6.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 262/19

(1)

Den 9 juli 2008 inledde kommissionen genom ett tillkännagivande (2) ett antidumpningsförfarande beträffande import till gemenskapen av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina). Den 8 april 2009 införde kommissionen genom förordning (EG) nr 289/2009 (3) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) en preliminär antidumpningstull på import till gemenskapen av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Kina.

(2)

Detta förfarande inleddes till följd av ett klagomål som ingivits av Defence Committee of the Seamless Steel Tubes Industry of the European Union (nedan kallad klaganden), som företrädde tillverkare som representerar en stor andel, i det här fallet över 50 %, av gemenskapens totala produktion av vissa sömlösa rör av järn eller stål.

(3)

Som anges i skäl 13 i förordningen om preliminär tull omfattade undersökningen av dumpning och skada perioden från och med den 1 juli 2007 till och med den 30 juni 2008 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av tendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2005 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(4)

Efter meddelandet om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa provisoriska antidumpningsåtgärder (nedan kallat preliminärt meddelande) inkom flera berörda parter med skriftliga synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten. De parter som så önskade fick även möjlighet att bli hörda.

(5)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera all information som bedömdes vara nödvändig för de slutgiltiga undersökningsresultaten. Kommissionen skickade i synnerhet ytterligare ett frågeformulär till de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet för att inhämta mer information om marknadsutvecklingen och utvecklingen beträffande de viktigaste skadeindikatorerna efter undersökningsperiodens slut. Ytterligare kontrollbesök gjordes efter införandet av de provisoriska åtgärderna hos följande tillverkare av vissa sömlösa rör i EU:

(6)

Kommissionen utförde också ännu en skrivbordsanalys av svaren på frågeformuläret från alla fyra exporterande tillverkare, vilken i synnerhet omfattade en kontroll av förteckningar över transaktioner från följande exportörer:

(7)

Alla parter informerades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av järn och stål med ursprung i Kina och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära tullen (nedan kallat slutligt meddelande av uppgifter). De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter.

(8)

De berörda parternas muntliga och skriftliga synpunkter beaktades och undersökningsresultaten ändrades vid behov i enlighet med dessa.

(9)

Eftersom det inte har inkommit några synpunkter på de stickprov som gjorts av exporterande tillverkare i Kina och av gemenskapstillverkare, bekräftas de preliminära undersökningsresultat som anges i skälen 11 och 12 i förordningen om preliminär tull.

(10)

Den berörda produkten är vissa sömlösa rör av stål eller järn med runt tvärsnitt, med en ytterdiameter på högst 406,4 mm och med ett högsta motsvarande kolvärde (CEV) på högst 0,86 enligt formel från International Institute of Welding (IIW) och kemisk analys (4), med ursprung i Kina (nedan kallad den berörda produkten), för närvarande betecknade med KN-numren ex 7304 19 10, ex 7304 19 30, ex 7304 23 00, ex 7304 29 10, ex 7304 29 30, ex 7304 31 20, ex 7304 31 80, ex 7304 39 10, ex 7304 39 52, ex 7304 39 58, ex 7304 39 92, ex 7304 39 93, ex 7304 51 81, ex 7304 51 89, ex 7304 59 10, ex 7304 59 92 och ex 7304 59 93 (5).

(11)

Efter offentliggörandet av förordningen om preliminär tull upptäcktes ett skrivfel beträffande numret på den tekniska rapport som nämns i fotnoten i skäl 14 i förordningen om preliminär tull och som gäller fastställandet av kolvärde (CEV). Den korrekta hänvisningen ska vara Technical Report, 1967, IIW doc. IX-555-67, som publicerats av International Institute of Welding (IIW).

(12)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade CISA (China Iron and Steel Association) att den berörda produktens KN-nummer även omfattar ett antal andra produkter som inte ingår i undersökningen, såsom produkter med en ytterdiameter på över 406,4 mm eller med ett CEV-värde över 0,86, och att de importsiffror som använts i undersökningen därför skulle vara för höga. I detta avseende är det viktigt att påpeka att produkter med en ytterdiameter på över 406,4 mm eller med ett CEV-värde över 0,86 enligt IIW-formeln och kemisk analys inte berörs av detta förfarande. Dessutom påträffades inga bevis hos någon av de exporterande tillverkare som ingick i stickprovet för att dessa produkter tillverkas i några betydande kvantiteter i Kina. Man kan därför dra slutsatsen att det inte finns några trovärdiga bevis för att sådana kinesiska produkter har importerats till gemenskapen i några betydande kvantiteter.

(13)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter upprepade CISA kravet att OCTG-rör bör undantas från definitionen av den berörda produkten och påpekade att andra länder, däribland Förenta staterna, behandlar OCTG-rör som en separat marknad i samband med antidumpningsundersökningar. Liknande krav framfördes även av den kinesiska regeringen.

(14)

De ovannämnda påståendena har analyserats i detalj och man fann att de olika typer av sömlösa rör som omfattas av produktdefinitionen, inklusive OCTG-rör, har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper, vilket innebär att de tillhör samma produktkategori. Att dessa olika produkttyper i viss mån skiljer sig åt i fråga om egenskaper, kostnader och försäljningspris är normalt. Det faktum att andra undersökningsmyndigheter utför undersökningar enbart av OCTG-rör kan dessutom bero på undersökningarnas art, dvs. på det underliggande klagomålets omfattning. Amerikanska myndigheter befanns i själva verket inte behöva undersöka om OCTG-rör har samma grundläggande egenskaper som andra sömlösa rör. Gemenskapsindustrin lämnade dessutom bevis på utbytbarheten mellan OCTG-rör med ogängade ändar och andra produkter som omfattas av undersökningen.

(15)

Det hävdades också att man vid definitionen av den berörda produkten alltför mycket hade beaktat faktorer såsom väggtjocklek, ytterdiameter och CEV-gränsvärde. De tekniska egenskaperna, såsom hög tryckbeständighet och hög korrosionsbeständighet, hade däremot inte uppmärksammats tillräckligt och man hade inte tagit hänsyn till att American Petroleum Institute (API) har utfärdat särskilda standarder för OCTG-rör.

(16)

För det första ska det påpekas att väggtjocklek inte används i definitionen av undersökningens omfattning, vilket innebär att ytterdiametern och CEV-gränsvärdet förblir de viktigaste faktorerna för att identifiera den berörda produkten. Ytterdiametern används även för att särskilja produkten för statistiska och tullrelaterade ändamål. Genom CEV-gränsvärdet fastställs den nivå vid vilken en produkt kan svetsas och gränsvärdet har fastställts till 0,86 för att man ska kunna skilja mellan produkter som lätt kan svetsas och produkter som inte är lätta att svetsa. För det andra visar uppgifter som lämnats av gemenskapsindustrin att OCTG-rör, precis som andra typer av rör, kan ha både hög och låg korrosions-/tryckbeständighet. Följaktligen kan varken korrosions- eller tryckbeständighet användas som ett kriterium för att definiera den berörda produkten. För det tredje har API utfärdat särskilda standarder för OCTG-rör och ledningsrör på grund av att de används inom petroleumsektorn. Liknande standarder har emellertid utfärdats för rör som används inom andra sektorer, även om de har utfärdats av andra organisationer (t.ex. ASTM). Detta innebär att standarder som utfärdats av en enskild organisation inte kan utgöra en faktor för att fastställa produktomfånget för en antidumpningsundersökning. Sammanfattningsvis har varken CISA eller den kinesiska regeringen inkommit med förslag på giltiga faktorer för att bättre fastställa produktomfånget, och de har inte heller föreslagit några lämpligare kriterier för att definiera den berörda produkten, förutom den ovannämnda tryck-/korrosionsbeständigheten. Ingen av parterna har heller föreslagit ett annat CEV-värde som ett lämpligare gränsvärde. Påståendena om definitionen av berörd produkt tillbakavisas därför.

