet genom avgränsning. Medlemsstaterna ska i förväg fastställa de kriterier och förfaranden som används för att bedöma, kvantifiera och där så är lämpligt avgränsa de stödberättigande och icke stödberättigande delarna av skiftet. Vid fastställandet av den maximala stödberättigande arealen får medlemsstaterna fastställa en rimlig marginal för korrekt kvantifiering, för att ta hänsyn till skiftets form och tillstånd.

    b)

    Identifiera jordbruksarealen enligt artikel 4.3 i förordning (EU) 2021/2115. I tillämpliga fall ska medlemsstaterna genom avgränsning säkerställa indelningen av jordbruksareal i åkermark, permanenta grödor och permanent gräsmark, inbegripet när de bildar system för trädjordbruk på arealen i fråga, såsom fastställs i enlighet med artikel 4.3 i den förordningen.

    c)

    Registrera all relevant information, när det gäller permanent gräsmark med utspridda icke stödberättigande element och i de fall medlemsstaterna beslutar att tillämpa fasta minskningskoefficienter för att fastställa den areal som ska anses vara stödberättigande enligt artikel 4.4 b tredje stycket i förordning (EU) 2021/2115.

    d)

    Inbegripa element och/eller åtaganden som är relevanta för arealbaserade interventioners stödberättigande och för krav avseende grundvillkor samt som är stabila över tid. Denna information ska registreras som attribut eller skikt i identifieringssystemet för jordbruksskiften, varvid minst följande ska anges:

    i)

    Torv- eller våtmarksområdens belägenhet, i relevanta fall, i enlighet med GAEC-norm 2 som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115.

    ii)

    Typ och belägenhet för de landskapselement på skiftet som är relevanta för de grundvillkor eller interventioner som avses i artikel 65.2 och 65.3 i förordning (EU) 2021/2116.

    e)

    I tillämpliga fall lokalisera och fastställa storleken på de landskapselement enligt GAEC-norm 8, som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, som är relevanta för den minimiandel jordbruksareal som avsatts för icke-produktiva områden eller element.

    f)

    Fastställa om skiftena är belägna i områden med naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar enligt artikel 71 i förordning (EU) 2021/2115, eller om områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav är tillämpliga i enlighet med artikel 72 i den förordningen.

    g)

    Fastställa om skiftena är belägna i Natura 2000-områden, i områden som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (6), om de är belägna på jordbruksmark som är godkänd för bomullsproduktion enligt artikel 37.1 i förordning (EU) 2021/2115, i områden som ingår i etablerade lokala sedvänjor enligt artikel 4.3 c andra stycket led i i samma förordning, i områden som täcks av permanent gräsmark som betecknas som miljömässigt känsliga enligt GAEC-norm 9 som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, eller i områden som omfattas av rådets direktiv 92/43/EEG (7) eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (8).

    8.   För skogsbruksrelaterade interventioner som stöds enligt artiklarna 70 och 72 i förordning (EU) 2021/2115 får medlemsstaterna inrätta alternativa ändamålsenliga system för att ge en unik identitet åt mark som berättigar till stöd om marken är täckt av skog.

    9.   Det geografiska informationssystemet ska utformas på grundval av ett nationellt referenskoordinatsystem, såsom detta definieras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (9), som möjliggör standardiserade mätningar och fastställande av unika identiteter för jordbruksskiften i hela den berörda medlemsstaten. Om olika referenskoordinatsystem används ska de utesluta varandra och vart och ett av dem ska säkerställa samstämmigheten mellan information som avser en och samma plats.

