32000D0249

Rådets beslut

av den 20 mars 2000

om principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Malta

(2000/249/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 555/2000 av den 13 mars 2000 om genomförande av åtgärder inom ramen för en föranslutningsstrategi för Republiken Cypern och Republiken Malta(1),

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1) Europeiska rådet uttalade vid sitt möte i Luxemburg att partnerskap för anslutning är ett nytt instrument som utgör kärnan i den förstärkta strategin inför anslutningen.

(2) Förordning (EG) nr 555/2000 kompletterar förordning (EG) nr 622/98(2) enligt vilken rådet med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen skall besluta om vilka principer, prioriteringar, mellanliggande mål och villkor som skall ingå i de enskilda partnerskapen för anslutning när dessa läggs fram för varje kandidatland samt om senare betydande anpassningar av dem.

(3) Gemenskapens stöd är beroende av att väsentliga förutsättningar uppfylls, och särskilt att framsteg görs beträffande uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna. Om en väsentlig förutsättning inte uppfylls får rådet, genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, vidta lämpliga åtgärder avseende stödet inför anslutningen.

(4) I kommissionens återkommande rapport 1999 gavs en objektiv analys av Republiken Maltas förberedelser för medlemskap och fastställdes ett antal prioriterade områden där ytterligare insatser bör göras.

(5) För att förbereda sig för medlemskapet bör Republiken Malta utarbeta ett nationellt program för antagande av gemenskapens regelverk. I detta program bör en tidsplan anges för när de prioriteringar och mellanliggande mål som fastställs i partnerskapet för anslutning skall uppnås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I enlighet med artikel 1.2 i förordning (EG) nr 555/2000 anges principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i Republiken Maltas partnerskap för anslutning i bilagan till detta beslut, vilken utgör en integrerad del av beslutet.

Artikel 2

Genomförandet av partnerskapet för anslutning skall granskas av associeringsavtalsorganen i lämplig utsträckning och av rådets behöriga organ till vilka kommissionen regelbundet skall rapportera.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 20 mars 2000.

På rådets vägnar

J. Gama

Ordförande

(1) EGT L 68, 16.3.2000, s. 3.

(2) Rådets förordning (EG) nr 622/98 av den 16 mars 1998 om stöd till ansökarstaterna inom ramen för föranslutningsstrategin och särskilt om upprättande av anslutningspartnerskap (EGT L 85, 20.3.1998, s. 1).

BILAGA

MALTA: PARTNERSKAP FÖR ANSLUTNING 1999

1. MÅL

Syftet med partnerskapet för anslutning är att inom en och samma ram fastställa de prioriterade områden inom vilka ytterligare insatser bör göras och vilka anges i kommissionens återkommande rapport för 1999 om Maltas framsteg på vägen mot anslutning, de finansiella medlen för att hjälpa Malta att genomföra dessa prioriteringar samt de villkor som gäller för stödet. Partnerskapet för anslutning utgör en ram för ett antal politikinstrument som kommer att användas för att hjälpa kandidatländerna att förbereda sig för medlemskap. Hit hör bland annat det reviderade nationella programmet för antagande av gemenskapens regelverk, den gemensamma utvärderingen av prioriteringarna på medellång sikt i den ekonomiska politiken, pakten mot organiserad brottslighet samt den nationella utvecklingsplanen och andra sektorsplaner som behövs för deltagande i strukturfonder efter anslutningen. Dessa instrument är alla till sin natur olika och förbereds och genomförs på olika sätt. De utgör inte en integrerad del av detta partnerskap, men de prioriteringar de innehåller kommer att vara förenliga med partnerskapet.

2. PRINCIPER

De viktigaste prioriterade områden som fastställts för varje kandidatland rör landets förmåga att uppfylla Köpenhamnskriterierna, enligt vilka det för medlemskap krävs följande:

- Kandidatlandet skall ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.

- En fungerande marknadsekonomi liksom kapacitet att hantera det konkurrenstryck och de marknadskrafter som råder inom unionen.

- Förmåga att uppfylla de skyldigheter som följer av medlemskapet, inbegripet att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och monetära unionens mål.

