31993D0626

RÅDETS BESLUT av den 25 oktober 1993 om ingående av konventionen om biologisk mångfald (93/626/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 130s i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (), och

med beaktande av följande:

Gemenskapen och dess medlemsstater deltog i förhandlingarna om förberedelse av en konvention om biologisk mångfald under beskydd av Förenta nationernas miljöprogram.

Under Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro den 3 14 juni 1992 undertecknade gemenskapen och dess medlemsstater konventionen om biologisk mångfald.

Konventionen är, enligt artikel 34 i densamma, öppen för ratifikation, godtagande eller godkännande från medlems- staterna och från regionala ekonomiska samarbetsorgan.

Miljöskydd är ett av gemenskapens mål som, enligt artikel 130r i fördraget, innefattar ett bevarande av naturen och den biologiska mångfalden.

Gemenskapen har redan vidtagit många åtgärder i syfte att skydda den biologiska mångfalden inom de territorier som omfattas av fördraget. Dessa åtgärder gör och kommer att fortsätta att göra stor nytta för bevarandet av den biologiska mångfalden världen över.

Bevarandet av den biologiska mångfalden är en global angelägenhet, och det är därför lämpligt att gemenskapen och dess medlemsstater deltar i internationella insatser för detta ändamål, särskilt genom att främja bevarande och hållbart utnyttjande av den biologiska mångfalden och genom att följa ingångna avtal om användning och fördelning av de resurser som utvinns.

Mot bakgrund av de åtgärder gemenskapen redan vidtagit inom några av de områden som konventionen omfattar bör gemenskapen inom dessa områden även agera på internationell nivå.

Det är önskvärt att gemenskapen och dess medlemsstater blir fördragsslutande parter inom ramen för sina respektive befogenheter inom de områden som konventionen omfattar, så att alla de krav som fastslås i konventionen kan uppfyllas på lämpligt sätt.

Konventionen bör därför godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Konventionen om biologisk mångfald, undertecknad i Rio de Janeiro i juni 1992, godkänns härmed på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar.

Texten till konventionen är bifogad detta beslut som bilaga A.

Artikel 2

1. Rådets ordförande skall på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar deponera godkännandehandlingen hos Förenta nationernas generalsekreterare i enlighet med artikel 34.1 i konventionen.

2. Ordföranden skall samtidigt på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar deponera behörighetshandlingen i bilaga B till detta beslut i enlighet med artikel 34.3 i konventionen, liksom förklaringen i bilaga C till detta beslut.

Utfärdat i Luxemburg den 25 oktober 1993.

På rådets vägnar Ph. MAYSTADT Ordförande

() EGT nr C 237, 1.9.1993, s. 4.

() EGT nr C 194, 19.7.1993.

() EGT nr C 249, 13.9.1993, s. 1.

BILAGA A

KONVENTION OM BIOLOGISK MÅNGFALD

INLEDNING

DE FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

ÄR MEDVETNA om det inneboende värdet av biologisk mångfald och de ekologiska, genetiska, sociala, ekonomiska, vetenskapliga, utbildningsmässiga, kulturella, rekreativa och estetiska värdena hos den biologiska mångfalden och dess beståndsdelar,

ÄR ÄVEN medvetna om betydelsen av biologisk mångfald för utveckling och vidmakthållande av biosfärens livsuppehållande system,

BEKRÄFTAR att bevarandet av biologisk mångfald är en gemensam angelägenhet för hela mänskligheten,

ÅTERBEKRÄFTAR att stater har suverän rätt över sina egna biologiska resurser,

ÅTERBEKRÄFTAR även att stater är ansvariga för bevarandet av sin biologiska mångfald och för användandet av sina biologiska resurser på ett hållbart sätt,

ÄR OROADE över att biologisk mångfald i betydande omfattning minskas av vissa mänskliga aktiviteter,

ÄR MEDVETNA om den allmänna bristen på information och kunskap om biologisk mångfald och det trängande behovet av att utveckla vetenskaplig, teknisk och institutionell kapacitet för att tillhandahålla den grundläggande förståelse på vilken lämpliga åtgärder kan planeras och genomföras,

KONSTATERAR att det är väsentligt att förutse, förebygga och angripa orsakerna till betydande minskning eller förlust av biologisk mångfald vid källan,

KONSTATERAR ÄVEN att där det föreligger ett hot om betydande minskning eller förlust av biologisk mångfald bör brist på full vetenskaplig visshet inte användas som skäl för att uppskjuta åtgärder för att undvika eller minimera ett sådant hot,

KONSTATERAR VIDARE att den grundläggande förutsättningen för bevarandet av biologisk mångfald är bevarandet in situ av ekosystem och naturliga livsmiljöer och bibehållandet och återställandet av livskraftiga populationer av arter i deras naturliga miljö,

KONSTATERAR VIDARE att åtgärder ex situ, helst i ursprungslandet, också har en betydande roll att spela,

INSER det nära och traditionella beroendet, hos många ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen med traditionella livsstilar av biologiska resurser och önskvärdheten av att rättvis fördelning av vinster som uppkommer vid användandet av traditionella kunskaper, innovationer och sedvänjor med relevans för bevarandet av biologisk mångfald och hållbart nyttjande av dess beståndsdelar,

INSER ÄVEN den väsentliga roll som kvinnor spelar vid bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald och bekräftar behovet av kvinnors fulla deltagande på alla nivåer i beslutsfattande och genomförande av åtgärder som bevarar den biologiska mångfalden,

BETONAR vikten av och behovet att främja internationellt, regionalt och globalt samarbete mellan stater och mellanstatliga organisationer och den icke-statliga sektorn för bevarande av biologisk mångfald och ett hållbart nyttjande av dess beståndsdelar,

ERKÄNNER att tillförseln av nya och ytterligare finansiella resurser och lämplig tillgång till relevanta tekniker kan förväntas innebära en väsentlig skillnad för världens förmåga att bemöta förlusten av biologisk mångfald,

ERKÄNNER VIDARE att särskilda åtgärder behövs för att tillgodose utvecklingsländers behov, inklusive tillförseln av nya och ytterligare finansiella resurser och lämplig tillgång till relevanta tekniker,

KONSTATERAR i detta sammanhang de speciella förhållandena i de minst utvecklade länderna och små ö-stater,

ERKÄNNER att betydande investeringar behövs för att bevara biologisk mångfald och att det finns förväntningar på ett brett spektrum av miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar av dessa investeringar,

ANSER att ekonomisk och social utveckling och avskaffande av fattigdom är de första och allt överskuggande prioriteterna för utvecklingsländerna,

ÄR MEDVETNA om att bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald är av kritisk betydelse för att möta den växande världsbefolkningens behov av livsmedel, hälsovård och annat, varvid tillgång till och delaktighet i både genetiska resurser och tekniker är väsentligt,

KONSTATERAR att slutligen kommer bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald att stärka vänskapliga relationer mellan stater och bidra till fred för mänskligheten,

ÖNSKAR förstärka och komplettera existerande internationella arrangemang för bevarandet av biologisk mångfald och det hållbara nyttjandet av dess beståndsdelar,

FASTSLÅR att bevara och hållbart nyttja biologiske mångfald till förmån för nuvarande och kommande generationer,

HAR INGÅTT FÖLJANDE ÖVERENSKOMMELSE

Artikel 1

Mål

Målen för denna konvention, att eftersträvas i enlighet med dess relevanta bestämmelser, är bevarandet av biologisk mångfald och hållbart nyttjande av dess beståndsdelar och rättvis fördelning av de vinster som uppstår vid utnyttjande av genetiska resurser, inklusive genom lämplig tillgång till genetiska resurser och genom lämplig överföring av relevant teknik, med hänsyn taget till alla rättigheter till dessa resurser och tekniker, och genom lämplig finansiering.

