52017IP0222

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52017IP0222 - EN

Document 52017IP0222

Help

Europaparlamentets resolution av den 18 maj 2017 om rätt finansieringsmix för Europas regioner: en avvägning mellan finansieringsinstrument och bidrag i EU:s sammanhållningspolitik (2016/2302(INI))

EUT C 307, 30.8.2018, p. 96–102 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

30.8.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 307/96

P8_TA(2017)0222

Rätt finansieringsmix för Europas regioner: en avvägning mellan finansieringsinstrument och bidrag i EU:s sammanhållningspolitik

(2018/C 307/14)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt avdelning XVIII,

—	med beaktande av artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (förordningen om gemensamma bestämmelser) (1), och de delegerade akter och genomförandeakter som är kopplade till de relevanta artiklarna i denna förordning,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (2),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (3),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1300/2013 av den 17 december 2013 om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006 (4),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om europeiskt territoriellt samarbete – bästa praxis och innovativa åtgärder (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 28 oktober 2015 om sammanhållningspolitiken och översynen av Europa 2020-strategin (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om investering för tillväxt och sysselsättning: att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen (8),

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för regional utveckling i budgetkontrollutskottets betänkande om Europeiska investeringsbanken (EIB) – Årsrapport 2014 (A8-0050/2016),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 december 2015Investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag (COM(2015)0639),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 januari 2014Riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (9),

—	med beaktande av kommissionens sjätte lägesrapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning av den 23 juli 2014Investera i sysselsättning och tillväxt (COM(2014)0473),

—	med beaktande av kommissionens sammanfattande rapport från augusti 2016 Ex post evaluation of Cohesion Policy programmes 2007-2013, focusing on the European Regional Development Fund (ERDF), the European Social Fund (ESF) and the Cohesion Fund (CF),

—	med beaktande av kommissionens rapport av den 30 oktober 2014 om finansieringsinstrument som stöds av den allmänna budgeten i enlighet med artikel 140.8 i budgetförordningen per den 31 december 2013 (COM(2014)0686),

—	med beaktande av kommissionens vägledning av den 26 november 2015Guidance for Member States on Article 42(1)(d) CPR – Eligible management costs and fees,

—	med beaktande av kommissionens vägledning av den 10 augusti 2015Guidance for Member States on 37(7) (8) (9) CPR Combination of support from a financial instrument with other forms of support.

—	med beaktande av kommissionens vägledning av den 27 mars 2015Guidance for Member States on Article 37(2) CPR – Ex-ante assessment,

—	med beaktande av kommissionens referensguide för förvaltningsmyndigheter av den 2 juli 2014Financial instruments in ESIF programmes 2014–2020,

—

med beaktande av kommissionens sammanfattande rapport från november 2016, Financial instruments under the European Structural and Investment Funds. Summaries of the data on the progress made in financing and implementing the financial instruments for the programming period 2014-2020 in accordance with Article 46 of Regulation (EU) No 1303/2013 of the European Parliament and of the Council,

—

med beaktande av kommissionens sammanfattande rapport från december 2015 Summary of data on the progress made in financing and implementing financial engineering instruments for the programming period 2014-2020 in accordance with Article 46 of Regulation (EU) No 1303/2013 of the European Parliament and of the Council,

—	med beaktande av kommissionens sammanfattande rapport från september 2014 Sammanfattning av de uppgifter om framstegen med att finansiera och genomföra finansieringstekniska instrument som rapporterats av förvaltningsmyndigheterna i enlighet med artikel 67.2 j i rådets förordning (EG) nr 1083/2006,

—

med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 13 november 2015Activities relating to financial instruments’ – (accompanying the document Report from the Commission to the European Parliament and the Council on financial instruments supported by the general budget according to Article 140(8) of the Financial Regulation as at 31 December 2014) (SWD(2015)0206),

—	med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2016 Att genomföra EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument – lärdomar av programperioden 2007–2013,

—	med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2015 Är finansiella instrument ett framgångsrikt och lovande verktyg för landsbygdsutvecklingsområdet?,

—	med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2014 Ändamålsenligheten i att kombinera bidrag från regionala investeringsinstrument med lån från finansinstitut för att stödja EU:s externa politik,

—	med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 2/2012 Finansieringstekniska instrument för små och medelstora företag som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden,

