32002D0649

Kommissionens beslut

av den 5 augusti 2002

om genomförande av undersökningar avseende aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar i medlemsstaterna

[delgivet med nr K(2002) 2982]

(2002/649/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet(1), senast ändrat genom beslut 2001/572/EG(2), särskilt artikel 20 i detta, och

av följande skäl:

(1) Enligt rådets direktiv 92/40/EEG av den 19 maj 1992 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa(3) föreskrivs inte någon regelmässig övervakning av fjäderfäbesättningar och vilda fåglar för att bedöma eventuell förekomst av sjukdomen hos dessa populationer.

(2) Erfarenheten har visat att vissa stammar av aviär influensa-viruset som för närvarande inte omfattas av bekämpningsåtgärderna i direktivet, har förmåga att mutera till starkt patogena stammar efter att ha cirkulerat bland fjäderfäbesättningar under en tid.

(3) Denna situation kan ge upphov till hög dödlighet bland fjäderfä och orsaka allvarliga ekonomiska förluster för fjäderfänäringen, vilka skulle kunna minskas genom att ett system för screening införs i medlemsstaterna så att förekomst av sådana föregångare till patogena stammar kan påvisas tidigare och bekämpas.

(4) Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande har avgett ett yttrande om definitionen av aviär influensa och vaccination mot aviär influensa. I rapporten rekommenderades att definitionen av aviär influensa ändras så att den inbegriper fler stammar av aviär influensa som bör omfattas av utrotningsåtgärder. Dessutom bör det genomföras undersökningar för att fastställa förekomsten av sådana stammar hos olika fjäderfäbesättningar. Detta bör göra det möjligt att uppskatta kostnaderna för de ändrade sjukdomsbekämpande åtgärderna.

(5) I november 2001 organiserade kommissionen ett symposium om beredskapen inför influensapandemier hos människor. Det betonades att undersökningar borde genomföras hos olika populationer för att bättre kunna bedöma den zoonotiska effekten av sådana infektioner.

(6) Både den zoonotiska aspekten och effekterna på djurhälsan understryker behovet av undersökningar när det gäller influensa hos djurpopulationer.

(7) Mot bakgrund av sådana undersökningar kan det eventuellt fattas beslut om vidare utveckling av gemenskapens strategi när det gäller influensa.

(8) Gemenskapens referenslaboratorium för aviär influensa i Weybridge har utarbetat de riktlinjer för undersökningar som skall ligga till grund för de program som skall genomföras i medlemsstaterna.

(9) Medlemsstaterna bör lämna in sina program för godkännande av kommissionen, så att de kan beviljas ekonomiskt bidrag från gemenskapen.

(10) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Medlemsstaterna skall senast den 15 oktober 2002 till kommissionen lämna in program för genomförandet av undersökningar avseende aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar i enlighet med riktlinjerna i bilagan.

Artikel 2

Gemenskapens ekonomiska bidrag till de åtgärder som avses i artikel 1 skall uppgå till 50 % av medlemsstaternas utgifter för provtagning och analys av proverna, dock högst 500000 euro totalt för samtliga medlemsstater.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 5 augusti 2002.

På kommissionens vägnar

David Byrne

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 224, 18.8.1990, s. 19.

(2) EGT L 203, 28.7.2001, s. 16.

(3) EGT L 167, 22.6.1992, s. 1.

BILAGA

Program för övervakning av aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar som skall genomföras i medlemsstaterna 2002/2003

SYFTEN

1. Att genomföra en inledande screening för att påvisa infektioner med subtyp H5 och H7 av aviär influensa-virus hos olika arter av fjäderfä som en förstudie för eventuell övervakning inom hela gemenskapen.

2. Att bidra till en kostnads-nyttoanalys i samband med utrotning av alla H5- och H7-subtyper hos fjäderfä vilket följer av en ändring av definitionen av aviär influensa.

3. Att genomföra en preliminär undersökning avseende aviär influensa hos vilda fåglar i medlemsstaterna, särskilt i medlemsstater där man redan har kontakt med eller är beredd till samarbete med ornitologiska organisationer eller andra organ. Detta kan i förlängningen leda till införande av permanent övervakning som kan utgöra ett system för tidig varning för virusstammar som kan överföras från vilda fåglar till fjäderfä.

4. Att bidra till kunskapen om de hot som vilda djur kan innebära för djurhälsa.

5. Att börja sammanlänka och integrera nätverk mellan människor och inom veterinärmedicinen för övervakning av influensa.

ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR UNDERSÖKNINGAR AV FJÄDERFÄN OCH VILDA FÅGLAR

- Analys av prover skall genomföras vid de nationella referenslaboratorierna i medlemsstaterna och samtliga resultat (både serologiska och virologiska) skall skickas till gemenskapens referenslaboratorium för sammanställning och för att säkerställa informationsflödet. Gemenskapens referenslaboratorium kommer att tillhandahålla tekniskt stöd och ett utökat lager av diagnostiska reagens.

- Alla isolat av aviär influensa-virus skall överlämnas till gemenskapens referenslaboratorium. Virus av subtyp H5/H7 kommer att genomgå standardtester för karakterisering (nukleotidsekvensering/IVPI) i enlighet med direktiv 92/40/EEG.

- Specifika protokoll som skall medfölja försändelser av material till gemenskapens referenslaboratorium och tabeller för sammanställning av övervakningsdata kommer att tillhandahållas av gemenskapens referenslaboratorium längre fram.