Vid sitt möte i Madrid underströk Europeiska rådet att kandidatländerna måste anpassa sina administrativa strukturer så att gemenskapspolitiken kan fungera på ett friktionsfritt sätt efter anslutningen; vid mötet i Luxemburg framhöll Europeiska rådet att införlivandet av gemenskapens regelverk med lagstiftningen är nödvändigt, men inte i sig tillräckligt; det är nödvändigt att se till att regelverket verkligen tillämpas.

3. PRIORITERINGAR OCH MELLANLIGGANDE MÅL

Av kommissionens återkommande rapporter har framgått vilka ansträngningar kandidatländerna fortfarande måste göra på vissa områden för att förbereda sig för anslutningen. Denna situation gör det nödvändigt att fastställa olika etapper med prioriteringar och för varje prioritering ange bestämda mål vilka skall fastslås i samarbete med de berörda länderna och vilkas uppnående kommer att påverka vilken grad av stöd som beviljas, hur förhandlingarna med vissa länder utvecklas och inledandet av nya förhandlingar med andra länder. Prioriteringarna och de mellanliggande målen har delats in i två grupper, de på kort sikt och de på medellång sikt. Prioriteringarna på kort sikt har valts ut mot bakgrund av att Malta realistiskt sett kan förväntas uppnå dem eller göra betydande framsteg fram till slutet av år 2000. Prioriteringarna på medellång sikt förväntas ta mer än ett år att uppnå, även om arbetet med dem om möjligt bör inledas under 2000.

Malta förbereder för närvarande ett nationellt program för antagande av gemenskapens regelverk. Programmet kommer att innehålla en tidsplan för uppnåendet av prioriteringarna och de mellanliggande målen på grundval av partnerskapet för anslutning samt även behovet av administrativa strukturer och finansiella resurser.

Av partnerskapet för anslutning framgår vilka områden som Malta bör prioritera i förberedelserna inför anslutningen. Malta måste inte desto mindre ta itu med alla de problem som uppmärksammas i den återkommande rapporten. Det är också viktigt att Malta fullgör sina åtaganden att anpassa sin lagstiftning och genomföra gemenskapens regelverk i överensstämmelse med åtagandena i associeringsavtalet och genomgången av gemenskapens regelverk. Man bör hålla i minnet att det inte är tillräckligt att enbart införliva gemenskapens regelverk med lagstiftningen, utan att det också är nödvändigt att se till att regelverket faktiskt tillämpas i enlighet med de normer som gäller inom unionen. På alla de områden som anges nedan krävs ett trovärdigt och effektivt genomförande av gemenskapens regelverk och kontroll av att det faktiskt efterlevs.

Med ledning av kommissionens återkommande rapporter har följande prioriteringar, på kort respektive medellång sikt, och mellanliggande mål fastställts för Malta.

3.1 Prioriteringar på kort sikt (2000)

Ekonomiska kriterier

- Utforma en ekonomisk politik på medellång sikt för att skapa ett stabilt och sunt makroekonomiskt klimat.

- Fastställa en tydlig långsiktig beskattningspolitik och se till att tidigare oregistrerad ekonomisk verksamhet införs i skattesystemet.

- Utarbeta en omstruktureringspolitik för att påskynda de industriella omstruktureringarna, särskilt inom livsmedels- och möbelsektorn, och fortsätta privatiseringen.

Den inre marknaden

- Immateriella rättigheter och industriellt rättsskydd: anta en ny patentlag som överensstämmer med Europeiska patentkonventionen och EG:s förordningar rörande intyg om tilläggsskydd för läkemedel och växtskyddsprodukter.

- Bolagsrätt: fortsätta anpassningen, särskilt genom införlivande av det elfte direktivet.

- Dataskydd: anta nationell lagstiftning i enlighet med gemenskapsdirektiv.

- Fri rörlighet för varor: avskaffa importavgifter på import från EU; anpassa civil- och konsumentskyddslagstiftningen till direktivet om skadeståndsansvar för produkter genom att införa bestämmelser om strikt skadeståndsansvar för tillverkaren.

- Fri rörlighet för kapital: anta en detaljerad tidsplan för att åstadkomma fri rörlighet för kapital, till att börja med genom att avveckla de återstående restriktionerna för långsiktiga kapitalrörelser från och till utlandet.

