Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Exponering för carcinogener, mutagena ämnen eller reproduktionstoxiska ämnen i arbetet

Exponering för carcinogener, mutagena ämnen eller reproduktionstoxiska ämnen i arbetet

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 2004/37/EG – skydd mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

  • Direktivet innehåller Europeiska unionens (EU) minimikrav för skydd av arbetstagare mot risker för deras hälsa och säkerhet som uppkommer eller kan uppkomma vid exponering för carcinogener*, mutagena ämnen* eller reproduktionstoxiska ämnen* (CMR) på arbetsplatsen, inklusive förebyggande av sådana risker.
  • I förordningen fastställs särskilda minimikrav och gränsvärden på detta område.
  • Direktivet har ändrats flera gånger, senast 2022 genom direktiv (EU) 2022/431, som innebar att reproduktionstoxiska ämnen omfattades av direktivets tillämpningsområde och att gränsvärden för exponering för vissa carcinogener och mutagena ämnen lades till eller ändrades.

VIKTIGA PUNKTER

Tillämpningsområde

  • Direktivet gäller för ämnen eller blandningar som uppfyller kriterierna för att klassificeras som cancerframkallande i kategori 1A eller 1B, könscellsmutagena i kategori 1A eller 1B eller reproduktionsstörande i kategori 1A eller 1B i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008 (se sammanfattning).
  • Dessutom tillämpas det på de ämnen, blandningar och processer som avses i bilaga I till direktivet, samt på ämnen och blandningar som bildas under processer som avses i den bilagan.
    • Framställning av auramin.
    • Arbete som innebär exponering för polycykliska aromatiska kolväten i sot, tjära eller beck av kol.
    • Arbete som innebär exponering för damm, rökgaser eller stänk som uppstått vid avbränning och elektroraffinering av kopparnickelskärsten.
    • Process där stark syra ingår vid framställning av isopropylalkohol.
    • Arbete som innebär exponering för trädamm från hårda träslag.
    • Arbete som ger upphov till respirabelt kristallint kvartsdamm.
    • Arbete som innebär hudexponering för mineraloljor som tidigare har använts i förbränningsmotorer för att smörja och kyla de rörliga delarna i motorn.
    • Arbete som innebär exponering för avgasutsläpp från dieselmotorer.
  • Det omfattar inte arbetstagare som endast utsätts för sådan strålning som täcks av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.
  • Det omfattar arbetstagare som exponeras för asbest när bestämmelserna i det här direktivet bättre gagnar säkerhet och hälsa än bestämmelserna i direktiv 2009/148/EG (se sammanfattning).
  • Direktiv 89/391/EEG (se sammanfattning) gäller fullt ut, utan att det påverkar strängare och/eller mer specifika regler i direktiv 2004/37/EG.

Fastställande av exponering och bedömning av risker

  • Om det i arbetet finns risk för att någon utsätts för carcinogener eller mutagena ämnen, ska man regelbundet fastställa slag av exponering, halt och hur länge arbetstagarna exponeras för att kunna bedöma riskerna för deras hälsa eller säkerhet och fastställa vilka åtgärder som ska vidtas. Hänsyn ska tas till alla exponeringsvägar, inbegripet upptag i och/eller genom huden.
  • Arbetstagare som är särskilt utsatta måste uppmärksammas, och arbetsgivarna bör överväga att inte anställa dem på områden där de kan komma i kontakt med CMR-ämnen.
  • Arbetsgivarna måste på begäran förse myndigheterna med den information som används för att göra riskbedömningen.