(17)

Mot bakgrund av ovanstående konstateras slutgiltigt att den berörda produkten bl.a. omfattar OCTG-rör som används för borrning, fodring och rörledningar i oljeindustrin och skälen 14–19 i förordningen om preliminär tull bekräftas härmed slutgiltigt.

(18)

Eftersom det inte har inkommit några synpunkter, bekräftas uppgifterna i skälen 20–27 i förordningen om preliminär tull beträffande marknadsekonomisk status.

(19)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade klaganden att en exporterande tillverkare som preliminärt beviljats individuell behandling inte borde ha fått individuell behandling, bl.a. eftersom staten påstods vara majoritetsägare.

(20)

Vidare undersökningar visade att den kinesiska staten verkligen (indirekt) ägde en viss andel i detta företag, men att staten under undersökningsperioden var minoritetsaktieägare. I slutet av 2008 (efter undersökningsperioden) förändrades ägandet emellertid betydligt i och med att den kinesiska staten köpte fler aktier i holdingbolaget, varpå staten blev majoritetsaktieägare. Kommissionen ansåg följaktligen att den berörda exporterande tillverkaren inte uppfyller kraven i artikel 9.5 i grundförordningen och därför inte bör beviljas individuell behandling.

(21)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter upprepade företaget sitt argument att den kinesiska statens ökade aktieägande hade inträffat efter undersökningsperiodens slut. Företaget hävdade dessutom att det framgick att syftet med statens ökade aktieinnehav endast var att ge holdingbolaget finansiellt stöd till följd av finanskrisen. Företaget hävdade särskilt att statens ökade aktieinnehav inte påverkade dess ledningsstruktur, styrelsens sammansättning eller kommersiella verksamhet. Företaget hävdade likaså att det ändrade aktieägandet inte heller påverkade dess beslut angående exportverksamhet, som fortfarande fattades oberoende av staten. Företaget framhöll vidare att det inte fanns några bevis för att det statliga inflytandet skulle göra det möjligt för företaget att kringgå åtgärder om det skulle beviljas en individuell tullsats.

(22)

För att beviljas individuell behandling måste exporterande tillverkare visa att de uppfyller alla kriterier i artikel 9.5 i grundförordningen. Ett av dessa kriterier är att privatpersoner ska inneha aktiemajoriteten. Det berörda företaget har emellertid inte uppfyllt detta kriterium sedan slutet av 2008.

(23)

Trots att förändringen i ägarförhållandena inträffade först efter undersökningsperioden (men innan undersökningen hade avslutats) och med tanke på de eventuella upptäckter som kan göras i samband med den individuella behandlingen, dras följaktligen slutsatsen att detta företag inte bör beviljas individuell behandling, eftersom företaget inte uppfyller kraven i artikel 9.5 i grundförordningen.

(24)

Eftersom det inte har inkommit några andra synpunkter beträffande individuell behandling, bekräftas uppgifterna i skälen 28–32 i förordningen om preliminär tull, med undantag för dem som rör det företag som nämns i skälen 19–23 ovan.

(25)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade tre parter att Förenta staterna inte var lämpligt som ett jämförbart land, eftersom marknadsvillkoren i Förenta staterna och Kina är mycket olika. De hävdade även att beräkningen av normalvärdet baserades på uppgifter från endast en tillverkare som hade anknytning till en tillverkare i gemenskapen och därför inte var representativ.

(26)

Det konstateras att ett jämförbart land enligt grundförordningen måste väljas ut på ett sätt som inte är oskäligt. Ovannämnda parter lade inte fram några underbyggda bevis för att valet av Förenta staterna var oskäligt. De ifrågasatte i synnerhet inte att den amerikanska marknaden är konkurrenskraftig, vilket annars kan påverka prisnivån. Det konstateras också att ingen av parterna i fråga föreslog något annat jämförbart land.

(27)

Mot bakgrund av ovanstående konstateras att Förenta staterna är ett lämpligt jämförbart land och skälen 33–38 i förordningen om preliminär tull bekräftas härmed.

(28)

Eftersom det inte har inkommit några synpunkter på fastställandet av normalvärde, bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 39–44 i förordningen om preliminär tull.

(29)

Eftersom det inte har inkommit några synpunkter på fastställandet av exportpris, bekräftas härmed skäl 45 i förordningen om preliminär tull.

(30)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter påpekade en exporterande tillverkare att den förenkling som gjordes av produktkontrollnumret (för att förbättra jämförbarheten mellan den berörda produkten och den likadana produkten från det jämförbara landet) ledde till en orättvis jämförelse eftersom olika typer av sömlösa rör behandlades som en enda produktkategori. Till följd av denna synpunkt beslutades att en annan gruppering av produktkontrollnumren som leder till en liknande jämförbarhet kan tillämpas – nämligen en som baseras på rördiameter och väggtjocklek.

(31)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter har de kinesiska exportpriserna fritt fabrik reviderats ned för att ta hänsyn till alla transportkostnader. Normalvärdet reviderades samtidigt upp till följd av vissa korrigeringar rörande avdrag för transport och rabatter.

(32)

Eftersom det inte har inkommit några andra synpunkter på jämförelsen, bekräftas härmed skälen 46 och 47 i förordningen om preliminär tull.

(33)

Eftersom det inte har inkommit några synpunkter på beräkningen av dumpningsmarginalen, och om inte annat följer av ändringarna i skälen 30 och 31, bekräftas härmed skälen 48–51 i förordningen om preliminär tull.

(34)

Den slutliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av nettopriset cif vid gemenskapens gräns, fastställdes till följande:

(35)

CISA hävdade att information från en specialiserad nyhetsbyrå (Steel Business Briefing) visar att det 2007 fanns minst 40 företag i EU:s 27 medlemsstater som tillverkade en likadan produkt och att produktionen uppgick till omkring 5,8 miljoner ton, vilket strider mot uppgifterna i förordningen om preliminär tull. CISA hävdade också att information från World Steel Association visade att förbrukningen i gemenskapen uppgick till omkring 4,6 miljoner ton år 2007, vilket är betydligt mer än vad som anges i skäl 57 i förordningen om preliminär tull. Liknande påståenden framfördes av en kinesisk exporterande tillverkare.

(36)

En granskning av den information som har lämnats visade att siffrorna gäller alla sömlösa rör och inte den likadana produkt som definieras i förordningen om preliminär tull och i skälen 10–17 ovan, samt att de omfattar andra produkter som stora rör (dvs. med en diameter över 406,4 mm) och rostfria stålrör. Detta förklarar skillnaden mellan informationen i skäl 35 ovan och informationen i förordningen om preliminär tull. Det bör även påpekas att namn- och adressuppgifter avseende alla kända gemenskapstillverkare av den berörda produkten ingick i den icke-konfidentiella versionen av klagomålet. Om CISA ansåg att det fanns andra tillverkare av den berörda produkten i EU borde organisationen i vederbörlig ordning ha lagt fram tillräckliga bevis för att identifiera dem så att även de kunde ha beaktats.