    Artikel 3

    Kvalitetsbedömning av identifieringssystemet för jordbruksskiften

    1.   Medlemsstaterna ska årligen genomföra den kvalitetsbedömning som avses i artikel 68.3 i förordning (EU) 2021/2116 med avseende på det grundläggande inkomststödet för hållbarhet. Denna kvalitetsbedömning ska omfatta följande aspekter:

    a)

    Korrekt kvantifiering av maximal stödberättigande areal.

    b)

    Andelen och fördelningen av referensskiften där den maximala stödberättigande arealen beaktar icke-stödberättigande arealer eller där den inte beaktar jordbruksareal.

    c)

    Förekomsten av referensskiften med kritiska brister.

    d)

    Korrekt klassificering av jordbruksareal som åkermark, permanent gräsmark eller permanenta grödor i varje referensskifte.

    e)

    Andelen arealdeklarationer per referensskifte.

    f)

    Kategoriseringen av referensskiften där den maximala stödberättigande arealen beaktar icke stödberättigande arealer, där den inte beaktar jordbruksareal eller visar en kritisk brist.

    g)

    Procentandelen referensskiften som har varit föremål för ändringar, ackumulerat under den regelbundna uppdateringscykeln.

    Medlemsstaterna ska också säkerställa att alla begäranden om uppdatering av identifieringssystemet för jordbruksskiften utförs på ett sätt som gör det möjligt att spåra om de härrör från arealövervakningssystemet, från en åtgärd av stödmottagaren eller från andra källor.

    2.   Medlemsstaterna ska genomföra den bedömning som avses i punkt 1 på grundval av ett urval av referensskiften. De ska använda uppgifter som gör det möjligt att bedöma den aktuella situationen på fältet.

    3.   Om resultaten av kvalitetsbedömningen påvisar brister ska medlemsstaten föreslå lämpliga avhjälpande åtgärder.

    Artikel 4

    Kvalitetsbedömning av det geospatiala ansökningssystemet

    1.   Den årliga kvalitetsbedömning som avses i artikel 69.6 i förordning (EU) 2021/2116 ska bedöma tillförlitligheten i informationen i den geospatiala ansökan och korrektheten i den information som används för rapporteringen om de indikatorer som avses i artikel 7 i förordning (EU) 2021/2115. Kvalitetsbedömningen ska särskilt bedöma fullständigheten och korrektheten av den förifyllda informationen i den geospatiala ansökan, fullständigheten och korrektheten i de vägledande underrättelser som stödmottagaren får under ansökningsprocessen och spårbarheten för alla ändringar som registrerats i de geospatiala ansökningarna efter det att de lämnats in.

    2.   Kvalitetsbedömningen ska omfatta följande:

    a)

    Verifiering av att den information som medlemsstaten använt för att förifylla den geospatiala ansökan var fullständig, korrekt och aktuell.

    b)

    Medlemsstatens verifiering av att den areal som stödmottagaren deklarerat för en arealbaserad intervention har fastställts korrekt i förhållande till de tillämpliga villkoren för stödberättigande.

    c)

    Verifiering av att det i möjligaste mån har tagits hänsyn till alla villkor för stödberättigande för interventioner och, i relevanta fall, krav avseende grundvillkor, i samband med medlemsstatens utfärdande av vägledande underrättelser till stödmottagarna under ansökningsprocessen.

    d)

    Verifiering av att alla ändringar av den geospatiala ansökan efter det att den har lämnats in har registrerats av medlemsstaten på ett sätt som gör det möjligt att spåra om de härrör från en varning i arealövervakningssystemet, från en åtgärd av stödmottagaren eller från andra källor.

    3.   Den kvalitetsbedömning som föreskrivs i punkt 2 a, c och d ska utföras med hjälp av it-tester och en upprepning av ansökningsprocessen på ett representativt urval av stödansökningar.

    4.   För verifieringen enligt punkt 2 b ska kvalitetsbedömningen utföras genom besök på plats eller analys av bilder från samma kalenderår och av minst samma kvalitet som den som krävs för den kvalitetsbedömning som avses i artikel 68.3 i förordning (EU) 2021/2116. Denna verifiering ska utföras genom mätning av den areal som deklarerats i förbindelse med en intervention på det urval som gjorts för kvalitetsbedömning av det arealövervakningssystem som avses i artikel 5 i denna förordning.

    5.   Medlemsstaterna ska säkerställa att alla arealbaserade interventioner som förvaltas av det integrerade systemet ingår i de urval som avses i punkterna 3 och 4 och verifieras i kvalitetsbedömningen.

