(1)

Den 28 januari 2006 införde kommissionen genom förordning (EG) nr 134/2006 (2) (nedan kallad ”förordningen om preliminär tull”) en preliminär antidumpningstull på import till gemenskapen av spakmekanismer med ursprung i Folkrepubliken Kina.

(2)

Perioden för undersökning av dumpning och skada omfattade perioden den 1 januari 2004 till den 31 december 2004. Undersökningen av tendenser som är av betydelse för skadeanalysen omfattade perioden från och med den 1 januari 2001 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(3)

Efter det att en preliminär antidumpningstull hade införts på import av spakmekanismer med ursprung i Kina, lämnade ett antal berörda parter skriftliga synpunkter. De parter som så begärde gavs också möjlighet att höras muntligen.

(4)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för att kunna fastställa de slutgiltiga undersökningsresultaten. Parternas skriftliga och muntliga synpunkter granskades, och de preliminära undersökningsresultaten ändrades i enlighet med dessa synpunkter när det ansågs motiverat.

(5)

I skäl 12 i förordningen om preliminär tull definierades den berörda produkten som spakmekanismer, som i allmänhet används för att förvara ark och andra dokument i samlingspärmar eller brevordnare. De består av bågformiga kraftiga metalldelar (normalt två) på en bottenplatta och har åtminstone en öppningsmekanism som gör det möjligt att sätta in och arkivera ark och andra dokument. Produkten (nedan kallad ”den berörda produkten”) har sitt ursprung i Folkrepubliken Kina och klassificeras normalt enligt KN-nummer ex 8305 10 00 .

(6)

En berörd part hävdade att en särskild typ av spakmekanismer borde undantas från definitionen av den berörda produkten, därför att (i) den typen har tillverkats enligt ett patent som innehas av den berörda parten och tillhandahålls inte av någon annan tillverkare, därför att (ii) det finns ett leveransavtal med ensamrätt med en kinesisk tillverkare, därför att (iii) typen används uteslutande i exklusiva samlingspärmar av överlägsen kvalitet och utformning i förhållande till standardprodukterna och därför inte konkurrerar med standardprodukten, och därför att (iv) typen är inte ekonomiskt utbytbar mot standardprodukten på grund av den mycket högre produktionskostnaden.

(7)

En annan berörd part hävdade emellertid att alla spakmekanismer har samma egenskaper, slutliga användningsområden och distributionskanaler. Samma part hävdade vidare att tillverkningsprocesserna och kostnaderna är irrelevanta för fastställandet av den berörda produkten. De hävdade också att en särbehandling av en typ av spakmekanism som bara används av en tillverkare av samlingspärmar skulle orsaka en allvarlig snedvridning av konkurrensen, inte bara på gemenskapsmarknaden för spakmekanismer, utan också på gemenskapsmarknaden för samlingspärmar.

(8)

Det anses att en patenterad utformning eller ett avtal med ensamrätt mellan en exporterande tillverkare och en europeisk användare av en viss typ av produkt inte i sig rättfärdigar att typen utesluts från definitionen av den berörda produkten eller den likadana produkten. En spakmekanism med alla dess egenskaper är fortfarande den berörda produkten, oavsett om den är patenterad eller köps in genom ett avtal med ensamrätt. Det skall också noteras att tillverkningsprocesserna, produktionskostnaderna och kvalitetsskillnaderna som sådana inte är relevanta för fastställandet av den likadana produkten.

(9)

Undersökningen visade att alla produkttyper, inbegripet den särskilda typ av spakmekanism som en berörd part har hävdat borde undantas (se skäl 6 ovan) har samma grundläggande tekniska och fysiska egenskaper och användningsområden och att marknaden för spakmekanismer inte gör någon åtskillnad bland klart avgränsade marknadssegment. Alla spakmekanismer är därför utbytbara och konkurrerar med varandra på gemenskapsmarknaden. Alla typer av spakmekanismer omfattas därför av definitionen av den berörda produkten och den likadana produkten. Framställningen i skäl 6 måste följaktligen avvisas.

(10)

Mot bakgrund av ovanstående bekräftas härmed de undersökningsresultat som anges i skälen 11–16 i förordningen om preliminär tull.

(11)

Den allmänna metod som används för att fastställa dumpning vid import av spakmekanismer till gemenskapsmarknaden beskrevs i skälen 17–50 i förordningen om preliminär tull. Den allmänna metod som fastställs i förordningen om preliminär tull bekräftas härmed, med hänsyn tagen till de ändringar som anges nedan.

(12)

Ett av de företag som beviljades individuell behandling hävdade att det också borde ha beviljats marknadsekonomisk status och att dess situation, särskilt när det gäller det andra kriteriet (bokföring och revision) och det tredje (snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet) inte hade utvärderats tillräckligt under undersökningen. Företaget tillhandahöll emellertid ingen ny bevisning för att styrka sitt påstående.