—	med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 14 oktober 2015Finansiella instrument till stöd för territoriell utveckling,

—	med beaktande av Europeiska investeringsbankens slutrapport från mars 2013 Financial Instruments: A Stock-taking Exercise in Preparation for the 2014-2020 Programming Period,

—	med beaktande av studien Financial instruments in the 2014-2020 programming period: first experiences of Member States som beställts av parlamentets generaldirektorat för intern politik, utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik, oktober 2016,

—	med beaktande av studien Review of the Role of the EIB Group in European Cohesion Policy, som beställts av parlamentets generaldirektorat för intern politik, utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik, mars 2016,

—	med beaktande av briefingen Challenges for EU cohesion policy: Issues in the forthcoming post-2020 reform, Europaparlamentets utredningstjänst, maj 2016,

—	med beaktande av faktabladet Cohesion Policy implementation in the EU28, Europaparlamentets utredningstjänst, september 2015,

—	med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0139/2017), och av följande skäl:

A.	Översynen/revideringen av den fleråriga budgetramen och det faktum att programperioden 2014–2020 snart har kommit halvvägs har gett upphov till diskussionen om mixen av bidrag och finansieringsinstrument som ska investeras genom EU:s budget under perioden efter 2020.

B.	Samlingsförslaget (COM(2016)0605) utgör den enda möjligheten att göra en rad halvtidsförbättringar av systemet för innevarande programperiod.

Begreppet ”finansieringsinstrument” omfattar en rad olika instrument. Utvärderingar av och beslut om deras användning kräver kontinuerlig och detaljerad analys i varje enskilt fall, som kopplas till en bedömning av de specifika behoven i de lokala och regionala ekonomierna eller i en bestämd målgrupp.

Perioden 2007–2013 – tillförlitliga investeringar genom bidrag och finansieringsinstrument

Även om finansieringsinstrumenten utformades före den finansiella och ekonomiska krisen, och därmed inte var de lämpligaste i ett ekonomiskt krissammanhang, påpekar Europaparlamentet att kommissionens rapporter ger starka belägg för att investeringar från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) genom bidrag och finansieringsinstrument har gett robusta och synliga resultat i form av investeringar i EU:s regioner på 347,6 miljarder EUR, nationell medfinansiering och ytterligare mobiliserade resurser ej medräknade.

Europaparlamentet välkomnar de befintliga sammanhållningspolitiska åtgärder från Europeiska investeringsbanken (EIB) som framgår av årsrapporter och sektorsrapporter och som visar effekterna för små och medelstora företag och medelstora marknadsnoterade företag, infrastruktur, forskning och innovation, miljö, energi och jordbruk. Parlamentet kommer fram till att EIB:s utlåning till stöd för sammanhållningspolitiken för perioden 2007–2013 beräknas till 147 miljarder EUR, vilket utgör ungefär 38 % av all utlåning i EU.

Perioden 2014–2020 – ett nytt kapitel för investeringar genom ESI-fonderna

Europaparlamentet välkomnar att EU under 2014–2020 beräknas investera 454 miljarder EUR genom ESI-fonderna, och att den totala summan genom nationell medfinansiering av investeringarna i form av bidrag och finansieringsinstrument förväntas stiga till 637 miljarder EUR.

Europaparlamentet noterar att både volymen av och kvaliteten på finansieringsinstrument (i form av mikrokrediter, lån, garantier, eget kapital och riskkapital) under sammanhållningspolitikens delade förvaltning ökade. Parlamentet pekar på de två huvudorsakerna till denna tendens: perioden 2007–2013 gav värdefull erfarenhet och lärdomar beträffande genomförandet av ESI-fonder genom bidrag och finansieringsinstrument, medan den fleråriga budgetramen 2014–2020 återspeglar behovet av fler finansieringsinstrument efter krisen på grund av finanspolitiska begränsningar.

Europaparlamentet noterar att anslagen till finansieringsinstrument från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden (ESF) uppskattningsvis nästan kommer att ha fördubblats mellan perioderna 2007–2013, när de uppgick till 11,7 miljarder EUR, och 2014–2020, när de kommer att uppgå till 20,9 miljarder EUR. Parlamentet noterar att finansieringsinstrumenten därmed kommer att utgöra 6 % av de totala anslagen på 351,8 miljarder EUR till sammanhållningspolitiken under perioden 2014–2020, jämfört med 3,4 % av anslagen på 347 miljarder EUR under perioden 2007–2013.