    6.   Om resultaten av kvalitetsbedömningen påvisar brister ska medlemsstaten föreslå lämpliga avhjälpande åtgärder.

    Artikel 5

    Kvalitetsbedömning av arealövervakningssystemet

    1.   Den årliga kvalitetsbedömning som avses i artikel 70.2 i förordning (EU) 2021/2116 ska bedöma tillförlitligheten i genomförandet av arealövervakningssystemet, ge diagnostisk information både på interventionsnivå och på nivån för villkoren för stödberättigande och särskilt bedöma korrektheten i den information som används för rapporteringen om de indikatorer som avses i artikel 7 i förordning (EU) 2021/2115.

    2.   Kvalitetsbedömningen ska utföras genom besök på plats eller analys av bilder från samma kalenderår och, i relevanta fall, av minst samma kvalitet som den som krävs för den kvalitetsbedömning som avses i artikel 68.3 i förordning (EU) 2021/2116. Besök på plats kan göras när som helst under året och ska i möjligaste mån omfatta alla stödberättigandevillkor som är relevanta för en viss stödmottagare under samma besök. De bilder som medlemsstaterna använder för kvalitetsbedömningen ska kunna ge entydiga och tillförlitliga resultat med avseende på den faktiska situationen på fältet. Om medlemsstaterna använder geotaggade fotografier för observation, spårning och bedömning av jordbruksverksamhet som data med minst samma värde som data från Copernicusprogrammets Sentinel-satelliter, får medlemsstaterna göra en kvalitetsbedömning av de beslut som bygger på geotaggade fotografier med hjälp av icke-automatisk analys av de geotaggade fotografierna, förutsatt att de ger entydiga och tillförlitliga resultat.

    3.   På interventionsnivå ska kvalitetsbedömningen omfatta följande:

    a)

    Kvantifiering av fel på grund av felaktiga beslut om villkor för stödberättigande för skiften inom ramen för en arealbaserad intervention, oavsett om det relevanta beslutet härrör från arealövervakningssystemet eller inte. Resultatet ska uttryckas i hektar.

    b)

    Kvantifiering av antalet skiften där arealövervakningssystemet har upptäckt bristande efterlevnad av villkoren för stödberättigande och kvantifiering av antalet skiften som inte uppfyller villkoren för stödberättigande efter sista datum för ändring av stödansökningar.

    4.   Rapporterna med sista inlämningsdatum den 15 februari 2025 och den 15 februari 2027 ska även omfatta verifiering av att alla villkor för stödberättigande för arealbaserade interventioner som anses möjliga att övervaka omfattades av arealövervakningssystemet under åren 2024 respektive 2026. Avhjälpande åtgärder kan bli nödvändiga efter bedömningen av resultaten av dessa rapporter.

    5.   Kvalitetsbedömningen ska utföras genom kontroll av alla villkor för stödberättigande för alla de interventioner för vilka en ansökan lämnats in, på ett representativt urval av skiften.

    6.   För enkelhetens skull och med tanke på att urvalet av kvalitetsbedömningen av arealövervakningssystemet ger tillräcklig säkerhet när det gäller att uppfylla villkoren för stödberättigande per intervention, får medlemsstaterna besluta att ta hänsyn till de kvalitetsbedömningar som avses i artiklarna 4 och 5 i den här förordningen när det gäller den skyldighet att inrätta ett kontrollsystem som fastställs i artikel 72 i förordning (EU) 2021/2116.

    7.   Medlemsstaterna ska säkerställa att alla arealbaserade interventioner som förvaltas av det integrerade systemet ingår i urvalet av skiften och verifieras i kvalitetsbedömningsprocessen, oavsett den möjlighet att gradvis inrätta arealövervakningssystemet som avses i artikel 70.1 i förordning (EU) 2021/2116.

    8.   Om resultaten av de kvantifieringar som avses i punkt 3 a och b påvisar brister ska medlemsstaten föreslå lämpliga avhjälpande åtgärder.