Artikel 2

Terminologi

I denna konvention avses med

"Biologisk mångfald": variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka de ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och ekosystem.

"Biologiska resurser": innefattar genetiska resurser, organismer eller delar av dessa, populationer eller varje annan biotisk komponent hos ekosystem med faktisk eller potentiell nytta eller värde för människan.

"Bioteknik": varje teknologisk tillämpning som använder biologiska system, levande organismer eller derivat därav, för att skapa eller modifiera produkter eller processer för en specifik användning.

"Ursprungsland för genetiska resurser": det land som innehar dessa genetiska resurser under in situ förhållanden.

"Land som tillhandahåller genetiska resurser": det land som tillhandahåller genetiska resurser som insamlats från in situ källor, inklusive populationer av både vilda och domesticerade arter, eller tagits från ex situ källor, vilka kan eller inte kan ha haft sitt ursprung i landet.

"Domesticerade eller odlade arter": arter hos vilka den evolutionära processen har påverkats av människor för att tillgodose dessas behov.

"Ekosystem": ett dynamiskt komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen och dessas ickelevande miljö som interagerar som en funktionell enhet.

"Ex situ bevarande": bevarandet av komponenter av biologisk mångfald utanför dessas naturliga livsmiljöer.

"Genetiskt material": varje material av växt-, djur-, mikroorganism- eller annat ursprung, som innehåller funktionella enheter av arvsmassa.

"Genetiska resurser": genetiskt material av faktiskt eller potentiellt värde.

"Livsmiljö": den plats eller typ av område där en organism eller population naturligt förekommer.

"In situ förhållanden": förhållanden, där genetiska resurser förekommer inom ekosystem och naturliga livsmiljöer, och, för domesticerade eller odlade arter, i de miljöer, där de har utvecklat sina särskiljande egenskaper.

"In situ bevarande": bevarande av ekosystem och naturliga livsmiljöer och bibehållande och återställande av livskraftiga populationer av arter i dessas naturliga miljöer och, för domesticerade eller odlade arter, i de miljöer där de har utvecklat sina särskiljande egenskaper.

"Skyddat område": ett geografiskt avgränsat område som är avsatt eller reglerat och skött för att uppnå särskilda bevarandemål.

"Organisation för regional ekonomisk integration": en organisation, bildad av suveräna stater i en viss region, och till vilken dess medlemsstater har överlåtit behörighet vad gäller frågor som regleras i denna konvention, och som vederbörligen bemyndigats att i överensstämmelse med sina interna förfaranden, att underteckna, ratificera, godta, godkänna eller ansluta sig till konventionen.

"Hållbart nyttjande": nyttjande av komponenter av biologisk mångfald på ett sätt och en utsträckning som inte leder till långsiktig minskning av biologisk mångfald, och därigenom bibehålla dess potential att tillgodose nuvarande och kommande generationers behov och förväntningar.

"Teknik" innefattar bioteknologi.

Artikel 3

Princip

Stater har, i enlighet med Förenta nationernas stadga och folkrättens principer, den suveräna rätten att utnyttja sina egna resurser i enlighet med sin egen miljöpolitik och ansvar att tillse att verksamheter inom deras jurisdiktion eller kontroll inte förorsakar skada på miljön i andra stater eller i områden som ligger utanför gränserna för nationell jurisdiktion.

Artikel 4

Räckvidd av jurisdiktion

Med förbehåll för andra staters rättigheter, och om annat ej uttryckligen anges i denna konvention, är bestämmelserna i denna konvention tillämpliga för varje fördragsslutande part:

a) vad gäller komponenter av biologisk mångfald i områden inom gränserna för dess nationella jurisdiktion; och

b) vad gäller processer och aktiviteter, oberoende av var effekterna inträffar, utförda under dess jurisdiktion eller kontroll, inom området för dess nationella jurisdiktion eller utanför gränserna för nationell jurisdiktion.

Artikel 5

Samarbete

Varje fördragsslutande part skall, så vitt möjligt och om så är tillämpligt, samarbeta med andra fördragsslutande parter, direkt eller, där så är lämpligt genom behöriga internationella organisationer, vad gäller områden utanför nationell jurisdiktion och i andra frågor av gemensamt intresse, för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.

Artikel 6

Allmänna åtgärder för bevarande och hållbart nyttjande

Varje fördragsslutande part skall, i enlighet med sina speciella förhållanden och möjligheter:

a) utveckla nationella strategier, planer eller program för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald eller i detta syfte, anpassa befintliga strategier, planer eller program, vilka skall återspegla bland annat de åtgärder, som anges i denna konvention av relevans för den berörda fördragsslutande parten; och

b) integrera, så vitt möjligt och om så är lämpligt, bevarande och hållbart nyttjande av biologiskt mångfald i relevanta sektoriella eller tvärsektoriella planer, program och politiska riktlinjer.

Artikel 7

Identifiering och övervakning

Varje fördragsslutande part skall så vitt möjligt och om så är lämpligt, särskilt för vad anges i artiklarna 8 10:

a) identifiera komponenter av biologisk mångfald av betydelse för dess bevarande och hållbara nyttjande med hänsyn tagen till den vägledande förteckningen över kategorier angivna i bilaga 1;

b) övervaka, genom insamling av prover och andra metoder, de komponenter av biologisk mångfald som identifierats enligt punkt a ovan, med särskild uppmärksamhet riktad på dem som kräver snara åtgärder för bevarande och dem som erbjuder den största potentialen för hållbart nyttjande;

c) identifiera processer och kategorier av aktiviteter som har, eller troligen kommer att ha, betydande skadliga effekter på bevarandet och det hållbart nyttjandet av biologisk mångfald, och övervaka dessas effekter genom provtagning och andra metoder; och

d) bibehålla och organisera med hjälp av någon mekanism, data som erhållits från identifierings- och övervakningsaktiviteterna enligt punkterna a, b och c ovan.