Europaparlamentet noterar att anslagen från Sammanhållningsfonden uppgår till cirka 75 miljarder EUR, vilket står för 11,8 % av den totala tilldelningen till finansieringsinstrument under perioden 2014-2020. Parlamentet välkomnar att anslagen har ökat från 70 miljarder EUR under 2007–2013 till 75 miljarder EUR under perioden 2014–2020. Parlamentet påpekar att anslagen till Sammanhållningsfonden inte bör minskas, med tanke på att cirka 34 % av EU:s befolkning bor i regioner som tar emot stöd från Sammanhållningsfonden.

Europaparlamentet noterar den totala volym på 5 571,63 miljoner EUR i bidrag från operativa program som anslagits till finansieringsinstrument av 21 medlemsstater fram till den 31 december 2015 i den nuvarande fleråriga budgetramen, av vilka 5 005,25 miljoner EUR kommer från Eruf och Sammanhållningsfonden.

Europaparlamentet välkomnar att viktiga ändringar av regelverket vad gäller programplanering, genomförande och förvaltning av finansieringsinstrument, såsom direkta kopplingar till alla de 11 tematiska målen, lämplig obligatorisk förhandsbedömning som möjliggör fastställande av marknadsmisslyckande, skapande av både skräddarsydda och förenklade, omedelbart tillgängliga, finansieringsinstrument och rapporteringsmekanismer, kan ha en kritisk positiv inverkan på attraktionskraften och hastigheten hos genomförandet av sammanhållningspolitiken genom att de åtgärdar de osäkerheter om rättsläget som uppstod under perioden 2007–2013. Parlamentet efterlyser dock insatser för att säkerställa att ändringarna i fråga inte påverkar finansieringsinstrumentens attraktionskraft och genomförandehastighet.

Bidrag och finansieringsinstrument – interventionslogiken definierar mixen

Europaparlamentet betonar att ESI-fondernas bidrag och finansieringsinstrument – som inte är något självändamål – visserligen stöder samma sammanhållningspolitiska mål, men att de inom ramen för delad förvaltning har en annan interventionslogik och användning för territoriella utvecklingsbehov, sektorsbehov eller marknadsbehov.

10.

Europaparlamentet konstaterar att bidrag har vissa fördelar jämfört med finansieringsinstrument, beroende på projekttyp: de stöder projekt som inte nödvändigtvis skapar några intäkter, de ger finansiering till projekt som av olika skäl inte kan dra till sig privat eller offentlig finansiering, de är inriktade på särskilda mottagare, problemområden och regionala prioriteringar, och användningen är mindre komplex p.g.a. den erfarenhet och kapacitet som redan finns. Parlamentet konstaterar att bidrag i en del fall har vissa begränsningar: det är svårt att uppnå kvalitet och hållbarhet i projekten och det finns risk att på lång sikt bli ett substitut för offentlig finansiering och tränga ut möjliga privata investeringar även när projekten kan vara av revolverande karaktär och ha kapacitet att generera intäkter för återbetalning av lånebaserad finansiering.

11.

Europaparlamentet konstaterar att finansieringsinstrument ger fördelar som hävstångseffekter och revolverande effekter, de attraherar privat kapital och de fyller specifika investeringsluckor genom pålitliga projekt av hög kvalitet, vilket gör genomförandet av regionalpolitiken maximalt effektivt och verkningsfullt. Parlamentet erkänner att det med finansieringsinstrument medföljer vissa nackdelar, vilket kan göra att dessa instrument kommer i konflikt med mer attraktiva nationella eller regionala instrument, t.ex. långsammare genomförande i vissa regioner, högre komplexitet, lägre hävstångseffekt än väntat av finansieringsinstrument med stöd från ESI-fonderna och, i vissa fall, högre genomförandekostnader och förvaltningsavgifter. Parlamentet noterar att bidrag är de investeringar som är att föredra på vissa politikområden, såsom vissa typer av allmän infrastruktur, sociala tjänster, forsknings- och innovationspolitik eller, rent allmänt, projekt som inte genererar inkomster.

12.