(13)

Eftersom det inte inkommit några andra nya fakta och synpunkter, bekräftas slutsatserna beträffande marknadsekonomisk status i skälen 17–25 i förordningen om preliminär tull.

(14)

Undersökningsresultaten i skäl 29 i förordningen om preliminär tull när det gäller det första företaget som beviljats individuell behandling, dvs. Dongguan Nanzha Leco Stationery, bekräftas härmed.

(15)

Såsom nämns i skäl 30 i förordningen om preliminär tull, hade det andra företag som beviljats individuell behandling senare uteslutits från undersökningen på grund av bristande samarbetsvilja. Eftersom inga synpunkter inkommit, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skäl 30 i förordningen om preliminär tull.

(16)

Undersökningsresultaten nedan rör fastställandet av normalvärdet för alla exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status.

(17)

Efter ytterligare analys av all tillgänglig information från tillverkaren i Iran var man tvungen att dra den slutsatsen att informationen var ofullständig och osammanhängande och inte kunde användas som grund för beräkningen av normalvärdet i det slutgiltiga skedet. Man använde sig därför av en annan rimlig grund för beräkningen av normalvärdet i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(18)

På grund av bristen på information från andra tredjeländer där spakmekanismer tillverkas, ansågs det att tillgängliga uppgifter från klaganden och från gemenskapsindustrin var den rimligaste grunden för att fastställa normalvärdet i det slutgiltiga skedet. Justeringar gjordes för att återspegla specifika, kontrollerade uppgifter som inhämtats under undersökningen, särskilt när det gäller priserna på råvaror och frakt.

(19)

Den exporterande tillverkare som beviljats individuell behandling hävdade att det fanns felaktigheter i uppgifterna om en närstående importörs försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, liksom att det skett en dubblering av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som tillämpats för att fastställa exportpriset fritt fabrik. Denne exportör hävdade att de närstående företagens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst borde ses över efter de nya beräkningar som lämnades av företaget efter undersökningen på plats.

(20)

Undersökningen av ovanstående påståenden bekräftade att det förekom vissa fel i beräkningarna av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Dessa fel har rättats till. De nya uppgifterna som företaget lämnat måste emellertid tillbakavisas, eftersom de inte längre kunde kontrolleras under undersökningen.

(21)

Den allmänna metod som fastställs i skälen 41 och 42 i förordningen om preliminär tull bekräftas härmed.

(22)

Det normalvärde som fastställdes i enlighet med skälen 16–18 och exportpriserna som granskats i enlighet med skälen 19–21 jämfördes på grundval av priset fritt fabrik och i samma handelsled. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis togs det, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, hänsyn till olikheter i faktorer som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. De faktorer för vilka justeringar godtogs var provision, transportkostnader, försäkringar, hanteringskostnader, lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader samt kreditkostnader.

(23)

Efter justeringarna av normalvärdet och exportpriset är de slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, före tull, för den exportör som beviljats individuell behandling följande:

(24)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter inkom inga synpunkter på den metod som använts för att beräkna dumpningsmarginalen för alla övriga exporterande tillverkare. Justeringarna av normalvärdet ledde emellertid till en ändrad slutgiltig dumpningsmarginal på 47,4 % av importpriset cif vid gemenskapens gräns för alla andra exporterande företag.

(25)

En del berörda parter hävdade att en av de tillverkare som preliminärt omfattades av definitionen av gemenskapsproduktion och gemenskapsindustri skulle uteslutas på grund av ett påstått förhållande till en kinesisk exporterande tillverkare och på grund av en stor import av kinesiska spakmekanismer, särskilt under undersökningsperioden. De hävdade därför att företaget borde undantas både från definitionen av gemenskapsproduktion och vid bedömningen av skadan.

(26)

Det erinras om att den nämnda tillverkarens situation ingående beskrevs i skälen 55–57 i förordningen om preliminär tull. När man granskar situationen igen i ljuset av artikel 4 i grundförordningen, måste man ha i minnet att tillverkaren inte betedde sig annorlunda än andra klagande icke-närstående gemenskapstillverkare. Dessutom konstaterade man att gemenskapstillverkaren inte hade någon möjlighet, varken juridiskt eller praktiskt, att kontrollera den gemenskapstillverkare som den importerade från. Argumentet avvisades därför.

(27)

Eftersom inga nya synpunkter har inkommit, bekräftas de preliminära undersökningsresultaten beträffande den totala tillverkningen i gemenskapen i skälen 51 och 58 i förordningen om preliminär tull.

(28)

En berörd part hävdade att ytterligare en gemenskapstillverkare skulle undantas från definitionen av gemenskapsindustrin. För det första därför att tillverkaren enligt uppgift säljer stora kvantiteter spakmekanismer till närstående kunder och även använder spakmekanismer för intern förbrukning. För det andra därför att tillverkaren i fråga inte samarbetade till fullo i undersökningen och framförallt inte lämnade in fullständiga handlingar som alla berörda parter kunde ta del av inom tidsfristen.