A. Undersökningar av fjäderfä

A.1 Detektion av infektioner med subtyp H5/H7 av aviär influensa hos fjäderfä utom ankor och gäss

- De populationer där provtagning sker skall vara representativa för de fjäderfä som främst fungerar som värddjur i medlemsstaten.

- Omfattningen av provtagningen skall anpassas till tätheten när det gäller fjäderfäanläggningar.

- Hobbyhöns får ingå i undersökningen.

- Följande grupper bör i idealfallet ingå i seroprevalensstudier: slaktkalkoner, avelskycklingar och avelskalkoner, slaktkycklingar, värphöns (om sådana finns tillgängliga på slakteriet), fjädervilt i hägn, strutsfåglar.

- Medlemsstater som blir tvungna att genomföra provtagning för påvisande av newcastlesjuka för att behålla sin status som icke-vaccinerande länder fria från newcastlesjuka (kommissionens beslut 94/327/EG(1)) får använda sådana provtagningar från avelsflockar för undersökning av antikroppar mot H5/H7.

- Vid fastställande av det antal prov som skall tas från en besättning av en art som fungerar som värddjur skall det också tas hänsyn till djurens mottaglighet för infektioner med influensa A-virus, dvs. man bör fokusera mer på kalkoner än på slaktkycklingar då båda förekommer i en given region.

- Blodprov skall tas på alla arter av fjäderfä för serologisk undersökning.

- Provtagningen skall genomföras i regioner i medlemsstaterna, helst i enlighet med definitionen i artikel 2.2 p i rådets direktiv 64/432/EEG(2), som företrädesvis har valts ut på grund av en hög täthet av fjäderfä så att de kan anses representativa för hela medlemsstaten med hänsyn till

a) det antal anläggningar där prover skall tas. Antalet skall fastställas för att säkerställa att minst en smittad anläggning identifieras om prevalensen av smittade anläggningar är minst 5 % med ett konfidensintervall på 95 % (se tabell 1), och

b) det antal fåglar på vilka prov tas på varje anläggning kommer att fastställas så att sannolikheten för att identifiera en fågel som reagerar positivt är 95 %, om andelen seropositiva fåglar är större än eller lika med 30 %.

- Provtagningen skall helst ske på slakteriet.

- Prover skall tas på 5-10 fåglar per anläggning och sedan analyseras.

Tabell 1: Antal anläggningar som skall testas i varje utvald region

>Plats för tabell>

A.2 Detektion av infektioner av subtyp H5/H7 på anläggningar med ankor och gäss

- Från ankor och gäss (företrädesvis fåglar som hålls utomhus på fält) skall det tas kloaksvabbprover eller avföringsprover för virologisk undersökning.

- I stället för virologiska undersökningar kan serologiska undersökningar enligt A.1 utföras även på ankor och gäss beroende på lokala faktorer (dvs. produktionsmetoder) och tillgången på lämpliga tester.

- I förekommande fall skall provtagningen anpassas till fastställda perioder då närvaron av andra fjäderfän som fungerar som värddjur kan innebära en större risk för införsel av sjukdomen.

- Med hänsyn till det totala antalet fjäderfäanläggningar i det aktuella området skall omfattningen av provtagningen fastställas för att säkerställa att minst en smittad anläggning identifieras om prevalensen smittade anläggningar är minst 5 % med ett konfidensintervall på 95 % i enlighet med tabell 1.

- Prov för virologiska och serologiska undersökningar skall helst tas på varje utvald anläggnings slakteri enligt följande:

- Tio svabbprover för virologisk undersökning som kan analyseras som fem samlingsprover.

- Fem till tio blodprov vid serologisk provtagning.

B. Undersökning avseende aviär influensa hos vilda fåglar

B.1 Utformning och genomförande av undersökningen

Kontakter med organisationer som sysslar med fågelskydd/fågelskådning och stationer för ringmärkning är en förutsättning. Provtagning sker förmodligen bäst om den utförs av personal från dessa grupper/fågelstationer. En annan möjlighet är samarbete med jägare för att få prov från fågelvilt.

B.2 Provtagningsmetod

- Det skall tas kloaksvabbprover för virologisk undersökning. Prover från arter som fungerar som värddjur med hög mottaglighet och som har kontakt med fjäderfä (t.ex. gräsänder) samt prover från årsungar tagna på hösten ger bäst resultat.

- Fördelningen mellan olika arter bör vara följande:

70 % sjöfågel,

20 % kustfåglar,

10 % andra vilda fåglar.

- Svabbprover som innehåller avföring eller färsk försiktigt uppsamlad avföring skall tas från vilda fåglar (som fångats, skjutits eller som hittats nyligen döda).

- Samlingsprover med upp till fem prover från samma art kan tas.

C. Laboratorietestning

Serologiska tester bör ske genom hemagglutinationsinhibitionstest i enlighet med direktiv 92/40/EEG på därför utsedda stammar som tillhandahålls av gemenskapens referenslaboratorium:

H5

a) Ett första test med Turkey/Ontario/7732/66 (H5N9).

b) Testa alla positiva prover med Ostrich/Denmark/72420/96 (H5N2) för att eliminera antikroppar som korsreagerar med N9.

H7

a) Ett första test med Turkey/Ontario/647/77 (H7N7).

b) Testa alla positiva prover med African Starling/983/79 (H7N1) för att eliminera antikroppar som korsreagerar med N7.

För den inledande screeningen får emellertid alternativa godkända metoder användas för att analysera prover från fjäderfä.

(1) EGT L 146, 11.6.1994, s. 17.

(2) EGT 121, 29.7.1964, s. 1977/64.