Arbetsgivarens skyldigheter

  • Inskränkt användning och utbyte. Arbetsgivarna måste minska användningen av CMR-ämnen på arbetsplatsen, särskilt genom att om det är tekniskt möjligt ersätta dem med ämnen, blandningar eller processer som under sina användningsförhållanden inte är farliga eller mindre farliga för arbetstagarnas hälsa eller säkerhet.
  • Förebyggande och begränsning av exponering. När riskbedömningen visar på en risk för arbetstagarnas hälsa eller säkerhet måste arbetstagarnas exponering förebyggas. När det inte är tekniskt möjligt att ersätta CMR-ämnet med ett ämne som inte är farligt eller är mindre farligt måste arbetsgivaren se till att CMR-ämnet, om det är tekniskt möjligt, tillverkas och används i ett slutet system. Om det inte är tekniskt möjligt måste arbetsgivaren säkerställa att arbetstagarnas exponeringsnivå för CMR-ämnen hålls så låg som det är tekniskt möjligt.
  • Om det inte är möjligt att använda eller tillverka ett reproduktionstoxiska ämne med tröskelvärde i ett slutet system, ska arbetsgivaren se till att risken i samband med arbetstagarnas exponering för ämnet minskas till ett minimum. Detta gäller även andra reproduktionstoxiska ämnen än reproduktionstoxiska ämnen utan tröskelvärde och reproduktionstoxiska ämnen med tröskelvärde, för vilka arbetsgivaren vid riskbedömningen måste överväga möjligheten att det inte finns någon säker exponeringsnivå för arbetstagarnas hälsa och fastställa lämpliga åtgärder i detta avseende.
  • Exponeringen för CMR-ämnen får inte överskrida gränsvärdet enligt bilaga III.
  • Närhelst CMR-ämnen används anges i direktivet en rad åtgärder som alla måste vidtas av arbetsgivaren (begränsa de mängder som används, begränsa antalet arbetstagare som exponeras, utforma arbetsprocesser osv.).

Information till ansvarig myndighet

  • Om resultaten av riskbedömningen visar på en risk för arbetstagarnas hälsa eller säkerhet ska arbetsgivaren på begäran av de ansvariga myndigheterna göra information tillgänglig för dessa myndigheter om
    • antalet exponerade arbetstagare,
    • de förebyggande åtgärder som vidtagits, och
    • de verksamheter och/eller industriella processer som utförs, inklusive skälen till varför CMR-ämnen används.

Oförutsedd exponering

  • Om en oförutsedd händelse eller olycka inträffar som kan tänkas utsätta arbetstagare för en onormalt hög exponering, måste arbetsgivaren informera arbetstagarna om detta.
  • Fram till dess att situationen har återställts till det normala genom att orsakerna till den onormala exponeringen undanröjs, får endast de arbetstagare som är nödvändiga för att utföra reparationer och annat nödvändigt arbete arbeta i det drabbade området. I dessa situationer ska
    • skyddskläder och andningsskydd ska användas,
    • exponeringen får inte vara permanent och ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt för varje arbetstagare,
    • oskyddade arbetstagare inte tillåtas att arbeta i det drabbade området.

Exponering som kan förutses

  • Om det finns en förutsebar risk för betydande ökning av exponeringen, till exempel under underhållsarbete, och när alla andra tekniska förebyggande åtgärder för att begränsa arbetstagarnas exponering har vidtagits, måste arbetsgivarna förkorta arbetstagarnas exponering till ett strikt minimum och se till att de skyddas genom att tillhandahålla nödvändiga skyddskläder och individuell andningsskyddsutrustning, som arbetstagarna måste bära så länge som den onormala exponeringen kvarstår. Exponeringen får inte vara permanent och ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt för varje arbetstagare
  • Alla områden som används för sådan verksamhet måste vara tydligt avgränsade och angivna och obehöriga personer måste hindras från att få tillträde till sådana områden på annat sätt.

Tillträde till riskfyllda områden

  • Arbetsgivarna måste begränsa tillträdet till riskområden till de arbetstagare som måste gå in på sådana områden på grund av sitt arbete eller sina arbetsuppgifter.

Hygien och personligt skydd

  • Arbetsgivarna måste vidta följande åtgärder för all verksamhet som medför risk för kontaminering med CMR-ämnen:
    • Säkerställa att arbetstagare inte äter, dricker eller röker inom arbetsstället på platser där det finns risk för CMR-förorening.
    • Förse arbetstagarna med lämpligt skydd eller andra lämpliga specialkläder.
    • Tillhandahålla separata förvaringsplatser för arbetskläder, skyddskläder och gatukläder.
    • Tillhandahålla utrymmen för tvätt och toalett.
    • Korrekt förvara, kontrollera och rengöra skyddsutrustning, om möjligt före och under alla omständigheter efter varje användning.
    • Se till att defekt utrustning repareras eller byts ut innan den används vidare.
  • Arbetstagare får inte påföras kostnader för dessa åtgärder.