Artikel 8

In situ bevarande

Varje fördragsslutande part skall, så vitt möjligt och om så är lämpligt:

a) inrätta ett system av skyddade områden eller områden, där särskilda åtgärder behöver vidtas för att bevara biologisk mångfald;

b) utarbeta, där så är nödvändigt, riktlinjer för urval, inrättande och skötsel av skyddade områden, där särskilda åtgärder behöver vidtas för att bevara biologisk mångfald:

c) reglera eller förvalta biologiska resurser av vikt för bevarande av biologisk mångfald, oavsett om dessa finns inom eller utanför skyddade områden, i syfte att säkerställas bevarande och hållbart nyttjande av dem;

d) främja skyddet av ekosystem, naturliga livsmiljöer och bibehållandet av livskraftiga populationer av arter i naturliga miljöer;

e) främja miljöanpassad och hållbar utveckling i områden i anslutning till skyddade områden i syfte att öka skyddet av dessa områden;

f) rehabilitera och återställa skadade ekosystem och främja återhämtningen hos hotade arter, bland annat genom utarbetande och genomförande av planer eller andra skötselstrategier;

g) inrätta eller bibehålla medel för att reglera, hantera eller kontrollera de risker som är förbundna med användningen och frisläppandet av biotekniskt modifierade levande organismer, som sannolikt har miljöskadliga effekter, som kan påverka bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, även med hänsyn till riskerna för mänsklig hälsa;

h) förhindra införseln av, kontrollera eller utrota sådana främmande arter, som hotar ekosystem, livsmiljöer eller arter;

i) sträva efter att skapade förhållanden, som behövs för att åstadkomma förenlighet med nuvarande nyttjanden och bevarande av biologisk mångfald och hållbart nyttjande av dess komponenter;

j) med förbehåll för sin nationella lagstiftning respektera, bevara och bibehålla kunskaper, innovationer och sedvänjor hos ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen med traditionella livssätt som är relevanta för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald och främja en bredare tillämpning av dessa, med godkännande och deltagande av dem som besitter sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor, samt främja rättvis fördelning av de vinster som uppkommer vid utnyttjandet av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor;

k) utarbeta eller bibehålla nödvändig lagstiftning eller andra reglerande bestämmelser för skyddet av hotade arter och populationer;

l) där en betydande skadlig effekt på biologisk mångfald har fastställts enligt artikel 7, reglera eller hantera de relevanta processerna och kategorierna av aktiviteter; och

m) samarbeta om tillhandahållande av finansiellt och annat stöd för in situ bevarande angivet i punkterna a l ovan, särskilt till utvecklingsländer.

Artikel 9

Ex situ bevarande

Varje fördragsslutande part skall, så vitt möjligt och om så är lämpligt, och huvudsakligen i syfte att komplettera in situ åtgärder:

a) vidta åtgärder för ex situ bevarande av komponenter av biologisk mångfald, företrädesvis i ursprungslandet för dessa komponenter;

b) upprätta och bibehålla anordningar för ex situ bevarande av och forskning på växter, djur och mikroorganismer, företrädesvis i ursprungslandet för de genetiska resurserna;

c) vidta åtgärder för återhämtning och rehabilitering av hotade arter och för dessas återinförande i sina naturliga livsmiljöer under lämpliga förhållanden;

d) reglera och hantera insamling av biologiska resurser från naturliga livsmiljöer för ex situ bevarande, så att detta inte hotar ekosystem och in situ populationer av arter, utom då särskilda tillfälliga ex situ åtgärder krävs enligt punkt c ovan; och

e) samarbeta om tillhandahållandet av finansiellt eller annat stöd för ex situ bevarande angivet i punkterna a d ovan och vid upprättandet och bibehållandet av anordningar för ex situ bevarande i utvecklingsländer.

Artikel 10

Hållbart nyttjande av komponenter av biologisk mångfald

Varje fördragsslutande part skall, så vitt möjligt och om så är lämpligt:

a) integrera hänsyn till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i nationellt beslutsfattande:

b) vidta åtgärder beträffande nyttjandet av biologiska resurser för att undvika eller minimera skadliga effekter på biologisk mångfald;

c) skydda och uppmuntra sedvanligt nyttjande av biologiska resurser i enlighet med traditionella kulturella sedvänjor, som är förenliga med kraven för bevarande och hållbart nyttjande;

d) stödja lokalbefolkningar i att utveckla och genomföra gottgörande åtgärder i skadade områden, där den biologiska mångfalden har minskat; och

e) uppmuntra samarbete mellan egna statliga myndigheter och den egna privata sektorn vid utarbetande av metoder för hållbart nyttjande av biologiska resurser.

Artikel 11

Styrmedel

Varje fördragsslutande part skall, så vitt möjligt och om så är lämpligt, vidta ekonomiskt och socialt sunda åtgärder som stimulerar till bevarande och hållbart nyttjande av komponenter av biologisk mångfald.

Artikel 12

Forskning och utbildning

De fördragsslutande parterna skall, med hänsyn tagen till utvecklingsländers särskilda behov:

a) inrätta och bibehålla program för vetenskaplig och teknisk utbildning och träning i åtgärder för identifiering, bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald och dess komponenter och tillhandahålla stöd för sådan utbildning och träning för utvecklingsländers särskilda behov:

b) främja och uppmuntra forskning som bidrar till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, särskilt i utvecklingsländer, bland annat i enlighet med beslut som partskonferensen fattar till följd av rekommendationer från underorganet för vetenskaplig, teknisk och teknologisk rådgivning; och

c) i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 16, 18 och 20 främja och samarbeta om användningen av vetenskapliga framsteg från forskningen om biologisk mångfald vid utvecklandet av metoder för bevarande och hållbart nyttjande av biologiska resurser.

Artikel 13

Allmän utbildning och medvetenhet

De fördragsslutande parterna skall:

a) främja och uppmuntra förståelse för vikten av, och de åtgärder som erfordras för bevarande av biologisk mångfald, liksom spridning av detta genom media, och inkludering av sådana ämnen i undervisningsplaner; och

b) samarbeta, om så är lämpligt, med andra stater och internationella organisationer om utarbetande av undervisningsplaner och medvetandehöjande program rörande bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.

Artikel 14

Konsekvensbedömning och minimering av skadliga effekter

1. Varje fördragsslutande part skall, så vitt möjligt och om så är lämpligt:

a) införa lämpliga procedurer som kräver miljökonsekvensbedömning av de av parterna föreslagna projekt som sannolikt kommer att få betydande skadliga effekter på biologisk mångfald, i syfte att undvika eller minimera sådana effekter och, där så är lämpligt, tillse att allmänheten får delta i sådana procedurer:

b) införa lämpliga arrangemang för att säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till de miljömässiga konsekvenserna av de av parternas program och åtgärder som sannolikt kommer att få betydande skadliga effekter på biologisk mångfald:

c) på ömsesidig basis främja anmälan, utbyte av information och konsultation om aktiviteter under parternas jurisdiktion eller kontroll, som sannolikt kommer att i betydande grad inverka skadligt på den biologiska mångfalden i andra stater eller områden utanför gränserna för nationell jurisdiktion, genom att uppmuntra slutandet av bilaterala, regionala eller multilaterala överenskommelser, om så är lämpligt:

d) i fall av överhängande eller allvarlig fara eller skada som har sitt ursprung under partens jurisdiktion eller kontroll, för biologisk mångfald i områden under andra staters jurisdiktion eller i områden utanför nationell jurisdiktion, omedelbart underrätta de potentiellt berörda staterna om sådan fara eller skada, såväl som igångsatta åtgärder för att förhindra eller minimera sådan fara eller skada; och

e) främja nationella arrangemang för motåtgärder i nödsituationer vid aktiviteter eller händelser, vare sig dessa uppstått av naturliga orsaker eller på annat sätt, som innebär allvarlig och överhängande fara för biologisk mångfald, och främja internationellt samarbete som komplement till sådana nationella ansträngningar, och, där så är lämpligt och överenskommet mellan berörda stater eller organisationer för regional ekonomisk integration, upprätta gemensamma katastrofplaner.

2. Partskonferensen skall undersöka, på basis av genomförda studier, frågan om ansvar och gottgörelse, inklusive återställande och ersättning, för skada på biologisk mångfald, utom i de fall där sådant ansvar är en rent intern fråga.