(37)

Dessa påståenden tillbakavisas därför och skälen 53–58 i förordningen om preliminär tull bekräftas härmed.

(38)

Till följd av synpunkter från CISA klargjordes att skäl 60 i förordningen om preliminär tull ska tolkas som att marknadssegmenten för OCTG-rör och elproduktion var för sig utgör mindre än 5 % av den totala importen från Kina. Eftersom det inte har inkommit några påståenden eller andra synpunkter bekräftas skälen 59–63 i förordningen om preliminär tull.

(39)

En exporterande tillverkare, tre gemenskapstillverkare och klaganden inkom med synpunkter på beräkningen av prisunderskridande- och skademarginalerna. Dessa synpunkter analyserades och ledde till att beräkningarna i förekommande fall ändrades.

(40)

En exporterande tillverkare hävdade att de justeringar som hade gjorts för att på rättvis grund jämföra priserna på de kinesiska importvarorna och priserna på motsvarande produkttyper som säljs av gemenskapsindustrin inte var tillräckliga, eftersom det inte ingick försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en vinstandel för en oberoende importör. Klaganden hävdade å sin sida att dessa justeringar var alltför stora. När det gäller den exporterande tillverkarens påstående, befanns kinesiska exporterande tillverkare och gemenskapstillverkare ofta sälja till samma kunder. En ytterligare justering av importpriserna ansågs därför inte vara motiverad. Efter en granskning av de uppgifter som lämnats drogs slutsatsen att påståendena borde avfärdas och de två parterna informerades om skälen till detta.

(41)

Klaganden hävdade att beräkningen av skillnaderna i handelsleden var felaktig, eftersom kinesiska exporterande tillverkare även säljer direkt till användare, och att det inte var berättigat att göra en justering av handelsleden för sådan försäljning. Detta påstående befanns stämma för några kinesiska exporterande tillverkare och justeringen av handelsleden omprövades i enlighet med detta. Den exporterande tillverkare som nämns i skäl 40 ovan hävdade att på grund av betydande skillnader i försäljningsvolymerna mellan företagets egen import och gemenskapsindustrins försäljning kunde skillnaden i handelsled inte fastställas genom att man endast jämförde respektive procentandelar för försäljningen till användare, och tillverkaren föreslog därför en annan formel för beräkningen av den omprövade justeringen av handelsled. Den föreslagna formeln ansågs emellertid inte vara lämplig, eftersom den skulle leda till att resultaten förvrängdes. Påståendet tillbakavisades därför.

(42)

På grundval av ovanstående bekräftas härmed den metod som beskrivs i skäl 64 i förordningen om preliminär tull, och den prisunderskridandemarginal som har beräknats på det sätt som redovisas i skäl 65 i förordningen om preliminär tull fastställs till 29 %.

(43)

CISA hävdade att flera av de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet inte hade lämnat fullständiga svar och att stickprovets representativitet försvagades av den låga samarbetsviljan. Det bör påpekas att med undantag för det företag som nämns i led ii i skäl 66 i förordningen om preliminär tull, som lämnade ofullständiga uppgifter, lämnade alla andra företag i stickprovet i undersökningens slutgiltiga skede alla uppgifter som efterfrågades. Även utan det enda företag som lämnade ofullständiga uppgifter uppgår stickprovets representativitet till omkring 60 % av den totala tillverkningen i gemenskapen. Påståendet tillbakavisades därför.

(44)

CISA hävdade också att en stor gemenskapstillverkare, tvärtemot vad som anges i skäl 86 i förordningen om preliminär tull, hade gjort stora investeringar efter undersökningsperioden för att utöka sin produktionskapacitet när det gäller rör för kärnkraftssektorn. Denna information kontrollerades och det konstaterades att investeringarna i fråga gjordes för att utöka produktionskapaciteten beträffande andra produkter (rostfria stålrör eller svetsade rör) än den likadana produkten. Påståendet tillbakavisades därför.

(45)

CISA och en kinesisk exporterande tillverkare hävdade att det i skäl 87 i förordningen om preliminär tull felaktigt påstås att gemenskapsindustrin fortfarande återhämtar sig från effekterna av tidigare dumpning, eftersom det fanns minst tre rumänska företag som stödde klagomålet och som fram till mitten av 2006 själva omfattades av antidumpningsåtgärder. Påståendena i skäl 87 avser emellertid tydligt gemenskapsindustrin som helhet och inte enskilda företag. Det är därför naturligt att situationen för enskilda företag kan skifta, utan att den övergripande slutsatsen beträffande gemenskapsindustrin därmed omkullkastas. Påståendet tillbakavisas därför.

(46)

Eftersom det inte har inkommit några andra påståenden eller synpunkter, bekräftas härmed skälen 66–87 i förordningen om preliminär tull.

(47)

Den kinesiska regeringen, CISA och två kinesiska exporterande tillverkare hävdade att gemenskapsindustrin inte befann sig i en sårbar situation i slutet av undersökningsperioden, särskilt inte med tanke på dess höga vinster den senaste tiden. Skälet till att gemenskapsindustrin ansågs befinna sig i en sårbar situation i slutet av undersökningsperioden redovisas i skäl 89 i förordningen om preliminär tull. I detta skäl konstateras att den skada som lidits under undersökningsperioden inte var väsentlig, men det fastslås även att de stora mängderna dumpad import på gemenskapsmarknaden innebar att gemenskapsindustrin skulle vara sårbar för de skadliga effekterna av denna dumpade import om det allmänna marknadsläget skulle förändras väsentligt. I detta sammanhang är det viktigt att erinra om att gemenskapsindustrin bara delvis kunde dra nytta av den betydande ökningen av förbrukningen och att dess marknadsandel sjönk med fem procentenheter under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av skäl 88 i förordningen om preliminär tull. Det faktum att en industri uppvisar goda vinster under en exceptionellt gynnsam period med mycket hög marknadsefterfrågan innebär inte nödvändigtvis att den strukturellt sett befinner sig i en god ekonomisk och finansiell situation, särskilt inte om samma industri under tidigare perioder har uppvisat ytterst låga vinster eller till och med förluster. Som redan nämns i skäl 86 i förordningen om preliminär tull gjorde de dåliga ekonomiska resultaten på grund av dumpning det omöjligt att upprätthålla den erforderliga investeringsnivån för att garantera gemenskapsindustrins lönsamhet på lång sikt inom en sådan starkt kapitalintensiv tillverkningssektor. I slutet av undersökningsperioden kännetecknades slutligen gemenskapsindustrin återigen av en väsentlig andel dumpad import till mycket låga priser. Denna marknadssituation var potentiellt mycket farlig, eftersom en liknande marknadssituation (som analyseras i rådets förordning (EG) nr 954/2006 (6) orsakade gemenskapsindustrin väsentlig skada. Påståendet tillbakavisas därför.