Information till, utbildning av och samråd med arbetstagare

Arbetsgivarna måste säkerställa följande:

  • Se till att arbetstagarna och/eller deras företrädare på grundval av all tillgänglig information, särskilt i form av information och instruktioner, får tillräcklig och lämplig utbildning om
    • potentiella och ytterligare hälsorisker (inklusive rökning),
    • försiktighetsåtgärder för att förhindra exponering,
    • hygienåtgärder,
    • skyddsutrustning och skyddskläder,
    • åtgärder som ska vidtas av arbetstagare, inbegripet räddningspersonal, i händelse av en incident och för att förebygga incidenter.
  • Utbildningen ska anpassas för att ta hänsyn till eventuella nya eller ändrade risker när arbetstagare exponeras för eller sannolikt kommer att exponeras för nya CMR-ämnen eller för ett antal andra CMR-ämnen, inbegripet sådana som ingår i farliga läkemedel, eller i händelse av förändrade arbetsförhållanden,
  • Utbildning ska ges regelbundet inom hälso- och sjukvården till alla arbetstagare som exponeras för CMR-ämnen, särskilt när nya farliga läkemedel som innehåller dessa ämnen används, och upprepas regelbundet i andra miljöer om så behövs.

Arbetsgivarna ska informera arbetstagarna om installationer och tillhörande behållare som innehåller CMR-ämnen och se till att alla behållare, förpackningar och installationer som innehåller CMR-ämnen är tydligt och läsligt märkta och att varningsskyltar visas tydligt.

Där ett biologiskt gränsvärde* har fastställts i bilaga IIIa, hälsoövervakning är obligatorisk för att arbeta med CMR-ämnet i fråga, i enlighet med förfarandena i den bilagan. Arbetstagarna ska informeras om detta krav innan de tilldelas uppgiften som innebär risk för exponering för detta CMR-ämne.

Åtgärder måste vidtas för att se till att arbetstagare och/eller arbetstagarföreträdare

  • kan kontrollera om direktivet tillämpas eller kan komma att tillämpas, särskilt när det gäller konsekvenserna för arbetstagarnas säkerhet och hälsa vid urval, slitage och användning av skyddskläder och skyddsutrustning, och de åtgärder som arbetsgivaren fastställt för förutsebar exponering, utan att det påverkar arbetsgivarens ansvar för att fastställa effektiviteten hos skyddskläder och skyddsutrustning och sådana åtgärder för förutsebar exponering,
  • så snart som möjligt underrättas om orsakerna till detta och om de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas för att rätta till situationen.

Åtgärder måste vidtas för att säkerställa att

  • arbetsgivarna för en uppdaterad förteckning över arbetstagare som utför verksamhet som medför en risk för deras hälsa och säkerhet och, om informationen är tillgänglig, ange vilken exponering de har utsatts för,
  • läkaren och/eller den ansvariga myndigheten samt alla andra personer som ansvarar för hälsa och säkerhet i arbetet har tillgång till ovanstående förteckning,
  • varje arbetstagare har tillgång till den information i förteckningen som rör dem personligen,
  • arbetstagarna och/eller arbetstagarrepresentanterna har tillgång till anonym kollektiv information,
  • arbetstagarna och/eller deras företrädare rådfrågas om och involveras i samband med alla frågor som gäller exponering för carcinogener och mutagena ämnen, i enlighet med direktiv 89/391/EEG.