- Konkurrens: anta en lag om företagskoncentration; se till att offentliga företag med särskilda eller exklusiva rättigheter omfattas av konkurrensreglerna; anta en lag om statligt stöd och inrätta ett statligt övervakningsorgan; färdigställa förteckningen över statliga stöd och de årliga rapporterna om statligt stöd.

- Telekommunikation: inrätta en oberoende nationell tillsynsmyndighet.

- Den audiovisuella sektorn: slutföra anpassningen av lagstiftningen.

- Beskattning: fortsätta införlivandet och fastställa en tidsplan för fullständig anpassning av lagstiftningen om mervärdesskatt och punktskatter; se till att nya bestämmelser på skatteområdet överensstämmer med principerna i uppförandekoden för företagsbeskattning.

- Tull: utarbeta en tidsplan för harmonisering av lagstiftning; anta Kombinerade nomenklaturen inklusive de harmoniserade ursprungsreglerna; införa det administrativa enhetsdokumentet; förbättra den institutionella och administrativa kapaciteten, bland annat genom datorisering.

Jordbruk

- Förbereda åtgärder för att genomföra och inrätta administrativa strukturer för den gemensamma jordbrukspolitiken och en politik för landsbygdsutveckling.

- Fortsätta anpassningen av lagstiftningen på det veterinära och det fytosanitära området och uppgradera inspektionsförfarandena, särskilt vid de framtida yttre gränserna.

Miljö

- Anta en strategi och ett detaljerat program (specifikt för varje direktiv) för införlivande, genomförande och kontroll av efterlevnaden av gemenskapens regelverk på miljöområdet, särskilt genom utveckling av ramlagstiftning och sektorslagstiftning, jämte utarbetande av nödvändiga tillämpningsföreskrifter och kapacitetsökande åtgärder.

- Utveckla en plan för investeringsfinansiering (specifik för varje direktiv), på grundval av de beräknade kostnaderna för anpassningen och realistiska uppskattningar av de offentliga och privata finansieringskällorna för varje år.

- Slutföra införlivandet av direktivet om bedömning av inverkan på miljön och se till att det efterlevs.

Transport

- Anta en strategi och en tidsplan för införlivandet och genomförandet av gemenskapens regelverk, särskilt på områdena luftfart och sjötransport (inbegripet sjösäkerhet).

Sysselsättning och sociala frågor

- Stödja arbetsmarknadens parters insatser för att öka kapaciteten att utveckla och genomföra regelverket.

Rättsliga och inrikes frågor

- Häva det geografiska förbehållet mot Genèvekonventionen av 1951 i fråga om asyl; sträva efter ett ökat deltagande i det internationella rättsliga samarbetet.

- Anta särskild asyllagstiftning och införa strukturer för handläggning av asylansökningar; underteckna Europarådets konvention om olaglig hantering av narkotika till havs.

- Förstärka personalresurserna inom enheten mot ekonomisk brottslighet och de tjänstegrenar som arbetar med kampen mot narkotika, ratificera Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott, underteckna den europeiska straffrättsliga konventionen om korruption och OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser.

Förstärkning av den administrativa och rättsliga kapaciteten, inbegripet förvaltning och kontroll av EU-medel

- Lägga fram ett program för reform av den offentliga förvaltningen för att förbättra den offentliga förvaltningens effektivitet och effekt.

- Färdigställa den rättsliga ramen för intern och extern finansiell kontroll; upprätta en central organisation inom regeringen för att harmonisera de interna revisions- och kontrollfunktionerna; upprätta interna revisions- och kontrollenheter vid kostnadsställena; införa "organisatoriskt oberoende" för nationella interna styrekonomer och revisorer på både central och decentraliserad nivå samt finansiell kontroll i förväg; sammanställa en revisionshandledning och utveckla en verifieringskedja för kontroll av EU-medel.

- Tillhandahålla uppgifter om BNP per capita enligt EU:s metoder.

3.2 Prioriteringar på medellång sikt

Ekonomiska kriterier

- Minska den offentliga sektorns skuldsättning och budgetunderskottet.

- Förbättra skatteuppbörden och reformera den offentliga sektorn; omstrukturera förlustbringande offentliga företag och se till att de ställs inför marknadsmässiga villkor.