(29)

Efter att ha analyserat detta påstående bekräftade man att tillverkarens samarbetsvilja i undersökningen inte var tillräcklig. Tillverkaren bör därför undantas från definitionen av gemenskapsindustrin och dess tillverkning bör likaså undantas från beräkningen av gemenskapstillverkningen.

(30)

Produktionen hos de fyra återstående tillverkare i gemenskapen som till fullo samarbetade i undersökningen och stödde klagomålet fastställdes till omkring 205 miljoner enheter spakmekanismer under undersökningsperioden.

(31)

De fyra gemenskapstillverkarna står för ungefär 75 % av gemenskapens totala tillverkning. De klagande gemenskapstillverkarna anses därför utgöra gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(32)

I denna förordning kan man inte alltid tillhandahålla de absoluta tal som återfinns i tabellerna nedan. Dessa uppgifter kan inte lämnas ut, därför att en gemenskapstillverkare uteslöts mellan det preliminära och det slutgiltiga stadiet och man har därför fått fram uppgifterna genom jämförelse.

(33)

En del berörda parter hävdade att gemenskapens förbrukning hade beräknats på ett felaktigt sätt. De underströk särskilt att uppgifterna om import från landet i fråga var baserade på klagomålet. De hävdade att de parter som deltog i undersökningen, särskilt tillverkarna av samlingspärmar och importörerna av spakmekanismer kunde lämna mer tillförlitliga uppgifter till kommissionen om förbrukningen.

(34)

Förbrukningsvolymen räknades därför om utifrån uppgifter från de samarbetsvilliga parterna i undersökningen. Siffrorna som visas i tabellen nedan grundas på de europeiska tillverkarnas kontrollerade försäljning, importen från Folkrepubliken Kina och andra källor som tillhandahölls av de användare och importörer som deltog i undersökningen. Mot bakgrund av den höga graden av samarbetsvilja hos gemenskapens tillverkare, importörer och användare, anses dessa uppgifter vara de mest tillförlitliga, även om man inte kan utesluta att det finns ett litet antal andra användare/importörer och att den beräknade importvolymen därför är i lägsta laget.

Tabell 1

(35)

En jämförelse visar att tendenserna i förbrukningsvolymen liknar den som angivits i skäl 63 i förordningen om preliminär tull, men de verkar emellertid vara mer korrekta. Det framgår särskilt att större delen av konsumtionsökningen ägde rum mellan 2003 och undersökningsperioden och uppgick till 17 %. Under samma period ökade gemenskapsindustrin bara sin försäljningsvolym med 3 % (se tabell 6), medan importen från Folkrepubliken Kina ökade med hela 28 % eller med 42 miljoner enheter (se tabell 2).

(36)

Utifrån den begäran som gjordes i skäl 33 ovan, såg man även över importvolymen av spakmekanismer med ursprung i Folkrepubliken Kina. Man kunde konstatera att utvecklingstendenserna var ganska lika dem som anges i skäl 65 i förordningen om preliminär tull. Tendenserna återges i tabell 2 nedan.

Tabell 2

(37)

Den huvudsakliga skillnaden jämfört med importvolymen som anges i förordningen om preliminär tull gäller 2001, då den föreslagna metoden visar att importen av kinesiska spakmekanismer låg under 100 miljoner enheter. Det skall emellertid betonas att det finns andra importörer och användare som importerade spakmekanismer till gemenskapsmarknaden, men inte lämnade in några uppgifter i undersökningen, och det kan därför inte uteslutas att uppgifterna om import är i lägsta laget.

(38)

Under alla omständigheter hävdade parterna i fråga att de reviderade import- och förbrukningssiffrorna visade på att marknadsandelen av kinesisk import varit ganska stabil sedan 2002. Utvecklingen av marknadsandelen utifrån de reviderade uppgifterna är följande:

Tabell 3

(39)

De reviderade uppgifterna om marknadsandel visar att den kinesiska importen konsekvent ökade sin närvaro på gemenskapsmarknaden under skadeundersökningsperioden med sju procentenheter under 2002, med fyra procentenheter under 2003 och med fyra procentenheter under undersökningsperioden. Utvecklingstendenserna liknar de som anges i skäl 65 i förordningen om preliminär tull.

(40)

Sammanfattningsvis framgår det av de uppgifter som parterna lämnat att förbrukningen av spakmekanismer ökade väsentligt till 41 % eller med 110 miljoner enheter under skadeundersökningsperioden. Samtidigt har importen från Folkrepubliken Kina genomgående ökat väsentligt och mycket mer än förbrukningsökningen. De reviderade uppgifterna visar på en ökning med över 97 miljoner enheter och en marknadsandel som ökat från 36 % till 51 %.

(41)

Även om en del beräkningar av importen reviderats, motsägs inte de resultat och slutsatser som anges i skäl 66 i förordningen om preliminär tull, särskilt inte tendenserna mellan 2002 och undersökningsperioden, av ovanstående analys och de bekräftas därför.

