EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32001R0090

Kommissionens förordning (EG) nr 90/2001 av den 17 januari 2001 om ändring av förordning (EG) nr 800/1999 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter

EGT L 14, 18.1.2001, p. 22–23 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 05/08/2009

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2001/90/oj

32001R0090

Kommissionens förordning (EG) nr 90/2001 av den 17 januari 2001 om ändring av förordning (EG) nr 800/1999 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 014 , 18/01/2001 s. 0022 - 0023


Kommissionens förordning (EG) nr 90/2001

av den 17 januari 2001

om ändring av förordning (EG) nr 800/1999 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1666/2000(2), särskilt artiklarna 13 och 21 i denna samt motsvarande bestämmelser i andra förordningar om den gemensamma organisationen av marknader för jordbruksprodukter, och

av följande skäl:

(1) För produkter som exporteras i bulk eller i ej standardiserade enheter och för vilka det erkänns att det inte går att fastställa produktens exakta vikt förrän den har lastats på transportmedlet, fastställs i artikel 5.6 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999(3), ändrad genom förordning (EG) nr 1557/2000(4), att exportbidraget för den faktiskt lastade nettovikten skall minskas i de fall den faktiskt lastade nettovikten är lägre än en viss procentsats av den beräknade nettovikten. Vid tillämpningen av denna bestämmelse bör emellertid hänsyn tas till begränsningar som är förenade med sjötransport. Det händer att de kvantiteter som deklarerats för produkter som exporteras i bulk med fartyg inte har lastats i sin helhet på grund av beslut från fartygets befälhavare som får avbryta lastning av fartyget av olika tekniska skäl eller på grund av att andra exportörer har lastat för mycket.

(2) Eftersom vissa styckningsdelar av gris inte förpackas och de på grund av deras beskaffenhet inte är homogena bör kategorin av ej standardiserade produkter utvidgas med dessa typer av produkter.

(3) Vid exporthandeln med jordbruksprodukter förekommer en mängd olika situationer beroende på olika handelsmässiga och administrativa moment, vilket gör det svårt att föreskriva en enda definition av begreppet lastningsplats. Medlemsstaterna bör därför få fastställa vilken plats som är lämpligast för att utföra fysiska kontroller av de jordbruksprodukter för vilka exportbidrag erhålls. I detta syfte tycks det särskilt motiverat att fastställa olika lastningsplatser beroende på om produkterna kommer att lastas i containrar eller tvärtom, i bulk, säckar, kartonger och som inte kommer att lastas i containrar senare. I vederbörligen motiverade fall bör även tullmyndigheterna få tillåta att en exportdeklaration för de jordbruksprodukter för vilka stöd erhålls lämnas in i ett annat tullkontor än det som inte är behörigt för den plats där produkterna lastas.

(4) De produkter som faller under ordningen återinföra varor bör kunna återinföras antingen av den medlemsstat som produkterna ursprungligen kommer ifrån eller av den medlemsstat som först exporterade dem.

(5) Förordning (EG) nr 800/1999 bör således ändras i enlighet härmed.

(6) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från samtliga berörda förvaltningskommittéer.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 800/1999 ändras på följande sätt:

1. I artikel 5.6 skall tredje stycket ersättas med följande: "Inget bidrag får beviljas för den kvantitet som överskrider 110 % av den beräknade nettovikten. Om den faktiskt lastade vikten är lägre än 90 % av den beräknade nettovikten skall exportbidraget för den faktiskt lastade nettovikten minskas med 10 % av skillnaden mellan bidraget för 90 % av den beräknade nettovikten och den faktiskt lastade vikten. Om exportören vid export med sjötransport kan lägga fram ett bevis som godkänts av den ansvarige för transportmedlet på att produkterna inte har lastats i sin helhet på grund av begränsningar som är förenade med sjötransport eller på grund av att en eller flera andra exportörer har lastat för mycket, skall bidraget betalas ut för den faktiskt lastade nettovikten. Om exportören har använt det lokala klareringsförfarande som anges i artikel 283 i förordning (EEG) nr 2454/93 skall bestämmelserna i detta stycke gälla på villkor att tullmyndigheterna har godkänt rättelsen av räkenskaperna i vilka de exporterade produkterna har bokförts."

2. I artikel 5.6 skall fjärde stycket ersättas med följande: "Med produkter i ej standardiserade enheter avses levande djur, (halva) slaktkroppar och kvartsparter, framändar, skinkor, bogar, sidfläsk och länder".

3. Artikel 5.7 skall ersättas med följande: "7. Var och en som exporterar produkter och ansöker om bidrag för dessa skall

a) lämna in exportdeklarationen till det behöriga tullkontoret på den plats där produkterna skall lastas för exporttransporten,

b) underrätta detta tullkontor om lastningen minst 24 timmar innan denna skall påbörjas och ange hur lång tid lastningen förväntas ta. De behöriga myndigheterna får besluta om en annan tidsfrist än den på 24 timmar.

För de produkter som är avsedda för export får lastningsplatsen vara följande:

- När det gäller exporterade produkter som lastas i containrar, den plats där produkterna kommer att lastas i containrar.

- När det gäller produkter som exporteras i bulk, säckar, kartonger, lådor, buteljer etc. och som inte lastas i containrar, den plats där lastningen sker av det transportmedel med vilket produkterna kommer att föras ut från gemenskapens tullområde.

Det behöriga tullkontoret får tillåta lastning efter att ha mottagit exportdeklarationen och före utgången av den tidsfrist som anges i punkt b.

Det behöriga tullkontoret måste vara i stånd att genomföra den fysiska kontrollen och vidta identifieringsåtgärder för transporten till det tullkontor där utförsel från gemenskapens territorium skall ske.

Om bestämmelserna i första stycket inte kan tillämpas av administrativa skäl eller av andra vederbörligen motiverade skäl får exportdeklarationen endast lämnas in till ett behörigt tullkontor i den berörda medlmesstaten, och om det genomförs en fysisk kontroll enligt förordning (EEG) nr 386/90 skall den uppvisade produkten lossas helt och hållet. Om de behöriga myndigheterna kan utföra en fullständig fysisk kontroll är det inte nödvändigt att lossa produkten helt och hållet."

4. I artikel 25.3 skall sista stycket ersättas med följande: "Denna bestämmelse skall endast tillämpas när förfarandet för returvaror har använts i den medlemsstat där exportdeklarationen togs emot för den första exporten eller i den medlemsstat som produkten ursprungligen kommer ifrån, i enlighet med artikel 15 i rådets direktiv 97/78/EG(5) om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen."

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

På begäran av exportörerna skall artikel 1.1 tillämpas på de bidragsansökningar som ännu inte har avslutats när denna förordning träder i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 januari 2001.

På kommissionens vägnar

Franz Fischler

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 181, 1.7.1992, s. 21.

(2) EGT L 193, 29.7.2000, s. 1.

(3) EGT L 102, 17.4.1999, s. 11.

(4) EGT L 179, 18.7.2000, s. 6.

(5) EGT L 24, 30.1.1998, s. 9.

Top