(1)

Medlemsstaterna och unionen ska arbeta för att utveckla en samordnad sysselsättningsstrategi och särskilt för att främja en kvalificerad, utbildad och anpassningsbar arbetskraft och en arbetsmarknad som är mottaglig för ekonomiska förändringar i syfte att uppnå full sysselsättning och sociala framsteg enligt de mål som anges i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen.

(2)

I enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) har unionen utarbetat och genomfört instrument för politisk samordning av finanspolitiken, den makroekonomiska politiken och strukturpolitiken. Ett av dessa instrument är dessa riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik vilka återfinns i bilagan till rådets beslut (EU) 2018/1215 (4) (nedan kallade riktlinjerna för sysselsättningen), och de allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik som fastställs i rådets rekommendation (EU) 2015/1184 (5) utgör de integrerade riktlinjerna för genomförandet av Europa 2020-strategin (nedan kallade de integrerade riktlinjerna). De ska fungera som vägledning vid genomförandet av politiken i medlemsstaterna och i unionen, och de avspeglar det ömsesidiga beroendet mellan medlemsstaterna. Målsättningen med samordnade strategier och reformer på unionsnivå och nationell nivå är att uppnå en väl avvägd ekonomisk och social policymix, som bör få positiva spridningseffekter.

(3)

I den europeiska planeringsterminen kombineras olika instrument inom en övergripande ram för integrerad multilateral övervakning av den ekonomiska politiken samt budget-, sysselsättnings- och socialpolitiken, och den syftar till att uppnå målen i Europa 2020-strategin, särskilt de som rör sysselsättning, utbildning och fattigdomsminskning, i enlighet med rådets beslut 2010/707/EU (6). Den europeiska planeringsterminen har sedan 2015 undan för undan förstärkts och effektiviserats och har samtidigt främjat de politiska målen ökade investeringar, strukturreformer och en ansvarsfull finanspolitik. Inriktningen på sysselsättning och sociala frågor har stärkts märkbart och dialogen med medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila samhället har fördjupats.

(4)

I november 2017 undertecknade Europaparlamentet, rådet och kommissionen en interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter som fastställer 20 principer och rättigheter som behövs för att arbetsmarknader och välfärdssystem ska vara rättvisa och välfungerande. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter utgör en referensram för övervakningen av medlemsstaternas resultat på områdena sysselsättning och socialpolitik, för att driva på reformerna på nationell nivå och för att tjäna som kompass för en förnyad konvergensprocess i hela unionen.

(5)

De integrerade riktlinjerna bör ligga till grund för eventuella landsspecifika rekommendationer som rådet kan ge medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör fullt ut utnyttja Europeiska socialfonden och annan unionsfinansiering i samband med genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna. Även om de integrerade riktlinjerna riktar sig till medlemsstaterna och unionen bör sysselsättningsriktlinjerna genomföras i partnerskap med alla nationella, regionala och lokala myndigheter, i nära samarbete med parlamenten, samt med arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila samhället.

(6)

Sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd bör övervaka hur den relevanta politiken genomförs mot bakgrund av riktlinjerna för sysselsättning i enlighet med sina respektive mandat baserade på EUF-fördraget. Dessa kommittéer och andra förberedande rådsorgan som medverkar i samordningen av den ekonomiska politiken och socialpolitiken bör samarbeta nära. Europaparlamentet, rådet och kommissionen bör upprätthålla en politisk dialog, särskilt vad gäller riktlinjerna för sysselsättningen.

(7)

Samråd har ägt rum med kommittén för socialt skydd.

(8)

Riktlinjerna för sysselsättningen bör förbli oförändrade så att man kan inrikta sig på genomförandet av dem. Efter en utvärdering av utvecklingen på arbetsmarknaderna och den sociala situationen efter det att riktlinjerna för sysselsättningen antogs 2018 har det konstaterats att det inte är nödvändigt att göra en uppdatering. De skäl som låg till grund för antagandet av riktlinjerna för sysselsättningen 2018 är fortfarande giltiga, och de riktlinjerna bör därför fortsätta att gälla.