Europaparlamentet understryker att interventionslogiken inte är en skiljelinje utan en mötespunkt som skapar lika villkor mellan bidrag och finansieringsinstrument, så att sammanhållningspolitiken kan säkerställa en bättre täckning av förmånstagare och investeringsluckor genom olika typer av åtgärder. Parlamentet påpekar att interventionslogiken är ett arbetssätt som går nerifrån och upp i programplaneringen för ESI-fonderna, och att alla medlemsstater och regioner även framöver bör beakta det lämpligaste alternativet när de fritt fastställer finansieringsinstrumentens respektive bidragens andel för att bidra till de valda prioriteringarna i de egna operativa programmen, utan att glömma att lokala och regionala myndigheter är involverade och spelar en avgörande roll. Parlamentet erinrar om att förvaltningsmyndigheterna är de som fritt måste besluta om vilken typ av finansieringsinstrument som är lämpligast för genomförande.

Finansieringsinstrumentens prestanda – utmaningar

13.

Europaparlamentet erkänner vikten av att utnyttja finansieringsinstrument i insatser inom ramen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet välkomnar det faktum att rapporteringen om genomförandet av finansieringsinstrument för 2015 har visat på framsteg, trots det sena inledandet av den aktuella programperioden. Parlamentet noterar dock stora skillnader i genomförandet av ESI-fondernas finansieringsinstrument, inte bara mellan EU:s medlemsstater utan även inom en och samma stat. Parlamentet påminner om att den positiva upplevelsen med och effekten av att använda finansieringsinstrument under programperioden 2007–2013 åtföljdes av ett antal prestandaproblem: sen start för verksamheterna, felaktig marknadsbedömning, olika grad av utnyttjande i regionerna, övergripande låg utbetalningstakt, låg hävstångseffekt, problematisk revolvering, höga förvaltningskostnader och avgifter samt otillräckligt stora anslag. Parlamentet erinrar dock även om att ett antal av de konstaterade bristerna hade korrigerats genom riktade åtgärder fram till 2015, efter det att kommissionen förlängt vissa genomförandetidsfrister för finansieringsinstrumenten.

14.

Europaparlamentet noterar att fördröjningarna i genomförandet av ESI-fonderna eventuellt kan påverka utbetalningssiffror, revolvering och hävstångseffekt, där den sistnämnda bör baseras på en definition och metoder som används av sådana internationella organisationer som OECD, med en tydlig distinktion mellan offentliga och privata bidrag och angivande av den exakta hävstångseffekt som möjliggörs av vart och ett av finansieringsinstrumenten, uppdelat per land och region. Parlamentet påminner om att fördröjningar under perioden 2007–2013 oåterkalleligt bidrog till att Erufs och ESF:s finansieringsinstrument gav otillfredsställande resultat. Parlamentet betonar att fördröjningar i genomförandet på grund av ett sent inledande av programperioden kan försämra resultaten av ESI-fondernas finansieringsinstrument, vilket skulle kunna leda till oprecisa slutsatser av utvärderingen i slutet av perioden. Parlamentet anser därför att alla nödvändiga åtgärder bör vidtas av medlemsstaterna för att lindra de negativa konsekvenserna av fördröjt genomförande, i synnerhet när det gäller risken för att användningen och effekten av finansieringsinstrumenten begränsas.

15.

Europaparlamentet är mycket oroat över den överhängande risken för en repris av ansamlingen av obetalda fakturor under den andra halvan av den fleråriga budgetramens löptid, något som skulle kunna få allvarliga konsekvenser även för andra EU-finansierade åtgärder.

16.

Europaparlamentet noterar de avsevärda skillnaderna runtom i EU när det gäller genomträngningsförmågan för finansieringsinstrument, däribland ESI-fonderna och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), de första resultaten av dessa fonder och den förväntade mobiliseringen av ytterligare resurser, samt andra EU-finansierade finansieringsinstrument i unionens toppresterande ekonomier, vilket således undergräver målen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet understryker att den övergripande framgången för sådana instrument är beroende av hur enkla de är att använda och medlemsstaternas förmåga att förvalta investeringar genom dem, för vilket det krävs exakta och differentierade indikatorer som gör det möjligt att bedöma deras reella påverkan på sammanhållningspolitiken.