    9.   Avhjälpande åtgärder för villkor för stödberättigande som inte övervakats eller inte övervakats tillräckligt får inbegripa genomförande av besök på plats. I fall där avhjälpande åtgärder krävs till följd av resultaten av kvalitetsbedömningen för det berörda kalenderåret kan ytterligare uppgifter behöva tas med i kvalitetsbedömningsrapporten följande år vad gäller de brister som ska avhjälpas.

    KAPITEL III

    TILLÄMPNING OCH BERÄKNING AV ADMINISTRATIVA SANKTIONER FÖR GRUNDVILLKOR

    Artikel 6

    Definitioner

    I detta kapitel ska definitionerna i avdelning IV kapitel IV i förordning (EU) 2021/2116 gälla.

    Dessutom gäller följande definitioner:

    a)

    bristande efterlevnad: bristande efterlevnad av de föreskrivna verksamhetskrav enligt unionslagstiftningen som avses i artikel 12.4 i förordning (EU) 2021/2115 eller av de normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden för mark som fastställts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 13 i den förordningen.

    b)

    norm: någon av de normer som fastställts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) 2021/2115.

    c)

    år då konstaterandet gjordes: det kalenderår då den administrativa kontrollen eller kontrollen på plats gjordes.

    d)

    grundvillkorsområde: något av de tre områden som avses i artikel 12.1 i förordning (EU) 2021/2115.

    Artikel 7

    Allmänna principer för bristande efterlevnad

    1.   Vid fastställandet av huruvida den bristande efterlevnaden är upprepad ska bristande efterlevnad av de tvärvillkorsregler som fastställts i enlighet med delegerad förordning (EU) nr 640/2014 beaktas.

    2.   Den bristande efterlevnadens omfattning ska fastställas särskilt med hänsyn till huruvida den bristande efterlevnaden har långtgående verkningar eller bara berör jordbruksföretaget i fråga.

    3.   Den bristande efterlevnadens allvar ska framför allt bero på hur stora följder den bristande efterlevnaden har fått med hänsyn till syftet med kravet eller normen i fråga.

    4.   Den bristande efterlevnadens varaktighet ska i första hand bedömas utifrån hur länge effekterna är kännbara eller vilka möjligheter det finns att komma till rätta med dem på ett rimligt sätt.

    5.   Vid tillämpningen av detta kapitel ska bristande efterlevnad anses vara fastställd om den upptäcks i samband med någon typ av kontroller som utförs i enlighet med förordning (EU) 2021/2116 eller efter att ha kommit till den behöriga kontrollmyndighetens eller, i tillämpliga fall, det utbetalande organets, kännedom på något annat sätt.

    Artikel 8

    Allmänna principer för administrativa sanktioner

    1.   De administrativa sanktioner som föreskrivs i artikel 84.1 i förordning (EU) 2021/2116 ska endast tillämpas om bristande efterlevnad konstateras under tre på varandra följande kalenderår räknat från och med det år då den bristande efterlevnaden inträffade.

    2.   Om samma bristande efterlevnad inträffar fortlöpande under flera kalenderår ska en administrativ sanktion tillämpas för varje kalenderår då den bristande efterlevnaden inträffade. De administrativa sanktionerna ska beräknas på grundval av de utbetalningar som har beviljats eller ska beviljas den berörda stödmottagaren avseende stödansökningar eller betalningsanspråk som har lämnats in eller kommer att lämnas in under de kalenderår då den bristande efterlevnaden inträffade.

    3.   Om stödmottagaren under det kalenderår då konstaterandet gjordes inte lämnar in en stödansökan eller om den administrativa sanktionen överstiger det totala belopp för de betalningar som beviljats eller ska beviljas stödmottagaren avseende stödansökningar eller betalningsanspråk som har lämnats in eller kommer att lämnas in under det kalenderår då konstaterandet gjordes, ska den administrativa sanktionen återkrävas i enlighet med artikel 30 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128 (10).

    Artikel 9

    Procentsatser för minskningar vid oavsiktlig bristande efterlevnad

    1.   För fastställd oavsiktlig bristande efterlevnad får det utbetalande organet, på grundval av den bedömning av den bristande efterlevnaden som den berörda kontrollmyndigheten lämnat med beaktande av de kriterier som avses i artikel 85.1 andra stycket i förordning (EU) 2021/2116, besluta att minska den procentsats som fastställs i artikel 85.2 i den förordningen till upp till 1 %.