(48)

En kinesisk exporterande tillverkare hävdade också att skäl 89 i förordningen om preliminär tull inte visar att den nämnda förändringen av marknadsläget klart kunde förutses och var nära förestående, vilket krävs enligt WTO:s antidumpningsavtal. En förändring i marknadssituationen var förutsebar, eftersom förbrukningen normalt sett inte kan ligga kvar på exceptionellt höga nivåer under någon längre period. Den analys som görs i skälen 90–126 i förordningen om preliminär tull visar på en tydlig försämring som i själva verket ägde rum över en längre tid. Det faktum att det tar längre tid för många faktorer och indikatorer att övergå från att vara positiva till att bli negativa är inte oförenligt med att sådana negativa effekter klart kan förutses mot bakgrund av rådande utvecklingstendenser. I slutet av undersökningsperioden kunde risken för skada klart förutses och en negativ utvecklingstendens som skulle leda till en skadesituation var nära förestående, eftersom en viss nedgång i efterfrågan redan hade skett under undersökningsperiodens sista månader. Påståendet tillbakavisades därför.

(49)

Eftersom det inte har inkommit några andra påståenden eller synpunkter, bekräftas härmed fastställandet av skada i skälen 88 och 89 i förordningen om preliminär tull.

(50)

Som framgår av skäl 5 ovan skickades ytterligare ett frågeformulär till ett urval gemenskapstillverkare och till klaganden för att inhämta mer information om marknadsutvecklingen och utvecklingen av de viktigaste skadeindikatorerna fram till mars 2009. Den senaste importstatistiken från Eurostat har också noggrant analyserats. För helhetens skull redovisas siffrorna för tiden mellan undersökningsperiodens slut och mars 2009 (dvs. tiden efter undersökningsperioden) nedan. Eftersom dessa siffror endast rör en period på nio månader ges inget index för volymer.

(51)

Efter undersökningsperioden började gemenskapens förbrukning minska väsentligt och i snabbare takt än vad som framgår av skäl 91 i förordningen om preliminär tull. Gemenskapsmarknaden har i själva verket redan minskat med nästan 30 % (7) under tiden mellan undersökningsperiodens slut och mars 2009.

(52)

Samtidigt sjönk även importen från Kina betydligt, men eftersom förbrukningen i gemenskapen minskade i större omfattning har importens marknadsandel ökat till omkring 18 %. Priserna på den kinesiska importen steg i linje med vad som framkommer i skäl 98 i förordningen om preliminär tull.

(53)

Under samma period minskade gemenskapsindustrins produktion betydligt, vilket ledde till att kapacitetsutnyttjandet hos de företag som ingick i stickprovet sjönk till 60 % i mars 2009. Gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden sjönk betydligt och i linje med den minskade förbrukningen i gemenskapen, vilket ledde till att gemenskapsindustrins marknadsandel förblev oförändrad. Efter att ha stigit andra halvåret 2008 sjönk priserna första kvartalet 2009, även om de fortfarande låg på högre nivåer än under undersökningsperioden.

(54)

Gemenskapsindustrins lönsamhet har slutligen minskat betydligt och i snabbare takt än vad som anges i skäl 110 i förordningen om preliminär tull och blev negativ (– 0,8 %) första kvartalet 2009.

(55)

Sammanfattningsvis bekräftas analysen i skälen 90–112 i förordningen om preliminär tull av den ytterligare information som samlats in och kontrollerats i det slutgiltiga skedet av undersökningen.

(56)

En exporterande tillverkare hävdade att skadeundersökningen, till skillnad från undersökningen av dumpning, hade fortsatt efter undersökningsperioden eftersom analysen även utgick från information och uppgifter för perioden efter juni 2008.

(57)

Först och främst bör det påpekas att undersökningsperioden och skadeundersökningsperioden utgör grunden för den bedömning av risk för skada som görs i förordningen om preliminär tull. I ett ärende som rör en risk för skada kan den skada som påvisas under undersökningsperioden per definition inte vara väsentlig eftersom det i så fall skulle handla om en undersökning baserad på en faktisk väsentlig skada. Undersökningsmyndigheten måste därför fastställa om de faktorer som avses i artikel 3.9 i grundförordningen leder till slutsatsen att det finns en risk för väsentlig skada, trots att skadan inte var väsentlig under undersökningsperioden. Undersökningsmyndigheten har därför rätt att kontrollera om den slutsats som drogs i det preliminära skedet om att det förelåg en risk för skada sedan bekräftas av händelseutvecklingen efter undersökningsperiodens slut.

(58)

Den kinesiska regeringen, CISA och en kinesisk exporterande tillverkare ansåg att det i skäl 91 i förordningen om preliminär tull inte klargörs vilken informationskälla som användes och att de prognoser och andra uppgifter från gemenskapstillverkare eller klaganden som nämns i skälen 99, 101 och 108 i förordningen om preliminär tull inte kommer från en objektiv informationskälla. Den kinesiska regeringen hävdade också att undersökningsmyndigheten, genom att använda denna information, inte hade visat den särskilda noggrannhet som krävs vid undersökningar av skaderisk enligt WTO:s antidumpningsavtal.

(59)

Det bekräftas att närmare uppgifter om källorna till den offentliga information som nämns i skäl 91 i förordningen om preliminär tull fanns i de akter som var tillgängliga för berörda parter långt innan förordningen om preliminär tull offentliggjordes. När det gäller prognoser och annan information från gemenskapsindustrin, kontrollerades dessa och beaktades endast och i den utsträckning de ansågs vara tillförlitliga och korrekta. Det faktum att denna information hade kontrollerats nämns uttryckligen redan i skäl 100 i förordningen om preliminär tull och ytterligare kontrollbesök gjordes efter införandet av provisoriska åtgärder, vilket framgår av skäl 5 ovan.

(60)

De påståenden som avses i skälen 56 och 58 ovan tillbakavisas därför.

(61)

CISA hävdade att man under bedömningen av den kinesiska importens utveckling efter undersökningsperioden inte bara borde ha tagit hänsyn till den faktiska importen, utan även till orderingången eftersom den faktiska importen normalt äger rum 3–4 månader efter det att ordern har lagts. Med tanke på denna fördröjning skulle varje variation i efterfrågan från gemenskapens marknad märkas i den faktiska importen först några månader senare, vilket skulle vara förklaringen till varför den kinesiska importen fortfarande var hög i november och december 2008, trots att efterfrågan från gemenskapens marknad redan hade börjat sjunka. Liknande synpunkter framfördes även av en kinesisk exporterande tillverkare.

(62)

Normalt görs en bedömning av volymen och de genomsnittliga priserna på import från ett visst land på grundval av den faktiska importen. Uppgifter om orderingång kan beaktas som ett komplement till andra uppgifter, men kan sällan bekräftas av tillräckliga och kontrollerbara bevis. Analysen av påståendet har under alla omständigheter visat att gemenskapens förbrukning redan hade börjat sjunka tredje kvartalet 2008, vilket med en 3–4 månaders tidsfördröjning följaktligen borde ha märkts i den kinesiska importen redan fjärde kvartalet 2008, då importen tvärtom var relativt stor. Om tidsfördröjningen på 3-4 månader skulle beaktas skulle den kraftiga nedgången i den kinesiska importen första kvartalet 2009 ha berott på förväntningar om antidumpningsåtgärder i stället för på en minskad efterfrågan. Importörerna kan i själva verket ha blivit mindre villiga att lägga order på varor som hade kunnat anlända vid en tidpunkt då antidumpningsåtgärder redan hade införts. Det anses slutligen att en analys baserad på orderingången i stället för den faktiska importen bara skulle ha tillfört undersökningen flera osäkerhetsfaktorer, utan att leda till någon väsentligt annorlunda slutsats, och CISA:s påstående tillbakavisas därför.