- Stärka det finansiella systemet för att förbereda inför en fullständig liberalisering av samtliga poster på kapitalbalansen.

- Slutföra privatiseringsprocessen.

- Fortsätta ansträngningarna för att förbättra villkoren för att starta och utveckla företag, varvid små och medelstora företag ägnas särskild uppmärksamhet.

- Inrätta ett förfarande för årlig finansövervakning i syfte att göra rapportering, övervakning och kontroll av de offentliga finanserna, framför allt budgeten, förenliga med de förfaranden som tillämpas inom EU.

Den inre marknaden

- Offentlig upphandling: slutföra anpassningen så att även lokala myndigheter och andra offentligrättsliga organ omfattas; anpassa systemet för domstolsprövning så att det uppfyller kraven i de relevanta direktiven.

- Dataskydd: inrätta en oberoende tillsynsmyndighet.

- Fri rörlighet för varor: se till att de organ som ansvarar för standardisering, certifiering, ackreditering och meteorologi åtnjuter oberoende i tillräckligt hög grad och slutföra de övergripande institutionella förberedelserna; anpassa den nationella läkemedelslagstiftningen till gemenskapens regelverk.

- Fri rörlighet för kapital: avveckla de återstående restriktionerna för kapitalrörelser från och till utlandet så att fullständig liberalisering åstadkoms.

- Fri rörlighet för tjänster: anpassa bankernas bestämmelser om system för garanti av insättningar och gruppbaserad tillsyn; anpassa lagstiftningen om betalningssystem; ytterligare anpassa lagstiftningen inom värdepapperssektorn.

- Fri rörlighet för personer: slutföra anpassningen i fråga om ömsesidigt erkännande av utbildningsbevis.

- Konkurrens: förstärka konkurrensmyndigheterna; se till att systemet för statligt stöd är förenligt med gemenskapens regelverk, särskilt i fråga om varvsindustrin.

- Telekommunikation: se till att de rättsliga ramarna för telekommunikation anpassas helt och hållet till gemenskapens regelverk, särskilt när det gäller tillståndsgivning, samtrafik, samhällsomfattande tjänster, nummerplanering och dataskydd.

- Beskattning: fullständig anpassning till gemenskapens regelverk, inbegripet gemenskapens övergångssystem för mervärdesskatt; se över gällande lagar och se till att de är förenliga med uppförandekoden för företagsbeskattning; förbättra den offentliga förvaltningens förmåga och kontrollförfarandena, inbegripet administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd.

- Konsumentskydd: fortsätta anpassningen och förstärka de myndigheter som ansvarar för marknadsövervakning och kontroll av reglernas efterlevnad.

- Tull: slutföra anpassningen av lagstiftningen, inbegripet tullförfarandena med ekonomisk verkan, frizoner, tullager, tullkvoter och tulltak, tillfälliga upphävanden, förfalskade och pirattillverkade varor och ett system för bindande klassificeringsbesked; införa bestämmelser om tillämpning av förenklade förfaranden; förstärka organisationen, särskilt för att förbereda inför införandet av alla tullförfaranden med ekonomisk verkan, systemet för tillfälligt upphävande av tullar och förvaltningen av tullkvoter och tulltak; fortsätta att bekämpa bedrägeri och korruption.

Jordbruk

- Fortsätta förberedelserna för genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken och en politik för landsbygdsutveckling.

Fiske

- Fortsätta anpassningen, särskilt när det gäller kontroll, import och statligt stöd, liksom fartygsregistret.

Energi

- Förbereda den inre energimarknaden, särskilt genom införlivande av elektricitets- och gasdirektiven (inbegripet anpassning av energipriserna till kostnadsnivåerna och inrättande av en tillsynsmyndighet).

- Anpassa den nationella lagstiftningen (krav i fråga om oljelager och energieffektivitet) till gemenskapens regelverk; omorganisera Maltas institutionella strukturer i syfte att skilja utformningen av politiken från tillsynen och för att förbättra den offentliga förvaltningens förmåga att genomföra gemenskapens regelverk.

Miljö

- Slutföra införlivandet och genomförandet av gemenskapens regelverk med särskild tyngdpunkt på ramlagstiftningen, övergripande lagstiftning, lagstiftning om naturskydd, vattenkvalitet och avfallshantering; stärka den institutionella, administrativa och övervakande förmågan.

