Exponering för kemiska agenser

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

I direktivet fastställs minimikrav på hur arbetstagare ska skyddas mot hälso- och säkerhetsrisker som uppstår eller sannolikt kommer att uppstå till följd av kemiska agenser (kemiska grundämnen eller föreningar) på arbetsplatsen eller arbetsuppgifter där dessa agenser ingår. Minimikraven gäller i hela Europeiska unionen (EU).

VIKTIGA PUNKTER

Tillämpningsområde

• Direktiv 98/24/EG är ett särdirektiv (dotterdirektiv) till ramdirektiv 89/391/EEG om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (se sammanfattning). Ramdirektivet 89/391/EEG innehåller minimikrav för skydd av arbetstagare mot risker för deras säkerhet och hälsa som orsakas av kemikalier. Det gäller i sin helhet, men utan att påverka striktare eller mer specifika bestämmelser i direktiv 98/24/EG.
• Direktiv 98/24/EG gäller för arbetstagare som exponeras för farliga kemikalier i de fall där bestämmelserna i detta direktiv är mer fördelaktiga än de i direktiv 2004/37/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen (se sammanfattning).

Arbetsgivarens skyldigheter

• Riskbedömning. Arbetsgivaren måste avgöra om det finns några farliga kemikalier på arbetsplatsen och i så fall bedöma vilka hälso- och säkerhetsrisker de kan utgöra. Denna bedömning måste hållas aktuell.
• Riskförebyggande. Arbetsgivaren måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att eliminera eller minska riskerna till ett minimum. Denne ska tillhandahålla lämplig utrustning, minska exponeringstiden till ett minimum och säkerställa säker hantering, lagring och transport av farliga kemikalier. Om möjligt ska kemikalier och processer ersättas med mindre farliga sådana.
• Yrkeshygieniska gränsvärden och biologiska gränsvärden. Enligt direktivet ska indikativa och bindande yrkeshygieniska gränsvärden samt biologiska gränsvärden fastställas.
• Hantering av olyckor, tillbud och nödsituationer. Arbetsgivaren ska utarbeta handlingsplaner så att lämpliga åtgärder vidtas då en olycka inträffar, inbegripet att informera dem som berörs av den. Dessa ska kompletteras av regelbundna säkerhetsövningar och utrustning för första hjälpen.
• Information till och utbildning av arbetstagare. Arbetsgivaren måste informera arbetstagarna om resultaten av riskbedömningar, farliga kemikalier som förekommer på arbetsplatsen och tillämpliga yrkeshygieniska gränsvärden. De måste också tillhandahålla utbildning och information om lämpliga försiktighetsåtgärder som ska vidtas.

Förbud

Direktivet förbjuder framställning, tillverkning och användning av vissa kemikalier. En förteckning över dessa finns i bilaga III. Undantag är tillåtna under vissa omständigheter, såsom vetenskaplig forskning och provning. I sådana fall måste arbetsgivaren förse myndigheterna med information om bl.a. hur mycket kemikalier som kommer att användas och hur många arbetstagare som sannolikt kommer att beröras.

Hälsokontroller

Medlemsstaterna (EU-länderna) måste genomföra lämpliga hälsokontroller av arbetstagare som kan utsättas för hälsorisker. Individuella hälso- och exponeringsregister ska upprättas.

Klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar

Genom direktiv 2014/27/EU ändras direktiv 98/24/EG (och flera andra direktiv) så att det överensstämmer med det nya system som fastställs i förordning (EG) nr 1272/2008 för klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (se sammanfattning). Detta omfattar identifiering av farliga kemikalier och användarinformation om risker med hjälp av standardsymboler och standardtexter på förpackningsetiketter och säkerhetsdatablad.

Rapportering

Vart femte år ska medlemsstaterna rapportera till Europeiska kommissionen om genomförandet av de olika åtgärderna i direktivet.

Delegerade akter

• Genom förordning (EU) 2019/1243 ändras direktiv 98/24/EG genom att kommissionen får befogenhet att från och med den 26 juli 2019 anta delegerade akter för att göra rent tekniska ändringar av bilagorna till direktivet och för att komplettera direktivet genom att fastställa eller revidera indikativa yrkeshygieniska gränsvärden. De gränsvärden för exponering som anges i bilagorna till direktivet kan emellertid inte ändras genom sådana delegerade akter.
• Medlemsstaterna måste informera arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer om de indikativa yrkeshygieniska gränsvärden som fastställts på EU-nivå.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

• Direktiv 98/24/EG har gällt sedan den 25 maj 1998 och skulle bli lag i medlemsländerna senast den 5 maj 2001.
• I Slovenien började direktivet dock gälla först den 31 december 2005.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Arbetsmiljö (Europeiska kommissionen)
• Arbetsmiljöområden (Europeiska kommissionen)
• Direktiv 98/24/EG – risker i samband med kemiska agenser i arbetet (Europeiska arbetsmiljöbyrån).

HUVUDDOKUMENT

Rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (fjortonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 131, 5.5.1998, s. 11).

Fortlöpande ändringar av direktiv 98/24/EG har förts in i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG) (kodifierad version) (EUT L 158, 30.4.2004, s. 50). Texten offentliggjord på nytt i rättelse (EUT L 229, 29.6.2004, s. 23).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets direktiv 92/58/EEG av den 24 juni 1992 om minimikrav beträffande varselmärkning och signaler för hälsa och säkerhet i arbetet (nionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 245, 26.8.1992, s. 23).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 16.12.2021