(63)

Den kinesiska regeringen, CISA och en kinesisk exporterande tillverkare hävdade att en rad pressmeddelanden eller årsbokslut som publicerats av flera företagsgrupper i gemenskapen visade att deras resultat hade fortsatt att vara starka även 2008 och därför står i strid med slutsatsen att det föreligger en risk för skada i förordningen om preliminär tull, särskilt i skäl 110.

(64)

Vid granskningen av detta påstående konstaterades att den information som CISA avsåg inte uttryckligen gällde de EU-företag som var involverade i tillverkningen av den berörda produkten. Som redan nämnts i skäl 44 ovan består stora företagsgrupper av flera olika företag som ofta tillverkar mycket olika produkter. Det är därför möjligt att den allmänna ekonomiska informationen om en företagsgrupp inte är representativ för den ekonomiska situationen för just det företag som tillverkar den likadana produkten och säljer den på gemenskapsmarknaden. Kommissionen erinrar slutligen om att informationen om de företag som tillverkar den likadana produkten hade kontrollerats i vederbörlig ordning. Påståendet tillbakavisas därför.

(65)

Eftersom det inte har inkommit några andra påståenden som uttryckligen rör skälen 90-112 i förordningen om preliminär tull bekräftas slutsatserna däri.

(66)

CISA hävdade att den ökning av den kinesiska importen som nämns i skäl 114 i förordningen om preliminär tull var en följd av en ökad efterfrågan på gemenskapens marknad. Liknande synpunkter framfördes även av den kinesiska regeringen och en kinesisk exporterande tillverkare. CISA avvisade också bedömningen att den kinesiska importens utveckling kunde vara resultatet av en marknadspenetreringsstrategi och framhöll att det stora antalet kinesiska tillverkare som står bakom den kinesiska importen gör det otänkbart att en samordnad strategi hade kunnat utformas.

(67)

Om det var sant att den kinesiska importens utveckling berodde på en ökad efterfrågan på gemenskapens marknad, såsom CISA hävdar, skulle importens marknadsandel ha varit i stort sett oförändrad och inte ökat från 1 % till 17 % under skadeundersökningsperioden. Den väsentliga ökningen av den kinesiska importens marknadsandel och det faktum att den utvecklades helt annorlunda än gemenskapsindustrins och alla andra importkällors marknadsandelar pekar tydligt på att andra faktorer har legat till grund för ökningen av den kinesiska importen. Denna slutsats bekräftas vidare av att den kinesiska importen konsekvent har skett till mycket låga (dumpade) priser, vilket klargörs i skälen 63–65 i förordningen om preliminär tull. Exportörerna behöver dessutom inte samordna en strategi för att börja agera på ett liknande sätt, eftersom det så snart det står klart att det går att penetrera en marknad med vissa mycket låga prisnivåer förmodligen inte skulle krävas någon samordning mellan exportörerna för att få dem att övergå till en sådan marknadsstrategi. Påståendena i skäl 66 ovan tillbakavisas därför och slutsatsen i skäl 114 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

(68)

CISA hävdade också att till skillnad från bedömningen i skälen 115 och 116 i förordningen om preliminär tull sjönk importen från Kina avsevärt efter undersökningsperioden. Det stämmer visserligen att importen från Kina sjönk avsevärt under tiden efter undersökningsperioden, vilket framgår av skäl 52 ovan. Det framgår emellertid tydligt av ordalydelsen i skäl 116 i förordningen om preliminär tull att det viktiga inte är importens absoluta volym, utan dess relativa omfattning i förhållande till förbrukningen, dvs. importens marknadsandel på den totala gemenskapsmarknaden. Av skäl 52 ovan framgår också att marknadsandelen för importen av den berörda produkten från Kina ökade något under tiden efter undersökningsperioden, även om importvolymen minskade i absoluta tal. Med tanke på att i) den bedömning som ligger till grund för resonemanget i skälen 115 och 116 i förordningen om preliminär tull gjordes utifrån den mest aktuella tillförlitliga information som fanns tillgänglig i det preliminära skedet, dvs. importstatistik för november och december 2008, ii) denna statistik överensstämde med den kinesiska importens utveckling fram till denna tidpunkt, och iii) resonemanget baserades på relativa och inte absoluta volymer, konstateras att bedömningen i skälen 115 och 116 i förordningen om preliminär tull inte strider mot slutsatserna i skäl 52 ovan. I detta sammanhang är det värt att påpeka att nivån för den kinesiska importen av de skäl som nämns i skäl 134 i förordningen om preliminär tull kan anses utgöra en risk för skada, även om volymerna skulle börja minska mer än förbrukningen proportionellt sett, eftersom själva förekomsten av stora mängder lågprisvaror från Kina är att betrakta som skadevållande i ett läge där förbrukningen minskar, eftersom detta kraftigt pressar ned den allmänna prisnivån på marknaden. I alla händelser kan ingen av de enskilda faktorer som nämns i artikel 3.9 i grundförordningen ge en pålitlig vägledning om förekomsten av risk för skada. Det är snarare nödvändigt att överväga samtliga faktorer i sin helhet. Påståendet tillbakavisas därför och slutsatserna i skäl 115 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

(69)

CISA hävdade att analysen i skäl 118 i förordningen om preliminär tull baseras på uppgifter från de exportörer som ingick i stickprovet, dvs. de mest exportinriktade företagen, och därför inte ger en korrekt helhetsbild av exporten från Kina. Tvärtom hävdas det att den andel av Kinas totala export som går till gemenskapen och som anges i skäl 119 i förordningen om preliminär tull har haft en annan utveckling under 2008 och minskat från 15 % till 11 %. Det hävdas slutligen att det i analysen i skälen 117–119 i förordningen om preliminär tull inte togs hänsyn till efterfrågeutvecklingen på den kinesiska inhemska marknaden, som enligt prognoser skulle absorbera en betydande del av den produktion som är ett resultat av befintlig överkapacitet. Det hänvisas i detta sammanhang till flera projekt och planer som den kinesiska regeringen avser att genomföra för att stödja den inhemska efterfrågan. Den kinesiska regeringen hävdade också att efterfrågeutvecklingen på den inhemska kinesiska marknaden inte hade undersökts i förordningen om preliminär tull.

(70)

Undersökningsresultaten i skäl 118 i förordningen om preliminär tull om de företag som ingick i stickprovet bekräftas tydligt av utvecklingen för den allmänna exportstatistik som avses i skäl 119 i förordningen om preliminär tull, som till och med visar en ännu större ökningstendens i exporten till gemenskapen under skadeundersökningsperioden. När det gäller påståendet att ökningstendensen i den andel av Kinas samlade export av den berörda produkten som gick till gemenskapen vände under 2008, har CISA inte överlämnat några avgörande bevis för detta. I detta avseende är det viktigt att påpeka att uppgifterna från den kinesiska statistiken helt klart avser ett produktomfång som skiljer sig avsevärt från den berörda produkten. Detta framgår tydligt av det faktum att exporten till EU, vilket visas i denna statistik, inte är bara mycket högre än den import som Eurostat registrerat för denna produkt, utan utvecklingen av exporten uppvisar också en helt annorlunda tendens. De bevis som inlämnats kunde därför inte godtas. När det gäller den kinesiska regeringens planerade insatser för att stimulera den inhemska efterfrågan föranleder de bevis som har överlämnats ingen ändring av analysen eftersom det inte är möjligt att säkert fastställa effekterna på efterfrågan. Det är dessutom oklart om de flesta av de projekt som nämns verkligen kommer att fullföljas. En del stora projekt som är på gång och som nämns av CISA verkar slutligen vara projekt som byggs med stora svetsade rör och inte med de sömlösa rör som är föremål för detta förfarande. Påståendena i skäl 69 ovan tillbakavisas därför.