Artikel 15

Tillträde till genetiska resurser

1. Med erkännande av staternas suveräna rätt över sina naturresurser vilar befogenheten att besluta om tillträde till genetiska resurser hos de nationella regeringarna och är underkastad nationell lagstiftning.

2. Varje fördragsslutande part skall sträva efter att skapa förhållanden som underlättar tillträde till genetiska resurser för miljöanpassad användning av andra fördragsslutande parter, och inte införa restriktioner som strider mot målen för denna konvention.

3. För denna konventions ändamål är de genetiska resurser tillhandahållna av en fördragsslutande part, vilka åsyftas i denna artikel och artiklarna 16 och 19, endast de som tillhandahålls av fördragsslutande parter som är ursprungsländer till sådana resurser, eller av de parter som har förvärvat de genetiska resurserna i enlighet med denna konvention.

4. Tillträde skall, då det medges, ske på ömsesidigt överenskomna villkor och vara förenligt med bestämmelserna i denna artikel.

5. Tillträde till genetiska resurser skall vara beroende av i förväg lämnat informerat medgivande av den fördragsslutande part som tillhandahåller sådana resurser, såvida annat ej bestämts av denna part.

6. Varje fördragsslutande part skall sträva efter att utveckla och utföra vetenskaplig forskning, baserad på genetiska resurser tillhandahållna av andra fördragsslutande parter, med fullt deltagande av och, där så är möjligt, i sådana fördragsslutande parter.

7. Varje fördragsslutande part skall vidta lagstiftningsmässiga, administrativa eller politiska åtgärder, om så är lämpligt, och i enlighet med artiklarna 16 och 19 och, där så nödvändigt, genom den finansiella mekanism som upprättats genom artiklarna 20 och 21 i syfte att på skäligt och rättvist sätt dela med sig av resultaten av forskning och utveckling och de vinster som uppkommer vid kommersiell eller annan användning av genetiska resurser till en fördragsslutande part som tillhandahåller sådana resurser. Sådan fördelning skall ske på ömsesidigt överenskomna villkor.

Artikel 16

Tillträde till och överföring av teknologi

1. Varje fördragsslutande part, som erkänner att teknologi även inbegriper bioteknik, och att både tillträde till och överföring av teknik mellan fördragsslutande parter är väsentliga element för att uppnå målen för denna konvention, åtar sig i enlighet med bestämmelserna i denna artikel att tillhandahålla och/eller underlätta tillträde för och överföring till andra fördragsslutande parter till/av tekniker som är relevanta för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald eller som utnyttjar genetiska resurser och som inte orsakar betydande skada på miljön.

2. Tillträde till och överföring av teknik till och överföring av teknik som åsyftas i punkt 1 ovan till utvecklingsländer skall tillhandahållas och/eller underlättas på skäliga och gynnsammaste villkor, inklusive på koncessionella eller preferentiella villkor där så ömsesidigt överenskommits och, där så är nödvändigt, i enlighet med den finansiella mekanism som upprättats genom artiklarna 20 och 21. Vad gäller teknik som är föremål för patent och andra immaterialrättigheter, skall sådant tillträde och sådan överföring tillhandahållas på villkor som erkänner och är förenliga med ett adekvat och effektivt skydd av immaterialrättigheter. Tillämpningen av denna punkt skall vara förenlig med punkterna 3, 4 och 5 nedan.

3. Varje fördragsslutande part skall vidta lagstiftningsmässiga, administrativa eller politiska åtgärder, om så är lämpligt, i syfte att fördragsslutande parter, i synnerhet de som är utvecklingsländer, som tillhandahåller genetiska resurser medges tillträde till och överföring av teknik som utnyttjar dessa resurser, på ömsesidigt överenskomna villkor, inklusive teknik, som skyddas av patent och andra immaterialrättigheter, där så är nödvändigt, genom bestämmelserna i artiklarna 20 och 21 samt i enlighet med internationell rätt och i överensstämmelse med punkterna 4 och 5 nedan.

4. Varje fördragsslutande part skall vidta lagstiftningsmässiga, administrativa eller politiska åtgärder, om så är lämpligt, i syfte att den privata sektorn underlättar tillträde till, gemensam utveckling av och överföring av teknik som åsyftas i punkt 1 ovan till förmån för både statliga institutioner och den privata sektorn i utvecklingsländer och skall i detta avseende rätta sig efter de skyldigheter som är inkluderade i punkterna 1, 2 och 3 ovan.

5. De fördragsslutande parterna, som erkänner att patent och andra immaterialrättigheter kan ha en inverkan på genomförandet av denna konvention, skall samarbeta i detta avseende i enlighet med nationell lagstiftning och internationell rätt i syfte att säkerställa att sådana rättigheter understödjer och inte strider mot dess mål.

Artikel 17

Utbyte av information

1. De fördragsslutande parterna skall underlätta utbyte av information från alla offentligt tillgängliga källor som är av relevans för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, med hänsyn tagen till utvecklingsländernas särskilda behov.

2. Sådant utbyte av information skall innefatta utbyte av resultat av teknisk, vetenskaplig och socio-ekonomisk forskning, såväl som information om tränings- och övervakningsprogram, specialkunskaper och annan traditionell kunskap som sådan och i förening med de tekniker, som åsyftas i artikel 16.1. Det skall också, där så låter sig göras, innefatta återförande av information.

Artikel 18

Tekniskt och vetenskapligt samarbete

1. De fördragsslutande parterna skall främja internationellt tekniskt och vetenskapligt samarbete inom området bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, där så är nödvändigt, genom lämpliga internationella och nationella institutioner.

2. Varje fördragsslutande part skall främja tekniskt och vetenskapligt samarbete med andra fördragsslutande parter, i synnerhet utvecklingsländer, om genomförande av denna konvention, bland annat genom utveckling och genomförande av nationell politik. Vid främjandet av sådant samarbete bör särskild uppmärksamhet ges till utvecklande och stärkande av nationell förmåga, med hjälp av utveckling av mänskliga resurser och uppbyggnad av institutioner.

3. Partskonferensen skall vid sitt första möte bestämma hur en institution för kunskapsförmedling kan inrättas för att främja och underlätta tekniskt och vetenskapligt samarbete.

4. De fördragsslutande parterna skall i enlighet med nationell lagstiftning och politik främja och utveckla samarbetsmetoder för utveckling och användning av teknik, däribland ursprungsbefolkningars teknik och traditionell teknik, i syfte att uppnå målen för denna konvention. För detta ändamål skall de fördragsslutande parterna även främja samarbete om utbildning av personal och utbyte av experter.

5. De fördragsslutande parterna skall, efter ömsesidig överenskommelse, främja inrättandet av gemensamma forskningsprogram och samriskföretag för utveckling av teknik som är relevant för denna konventions mål.

Artikel 19

Hantering av bioteknik och fördelning av dess vinster

1. Varje fördragsslutande part skall vidta lagstiftningsmässiga, administrativa eller politiska åtgärder, om så är lämpligt, för att möjliggöra effektivt deltagande i bioteknisk forskningsverksamhet av de fördragsslutande parter, särskilt utvecklingsländer, som tillhandahåller genetiska resurser för sådan forskning, och där så är möjligt i dessa länder.

