52017AE5444

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52017AE5444 - EN

Document 52017AE5444

Help

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet [COM(2017) 770 final]

EESC 2017/05444

EUT C 197, 8.6.2018, p. 33–37 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

8.6.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 197/33

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet

[COM(2017) 770 final]

(2018/C 197/06)

Föredragande:

Javier DOZ ORRIT

Remiss	Europeiska kommissionen, 18.1.2018
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig facksektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av facksektionen	20.12.2017
Antagande vid plenarsessionen	18.1.2018
Plenarsession nr	531
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	182/2/5

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar betoningen på hållbar tillväxt för alla, återhämtningsförmåga och konvergens som politiska mål i kommissionens rekommendation om euroområdets politik (1).

1.2

EESK noterar att den ekonomiska återhämtningen i euroområdet, trots att den har accelererat sedan förra året, fortfarande är ”bräcklig”, ”ofullständig” och ”atypisk” enligt kommissionens höstprognos (2).

1.3

Trots att fler arbetstillfällen skapats finns det gott om belägg från både kommissionen och Europeiska centralbanken för att ”trögheten på arbetsmarknaden” fortfarande är betydande, något som har påverkat den relativt svaga löneutvecklingen i förhållande till den ekonomiska återhämtningen. Den ihållande arbetslösheten och undersysselsättningen i euroområdet innebär förlust av kompetens och produktiv kapacitet för dessa medlemsstater och utgör ett allvarligt hot mot social delaktighet, välbefinnande och jämställdhet.

1.4

Dessutom ligger investeringarna i området fortfarande under 2008 års nivåer, vilket också bidrar till betydande förluster av produktionspotential i många medlemsstater i euroområdet. Det ihållande överskottet i bytesbalansen i euroområdet jämfört med resten av världen tyder också på att den inhemska efterfrågan i området är fortsatt låg.

1.5

EESK konstaterar att höga offentliga och privata skuldnivåer i euroområdet gör dess ekonomi sårbar, och inser att det är nödvändigt att minska dem.

1.6

Efter omsorgsfull vägning av de möjligheter och risker som ovanstående faktorer medför håller EESK emellertid inte med om kommissionens förslag om en i huvudsak neutral finanspolitisk inriktning och föreslår i stället en positiv finanspolitisk inriktning på cirka 0,5 % av BNP. Sannolikheten för en nedgång i tillväxten mellan 2017 och 2019, som kommissionen förutser, de förändringar som tillkännagivits i ECB:s penningpolitik, det fortsatt tydliga investeringsunderskottet samt risker i anslutning till världshandeln och geopolitiska risker skulle också kräva att tonvikten flyttas från penningpolitiken till finanspolitiken.

1.7

Finanspolitiska stimulansåtgärder inriktade på offentliga investeringar skulle öka efterfrågan på kort sikt och samtidigt utvidga tillväxtpotentialen på längre sikt, och på så sätt hantera frågan om den offentliga skuldens hållbarhet. Sådana offentliga investeringar bör inte bara fokusera på infrastruktur utan även på utbildnings- och kompetensstrategier (”sociala investeringar”), vilket skulle bidra till att genomföra några av principerna i den nyligen tillkännagivna europeiska pelaren för sociala rättigheter.

1.8

EESK rekommenderar att kommissionen vid tillämpningen av de finanspolitiska reglerna bör utesluta offentliga investeringsutgifter från stabilitets- och tillväxtpaktens tillämpningsområde.

1.9

EESK välkomnar att kommissionen i sin rekommendation uttryckligen nämner prioriteringen av strukturreformer som inte bara kommer att öka produktiviteten och tillväxtpotentialen, förbättra företagsklimatet och stödja investeringar, utan också främja skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen och minska ojämlikheten, i linje med uppmaningarna i EESK:s tidigare yttranden (3). Kommittén påpekar på nytt att för att vinna medborgarnas viktiga stöd för omdaningen av euroområdet och genomförandet av strukturreformer i samband med detta är det nödvändigt att även stärka reformernas sociala dimension och tillämpa demokratiska och transparenta styrelseformer i euroområdet som syftar till att säkerställa ekonomiskt välstånd och en hög levnadsstandard.

1.10

EESK välkomnar att kommissionen uppmanar medlemsstaterna att bekämpa skatteflykt, bland annat genom att fortsätta att arbeta i riktning mot inrättandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB). Kommittén anser också att det är en prioritet att EU-institutionerna och medlemsstaterna av ekonomiska, politiska och etiska skäl genomför effektiva åtgärder –sådana som man redan enats om och nya – mot skattebedrägeri, penningtvätt och olaglig verksamhet i skatteparadis.