(71)

CISA ansåg också att den omledning av exporten som beskrivs i skäl 119 i förordningen om preliminär tull är felaktig, eftersom den kinesiska exporten till Förenta staterna huvudsakligen skulle bestå av produkter (OCTG-rör) som inte importeras i någon stor omfattning till gemenskapen. CISA hävdade också att priserna gentemot gemenskapen inte nödvändigtvis var lägre än i andra länder, utan att gemenskapen tvärtom hittills har varit en attraktiv marknad för kinesisk export. När det gäller detta påstående måste det påpekas att den analys som görs i skäl 119 i förordningen om preliminär tull baseras på statistik som inte innehåller några detaljerade uppgifter om särskilda produkttyper. Det bör under alla omständigheter påpekas att den produktionsutrustning som krävs för att tillverka den berörda produkten i mycket stor utsträckning kan användas för tillverkning av olika produkttyper av sömlösa rör. Även om en särskild typ av rör som OCTG-rör inte importeras i någon stor omfattning till gemenskapen, är detta faktum inte relevant för bedömningen av potentiellt tillgänglig ledig kapacitet, eftersom den utrustning som används för tillverkningen av denna typ av rör lätt kan anpassas till tillverkning av andra typer av den berörda produkten som importeras i betydligt större kvantiteter till gemenskapsmarknaden. Påståendena i skäl 66 ovan tillbakavisas därför och slutsatserna i skälen 117–119 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

(72)

CISA hävdade att priserna på den kinesiska importen steg betydligt efter undersökningsperioden, men att gemenskapsindustrins priser inte följde samma utveckling, varför det prisunderskridande som konstaterades under undersökningsperioden minskade avsevärt eller till och med försvann efter undersökningsperioden.

(73)

Som redan framgår av skälen 98 och 122 i förordningen om preliminär tull bekräftas att priserna på import från olika källor, inbegripet Kina, steg avsevärt efter undersökningsperioden i likhet med gemenskapsindustrins priser. En analys av prisförteckningarna från gemenskapsindustrin efter undersökningsperioden och priserna på jämförbara produkter som importerats från Kina har utförts och visar att prisrörelserna var parallella. Det finns sammanfattningsvis inga bevis för påståendet att det prisunderskridande som påvisades under undersökningsperioden skulle ha minskat avsevärt eller till och med försvunnit. Undersökningsresultaten i skälen 120–123 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

(74)

Eftersom det inte har inkommit några synpunkter på detta bekräftas skäl 124 i förordningen om preliminär tull.

(75)

CISA hävdade att de eventuella stödinsatser av den kinesiska regeringen som avses i skäl 125 i förordningen om preliminär tull är fullständigt hypotetiska. Undersökningen har emellertid visat att den individuella behandling som beviljades en kinesisk exporterande tillverkare i det preliminära skedet senare fick återkallas, vilket framgår av skälen 19–23 ovan, på grund av ökat stöd från staten, vilket föranleddes av att det ekonomiska läget försämrades efter undersökningsperioden. Detta ger tydligt stöd för undersökningsresultatet i skäl 125 i förordningen om preliminär tull och påståendet tillbakavisas därför.

(76)

Det ska först och främst påpekas att slutsatsen att det fanns risk för skada bland annat baserades på alla de olika faktorer som nämns i artikel 3.5 och 3.9 i grundförordningen.

(77)

CISA hävdade att undersökningsresultaten i förordningen om preliminär tull inte uppfyllde WTO:s krav för den här typen av undersökning, dvs. att undersökningsresultaten ska styrkas och inte grundas på påståenden, förmodanden eller avlägsna möjligheter, att prognoser och antaganden ska ha en hög grad av sannolikhet och att alternativa förklaringar till en viss slutsats ska övervägas.

(78)

I förordningen om preliminär tull anges tydligt på vilka grunder slutsatserna om undersökningens olika delar har dragits. Till stöd för detta finns de bevis som åberopats, såsom statistik från Eurostat, samarbetsvilliga företags svar på frågeformulär, information om företag som inte ingick i stickprovet som lämnats av klaganden, information i inlagor från berörda parter och annan information som man funnit via Internet under undersökningens gång. All denna information, med undantag för konfidentiell information, har varit tillgänglig för de berörda parterna.

(79)

Faktorer som rörde bedömningen av skaderisken har bedömts omsorgsfullt och var för sig i förordningen om preliminär tull och i vilken utsträckning de antaganden och prognoser som gjordes i det preliminära skedet har blivit verklighet kontrollerades – i den mån det var möjligt – under undersökningens slutgiltiga fas, vilket framgår av undersökningsresultaten i denna förordning. Inga sakförhållanden, bevis eller indikationer som strider mot undersökningsresultaten i förordningen om preliminär tull har upptäckts. Därför var prognoserna och antagandena i förordningen om preliminär tull inte hypoteser eller antaganden, utan resultatet av en noggrann analys av situationen.

(80)

När det gäller de alternativa förklaringar och tolkningar som nämns i skäl 78 ovan har sådana – bl.a. de som de berörda parterna har lagt fram i sina inlagor – granskats i vederbörlig ordning under undersökningen och behandlas i både denna förordning och i förordningen om preliminär tull.

(81)

Sammanfattningsvis har varken den granskning av fakta som gjordes efter undersökningsperiodens slut eller analysen av de berörda parternas kommentarer till och synpunkter på förordningen om preliminär tull och meddelandet av de slutliga slutsatserna funnit några bevis som ifrågasätter slutsatsen att det fanns en risk för materiell skada vid slutet av undersökningsperioden. CISA:s påstående i skäl 77 ovan tillbakavisas därför och undersökningsresultatet i skäl 126 i grundförordningen bekräftas härmed.

(82)

Eftersom det inte har inkommit några särskilda synpunkter bekräftas skälen 128–135 i förordningen om preliminär tull.

(83)

CISA hävdade att det faktum att gemenskapsindustrin importerade den berörda produkten från Kina och andra länder visar att de inte hade kapacitet att tillgodose efterfrågan på gemenskapsmarknaden. Detta berodde på att gemenskapsindustrin inte hade investerat i ny produktionskapacitet och i hög grad var inriktad på marknadssegment med ett högre försäljningspris. I detta sammanhang är det viktigt att betona att det i skäl 136 i förordningen om preliminär tull förklaras att en sådan import beräknas utgöra mindre än 2 % av den totala importen från Kina och att inga bevis har lagts fram för att denna andel skulle vara större.

(84)

CISA ifrågasatte även de exakta skälen till att den grupp företag som nämns i skäl 138 i förordningen om preliminär tull var tvungna att importera de nämnda produkterna. Frågan granskades ytterligare och det bekräftas att tillverkningen av vissa produkttyper av kostnadseffektivitetsskäl hade utförts av andra icke EU-företag inom gruppen. Som redan nämns i skäl 138 i förordningen om preliminär tull har det emellertid kontrollerats att denna import inte skedde till priser som underskred gemenskapsindustrins priser för samma produkttyper.