2. Varje fördragsslutande part skall vidta alla praktiskt genomförbara åtgärder för att främja och befordra förtur vid tillträde på skälig och rättvis grund för fördragsslutande parter, särskilt utvecklingsländer, till de resultat och vinster, som uppkommer från bioteknik baserad på genetiska resurser som tillhandahållits av dessa fördragsslutande parter. Sådant tillträde skall ske på ömsesidigt överenskomna villkor.

3. Parterna skall överväga behovet av och formerna för ett protokoll, som anger lämpliga procedurer, inklusive i synnerhet informerad förhandsöverenskommelse vad gäller säker överföring, hantering och användning av varje levande biotekniskt modifierad organism som kan ha skadlig effekt på bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.

4. Varje fördragsslutande part skall, direkt eller genom krav på varje fysisk eller juridisk person under dess jurisdiktion som tillhandhåller de organismer som åsyftas i punkt 3 ovan, tillhandahålla all tillgänglig information om den användning och de säkerhetsbestämmelser för hantering av sådana organismer som krävs av denna fördragsslutande part, såväl som all tillgänglig information om den potentiellt skadliga effekten av de specifika berörda organismerna till den fördragsslutande part till vilken dessa organismer skall införas.

Artikel 20

Finansiella resurser

1. Varje fördragsslutande part åtar sig att i överenskommelse med sin förmåga tillhandahålla finansiellt stöd och stimulans beträffande de nationella aktiviteter som avses uppnå målen för denna konvention, i enlighet med dess nationella planer, prioriteringar och program.

2. Parter från utvecklade länder skall tillhandahålla nya och ytterligare finansiella resurser för att möjliggöra för parter från utvecklingsländer att bestrida de överenskomna fulla tillkommande kostnaderna för dessa att genomföra åtgärder som uppfyller förpliktelserna i denna konvention, och för att dra nytta av dess bestämmelser och dessa kostnader skall överenskommas mellan en part som är ett utvecklingsland och den institutionella struktur, som åsyftas i artikel 21, i enlighet med politik, strategi, programprioriteringar och behörighetskriterier och en vägledande förteckning över tillkommande kostnader upprättad av partskonferensen. Andra parter, inklusive länder som genomgår en process för övergång till marknadsekonomi, kan frivilligt påta sig samma förpliktelser som parter från utvecklade länder. För denna artikels ändamål skall partskonferensen vid sitt första möte upprätta en förteckning över parter från utvecklade länder och andra parter, som frivilligt påtar sig samma förpliktelser som parterna från de utvecklade länderna. Partskonferensen skall periodvis granska och om növdvändigt ändra förteckningen. Bidrag från andra länder och källor på frivillig basis kommer också att uppmuntras. Genomförandet av dess åtaganden skall beakta behovet av tillräcklighet, förutsägbarhet och punktlighet i tillförseln av medel samt vikten av att fördela bördan mellan de bidragsgivande parter som är upptagna i förteckningen.

3. Parterna från utvecklade länder kan också tillhandahålla, och parter från utvecklingsländer begagna sig av, finansiella resurser som har samband med genomförandet av denna konvention genom bilaterala, regionala och andra multilaterala kanaler.

4. Den omfattning, i vilken parterna från utvecklingsländerna effektivt kommer att kunna genomföra sina åtaganden under denna konvention, kommer att vara avhängig av att parter från utvecklade länder effektivt fullgör sina åtaganden under konventionen beträffande finansiella resurser och överföring av teknik, och kommer att till fullo beakta det förhållandet att ekonomisk och social utveckling och avskaffandet av fattigdom har främsta och övergripande prioritet för parter från utvecklingsländer.

5. Parterna skall till fullo beakta de minst utvecklade ländernas särskilda behov och speciella situation vid sina åtgärder rörande finansiering och överföring av teknik.

6. De fördragsslutande parterna skall också ta hänsyn till de speciella förhållanden, som uppstått från beroendet, fördelningen och lokaliseringen av biologisk mångfald inom parter från utvecklingsländer, i synnerhet små ö-stater.

7. Hänsyn skall också tas till den speciella situationen i utvecklingsländer, inklusive de som är mest sårbara ur miljösynpunkt såsom länder med arida och semiarida områden, kust- och bergsområden.

Artikel 21

Finansiell mekanism

1. Det skall finnas en mekanism för tillhandahållande av finansiella resurser till parter från utvecklingsländer som gåva eller förmån för denna konventions ändamål, vilkens viktigaste element beskrivs i denna artikel. Mekanismen skall verka under myndighet och ledning av, och vara redovisningsskyldig inför partskonferensen vad gäller denna konventions ändamål. Mekanismens operativa verksamhet skall utföras av den sådan institutionell struktur som partskonferensen beslutar vid sitt första möte. För denna konventions ändamål skall partskonferensen lägga fast politik, strategi, programprioriteringar och behörighetskriterier för tillgång till och utnyttjande av sådan resurser. Bidragen skall vara sådana att hänsyn tas till behov av förutsägbarhet, tillräcklighet och punktlig tillförsel av medel som åsyftas i artikel 20, i överensstämmelse med den mängd resurser som behövs, vilket partskonferensen periodvis skall besluta om, och vikten av fördelning mellan de bidragsgivande parter, som är upptagna i den förteckning som åsyftas i artikel 20.2. Frivilliga bidrag kan också lämnas av parter från utvecklade länder och av andra länder och källor. Mekanismen skall verka inom ett demokratiskt och öppet styrsystem.

2. I enlighet med målen för denna konvention skall partskonferensen vid sitt första möte lägga fast politik, strategi och programprioriteringar såväl som detaljerade kriterier och riktlinjer för behörighet till tillgång till och utnyttjande av de finansiella resurserna, inklusive övervakning och utvärdering på regelbunden basis av sådant utnyttjande. Partskonferensen skall besluta om arrangemang för att verkställa innehållet i punkt 1 ovan efter konsultation med den institutionella struktur som anförtros att förvalta den finansiella mekanismen.

3. Partskonferensen skall granska effektiviteten hos den mekanism som upprättats enligt denna artikel, inklusive kriterierna och riktlinjerna som åsyftas i punkt 2 ovan, inte senare än två år efter att denna konvention trätt i kraft, och därefter på regelbunden basis. Efter sådan granskning skall den vidta lämpliga åtgärder för att förbättra mekanismens effektivitet om detta är nödvändigt.

4. De fördragsslutande parterna skall överväga att förstärka befintliga finansiella institutioner för att tillhandahålla finansiella resurser för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.

Artikel 22

Förhållande till andra internationella konventioner

1. Bestämmelserna i denna konvention skall inte påverka de rättigheter och skyldigheter som någon fördragsslutande part har enligt annan befintlig internationell överenskommelse, utom då utövandet av sådana rättigheter och skyldigheter skulle förorsaka allvarlig skada på eller hot mot biologiska mångfald.

2. Fördragsslutande parter skall genomföra denna konvention med avseende på den marina miljön i överensstämmelse med staters rättigheter och skyldigheter enligt havsrätten.

Artikel 23

Parternas konferens

1. En partskonferens upprättas härmed. Det första mötet med partskonferensen skall sammankallas av exekutivdirektören för Förenta nationernas miljöprogram inte senare än ett år efter det att denna konvention trätt i kraft. Därefter skall ordinarie möten med partskonferensen hållas med regelbundna mellanrum, att bestämmas av konferensen vid dess första möte.