Förenkling, synergi och tekniskt bistånd – lösningar

17.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att optimera regelverket och minska byråkratin. Parlamentet betonar att det trots förbättringarna fortfarande finns en komplexitet, och att sådana problem som den långa uppstartstiden och den administrativa bördan för mottagarna avskräcker från att utnyttja finansieringsinstrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med EIB, EIF och förvaltningsmyndigheterna för att göra det lättare att kombinera ESI-fonders mikrokrediter, lån, garantier, eget kapital och riskkapital och samtidigt säkerställa samma grad av insyn, demokratisk granskning, rapportering och kontroll.

18.

Europaparlamentet noterar att särskilda bestämmelser begränsar flexibiliteten i verksamhet med finansieringsinstrument. Parlamentet påpekar att reglerna för statligt stöd verkar vara särskilt betungande, särskilt när bidrag kombineras med finansieringsinstrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett fungerande ramverk för statliga stöd och utforska ytterligare alternativ för att förenkla efterlevnad av bestämmelserna för statligt stöd på alla tre nivåer – förvaltningsmyndigheter, fondandelsfonder och finansiella intermediärer. Parlamentet efterlyser lika villkor avseende reglerna för statligt stöd för alla finansieringsinstrument i syfte att undvika att vissa finansieringskällor behandlas förmånligare än andra, särskilt på området stöd till små och medelstora företag.

19.

Europaparlamentet understryker vikten av revision av finansieringsinstrumentens resultat, däribland revision av EIB-gruppens verksamhet angående sammanhållningspolitiken. Parlamentet noterar att revisionsverksamhet inbegriper tillgång till hela ESI-fondcykeln. Parlamentet uppmanar kommissionen och de nationella myndigheterna att hitta möjligheter till förenkling och synergi inom revisionsprocessen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fokusera på en jämförande analys av bidrag och finansieringsinstrument, vidare kapacitetsuppbyggnad, revisionsmetodik och riktlinjer för revisionsprocesser, utan att öka den ekonomiska och administrativa bördan för mottagarna.

20.

Europaparlamentet påpekar att det finns en outforskad potential i att kombinera bidrag och finansieringsinstrument. Parlamentet påpekar att det förutom vägledning till myndigheter behövs ytterligare förenkling och harmonisering för de regler som gäller kombination av olika ESI-fonder, och även för de regler som gäller kombination av ESI-fonderna med instrument som Horisont 2020 och Efsi. Parlamentet uppmanar till bättre reglering i form av tydliga, konsekventa och fokuserade bestämmelser för att minska regelverksbördan genom att man underlättar den ovannämnda kombinationen av anslag från fler än ett program till samma finansieringsinstrument, och även gör det möjligt att kombinera mikrofinansinstrument i ESF-verksamheter, och ytterligare förenklar den offentliga upphandlingen vid valet av finansiella intermediärer och för offentlig-privata partnerskap. Parlamentet efterlyser ökad samstämmighet mellan olika strategier. Parlamentet betonar att kombinationen av bidrag och finansieringsinstrument inom ramen för ESI-fonderna med andra finansieringskällor kan göra finansieringsstrukturen mer attraktiv för mottagare och investerare i den offentliga och den privata sektorn tack vare förbättrad riskdelning och förbättrade projektresultat, och på så sätt hjälpa instrumenten att tillhandahålla långsiktig tillväxtpotential.

21.

Europaparlamentet noterar att utnyttjandet av finansieringsinstrumenten kan förbättras genom investeringspartnerskap och att offentlig-privata partnerskap förbättrar synergierna mellan olika finansieringskällor och upprätthåller den nödvändiga balansen mellan privata och offentliga intressen. Parlamentet betonar att användningen av finansieringsinstrument i samband med initiativ för lokalt ledd utveckling och integrerad territoriell investering också bör uppmuntras.

22.