(85)

CISA påpekade slutligen att det verkar föreligga en inkonsekvens mellan gemenskapsindustrins relativt positiva uppfattning om framtida exportförsäljning och den allmänna ekonomiska utvecklingen för tredjelandsmarknader, för vilka det tvärtom förutspås en nedgång. Det måste i detta sammanhang påpekas att analysen av gemenskapsindustrins exportverksamhet inte påverkar bedömningen av skadan eller skaderisken, som uteslutande rör gemenskapsindustrins verksamhet när det gäller likadana produkter på gemenskapsmarknaden. Om en del gemenskapstillverkare hade en positiv syn på sin exportverksamhet kan detta endast ha lett till en överskattning av deras beräknade allmänna ekonomiska resultat, men inte av deras resultat på den inhemska marknaden, som behandlas för sig i analysen.

(86)

Påståendena i skälen 83–85 ovan tillbakavisas därför och undersökningsresultatet i skälen 136–141 i förordningen om preliminär tull bekräftas härmed.

(87)

CISA hävdade dessutom att det inte räcker att titta på det genomsnittliga priset på import från andra tredjeländer, utan att den exakta produkttypen också måste beaktas. Det bekräftas att en noggrann analys har gjorts i samtliga fall där importörerna lämnade tillräckligt detaljerad information om priserna. Handelsstatistiken är dessvärre inte särskilt detaljerad och på grund av importörernas relativt låga samarbetsvilja under denna undersökning fanns få detaljerade uppgifter om priser för enskilda produkter som importerats från andra länder. Ingen part har emellertid lagt fram dokumenterad information som skulle föranleda en annan slutsats än den i skälen 142–145 i förordningen om preliminär tull, varför undersökningsresultaten i dessa skäl i förordningen om preliminär tull bekräftas.

(88)

Eftersom det inte har inkommit några särskilda synpunkter på detta bekräftas skäl 146 i förordningen om preliminär tull.

(89)

CISA hävdade att gemenskapsindustrin hade ändrat sin produktmix för att inrikta sig på produkttyper med ett högre försäljningspris och därmed begränsa effekterna av en ökad tillverkningskostnad. Detta skulle visa att gemenskapindustrin hade tillräckliga möjligheter att låta ökade kostnader avspeglas i höjningar av försäljningspriserna, tvärtemot vad som anges i skäl 149 i förordningen om preliminär tull.

(90)

Det råder ingen tvekan om att gemenskapsindustrin över tiden har försökt maximera vinsten genom att låta kostnadsökningar avspeglas i högre försäljningspriser. Detta är emellertid inte en oupphörlig process eftersom det kommer en punkt då sådana justeringar inte längre är möjliga på grund av konkurrensen på marknaden. På en marknad där liknande varor säljs till väsentligt lägre priser blir utrymmet för sådana prispåslag mindre ju högre marknadsandel sådana varor med låga priser har. CISA:s synpunkter står därför inte i strid med undersökningsresultaten i skälen 147–149 i förordningen om preliminär tull, vilka därför bekräftas.

(91)

Den kinesiska regeringen, CISA och en kinesisk exporterande tillverkare hävdade att den globala ekonomiska nedgången ligger till grund för gemenskapsindustrins ekonomiska problem och menade att orsakssambandet mellan den kinesiska importen och eventuell påstådd skada eller skaderisk därför har brutits. Det bör i detta sammanhang påpekas att CISA faktiskt har tillstått att marknadens förbrukning mellan 2005 och undersökningsperioden var exceptionellt hög och att den minskade efterfrågan som uppstod efter undersökningsperioden i mycket stor utsträckning berodde på att marknaden för denna produkt återgick till normala förhållanden. Det står följaktligen inte klart om den globala ekonomiska nedgången kan anses utgöra en orsak till skada, eftersom den tillgängliga informationen endast visar att förbrukningen på gemenskapsmarknaden under tiden efter undersökningsperioden har återgått till nivåer som redan ansågs vara normala tidigare. Detta skulle även tala för att det är de exceptionella nivåerna för gemenskapens förbrukning under skadeundersökningsperioden som har lett till att gemenskapsindustrin inte lidit materiell skada, trots den dumpade kinesiska importens avsevärda marknadsandel och betydande prisunderskridande. I skäl 150 i förordningen om preliminär tull utesluts det i alla händelser inte att den allmänna ekonomiska nedgången kan ha spelat en roll för skadan för gemenskapen efter undersökningsperioden. Det kan emellertid inte hävdas att gemenskapsindustrin enbart har blivit negativt påverkad av effekterna av den allmänna ekonomiska krisen och att den dumpade importen inte hade någon effekt, eftersom det står klart att denna hade en mycket betydande marknadsandel och avsevärt har underskridit gemenskapsindustrins priser. Påståendet att den ekonomiska nedgången har brutit det orsakssamband som avses i skälen 128–135 i förordningen om preliminär tull tillbakavisas därför, medan frågan om huruvida det förändrade ekonomiska klimatet jämfört med undersökningsperioden kan ha påverkat åtgärdernas omfattning behandlas nedan i skäl 104.

(92)

Påståendena tillbakavisas därför och skäl 150 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

(93)

CISA påpekade att några gemenskapstillverkare har ingått ramavtal med kunder om på förhand fastställda priser, varför priserna i deras fall skulle ha varit oförändrade. De skulle samtidigt ha ingått liknande avtal om fasta priser med leverantörer av järnmalm och andra viktiga insatsvaror och därför inte kunnat dra nytta av de mycket kraftiga prissänkningarna på dessa råvaror under tiden omedelbart efter undersökningsperioden.

(94)

Det påpekas först och främst att avtal om fasta priser med kunder var en begränsad praxis i fråga om antal, och med tanke på löptiderna inte kan anses ha haft någon betydande effekt. Denna slutsats bekräftas av att även gemenskapsindustrins priser har stigit väsentligt. När det gäller avtalen om fasta priser på viktiga råvaror verkar detta vara internationell praxis och bör därför vare sig vara till gemenskapstillverkarnas fördel eller nackdel i förhållande till någon annan tillverkare av den likadana produkten på världsmarknaden. Inte heller detta kan därför anses vara något som bryter orsakssambandet. Påståendena i skäl 93 ovan tillbakavisas därför.

(95)

Eftersom det inte har inkommit några andra synpunkter på detta bekräftas skälen 151–153 i förordningen om preliminär tull.

(96)

Klaganden och flera gemenskapstillverkare upprepade att antidumpningsåtgärderna är en förutsättning för att de ska kunna fortsätta att bedriva verksamhet med tanke på dumpningens skadliga effekter. Eftersom det inte har inkommit några ytterligare synpunkter bekräftas skäl 155 i förordningen om preliminär tull.

(97)

Eftersom det inte har inkommit några särskilda synpunkter på detta bekräftas skäl 156 i förordningen om preliminär tull.

(98)

En användare av den berörda produkten, som även är importör, tog kontakt för att påpeka att KN-numren för den produkt som företaget importerade inte nämndes i tillkännagivandet om inledande av antidumpningsförfarande och att företaget inte visste att undersökningen även omfattade dessa produkttyper förrän de provisoriska åtgärderna infördes. Företaget hävdade att det därför hade tvingats betala oförutsedda antidumpningstullar. Importören informerades om att tillkännagivandet av inledande av antidumpningsförfarande innehöll en tydlig beskrivning av den produkt som var föremål för undersökningen och att KN-numren endast angavs i informationssyfte. I själva verket är den korrekta tullklassificeringen av den berörda produkten en av de faktorer som undersöks och det är därför fullt möjligt att de KN-nummer som anges i förordningen om preliminär tull delvis avviker från dem i tillkännagivandet om inledande av ett antidumpningsförfarande.