2. Extra möten med partskonferensen skall hållas vid sådan andra tillfällen, som konferensen må anse nödvändigt, eller på skriftlig begäran av någon part under förutsättning att, inom sex månader efter det att begäran meddelats dem av sekretariatet, minst en tredjedel av parterna stödjer en sådan begäran.

3. Partskonferensen skall enhälligt enas om och anta arbetsordningen för sig själv och för varje underorgan den må inrätta, såväl som finansiella bestämmelser som styr finansieringen av sekretariatet. Vid varje ordinarie möte skall den anta en budget för den finansiella perioden fram till nästa ordinarie möte.

4. Partskonferensen skall löpande granska genomförandet av denna konvention, och skall för detta ändamål:

a) Fastställa formen och tidpunkterna för insändande av den information som skall lämnas i enlighet med artikel 26, och beakta denna information såväl som rapporter, överlämnade av något underorgan;

b) granska vetenskaplig, teknisk och teknologisk rådgivning om biologisk mångfald som avges i enlighet med artikel 25;

c) överväga och anta, om så erfordras, protokoll i enlighet med artikel 28;

d) överväga och anta, om så erfordras, ändringar av denna konvention och dess bilagor i enlighet med artiklarna 29 och 30;

e) överväga ändringar av något protokoll såväl som bilaga till ett sådant, och, om så beslutas, föreslå antagande av dessa, till de av protokollet berörda parterna;

f) överväga och anta, om så erfordras, ytterligare bilagor till denna konvention, i enlighet med artikel 30;

g) upprätta sådan underorgan, framför allt för att ge vetenskapliga och tekniska råd, som bedöms nödvändiga för genomförandet av denna konvention;

h) genom sekretariatet kontakta de verkställande organen för konventioner, som behandlar frågor som regleras i denna konvention, i syfte att upprätta lämpliga former för samarbete med dem; och

i) överväga och vidta varje annan åtgärd som kan erfordras för att uppnå syftena med denna konvention i ljuset av erfarenheter som görs under dess verksamhet.

5. Förenta nationerna, dess fackorgan och Internationella atomenergiorganet liksom varje stat, som inte är part i denna konvention, får företrädas som observatörer vid partskonferensens möten. Varje annat organ eller fackorgan, såväl statligt som icke-statligt, som är behörigt inom områden som har med bevarande och varaktigt nyttjande av biologisk mångfald att göra, och som har meddelat sekretariatet om sin önskan att företrädas som observatör vid något av partskonferensens möten, kan ges tillträde såvida inte minst en tredjedel av de närvarande parterna motsätter sig detta. Tillträde och deltagande för observatörer skall följa de procedurregler, som antagits av partskonferensen.

Artikel 24

Sekretariatet

1. Ett sekretariat upprättas härmed. Dess funktioner skall vara:

a) att anordna och betjäna möten med partskonferensen enligt artikel 23:

b) att utföra de uppgifter som anvisas det i något protokoll;

c) att sammanställa rapporter om utförandet av sina uppgifter enligt denna konvention och framlägga dessa för partskonferensen;

d) att samordna med andra relevanta internationella organ, och i synnerhet att ingå sådana administrativa och avtalsmässiga arrangemang som kan erfordras för ett effektivt utförande av sina uppgifter; och

e) att utföra sådana andra uppgifter som partskonferensen kan komma att bestämma.

2. Vid dess första ordinarie möte skall partskonferensen utse sekretariatet bland de befintliga behöriga internationella organisationer, som har uttryckt sin villighet att utföra sekretariatsfunktionerna enligt denna konvention.

Artikel 25

Underorgan för vetenskaplig, teknisk och teknologisk rådgivning

1. Ett underorgan för vetenskaplig, teknisk och teknologisk rådgivning upprättas härmed för att förse partskonferensen och, om så är lämpligt, dess andra biträdande organ med lägliga råd beträffande genomförandet av denna konvention. Detta organ skall vara öppet för deltagande av alla parter och skall representera olika fackriktningar. Det skall bestå av regeringsrepresentanter med behörighet inom relevant expertområde. Det skall rapportera regelbundet till partskonferensen om alla aspekter av sin verksamhet.

2. Under ledning av partskonferensen och i enlighet med riktlinjer som denna anvisat och på dess begäran, skall detta organ:

a) tillhandahålla vetenskapliga och tekniska utvärderingar av läget beträffande biologisk mångfald;

b) sammanställa vetenskapliga och tekniska utvärderingar av effekterna av olika typer av åtgärder, som vidtagits i enlighet med bestämmelserna i denna konvention:

c) identifiera nyskapande, effektiva och aktuella tekniker och kunskaper rörande bevarande och varaktigt nyttjande av biologisk mångfald och ge råd om medel och metoder för att främja utveckling och/eller överföring av sådana tekniker;

d) tillhandahålla råd om vetenskapliga program och internationellt samarbete inom forskning och utveckling rörande bevarande och varaktigt nyttjande av biologisk mångfald; och

e) besvara vetenskapliga, tekniska, teknologiska och metodologiska frågor som partskonferensen och dess underorgan kan ställa till detta organ.

3. Detta organs uppgifter, direktiv, organisation och verksamhet kan vidareutvecklas av partskonferensen.

Artikel 26

Rapporter

Varje fördragsslutande part skall, med intervaller som skall bestämmas av partskonferensen, framlägga rapporter för partskonferensen om de åtgärder som den vidtagit för att genomföra bestämmelserna i denna konvention och dessas effektivitet vad gäller uppfyllandet av målen för denna konvention.

Artikel 27

Tvistlösning

1. I händelse av tvist mellan fördragsslutande parter rörande tolkningen eller tillämpningen av denna konvention skall de berörda parterna söka lösning genom förhandlingar.

2. Om de berörda parterna inte kan nå en förhandlingsöverenskommelse kan de gemensamt vända sig till, eller begära medling av, en utomstående.

3. Vid ratificering, antagande eller godkännande av eller anslutning till denna konvention eller vid varje tidpunkt därefter kan en stat eller organisation för regional ekonomisk integration deklarera skriftligen till depositarien att den för en tvist som inte bilagts i enlighet med punkt 1 eller 2 ovan, accepterar ett eller båda av de följande metoderna för lösning av tvister såsom obligatorisk:

a) skiljedom enligt de förfarande som anges i del 1 i bilaga 2;

b) hänskjutande av tvisten till Internationella domstolen.

4. Om de tvistande parterna inte, i enlighet med punkten 3 ovan, har godtagit samma eller något förfarande skall tvisten hänskjutas till förlikning i enlighet med del 2 i bilaga 2, såvida inte parterna överenskommer om annat.

5. Bestämmelserna i denna artikel skall äga tillämpning på varje protokoll såvida inte annat anges i det berörda protokollet.

Artikel 28

Antagande av protokoll

1. De fördragsslutande parterna skall samarbeta om utformningen och antagandet av protokoll till denna konvention.

2. Protokoll skall antagas vid ett av partskonferensens möten.

3. Texten till varje föreslaget protokoll skall tillställas de fördragsslutande parterna av sekretariatet minst sex månader före ett sådant möte.

Artikel 29

Ändring av konventionen eller protokollen

1. Ändringar i denna konvention kan föreslås av varje fördragsslutande part. Ändringar av något protokoll kan föreslås av varje part i det protokollet.