(42)

Efter de framställningar som mottagits av berörda parter, undersökte man igen även uppgifterna om importpriser. Man fann emellertid att de parter som deltog i undersökningen inte kunde lämna fullständiga, tillförlitliga och konsekventa uppgifter om priserna på och värdet av importen från Folkrepubliken Kina. Det fanns bara ofullständiga uppgifter och de grundades på olika försäljningsvillkor. Dessa ofullständiga uppgifter kan därför inte användas för att tillförlitligt fastställa importvärdet och importpriserna cif för den kinesiska importen. Man kan därför bekräfta de uppgifter i tabell 3 i förordningen om preliminär tull som grundades på prisuppgifter från Eurostat.

(43)

Till följd av förändringen i gemenskapsindustrins sammansättning enligt skäl 29 ovan, räknade man om prisunderskridandet för alla kinesiska exporterande tillverkare av spakmekanismer. Den underskridandemarginal som fastställs i skäl 69 i förordningen om preliminär tull behöver revideras uppåt till 38 %, uttryckt som procentandel av gemenskapsindustrins pris.

(44)

På grundval av detta kan de metoder och slutsatser som anges i skälen 67–69 i förordningen om preliminär tull härmed bekräftas.

(45)

Till följd av den förändring i gemenskapsindustrins sammansättning som anges i skäl 29, gjordes undersökningen av verkningarna av den dumpade importen på den omdefinierade gemenskapsindustrin enligt den metod som beskrivs i skäl 70 i förordningen om preliminär tull.

(46)

De slutsatser som dras nedan grundas på de sammanräknade och kontrollerade uppgifterna om gemenskapsindustrin för de fyra återstående samarbetsvilliga gemenskapstillverkarna. Beroende på uteslutandet av en gemenskapstillverkare och det faktum att det i förordningen om preliminär tull ingår uppgifter från fem gemenskapstillverkare i bedömningen av skada, kan de konfidentiella uppgifterna för den uteslutna gemenskapstillverkaren fås fram genom att man jämför uppgifterna i förordningen om preliminär tull med uppgifterna i den slutgiltiga förordningen. På detta stadium tillhandahålls därför de kontrollerade uppgifterna i ett indexerat format. Det bör emellertid noteras att skadeindikatorerna för de fyra återstående samarbetsvilliga gemenskapstillverkarna inte avviker mycket från de som tidigare fastställts i förordningen om preliminär tull för de fem tillverkarna.

(47)

En del berörda parter hävdade och lade fram bevisning för att beräkningen av produktionskapaciteten i förordningen om preliminär tull inte återspeglade verkligheten. Det ansågs att man vid beräkningen av produktionskapaciteten skulle ta hänsyn till den faktiska marknadspositionen och den faktiska produktionen för varje tillverkare som ingår i gemenskapsindustrin. Denna begäran godtogs därför att gemenskapsindustrin bara består av små och medelstora företag, av vilka några t.o.m. är familjeföretag, som bara är verksamma fem dagar i veckan.

(48)

Grundat på ovanstående synpunkter gjordes en ny uppskattning av produktionskapaciteten (se nedan). Justeringar gjordes för att fastställa produktionskapaciteten utifrån ett arbetsschema på fem dagar i stället för sju dagar som det var tidigare.

Tabell 4

(49)

Såsom framgår av ovanstående påverkade inte förändringen i gemenskapsindustrins sammansättning enligt skäl 29 de slutsatser som dras i skäl 73 förordningen om preliminär tull.

(50)

Sifferuppgifterna nedan visar lagervolymen vid utgången av varje period.

Tabell 5

(51)

Såsom redan påpekats i skäl 75 i förordningen om preliminär tull, anses det emellertid inte att gemenskapsindustrins lager är någon relevant indikator när det gäller att bedöma gemenskapsindustrins ekonomiska situation.

(52)

Uppgifterna nedan visar gemenskapsindustrins försäljning till oberoende kunder på gemenskapsmarknaden.

Tabell 6

(53)

Analysen av de reviderade uppgifterna bekräftar slutsatserna i skälen 77–80 i förordningen om preliminär tull. Den visar att gemenskapsindustrin kunde öka sin försäljningsvolym med 6 % under skadeundersökningsperioden. Under samma period ökade förbrukningen i gemenskapen med 41 %, eller med 110 miljoner enheter såsom framgår av tabell 1 ovan.

(54)

Gemenskapsindustrin fick också vidkännas kraftigt sjunkande genomsnittliga försäljningspriser (–14 %), samtidigt som dumpad import till låga priser i ökade mängder trängde in på gemenskapsmarknaden. Marknadsandelen minskade också.

(55)

De lönsamhetsmarginaler som visas nedan har fastställts såsom anges i skäl 81 i förordningen om preliminär tull. Marginalerna ändrade sig bara mycket lite under undersökningsperioden.