(99)

Eftersom det inte har inkommit några andra synpunkter på detta bekräftas skäl 157 i förordningen om preliminär tull.

(100)

Den användare som nämns i skäl 98 ovan hävdade också att det skulle orsaka allvarliga leveransproblem för företaget om slutgiltiga åtgärder avseende den berörda produkten infördes, eftersom gemenskapstillverkare är ovilliga att leverera den. Detta påstående undersöktes och det konstaterades att denna parts svårigheter att köpa produkten från gemenskapstillverkare gällde tidigare perioder då vissa gemenskapstillverkare inte ansåg det vara ekonomiskt bärkraftigt att leverera mycket begränsade kvantiteter av dessa produkter på grund av den mycket starka efterfrågan på marknaden. Under perioder med normal efterfrågan på marknaden bör sådana restriktioner emellertid försvinna, i synnerhet eftersom andra användare eller importörer av samma produkttyper kan öka efterfrågan i gemenskapen på sådana produkter på grund av införandet av åtgärder. På grundval av dessa överväganden och det faktum att användningsområdena i fråga endast utgör en mycket begränsad del av den totala förbrukningen av den berörda produkten dras slutsatsen att tillgången till leveranskällor inte bör vara något problem när det gäller den berörda produkten.

(101)

En annan användare, som köper en likadan produkt uteslutande från gemenskapsindustrin, upprepade sitt stöd för införandet av åtgärder. Inga andra användare trädde fram för att inge synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten. Eftersom det inte har inkommit några ytterligare synpunkter bekräftas skäl 158 i förordningen om preliminär tull.

(102)

Eftersom det inte har inkommit några särskilda synpunkter bekräftas skäl 159 i förordningen om preliminär tull.

(103)

Klaganden och flera gemenskapstillverkare som är en del av gemenskapsindustrin hävdade att den vinstmarginal på 3 % som preliminärt använts vid beräkningen av nivån för undanröjande av den skada som avses i skälen 161–163 var alltför låg, eftersom det rör sig om en kapitalintensiv industri med höga fasta kostnader, och att gemenskapsindustrins genomsnittliga vinstmarginaler under skadeundersökningsperioden var långt över 3 %.

(104)

Det konstateras att tillverkningen av den likadana produkten är mycket kapitalintensiv. Det nuvarande marknadsläget anses emellertid inte vara sådant att det är möjligt att göra en klar bedömning av kapacitetsutnyttjandet på kort sikt, i synnerhet inte under åren då åtgärderna kommer att vara i kraft. Detta kan inverka på fastställandet av den vinstmarginal som normalt bör uppnås på en viss marknad utan dumpning. Under dessa omständigheter och med hänsyn till att det alltid är möjligt för gemenskapsindustrin att begära en översyn av åtgärderna om situationen förändras slogs det fast att den måttliga vinstmarginalen på 3 % som fastställdes i det preliminära skedet och i en tidigare undersökning rörande samma produkt bör kvarstå. Det påpekas emellertid att en väsentlig förändring av marknadsläget kan föranleda en omprövning av denna vinstmarginal på 3 %.

(105)

Metoden för beräkning av nivån för undanröjande av skada i skälen 164 och 165 i förordningen om preliminär tull tillämpades, med förbehåll för den smärre justering som avses i skäl 41 ovan. Den landsomfattande nivån för undanröjande av skada beräknades som det vägda genomsnittet av skademarginalerna för de mest representativa produkttyperna som såldes av en exporterande tillverkare som inte beviljats individuell behandling.

(106)

De skademarginaler som fastställdes på detta sätt var lägre än de konstaterade dumpningsmarginalerna.

(107)

Med tanke på slutsatserna när det gäller dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapsintresse, och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, bör en slutgiltig antidumpningstull införas på import av den berörda produkten med ursprung i Kina på en nivå som motsvarar den lägsta av de konstaterade dumpnings- och skademarginalerna, i enlighet med regeln om lägsta tull, vilken i samtliga fall är skademarginalen.

(108)

På denna grundval uppgår de slutgiltiga tullarna till följande:

(109)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den aktuella undersökningen. De avspeglar alltså den situation för företagen som konstaterades föreligga under undersökningen. Dessa tullsatser är (i motsats till den landsomfattande tull som gäller ”alla övriga företag”) uteslutande tillämpliga på import av produkter med ursprung i det berörda landet vilka tillverkats av de företag, dvs. av de specifika juridiska personer, som omnämns. Importerade produkter tillverkade av något annat företag, som inte uttryckligen omnämns med namn och adress i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, omfattas inte av dessa tullsatser utan av tullsatsen för ”alla övriga företag”.

(110)

Eventuella ansökningar om tillämpning av en individuell företagsspecifik antidumpningstullsats (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen (8) tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet när det gäller den tillverkning och försäljning på hemmamarknaden eller på export som hänger samman med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter, vid behov, att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(111)

Alla parter informerades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera införandet av en slutgiltig antidumpningstull. De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter. De berörda parternas synpunkter beaktades och undersökningsresultaten ändrades vid behov i enlighet med dessa.

(112)

För att säkerställa likabehandling mellan eventuella nya exportörer och de samarbetande företag som inte ingick i urvalet (se förteckningen i bilagan till denna förordning), bör den vägda genomsnittliga tull som införs för de sistnämnda företagen även tillämpas på eventuella nya exportörer som annars skulle ha rätt till en översyn enligt artikel 11.4 i grundförordningen, eftersom artikel 11.4 inte är tillämplig när ett stickprovsförfarande har använts.

(113)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att införa en slutgiltig antidumpningstull hade meddelats, meddelade flera exporterande tillverkare i Kina som inte hade ingått i stickprovet sin önskan att inkomma med prisåtaganden i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen. Trots att alla nödvändiga villkor förklarades inlämnades inget formellt erbjudande om prisåtagande inom den tidsfrist som fastställs för detta i artikel 8.2 i grundförordningen, och ingen förlängning av tidsfristen begärdes. Under dessa omständigheter är det inte nödvändigt att ytterligare överväga frågan om prisåtaganden inom ramen för denna undersökning.

(114)

Eftersom undersökningen har visat att risken för skada var överhängande i slutet av undersökningsperioden, vilket framgår av skäl 126 i förordningen om preliminär tull, med hänsyn till undersökningsresultaten i skälen 50–55 ovan i vilka flera skadeindikatorers negativa utveckling efter undersökningsperioden bekräftas och med tanke på storleken på den konstaterade dumpningsmarginalen, dras slutsatsen att skadan skulle ha inträffat om inte provisoriska åtgärder hade införts. Det anses därför vara nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av de preliminära antidumpningstullar som infördes genom förordningen om preliminär tull slutgiltigt tas ut.

—

inte exporterade den produkt som beskrivs i artikel 1.1 till gemenskapen under undersökningsperioden (1 juli 2007–30 juni 2008),

—

inte är närstående någon av de exportörer eller tillverkare i Folkrepubliken Kina som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning,

—

faktiskt har exporterat den berörda produkten till gemenskapen efter den undersökningsperiod som ligger till grund för åtgärderna eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till gemenskapen,