    2.   Om ett fall av fastställd oavsiktlig bristande efterlevnad har allvarliga konsekvenser för uppnåendet av målet för normen eller kravet i fråga eller utgör en direkt risk för folkhälsan eller för djurens hälsa, får det utbetalande organet, på grundval av den bedömning av den bristande efterlevnaden som den berörda kontrollmyndigheten lämnat med beaktande av de kriterier som avses i artikel 85.1 andra stycket i förordning (EU) 2021/2116, besluta att öka den procentsats som avses i artikel 85.5 i den förordningen till upp till 10 %.

    3.   Om ett fall av fastställd oavsiktlig bristande efterlevnad av samma krav eller norm kvarstår inom tre på varandra följande kalenderår ska den procentsats för minskning som fastställs i artikel 85.6 första stycket i förordning (EU) 2021/2116 endast tillämpas om stödmottagaren har informerats om den tidigare fastställda bristande efterlevnaden. Om samma bristande efterlevnad kvarstår utan att stödmottagaren har berättigade skäl ska den betraktas som ett fall av avsiktlig bristande efterlevnad.

    4.   Om ett fall av fastställd bristande efterlevnad inte har några, eller endast obetydliga, konsekvenser för uppnåendet av målet för normen eller kravet i fråga, och ingen administrativ sanktion åläggs i enlighet med artikel 85.3 första stycket i förordning (EU) 2021/2116, ska den bristande efterlevnaden inte beaktas vid fastställandet av huruvida det rör sig om bristande efterlevnad som är upprepad eller som kvarstår.

    5.   Om en medlemsstat använder det arealövervakningssystem som avses i artikel 66.1 c i förordning (EU) 2021/2116 för att upptäcka fall av bristande efterlevnad, får den minskning som ska åläggas för fastställd oavsiktlig bristande efterlevnad vara lägre än den minskning som föreskrivs i punkt 1 i den här artikeln, men minst 0,5 % av det totala belopp som blir resultatet av de utbetalningar och stöd som avses i artikel 83.1 a, b och c i den förordningen.

    Artikel 10

    Procentsatser för minskningar vid avsiktlig bristande efterlevnad

    Minskningen för ett fall av fastställd avsiktlig bristande efterlevnad ska vara minst 15 % av det totala belopp som blir resultatet av de utbetalningar och stöd som avses i artikel 83.1 a, b och c i förordning (EU) 2021/2116. På grundval av den bedömning av den bristande efterlevnaden som den berörda kontrollmyndigheten lämnat med beaktande av de kriterier som avses i artikel 85.1 andra stycket i den förordningen, får det utbetalande organet besluta att öka procentsatsen till upp till 100 %.

    Artikel 11

    Beräkning av minskningar för flera fall av bristande efterlevnad under samma kalenderår som de inträffade

    1.   Om ett fall av fastställd bristande efterlevnad av en norm också utgör bristande efterlevnad av ett krav, ska den bristande efterlevnaden betraktas som ett enda fall av bristande efterlevnad. Vid beräkningen av minskningar ska den bristande efterlevnaden räknas som en del av det grundvillkorsområde som kravet tillhör.

    2.   Om mer än ett fall av fastställd ej upprepad och oavsiktlig bristande efterlevnad har inträffat under samma kalenderår, ska förfarandet för fastställande av minskningen tillämpas individuellt på varje fall av bristande efterlevnad, och de procentsatser som blir resultatet därav ska läggas ihop. Den totala minskningen får dock inte överstiga

    a)

    5 % av det totala belopp som blir resultatet av de utbetalningar och stöd som avses i artikel 83.1 a, b och c i förordning (EU) 2021/2116 om inga fall av bristande efterlevnad har allvarliga konsekvenser för uppnåendet av målet för normen eller kravet i fråga eller utgör en direkt risk för folkhälsan eller djurens hälsa, eller

    b)

    10 % av det totala belopp som blir resultatet av de utbetalningar och stöd som avses i artikel 83.1 a, b och c i förordning (EU) 2021/2116 om minst ett fall av bristande efterlevnad har allvarliga konsekvenser för uppnåendet av målet för normen eller kravet i fråga eller utgör en direkt risk för folkhälsan eller djurens hälsa.