Tabell 7

(56)

Lönsamheten var negativ under hela skadeundersökningsperioden och de slutsatser som dras i skäl 82 i förordningen om preliminär tull bekräftas härmed.

(57)

Utvecklingstendenserna när det gäller räntabilitet, kassaflöde och investeringar visas i tabellen nedan.

Tabell 8

(58)

Såsom redan angetts i skälen 84–86 i förordningen om preliminär tull påverkades lönsamheten avsevärt av den nedåtgående utvecklingstendensen för gemenskapsindustrins försäljningspriser. Även de skadeindikatorer som är knutna till lönsamheten påverkades naturligtvis negativt. Det kan noteras att de negativa utvecklingstendenserna för räntabilitet och kassaflöde i stor utsträckning avspeglar lönsamhetsutvecklingen såsom visas i tabell 7 ovan.

(59)

Gemenskapsindustrins investeringar ökade med bara 5 %. Det framgår också att investeringarna minskade kraftigt under perioden mellan 2003 och undersökningsperioden.

(60)

När det gäller kapitalanskaffningsförmågan, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skäl 86 i förordningen om preliminär tull.

(61)

Det framgår också att med den nya sammansättningen på gemenskapsindustrin bekräftar dessa indikatorer slutsatserna i skälen 87–88 i förordningen om preliminär tull.

(62)

Eftersom inga synpunkter har lämnats, bekräftas härmed den faktiska dumpningsmarginalens storlek i skäl 89 i förordningen om preliminär tull.

(63)

Såsom anges i skäl 90 i förordningen om preliminär tull, har gemenskapsindustrin inte återhämtat sig från följderna av tidigare dumpning eller subventionering.

(64)

Undersökningen visade att importen från Folkrepubliken Kina hade ökat kraftigt, både i absoluta och relativa tal, under skadeundersökningsperioden. De reviderade uppgifterna över importen visar på en ökning med 97 miljoner enheter och en marknadsandel som var så hög som 15 procentenheter under den perioden. Efter det att beräkningarna reviderats enligt skäl 43 ovan, underskred priserna för spakmekanismerna från Folkrepubliken Kina gemenskapsindustrins priser med 38 %.

(65)

Under skadeundersökningsperioden ökade gemenskapsindustrins försäljningsvolym med 6 %, beroende på en kraftig ökning av förbrukningen som den inte fick del av, men den gjorde en avsevärd förlust i marknadsandelar. Inför konkurrensen från den dumpade importen, fick den också vidkännas en prisnedgång på 14 %. Analysen av utvecklingen av vissa andra skadeindikator, såsom kassaflöde och räntabilitet, bekräftar också de tendenser som anges i skäl 92 i förordningen om preliminär tull.

(66)

Slutsatserna i skälen 93–94 i förordningen om preliminär tull bekräftas alltså.

(67)

Mot bakgrund av ovanstående bekräftas att gemenskapsindustrin har vållats väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen.

(68)

Såsom anges i tabell 2 ovan, visar de uppgifter som de samarbetsvilliga parterna tillhandahållit att importvolymen från Kina ökade med hela 99 % under skadeundersökningsperioden, medan marknadsandelen ökade med 15 procentenheter. Under samma period föll importpriserna på spakmekanismer med ursprung i Folkrepubliken Kina med 11 % och det allmänna prisunderskridandet för alla kinesiska exporterande tillverkare på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden var hela 38 %.

(69)

Såsom fastställts i skäl 97 i förordningen om preliminär tull, bekräftade undersökningen att den kraftiga uppgången i dumpad import till låga priser sammanföll i tiden med försämringen av gemenskapsindustrins situation. Särskilt mellan 2003 och undersökningsperioden ökade den kinesiska importen med 42 miljoner enheter, medan ett betydande prisunderskridande samtidigt konstaterades. Således vann den kinesiska importen marknadsandelar på mer än 4 procentenheter. Under samma period förlorade gemenskapsindustrin 12 % av sin marknadsandel, trots att man sänkte priserna med ungefär 4 % och lyckades öka försäljningsvolymen. Till följd av dessa undersökningsresultat bekräftas slutsatserna i skäl 97 i förordningen om preliminär tull.

(70)

Det kan bekräftas, såsom anges i skäl 98 i förordningen om preliminär tull, att de kinesiska exportörer som tillämpar dumpning lyckades öka sin markandsandel och bli de största aktörerna på gemenskapsmarknaden och tränga undan gemenskapsindustrin under undersökningsperioden.

(71)

Grundat på uppgifter som tillhandahållits av samarbetsvilliga parter och såsom anges i skäl 34 ovan, är importvolymerna från andra tredjeländer följande:

Tabell 10

(72)

Grundat på ovanstående uppgifter drog man slutsatsen att de små kvantiteter import från andra tredjeländer som uppgick till cirka 2 % av marknaden 2001 och minskade till 0 % under undersökningsperioden, inte kan ha vållat den skada som gemenskapsindustrin led.