- Integrera principerna för hållbar utveckling vid utarbetandet och genomförandet av alla andra sektoriella politikområden.

Sysselsättning och sociala frågor

- Överföra och genomföra EU:s lagstiftning i fråga om hälsa och säkerhet i arbetet, arbetsrätt, lika behandling av kvinnor och män och folkhälsa; stärka de administrativa strukturerna på detta område liksom de som krävs för samordning av systemen för social trygghet.

- Utarbeta en nationell sysselsättningsstrategi med hjälp av den gemensamma översynen av sysselsättningspolitiken, för att senare kunna delta i den europeiska sysselsättningsstrategin.

Ekonomisk och social sammanhållning

- Utveckla en nationell politik för ekonomisk och social sammanhållning i syfte att minska skillnaderna inom landet och för att förbereda för genomförandet av strukturfonderna, inbegripet fleråriga budgetförfaranden, samt inrättandet av strukturer för övervakning, bedömning och utvärdering.

Transport

- Anpassning i fråga om vägtransport (marknadstillträde, trafiksäkerhet, regler om farligt gods och beskattning), sjötransportlagstiftning och luftfart (framför allt flygsäkerhet och ledning av lufttrafik).

Rättsliga och inrikes frågor

- Fortsätta att gradvis anpassa lagstiftning och praxis i fråga om visering till vad som gäller inom EU.

- Fortsätta kampen mot handel med kvinnor och barn.

Förstärkning av den administrativa och rättsliga kapaciteten, inbegripet förvaltning och kontroll av EU-medel

- Reformera den offentliga förvaltningen för att förbättra dess effektivitet och effekt.

- Förstärka den offentliga finansiella kontrollen genom att tillhandahålla den personal, utbildning och utrustning som behövs.

- Anta statistiska metoder och praxis som är förenliga med vad som gäller inom EU, särskilt när det gäller beräkning av BNP, harmoniserade konsumentprisindex, kortfristiga indikatorer, socialstatistik, företagsregister och betalningsbalans.

4. PROGRAMPLANERING

Det fjärde finansprotokollets giltighet (12 juni 1995-31 oktober 1998) har förlängts med ett år (till och med den 31 december 1999). Protokollet är EU:s enda finansieringsinstrument (utöver EIB-lån) för finansiellt och tekniskt samarbete.

Mot bakgrund av riktlinjerna inför anslutningen i det vägledande programmet för 1996 gjordes under 1998 inga nya finansiella åtaganden. Anslagen för 1999 uppgick till 5 miljoner euro. Malta kan också använda dessa nationella anslag för att till viss del finansiera sitt deltagande i gemenskapens program, inklusive femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling.

Det ekonomiska stödets storlek från och med 2000 kommer att avgöras när rådet har antagit förordningen om finansiering för anslutningsprocessen. Malta kan också använda dessa nationella anslag för att till viss del finansiera sitt deltagande i gemenskapens program.

Från och med 2000 kommer finansieringen att koncentreras till antagande av gemenskapens regelverk utifrån de prioriteringar som fastställs i detta partnerskap för anslutning.

Malta uppfyller kraven för lånefinansiering från EIB inom ramen för Europa-Medelhavsmandatet. Det finns också möjlighet till EIB-lån på 30 miljoner euro enligt det fjärde finansprotokollet mellan Malta och EU.

5. VILLKORLIGHET

Gemenskapens stöd för finansiering av projekt är beroende av att Malta under 2000 fullgör sina åtaganden enligt associeringsavtalet och av att landet gör ytterligare framsteg när det gäller att uppfylla Köpenhamnskriterierna och framför allt de särskilda prioriteringarna i detta partnerskap för anslutning. Om dessa allmänna villkor inte uppfylls kan rådet komma att besluta att tills vidare inställa det ekonomiska stödet på grundval av artikel 4 i förordning (EG) nr 622/98.

6. ÖVERVAKNING

Genomförandet av partnerskapet för anslutning övervakas inom ramen för associeringsavtalet och särskilt inom associeringskommittén. Partnerskapet för anslutning kommer att ändras då så behövs i enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 622/98.