2. Ändringar av denna konvention skall antas vid ett möte med partskonferensen. Ändringar av något protokoll skall antas vid ett möte med parterna i det berörda protokollet. Texten till varje föreslagen ändring av denna konvention eller något protokoll skall, såvida ej annat bestämts i det berörda protokollet, tillställas parterna till handlingen i fråga av sekretariatet minst sex månader före det möte, vid vilket den föreslagna ändringen skall antas. Sekretariatet skall också tillställa signatärerna till denna konvention föreslagna ändringar för information.

3. Parterna skall göra sitt yttersta för att komma överens om varje föreslagen ändring av konventionen eller av något protokoll med enhällighet. Om alla ansträngningar till enhällighet är uttömda, och ingen överenskommelse uppnådd, skall ändringen som en sista utväg antas med två tredjedels röstmajoritet vid röstning bland de parter till handlingen i fråga som är närvarande och röstar vid mötet, och skall av depositarien tillställas alla parter för ratificering, godtagande eller godkännande.

4. Ratificering, godtagande eller godkännande av ändringar skall anmälas depositarien skriftligen. Ändringar, antagna i enlighet med punkt 3 ovan, skall träda i kraft mellan parter, som har godtagit dem, på den nittionde dagen efter ingivandet av handlingen för ratificering, godtagande eller godkännande från minst två tredjedelar av de fördragsslutande parterna enligt denna konvention eller av parterna i det berörda protokollet, såvida ej annat har bestämts i berört protokoll. Därefter skall ändringar träda i kraft för varje annan part på den nittionde dagen efter det att den parten har ingivit sin handling för ratificering, godtagande eller godkännande av ändringarna.

5. I denna artikel betyder "parter som är närvarande och röstar" parter, som är närvarande och avger en jakande eller nekande röst.

Artikel 30

Antagande och ändring av bilagor

1. Bilagor till denna konvention eller till något protokoll skall utgöra en integrerad del av konventionen eller i förekommande fall av sådan protokoll, och, såvida inte annat uttryckligen anges, utgör en hänvisning till denna konvention eller till dess protokoll samtidigt en hänvisning till alla bilagor därtill. Sådana bilagor skall begränsas till att omfatta procedurella, vetenskapliga, tekniska och administrativa ämnen.

2. Om ej annat bestämts i något protokoll rörande dess bilagor, skall följande förfarande tillämpas för förslag om och antagande och ikraftträdande av ytterligare bilagor till denna konvention eller av bilagor till något protokoll:

a) bilagor till denna konvention eller till något protokoll skall föreslås och antagas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 29;

b) varje part som är oförmögen att godkänna en ytterligare bilaga till denna konvention eller en bilaga till något protokoll, som den är part till, skall notifiera depositarien härom skriftligen inom ett år från den dag då meddelandet om antagandet översänts av depositarien. Depositarien skall utan dröjsmål underrätta alla parter om varje sådan mottagen anmälan. En part kan vid varje tidpunkt dra tillbaka en tidigare gjord invändning och bilagorna skall därpå träda i kraft för den parten enligt punkt c nedan;

c) vid utgången av ett år från den dag depositarien meddelat antagandet skall bilagan träda i kraft för alla parter till denna konvention eller till det berörda protokollet som inte har lämnat en anmälan i enlighet med bestämmelserna i punkt b ovan.

3. Förslag om och antagande och ikraftträdande av ändringar av bilagor till denna konvention eller till något protokoll skall följa samma förfarande som gäller för förslag om och antagande och ikraftträdande av bilagor till konventionen eller bilagor till något protokoll.

4. Om en tillkommande bilaga eller en ändring av en bilaga har samband med en ändring av denna konvention eller av något protokoll, skall den ytterligare bilagan eller ändringen inte träda i kraft förrän ändringen av konventionen eller av det berörda protokollet träder i kraft.

Artikel 31

Rösträtt

1. Förutom vad som anges i punkt 2 nedan skall varje fördragsslutande part till denna konvention eller till ett protokoll ha en röst.

2. Organisationer för regional ekonomisk integration skall i ärenden inom sitt behörighetsområde utöva sin rösträtt med ett antal röster som är lika med det antal av deras medlemsstater som är fördragsslutande parter i denna konvention eller till det relevanta protokollet. Sådana organisationer skall inte utöva sin rösträtt om deras medlemsstater utövar sin, och vice versa.

Artikel 32

Förhållande mellan denna konvention och dess protokoll

1. En stat eller en organisation för regional ekonomisk integration får inte bli part till ett protokoll såvida den inte är, eller samtidigt blir, fördragsslutande part i denna konvention.

2. Beslut enligt ett protokoll skall endast fattas av parterna till det berörda protokollet. Varje fördragsslutande part som inte har ratificerat, godtagit eller godkänt ett protokoll får delta som observatör i varje möte mellan parterna i det protokollet.

Artikel 33

Undertecknande

Denna konvention skall stå öppen för undertecknande i Rio de Janeiro av alla stater och alla organisationer för regional ekonomisk integration från den 5 juni 1992 till den 14 juni 1992, och vid Förenta nationernas högkvarter i New York från den 15 juni 1992 till den 4 juni 1993.

Artikel 34

Ratificering, godtagande eller godkännande

1. Denna konvention och varje protokoll skall stå öppen för ratificering, godtagande eller godkännande av stater och organisationer för regional ekonomisk integration. Ratifikations-, godtagande eller godkännandehandling skall deponeras hos depositarien.

2. Varje i punkt 1 ovan åsyftade organisation, som blir fördragsslutande part i denna konvention eller i ett protokoll utan att någon av dess medlemsstater är fördragsslutande part, skall vara bunden av alla förpliktelser enligt konventionen, eller protokollet i förekommande fall. Om för sådana organisationer, en eller flera av deras medlemsstater är fördragsslutande part i denna konvention eller till relevant protokoll, skall organisationen och dess medlemsstater besluta om sitt respektive ansvar för uppfyllande av sina förpliktelser enligt konventionen, eller i förekommande fall protokollet. I sådan fall skall organisationen och medlemsstaterna inte tillåtas att samtidigt utöva sina rättigheter enligt konventionen, eller relevant protokoll.

3. De i punkt 1 ovan åsyftade organisationerna skall i sina ratifikations-, godtagande- eller godkännandehandling uppge omfattningen av sin behörighet vad gäller de frågor som regleras av konventionen, eller relevant protokoll. Dessa organisationer skall också informera depositarien om varje relevant ändring av omfattningen av deras behörighet.

Artikel 35

Anslutning

1. Denna konvention, och varje protokoll, skall stå öppen för anslutning av stater och organisationer för regional ekonomisk integration från den dag då konventionen eller berört protokoll stängts för undertecknande. Anslutningshandlingarna skall deponeras hos depositarien.

2. De i punkt 1 ovan angivna organisationerna skall i sina anslutningshandlingar uppge omfattningen av sin behörighet vad gäller de frågor, som regleras av konventionen, eller relevant protokoll. Dessa organisationer skall också informera depositarien om varje relevant ändring av omfattningen av deras behörighet.

3. Bestämmelserna i artikel 34.2, skall tillämpas på organisationer för regional ekonomisk integration, som ansluter sig till denna konvention, eller något protokoll.