(73)

Slutsatserna i skälen 99–101 i förordningen om preliminär tull bekräftas alltså härmed.

(74)

Eftersom det inte inkommit några nya uppgifter, bekräftas därför slutsatserna i skälen 102–105 i förordningen om preliminär tull.

(75)

Med tanke på att definitionen av gemenskapsindustrin ändrats, undersökte man på nytt gemenskapsindustrins exportresultat och huruvida gemenskapsindustrins exportresultat för spakmekanismer skulle kunna ha vållat den skada som gemenskapsindustrin led under undersökningsperioden. I nedanstående tabell anges vilka kvantiteter som gemenskapsindustrin exporterat:

Tabell 11

(76)

Den nya undersökningen bekräftade att gemenskapsindustrins viktigaste marknad alltid har varit gemenskapsmarknaden. Export till länder utanför gemenskapen utgjorde 17 % av den sammanlagda försäljningen 2001 och bara 7 % under undersökningsperioden. Den största minskningen inträffade mellan 2001 och 2002, då exportförsäljningen minskade med 34 %. Exporten har följaktligen minskat genomgående fram till i slutet av undersökningsperioden. Tillgängliga uppgifter visar att situationen liknar den som anges i skälen 107–109 förordningen om preliminär tull.

(77)

En part hävdade att den nedgång i exportförsäljning som gemenskapen drabbades av under undersökningsperioden var orsaken till den skada som den lidit. Denna part hävdade också att en livskraftig industri som utsätts för konkurrens på sin viktigaste marknad borde kunna lägga om sin exportförsäljning till tredje länder. Undersökningen visade emellertid att gemenskapsindustrin när den utsattes för skadlig dumpning på gemenskapsmarknaden inte hade någon möjlighet att kompensera sin minskade försäljning genom att exportera till tredje länder.

(78)

Det skall också påpekas att gemenskapen globalt sett är den viktigaste marknaden för spakmekanismer och produkten i nästa led i förädlingskedjan, dvs. samlingspärmar. Undersökningen var dessutom inriktad på gemenskapsindustrins ekonomiska situation på gemenskapsmarknaden. Följaktligen grundar sig den analys som gjordes på ett antal skadeindikatorer såsom försäljningsvolym, försäljningspriser och lönsamhet enbart på gemenskapsindustrins situation på gemenskapsmarknaden och påverkas således inte av exportresultaten.

(79)

Även om nedgången i exportförsäljningsvolymen kan ha bidragit till en viss försämring av en del av skadeindikatorerna såsom produktionen och kan ha påverkat gemenskapsindustrins situation som helhet, kan det inte förklara den betydande nedgång i gemenskapsindustrins priser, förlust av marknadsandelar och minskade lönsamhet som gemenskapsindustrin drabbades av under undersökningsperioden när det gäller de spakmekanismer som såldes på gemenskapsmarknaden. Exportresultaten kunde inte bryta orsakssambandet mellan den skada som gemenskapsindustrin led och den dumpade importen av spakmekanismer med ursprung i Folkrepubliken Kina.

(80)

Slutsatsen i skäl 110 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

(81)

En del berörda parter påpekade att fluktuationen i växelkursen mellan euron och US-dollarn, som uppgick till 40 % mellan 2001 och 2004 var den huvudsakliga orsaken till all den skada som gemenskapsindustrin led. Det hävdades att fluktuationer i växelkursen var en av de viktigaste faktorerna för användarna när de skulle välja mellan tillverkare i gemenskapen och i Folkrepubliken Kina. Det hävdades också att kinesiska exportörer i allmänhet fakturerar sin försäljning till EU-baserade kunder i US-dollar, eller, om fakturorna skulle vara i euro, är priset i allmänhet kopplat till växelkursen mellan euron och US-dollarn och har oftast överenskommits vid ordertillfället. Detta ansågs ha varit den faktor som utlöste de prisökningar i US-dollar som de kinesiska exportörerna begärde under denna period. Alla undersökningsresultat som tyder på skada ansågs alltså inte ha något att göra med dumpning från Folkrepubliken Kina.

(82)

Det bekräftas att fluktuationen i växelkursen mellan euron och US-dollarn var stor under skadeundersökningsperioden. Mellan 2003 och undersökningsperioden var fluktuationen emellertid inte mer än 10 %. Under alla omständigheter står det klart att förändringarna i växelkursen inte kan förklara den massiva dumpningsmarginal som konstaterades i Folkrepubliken Kina under undersökningsperioden, därför att dumpningsberäkningarna inte påverkades av dessa förändringar.

(83)

En simulering av effekten av växlingskursen på försäljningspriserna på gemenskapsmarknaden visar att även utan växlingskursfluktuationerna föreligger det ett betydande prisunderskridande från de kinesiska exportörernas sida under undersökningsperioden. Vad som är viktigare är att den påstådda effekten av fluktuationerna i växelkursen inte kan vara en ”annan faktor” i den mening som avses i artikel 3.7 i grundförordningen. Med andra faktorer menas enligt denna bestämmelse bara andra faktorer än den dumpade importen. Den tillämpade växlingskursen bestämmer emellertid exportpriset på den dumpade importen, dvs. det är den dumpade importen i sig och inte något annat som kan ha skadat gemenskapsindustrin.