1.11

EESK stöder de åtgärder som krävs för att fördjupa EMU, bl.a. ett snabbt och fullständigt genomförande av både bankunionen – ett europeiskt insättningsgarantisystem, en gemensam säkerhetsmekanism för den gemensamma resolutionsfonden samt ett stärkande av det europeiska systemet för finansiell tillsyn för att förhindra ackumulering av risker – och kapitalmarknadsunionen. Båda bör inte bara bidra till en bättre och mer diversifierad finansiering av ekonomin utan samtidigt också, genom mer gränsöverskridande privat riskdelning och finansiell integration, göra det finansiella och ekonomiska systemet säkrare, stabilare och mer motståndskraftigt mot chocker.

1.12

I linje med sitt tidigare yttrande ECO/435 upprepar EESK sin åsikt att euron är hela EU:s valuta samt understryker behovet av att

—	inrätta en finanspolitisk union,

—	stärka medlemsstaternas ansvarsskyldighet (responsibility and ownership) gentemot EMU,

—	införa strukturreformer inom ramen för den europeiska planeringsterminen,

—	ytterligare stärka den ekonomiska samordningen och styrningen och skapa en europeisk valutafond,

—	förbättra systemet för finansförmedling, vilket leder till stärkta långsiktiga realinvesteringar genom att optimera den roll som spelas av EIB, EIF och Efsi 2.0,

—	göra EMU mer motståndskraftigt så att det kan utöva ett större inflytande i världen.

2. Bakgrund

2.1

Kommissionen offentliggjorde sin årliga tillväxtöversikt, åtföljd av en rekommendation för politiken i euroområdet 2018, efter inledandet av debatten om Europas framtid och åtföljande diskussionsunderlag, särskilt om fördjupningen av EMU och framtiden för EU:s sociala dimension, och proklamationen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter vid toppmötet i Göteborg. Kommissionens huvudsakliga rekommendationer framgår av följande punkter:

2.2

Driva en politik för hållbar tillväxt för alla och bättre återhämtningsförmåga, ombalansering och konvergens. Medlemsstater med bytesbalansunderskott eller hög utlandsskuld bör dessutom sikta på att hålla tillbaka ökningen av enhetsarbetskostnader. Medlemsstater med överskott i bytesbalansen bör dessutom främja löneökningar och prioritera åtgärder som främjar investeringar, gynnar den inhemska efterfrågan och underlättar ombalansering i euroområdet.

2.3

Sträva efter en i huvudsak neutral finanspolitisk inriktning på aggregerad nivå för euroområdet och en balanserad policymix.

2.4

Genomföra reformer som främjar nya arbetstillfällen av god kvalitet, lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt socialt skydd och social delaktighet.

2.5

Fortsätta arbetet med att fullborda bankunionen med avseende på riskminskning och riskdelning, inbegripet ett europeiskt insättningsgarantisystem, och göra den gemensamma säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden operativ samt stärka det europeiska systemet för finansiell tillsyn för att förhindra ackumulering av risker.

2.6

Vidta åtgärder för att på ett konkret sätt påskynda minskningen av nödlidande lån på grundval av den handlingsplan som rådet (ekonomiska och finansiella frågor) enats om och främja en metodisk skuldsanering i medlemsstater med hög privat skuldsättning. Förbättra integreringen och utvecklingen av EU:s kapitalmarknader för att stödja tillväxten i den reala ekonomin och samtidigt säkerställa stabilitet på den finansiella marknaden.

2.7

Göra snabba framsteg i fullbordandet av EMU.

3. Allmänna och särskilda kommentarer

3.1

Produktionstillväxten har tagit fart jämfört med kommissionens tidigare prognoser och utvidgats till fler medlemsstater i euroområdet jämfört med förra året. Följande tre frågor bör dock beaktas.

3.2

För det första att denna accelererande återhämtning sker efter en relativt lång period av stagnation i euroområdet som helhet, jämfört med ekonomier som Förenta staterna. Denna stagnation och det faktum att den ekonomiska politiken inom euroområdet inte har lyckats med att mildra den, har lämnat allvarliga ekonomiska och sociala ärr i många delar av området och har undergrävt medborgarnas förtroende för EU:s förmåga att skapa välstånd.

3.3

För det andra förutspår kommissionen i sina höstprognoser att produktionstillväxten för 2017 – 2,2 % – troligtvis kommer att utgöra en topp jämfört med 2018 och 2019, när tillväxten förväntas minska något – med 2,1 respektive 1,9 %. Den inhemska efterfrågan i euroområdet, vilket framgår av det anmärkningsvärt stora överskottet i bytesbalansen jämfört med resten av världen, har förblivit dämpad: den privata konsumtionen, även om den håller på att växa, väntas avta, medan investeringsgapet kvarstår.