Artikel 36

Ikraftträdande

1. Denna konvention skall träda i kraft på den nittionde dagen efter den dag, då den trettionde ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningshandlingen deponerats.

2. Varje protokoll skall träda i kraft på den nittionde dagen efter den dag, då det antal ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningshandlingar som anges i det berörda protokollet, har deponerats.

3. För varje fördragsslutande part, som ratificerar, godtar eller godkänner denna konvention eller ansluter sig till konventionen efter det att den trettionde ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningshandlingen har deponerats, skall den träda i kraft på den nittionde dagen efter den dag, då denna fördragsslutande parts ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningshandling deponerats.

4. Varje protokoll, såvida annat ej bestämts i berört protokoll, skall träda i kraft för en fördragsslutande part som ratificerar, godtar eller godkänner protokollet, eller ansluter sig till det efter det att det trätt i kraft enligt punkt 2 ovan, antingen på den nittionde dagen efter den dag, då den fördragsslutande parten deponerar sin ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningshandling, eller på den dag, då denna konvention träder i kraft för den fördragsslutande parten, om denna är den senare.

5. Vad gäller punkterna 1 och 2 ovan får en handling, som deponeras av en organisation för regional ekonomisk integration inte medräknas i tillägg till de handlingar som har deponerats av organisationens medlemsstater.

Artikel 37

Reservationer

Inga reservationer får göras till denna konvention.

Artikel 38

Frånträde

1. När som helst efter två år från den dag då denna konvention har trätt i kraft för en fördragsslutande part, kan denna fördragsslutande part frånträda konventionen genom skriftlig anmälan till depositarien.

2. Varje sådant frånträde skall äga rum efter utgången av ett år från den dag, då depositarien mottagit denna anmälan, eller på sådan senare dag som kan anges i anmälan om frånträdet.

3. Varje fördragsslutande part som frånträder denna konvention skall även anses ha frånträtt varje protokoll som den är part till.

Artikel 39

Finansiella interimsarrangemang

Under förutsättning att den har omstrukturerats helt i enlighet med kraven i artikel 21, skall den Globala miljöfonden under Förenta nationernas utvecklingsprogram och Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens struktur, vara den institutionella struktur som åsyftas i artikel 21 på interimsbasis för perioden mellan ikraftträdandet av denna konvention och det första mötet med partskonferensen eller tills dess partskonferensen beslutar vilken institutionell struktur som skall utses i enlighet med artikel 21.

Artikel 40

Interimssekretariatet

Det sekretariat som skall tillhandhållas av exekutivdirektören för Förenta nationernas miljöprogram skall vara det sekretariat som åsyftas i artikel 24.2, på interimsbasis för perioden mellan ikraftträdandet av denna konvention och det första mötet med partskonferensen.

Artikel 41

Depositarie

Förenta nationernas generalsekreterare skall upprätthålla funktionerna som depositarie för denna konvention, och eventuella protokoll.

Artikel 42

Autentiska texter

Originalet till denna konvention, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter har lika giltighet, skall deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat denna konvention.

Upprättat i Rio de Janeiro den 5 juni 1992.

BILAGA 1

IDENTIFIERING OCH ÖVERVAKNING

1. Ekosystem och livsmiljöer: som innehåller stor mångfald, stora antal endemiska eller hotade arter, eller vildmark; som erfordras för migrerande arter; som är av social, ekonomisk, kulturell eller vetenskaplig betydelse; eller som är representativa, unika eller förbundna med centrala utvecklings- eller andra biologiska processer;

2. Arter och samhällen som är: hotade; vilda släktingar till domesticerade eller odlade arter; av medicinskt, jordbruks- eller annat ekonomisk värde; eller social, vetenskaplig eller kulturell betydelse; eller betydelse för forskning om bevarande eller hållbart nyttjande av biologisk mångfald, som t.ex. indikatorer; och

3. Beskrivna genom och gener av social, vetenskaplig eller ekonomisk betydelse.

BILAGA B

EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPENS FÖRKLARING I ENLIGHET MED ARTIKEL 34.3 I KONVENTIONEN OM BIOLOGISK MÅNGFALD

I enlighet med relevanta bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, har gemenskapen befogenhet att jämsides med medlemsstaterna vidta åtgärder för att skydda miljön.

I anknytning till de frågor som behandlas i konventionen har gemenskapen antagit ett antal rättsakter, både som en del av gemenskapens miljöpolitik och inom ramen för dess politik på andra områden. De viktigaste av dessa rättsakter är förtecknade nedan:

- Rådets beslut 82/72/EEG av den 3 december 1981 om ingående av konventionen om bevarande av vilda djur och naturliga miljöer (EGT nr L 38, 10.2.1982, s. 3).

- Rådets beslut 82/461/EEG av den 24 juni 1982 om ingående av konventionen om bevarande av flyttande vilda djurarter (EGT nr L 210, 19.7.1982, s. 10).

- Rådets förordning (EEG) nr 3626/82 av den 3 december 1982 om genomförande i gemenskapen av konventionen för reglering av handel med vissa utrotningshotade vilda djur och växter (EGT nr L 384, 31.12.1982, s. 1).

- Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT nr L 103, 25.4.1979, s. 1).

- Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av naturliga miljöer samt vilda djur och växter (EGT nr L 206, 22.7.1992, s. 7).

- Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT nr L 175, 5.7.1985, s. 40).

- Rådets förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven (EGT L 215, 30.7.1992, s. 85).

- Rådets beslut 89/625/EEG av den 20 november 1989 om ett europeiskt program för forskning och teknologi för miljöskydd (Step) (EGT nr L 359, 8.12.1989, s. 9).

- Rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk (EGT nr L 389, 31.12.1992, s. 1).

- Rådets direktiv 90/219/EEG av den 23 april 1990 om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (EGT nr L 117, 8.5.1990, s. 1).

- Rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (EGT nr L 117, 8.5.1990, s. 15).

- Rådets förordning (EEG) nr 1973/92 av den 21 maj 1992 om inrättande av ett finansiellt instrument för miljön (Life) (EGT nr L 206, 22.7.1992).

BILAGA C

FÖRKLARING SOM UTFÄRDADES VID RATIFIKATIONEN AV KONVENTIONEN OM BIOLOGISK MÅNGFALD

Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater vill, inom ramen för sina respektive befogenheter, betona att man fäster stor vikt vid teknologiöverföringar och bioteknik som har till syfte att säkra ett bevarande och ett hållbart utnyttjande av den biologiska mångfalden. Iakttagandet av immateriella rättigheter är en central faktor vid genomförande av en politik inom områdena teknologiöverföring och saminvestering.

Inom Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater kommer teknologiöverföringen och tillgången till bioteknik, enligt definitioner i konventionen, att fungera i enlighet med artikel 16 i samma konvention och utan att avsteg görs från principerna och bestämmelserna för skydd av immateriell egendom, i synnerhet multilaterala och bilaterala avtal som undertecknats eller förhandlats av de fördragsslutande parterna till denna konvention.

Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater kommer att uppmuntra till ett utnyttjande av den finansiella mekanism som inrättats genom konventionen i syfte att, inom ramen för normal affärsverksamhet och genom affärsmässiga beslut, främja frivillig överlåtelse av immateriell äganderätt som innehas av europeiska näringsidkare, särskilt vad gäller utfärdande av licenser, samtidigt som ett effektivt skydd av denna äganderätt kan bibehållas.