23.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 20/53

(1)

Den 12 december 2003 antog Europeiska rådet en europeisk säkerhetsstrategi, i vilken en världsordning grundad på effektiv multilateralism efterfrågades. I den europeiska säkerhetsstrategin erkänns Förenta nationernas (FN:s) stadga som den grundläggande ramen för de internationella förbindelserna. En prioritering för unionen är att stärka FN och ge organisationen resurser att uppfylla sina uppgifter och agera effektivt.

(2)

Den 6 december 2006 antog FN:s generalförsamling resolution 61/89 med titeln På väg mot ett fördrag om vapenhandel – att fastställa gemensamma internationella normer för import, export och överföring av konventionella vapen, genom vilken den efterfrågade FN:s medlemsstaters synpunkter på ett eventuellt fördrag och inrättade en grupp med regeringsexperter (nedan kallad expertgruppen) för att fortsätta diskussionerna om denna fråga och inledde på så sätt FN-processen för ett vapenhandelsfördrag (nedan kallad processen för vapenhandelsfördraget).

(3)

Den 2 december 2009 antog FN:s generalförsamling resolution 64/48 med titeln Vapenhandelsfördraget, genom vilken det beslutades att 2012 sammankalla en FN-konferens om vapenhandelsfördraget i syfte att utarbeta ett rättsligt bindande instrument om högsta möjliga gemensamma internationella normer för överföring av konventionella vapen.

(4)

I sina slutsatser av den 11 december 2006, den 10 december 2007, den 12 juli 2010 och den 25 juni 2012 välkomnade rådet de olika etapperna i processen för vapenhandelsfördraget och uttryckte sitt starka engagemang för ett framgångsrikt slutförande av förhandlingarna om ett nytt, rättsligt bindande internationellt instrument, som bör fastställa högsta möjliga gemensamma internationella normer för att reglera laglig handel med konventionella vapen och gälla alla FN:s medlemsstater och således kunna vara universellt.

(5)

För att främja en allomfattande och relevant process för vapenhandelsfördraget antog rådet den 19 januari 2009 beslut 2009/42/Gusp om stöd till EU:s verksamhet för att bland tredjeländer främja processen mot ett vapenhandelsfördrag inom ramen för den europeiska säkerhetsstrategin (1) och den 14 juni 2010 beslut 2010/336/Gusp om EU-verksamhet till stöd för vapenhandelsfördraget, inom ramen för den europeiska säkerhetsstrategin (2), bestående av en rad regionala seminarier runt om i världen. Syftet med dessa arrangemang för utåtriktad verksamhet var att stödja den förberedande process som ska leda fram till 2012 års FN-konferens om vapenhandelsfördraget genom att bredda diskussionerna och lämna konkreta rekommendationer samt stödja FN:s medlemsstater med att utveckla och förbättra sin expertis när det gäller att genomföra effektiva kontroller av vapenöverföringar så snart fördraget har trätt i kraft.

(6)

FN:s konferens om vapenhandelsfördraget sammankallades vid FN:s högkvarter i New York den 2–27 juli 2012 för att utarbeta ett rättsligt bindande instrument med högsta möjliga gemensamma internationella normer för överföring av konventionella vapen. Konferensen kunde inte enas om ett slutdokument inom den fastställda tidsramen. Betydande framsteg gjordes dock under förhandlingarna, vilket återspeglas i det utkast till fördragstext som konferensens ordförande lade fram den 26 juli 2012.

(7)

Den 7 november 2012 antog FN:s generalförsamlings första utskott utkastet till en resolution med titeln Vapenhandelsfördraget, där det beslutades att den avslutande FN-konferensen om vapenhandelsfördraget ska sammankallas den 18–28 mars 2013 i New York och hållas enligt den arbetsordning som antogs för konferensen i juli 2012 för att slutföra arbetet med vapenhandelsfördraget på grundval av det utkast till fördragstext som lades fram av ordföranden för den tidigare FN-konferensen den 26 juli 2012.

(8)

Med beaktande av resultatet från FN-konferensen i juli 2012, de åtgärder som fastställts i beslut 2009/42/Gusp och beslut 2010/336/Gusp och behovet av att bidra till ett framgångsrikt slutförande av förhandlingarna bör unionen fortsätta att stödja processen för vapenhandelsfördraget för att se till att den utan dröjsmål leder till antagandet av ett effektivt och genomförbart rättsligt bindande fördrag. Unionens fortsatta stöd till processen för vapenhandelsfördraget bör bidra till att framgångsrikt slutföra förhandlingarna vid FN-konferensen den 18–28 mars 2013 och främja de insatser som görs för genomförandet i de tredjeländer som måste följa ett framtida vapenhandelsfördrag.

—

Att stödja ett framgångsrikt slutförande av FN-förhandlingarna om ett vapenhandelsfördrag.

—

Att stödja FN:s medlemsstater med att utveckla och förbättra sin nationella och regionala expertis när det gäller att genomföra effektiva kontroller av vapenöverföringar, i syfte att säkerställa att det framtida fördraget kommer att bli så effektivt som möjligt när det träder i kraft.

—

anordnande av två seminarier för regeringsexperter i syfte att underlätta förhandlingarnas slutförande och vapenhandelsfördragets framtida genomförande.