Övriga åtgärder

Hälsokontroller

  • EU:s medlemsstater måste inrätta system för övervakning av arbetstagarnas hälsa och säkerhet, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis, så att deras hälsa vid behov övervakas på lämpligt sätt före exponering och därefter regelbundet så länge som det anses nödvändigt för att skydda hälsan. Den läkare eller det organ som ansvarar för hälsokontrollen av arbetstagare får ange att hälsokontrollen måste fortsätta efter det att exponeringen har upphört, så länge som det anses vara nödvändigt för att skydda den berörda arbetstagarens hälsa.
  • Dessa hälsokontroller måste göra det möjligt att direkt tillämpa individuella och yrkeshygieniska åtgärder. När en arbetstagares hälsa kontrolleras ska en individuell medicinsk journal föras. Läkaren eller myndigheten ska föreslå eventuella skyddsåtgärder eller förebyggande åtgärder som ska vidtas mot enskilda arbetstagare.
  • Information och råd måste ges till arbetstagarna om eventuella hälsokontroller som de kan genomgå efter det att exponeringen har upphört.
  • Om det konstateras att en arbetstagare lider av en avvikelse som misstänks bero på exponering för CMR-ämnen, eller om det konstateras att ett biologiskt gränsvärde har överskridits, får den läkare eller myndighet som ansvarar för hälsokontrollen av arbetstagare kräva att andra arbetstagare som har exponerats på liknande sätt genomgår hälsokontroller.
  • Det finns praktiska rekommendationer om övervakning av arbetstagarnas hälsa i bilaga II.
  • Alla fall av cancer, negativa effekter på sexuell funktion och fertilitet hos vuxna manliga och kvinnliga arbetstagare eller utvecklingstoxicitet hos deras barn, som i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis identifieras som ett resultat av yrkesmässig exponering för ett CMR-ämne, ska anmälas till den ansvariga myndigheten. Medlemsstaterna måste ta hänsyn till denna informationen i de rapporter de lämnar in till Europeiska kommissionen enligt direktiv 89/391/EEG.

Dokumentation

  • För carcinogener och mutagena ämnen ska den aktuella förteckning över arbetstagare som har exponerats som arbetsgivaren är skyldig att föra samt individuella medicinska journaler bevaras under minst 40 år efter det att exponeringen upphört.
  • För reproduktionstoxiska ämnen ska den uppdaterade förteckningen över arbetstagare som utför verksamhet som medför en risk för deras hälsa och säkerhet i fråga om exponering och journalen över exponeringen bevaras i minst fem år efter det att exponeringen avslutats.
  • Dessa handlingar ska göras tillgängliga för den ansvariga myndigheten om företaget upphör med sin verksamhet.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

  • Direktivet skulle ha införlivats i nationell lagstiftning senast den 31 december 1992. Dess bestämmelser ska ha tillämpats från och med den 20 maj 2004.
  • Ändringsdirektiv (EU) 2022/431 ska införlivats i den nationella lagstiftningen senast den 5 april 2024.

BAKGRUND

Mer information finns här:

Direktiv 2004/37/EG kodifierar och ersätter direktiv 90/394/EEG och dess fortlöpande ändringar, direktiven 97/42/EEG och 1999/38/EG.

VIKTIGA BEGREPP

Carcinogener. Ämnen som kan orsaka cancer hos en organism.
Mutagena ämnen. Ämnen som kan orsaka förändringar i en organisms genetiska material.
Reproduktionstoxiska ämnen. Ämnen som stör reproduktionen (t.ex. infertilitet, missbildningar och fostermissbildningar). I direktivet görs en åtskillnad mellan dem för vilka en exponeringströskel kan fastställas, under vilka det inte finns några skadliga effekter på arbetstagarnas hälsa (tröskelvärdet för reproduktionstoxiska ämne), och dem för vilka det inte finns någon säker exponeringsnivå för arbetstagarnas hälsa (reproduktionstoxiska ämne utan tröskelvärde). Båda identifieras som sådana i noteringskolumnen i bilaga III till direktivet.
Biologiskt gränsvärde. Koncentrationsgräns i lämpligt biologiskt medium för det relevanta ämnet, dess metabolit eller en effektindikator.

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG) (kodifierad version) (EUT L 158, 30.4.2004, s. 50). Texten offentliggjord i rättelse (EUT L 229, 29.6.2004, s. 23).

Fortlöpande ändringar av direktiv 2004/37/EG har förts in i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (EUT L 330, 16.12.2009, s. 28).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 01.06.2022

Top