Europaparlamentet välkomnar de befintliga förfaranden för tekniskt bistånd som tillhandahålls av kommissionen och EIB-gruppen genom Fi-Compass-plattformen. Parlamentet beklagar att stödtjänsterna till myndigheter på plats, i synnerhet till mottagare av finansieringsinstrument såsom Efsi, är begränsade. Många lokala och regionala myndigheter har haft tekniska svårigheter, otillräcklig kapacitet och bristande kunskaper och har därmed inte kunnat använda finansieringsinstrumenten på ett ändamålsenligt sätt. Parlamentet efterlyser tekniskt stöd, som främst bör riktas till lokala och regionala aktörer samt till alla berörda parter, men som inte bör användas för att finansiera de nationella myndigheternas verksamhet. Parlamentet uppmanar också till en gemensam plan för tekniskt bistånd från kommissionen och EIB, som innefattar finansiell och icke-finansiell rådgivning, främst för större projekt, samt kapacitetsuppbyggnad, utbildning, stöd och utbyte av kunnande och erfarenhet. Parlamentet efterlyser dessutom en kombination av expertis (inbegripet rättslig rådgivning) om sammanhållningspolitikens regelverk, finansiella produkter, statligt stöd och offentlig upphandling, med inriktning på nationella myndigheter, fondförvaltare och stödmottagare, samtidigt som man betonar vikten av att undvika dubbla strukturer.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att höja profilen för ESI-fondsinvesteringar och att göra det tydligare att EU-finansiering ingår. Parlamentet efterlyser också korrekt och heltäckande information och kommunikation om möjligheter till EU-finansiering, i syfte att uppmuntra användningen av sådana möjligheter för den offentliga och den privata sektorn, särskilt med inriktning på potentiella mottagare och ungdomar.

Mot den rätta finansieringsmixen för perioden efter 2020 och framtiden för sammanhållningspolitiken

24.

Europaparlamentet påpekar att utmaningar som migration och säkerhet eller pågående och kommande politisk utveckling i EU inte bör få ha negativa effekter på investeringarna genom sammanhållningspolitiken eller dess mål och förväntade resultat, särskilt efter den nuvarande programperioden.

25.

Europaparlamentet påpekar att både bidrag och finansieringsinstrument har sina särskilda roller i sammanhållningspolitiken, men att de delar samma fokus som fullföljs genom de 11 tematiska målen, i riktning mot att uppnå de fem överordnade målen i Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet betonar att man måste säkerställa att finansieringsinstrument inte ersätter bidrag som sammanhållningspolitikens främsta verktyg. Medlens förnybara karaktär måste upprätthållas, så att de kan återinvesteras i enlighet med de sektorer och åtgärder de kan stödja.

26.

Europaparlamentet understryker att finansieringsinstrument presterar bättre i regioner och storstadsområden där finansmarknaderna är mer välutvecklade, medan avlägset belägna regioner och regioner med hög arbetslöshet och låg befolkningstäthet har svårt att locka till sig investeringar. Bidrag, å andra sidan, är användbara för regionala strukturella problem och regional balanserad finansiering. Parlamentet noterar att framgången för finansieringsinstrument beror på många olika faktorer och inga generella slutsatser kan dras på grundval av enskilda kriterier. Parlamentet noterar att bindande mål för användningen av finansieringsinstrument inom sammanhållningspolitiken efter 2020 inte kan betraktas som en möjlig lösning. Parlamentet noterar att en ökning av andelen finansieringsinstrument inte bör påverka de icke återbetalningspliktiga bidragsanslagen, då detta skulle hindra balansen. Parlamentet noterar att bidragen måste dominera på ett antal offentliga politikområden, medan finansieringsinstrumenten kan spela en kompletterande roll, i full överensstämmelse med lämplig förhandsbedömning och marknadsanalys. Parlamentet efterlyser mer främjande av finansieringsinstrument inom Interreg i syfte att göra dem mer förenliga med målen för det europeiska territoriella samarbetet.

27.

Europaparlamentet påminner om att den befintliga erfarenheten av att tillhandahålla ESI-fondmedel visar att finansieringsmixen av bidrag och finansieringsinstrument växlar i enlighet med den landsspecifika situationen och luckorna i den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen. Parlamentet betonar att frågan om finansieringsmix inte får leda till en lösning där allt är stöpt i en och samma form, på grund av ett antal faktorer: geografisk region, politikområde, typ av mottagare, mottagarens storlek, administrativ kapacitet, marknadsvillkor, förekomst av konkurrerande instrument, företagsmiljö samt finanspolitisk och ekonomisk ställning.

o o

28.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.

(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.

(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 281.

(5) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.

(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0321.

(7) Antagna texter, P8_TA(2015)0384.

(8) Antagna texter, P8_TA(2015)0308.

(9) EUT C 19, 22.1.2014, s. 4.

Top