(84)

Utifrån vad som sagts ovan, får man anse att parterna inte tillhandahöll någon bevisning för att fluktuationerna i växlingskursen skulle kunna bryta orsakssambandet mellan den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit och den dumpade importen.

(85)

En användare hävdade att det var en allvarlig kris i stålbranschen som orsakat ökningarna på den viktigaste råvaran i produktionen av spakmekanismer under skadeundersökningsperioden. Användaren hävdade att stålprisökningen var så stor som 25–40 % under det första kvartalet 2004.

(86)

Det stämmer att stålsektorn kände av globala prisökningar och att detta borde ha haft en stor effekt på alla stålanvändare, särskilt under undersökningsperioden. Följaktligen borde stålanvändarnas normala reaktion ha varit att avspegla kostnadsökningarna i försäljningspriserna på produkter i senare led av förädlingskedjan. Tillgängliga uppgifter visar emellertid att överlag ökade de kinesiska exportpriserna med bara 5 % mellan 2003 och undersökningsperioden, dvs. vid den tidpunkt det var kris i stålsektorn. Detta visar att trots att stålpriset gick upp med 40 %, anpassade de kinesiska exporterande tillverkarna inte sina exportpriser, utan exporterade till låga och dumpade priser till gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden.

(87)

Undersökningen visade att gemenskapsindustrins råmaterialkostnader ökade betydligt, särskilt under undersökningsperioden, men man hindrades från att anpassa försäljningspriserna på grund av det betydande prisunderskridandet på gemenskapsmarknaden till följd av den dumpade importen från Folkrepubliken Kina.

(88)

Det bekräftas härmed att den skada som gemenskapsindustrin lidit inte i någon nämnvärd mån orsakades av stålprisökningarna.

(89)

På grundval av analysen ovan bekräftas den preliminära slutsatsen i skäl 111 i förordningen om preliminär tull.

(90)

Eftersom inga nya uppgifter lämnats rörande gemenskapsindustrins och gemenskapsleverantörernas intresse, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skälen 114–121 i förordningen om preliminär tull.

(91)

Det kom in svar från åtta användare och två importörer på gemenskapsmarknaden, som svarar för 51 % av gemenskapens totala förbrukning. Användarna är i regel också importörer – de importerar nämligen spakmekanismer och tillverkar samlingspärmar, som är produkten i nästa led i förädlingskedjan. Den totala omsättningen för dessa företag är betydande, men produktionen av spakmekanismer utgör bara 22 % av deras samlade verksamhet.

(92)

En del användare upprepade sitt påstående att antidumpningsåtgärder skulle orsaka ett otillräckligt utbud i gemenskapen, beroende på gemenskapsindustrins otillräckliga kapacitet. De hävdade att skillnaden mellan den europeiska tillverkningskapaciteten och efterfrågenivån uppgick till hela 40–50 %. De hävdade vidare att de är tvungna att importera och att de således betalar avsevärda tullbelopp för att kunna upprätthålla sin verksamhetsnivå.

(93)

Det bör noteras att användarna inte lämnade någon bevisning till stöd för påståendet att det rådde brist på spakmekanismer på gemenskapsmarknaden före eller efter införandet av preliminära åtgärder. Dessutom har gemenskapsindustrin och övriga tillverkare på gemenskapsmarknaden en outnyttjad tillverkningskapacitet. Om nödvändigt, kan gemenskapstillverkarna investera ytterligare och öka sin arbetsstyrka för att kunna tillgodose efterfrågan på en marknad som inte är snedvriden på grund av dumpning. Gemenskapsmarknaden är dessutom inte stängd för import från Folkrepubliken Kina och dessa produkter kommer at fortsätta att finnas tillgängliga för alla användare till icke-dumpade priser. Det anses också att bakom detta påstående ligger en rädsla för minskad konkurrenskraft för användarindustrin, vilket behandlas i skälen 94–97 nedan.

(94)

Införandet av åtgärder anses inte komma att väsentligt påverka användarindustriernas konkurrenskraft, förutsett att alla användare i gemenskapsindustrin har tillgång till alternativa försörjningskällor. Antidumpningsåtgärderna bör i princip inte få någon effekt på denna industris exportverksamhet och en ökning av produktionskostnaderna skulle inte vara särskilt stor.