    3.   Om mer än ett fall av fastställd upprepad och oavsiktlig bristande efterlevnad har inträffat under samma kalenderår, ska förfarandet för fastställande av minskningen tillämpas individuellt på varje fall av bristande efterlevnad, och de procentsatser för minskningar som blir resultatet därav ska läggas ihop. Minskningen får dock inte överstiga 20 % av det totala belopp som blir resultatet av de utbetalningar och stöd som avses i artikel 83.1 a, b och c i förordning (EU) 2021/2116.

    4.   Om mer än ett fall av fastställd avsiktlig bristande efterlevnad har inträffat under samma kalenderår, ska förfarandet för fastställande av minskningen tillämpas individuellt på varje fall av bristande efterlevnad, och de procentsatser för minskningar som blir resultatet därav ska läggas ihop. Minskningen får dock inte överstiga 100 % av det totala belopp som blir resultatet av de utbetalningar och stöd som avses i artikel 83.1 a, b och c i förordning (EU) 2021/2116.

    5.   Om flera fall av oavsiktlig, upprepad och avsiktlig bristande efterlevnad har inträffat under samma kalenderår, ska de procentsatser för minskningar som blir resultatet därav, och i relevanta fall efter tillämpning av punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln, läggas ihop. Minskningen får dock inte överstiga 100 % av det totala belopp som blir resultatet av de utbetalningar och stöd som avses i artikel 83.1 a, b och c i förordning (EU) 2021/2116.

    KAPITEL IV

    ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

    Artikel 12

    Övergångsbestämmelser

    Genom undantag från artikel 104.1 andra stycket a led iv i förordning (EU) 2021/2116 ska de kontroller av efterlevnaden av reglerna för grundvillkor som avses i artikel 83 i den förordningen utföras på arealer som får stöd på grundval av artiklarna 28, 29 och 30 i förordning (EU) nr 1305/2013 genom landsbygdsutvecklingsprogram som genomförs till och med den 31 december 2025 enligt den förordningen, om den berörda stödmottagaren även får arealbaserat stöd inom ramen för den strategiska GJP-planen enligt förordning (EU) 2021/2115.

    De kontroller av grundvillkor som avses i första stycket ska anses omfatta de kontroller av tvärvillkor som avses i artikel 96 i förordning (EU) nr 1306/2013, såvida de inte visar på bristande efterlevnad av reglerna om grundvillkor. Om reglerna om grundvillkor inte följs ska medlemsstaten utföra kontroller i enlighet med den artikeln på arealbaserade åtgärder i landsbygdsutvecklingsprogrammen och, om oriktigheter konstateras, tillämpa de regler för beräkning och tillämpning av administrativa sanktioner som fastställs i förordning (EU) nr 1306/2013.

    Artikel 13

    Upphävande

    Delegerad förordning (EU) nr 640/2014 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2023.

    Den ska dock fortsätta att tillämpas på

    a)

    stödansökningar om direktstöd som lämnats in före den 1 januari 2023,

    b)

    betalningsanspråk som gjorts i samband med stödåtgärder som genomförs enligt förordning (EU) nr 1305/2013,

    c)

    kontrollsystemet och administrativa sanktioner vad gäller regler om tvärvillkor.

    Artikel 14

    Ikraftträdande och tillämpning

    Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

    Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2023.

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

    Utfärdad i Bryssel den 4 maj 2022.

    På kommissionens vägnar

    Ursula VON DER LEYEN

    Ordförande


    (1)  EUT L 435, 6.12.2021, s. 187.

    (2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor (EUT L 181, 20.6.2014, s. 48).

    (3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

    (4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1).

    (5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

    (6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

    (7)  Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

    (8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

    (9)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

    (10)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128 av den 21 december 2021 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, kontroller, säkerheter och öppenhet (EUT L 20, 31.1.2022, s. 131).


    Top