(95)

När det gäller möjliga kostnadsökningar, skulle de kunna påverka de företag som i huvudsak köper dumpade produkter till låga priser från Kina. Med tanke på gemenskapsindustrins nuvarande marknadsandel skulle de föreslagna åtgärderna, i det mest gynnsamma fallet, kunna leda till en genomsnittlig kostnadsökning på 2 % av kostnaden för produkten i nästa led i förädlingskedjan. I det mest ogynnsamma fallet, skulle kostnadsökningen kunna bli 3 %. Denna kostnad skulle till och med kunna bli lägre om användarna kan föra över en del av kostnadsökningen till sina kunder, vilket inte kan uteslutas.

(96)

Såsom anges i skäl 128 i förordningen om preliminär tull, bör emellertid införandet av antidumpningsåtgärder kunna öka konkurrensen på gemenskapsmarknaden och leda till att gemenskapsindustrin återfår förlorade marknadsandelar och till att dess ekonomiska situation förbättras. Detta bör på kort sikt kunna öka den effektiva konkurrensen och förhindra varje otillbörlig prisökning på gemenskapsmarknaden.

(97)

Sammantaget görs därför bedömningen att de eventuella negativa effekterna på vissa användares kostnader inte är sådana att de utgör ett hinder mot att införa åtgärder.

(98)

Undersökningen har visat att det är troligt att utan några åtgärder mot dumpad import skulle gemenskapsindustrin försvinna, eftersom den redan är i en mycket svår ekonomisk situation. Detta skulle med säkerhet leda till att tillverkarna av samlingspärmar skulle bli beroende av källor utifrån och konkurrensen skulle minska avsevärt. Införandet av antidumpningsåtgärder bör kunna återupprätta effektiva handelsförhållanden, utan onödig börda eller fördel, för alla parter som säljer och köper spakmekanismer på gemenskapsmarknaden.

(99)

De slutgiltiga åtgärderna anses därför inte strida mot gemenskapens intresse.

(100)

På grundval av den metod som beskrivs i skälen 133–136 i förordningen om preliminär tull beräknades en nivå för undanröjande av skada i syfte att fastställa nivån på de åtgärder som skall införas.

(101)

Vid beräkningen av skademarginalen i förordningen om preliminär tull fastställdes som mål en vinst för gemenskapsindustrin på 5 %, vilket var en nivå som bedömdes vara försiktig och som man rimligen skulle kunna förvänta sig om det inte fanns någon skadevållande dumpning.

(102)

En part hävdade att skademarginalen inte skulle baseras på gemenskapsindustrins produktionskostnader med tillägg av en rimlig vinstmarginal, eftersom gemenskapsindustrin inte är effektiv och dess produktionskostnader är högre än de borde vara. Denna part tillhandahöll emellertid inte någon bevisning för att styrka sitt påstående. I undersökningen framkom ingenting som ger anledning att frångå den metod som beskrivs i skäl 134 i förordningen om preliminär tull.

(103)

Eftersom det inte inkommit några nya synpunkter på denna fråga, bekräftas den metod som anges i skälen 133–136 i förordningen om preliminär tull.

(104)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör en slutgiltig antidumpningstull införas på samma nivå som den konstaterade dumpningsmarginalen för import av spakmekanismer med ursprung i Folkrepubliken Kina, eftersom det bekräftas att skademarginalerna i samtliga fall var högre än de konstaterade dumpningsmarginalerna.

(105)

På grundval av det som anges ovan skall de slutgiltiga tullarna vara följande:

(106)

Den individuella företagsspecifika antidumpningstullsats som anges i detta dokument har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. Den återspeglar således den situation som i samband med undersökningen konstaterats för företaget i fråga. Denna tullsats är därmed (till skillnad från den landsomfattande tull som gäller ”alla andra företag”) endast tillämplig på import av produkter med ursprung i det berörda landet som tillverkats av företaget i fråga och alltså av det specifika rättssubjekt som nämns. Importerade produkter vilka tillverkats av något annat företag som inte, med angivande av företagets namn och adress, särskilt nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de specifikt nämnda företagen närstående, kan inte omfattas av dessa satser. För dem måste i stället den tullsats som gäller för ”alla andra företag” tillämpas.

(107)

Eventuella ansökningar om tillämpning av denna individuella företagsspecifika antidumpningstullsats (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning som hänger samman med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter, vid behov, att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(108)

I syfte att säkerställa ett korrekt verkställande av antidumpningstullen bör den övriga tullen inte tillämpas enbart på de icke-samarbetsvilliga exportörerna utan även på de företag som inte hade någon export under undersökningsperioden. De sistnämnda företagen uppmanas emellertid att, när de uppfyller kraven i artikel 11.4 andra stycket i grundförordningen, lämna in en begäran om översyn i enlighet med samma artikel för att få sin situation granskad individuellt.

(109)

Mot bakgrund av de konstaterade dumpningsmarginalernas omfattning och nivån på den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin, anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom kommissionens förordning (EG) nr 134/2006 tas ut till den slutgiltiga tullsatsen. I de fall där de slutgiltiga tullarna är lägre än de preliminära tullarna bör endast de belopp för vilka säkerhet ställts motsvarande de slutgiltiga tullarna tas ut slutgiltigt.