3.4

För det tredje har återhämtningen varit beroende av stöd från den expansiva och okonventionella penningpolitik som ECB hittills aktivt har genomfört, så att finanspolitiken begränsats i orimlig mån. ECB har nyligen meddelat om en successiv utfasning av sin okonventionella politik. Detta kommer inte nödvändigtvis att betyda att det penningpolitiska stödet kommer att dras tillbaka, men behovet av en finanspolitik som i högre mån stöder återhämtningen har inte minskat.

3.5

Utöver ändringarna i penningpolitiken och den förväntade avmattningen i tillväxten efter 2018 finns det andra skäl till att föreslå en måttligt positiv finanspolitisk inriktning i euroområdet, som kommittén skulle fastställa till 0,5 % av BNP: dess ihållande investeringsunderskott, något som inte förekommer i andra ekonomiska regioner i världen, en alltför hög arbetslöshet (9,1 % år 2017) och de fortsatta geopolitiska riskerna och riskerna i världshandeln till följd av uppkomsten av en protektionistisk politik, särskilt i Förenta staterna. Det är därför nödvändigt att policymixen använder alla instrument som främjar en hållbar utveckling.

3.6

EESK anser att en något mer expansiv finanspolitisk inriktning för euroområdet som helhet än vad som nu föreslås av kommissionen skulle vara fördelaktig för återhämtningen och förenlig med den offentliga skuldens hållbarhet på längre sikt. Att tillämpa den gyllene regeln för investeringar (inklusive sociala investeringar) i genomförandet av de finanspolitiska reglerna skulle hjälpa i detta avseende och skapa en gynnsam miljö för mer inkluderande tillväxt och uppåtgående konvergens. Lika viktigt är det att främja socialt ansvarsfulla investeringar och investeringar som syftar till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling.

3.7

Kommittén instämmer helt i kommissionens kriterium om att länder med finanspolitiskt utrymme och överskott i betalningsbalansen bör öka sina offentliga investeringar eftersom detta skulle ge upphov till stora positiva spridningseffekter för resten av euroområdet. De långsiktiga BNP-effekterna skulle överstiga de kortsiktiga effekterna eftersom offentliga investeringar skulle öka produktiviteten för privat kapital och arbete under en längre tid (4).

3.8

EESK välkomnar kommissionens uppmaning till medlemsstater med bytesbalansunderskott och hög utlandsskuld att inte bara inrikta sig på att förbättra sin produktivitetstillväxt utan också företagsklimatet. I detta sammanhang konstaterar kommittén att en rättvis omfördelning av inkomster och förmögenheter som härrör från produktivitetsvinster bör öka jämlikheten och få en gynnsam effekt på den inhemska och totala efterfrågan i euroområdet. Det är viktigt att stimulera den inhemska efterfrågan som en nödvändig förutsättning för att stödja tillväxt och övervinna krisen. Höjning av löner, framför allt de lägsta, är i dag ett av de viktigaste verktygen för att uppnå dessa mål i den europeiska ekonomin och det europeiska samhället.

3.9

Samordningen av finanspolitiken bör kompletteras med framsteg i riktning mot skattemässig harmonisering, där ett av de viktigaste målen är att sätta stopp för skatteflykt i EU. EESK stöder ett snabbt antagande av direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Det är ett nödvändigt instrument för att genomföra åtgärder som sätter stopp för det skandalösa skatteundandragande som utförs av olika multinationella företag och som berövar offentliga budgetar på mellan 40 och 60 miljarder euro (5) och innebär illojal konkurrens gentemot företag som uppfyller sina skattemässiga skyldigheter.

3.10

Genom skattebedrägeri, penningtvätt och alla olagliga verksamheter i skatteparadis flyttas belopp är mycket högre än de som nämns i föregående punkt, på bekostnad av de offentliga finanserna vid en tidpunkt då de behövs särskilt mycket. EESK anser att det bör vara en prioritet för EU-institutionerna och medlemsstaterna att leda den globala kampen mot dessa brott och att brådskande genomföra de redan godkända rättsliga instrumenten i syfte att möta dessa brott och vidta alla åtgärder som krävs för att märkbart minska dem.

3.11

EESK anser att man inom de strukturella reformerna bör prioritera sådana reformer som ökar produktivitetstillväxten men som också stärker anställningstryggheten och det sociala trygghetssystemet inom ramen för lämpliga affärsvillkor. Ingen medlemsstat inom euroområdet kan konkurrera med låga löner och tillfälliga anställningar i den moderna världen. Tyngdpunkten bör ligga på reformer som kombinerar flexibilitet genom förhandlingar med trygghet för att förbättra och skapa incitament för att öka kompetens och innovation. Arbetsmarknadsreformerna bör främja ökad stabilitet inom arbetslivet, vilket kommer att bidra till att förbättra både tillgång och efterfrågan inom ekonomin i euroområdet, även på kort sikt. De bör också bidra till en förstärkning av kollektivförhandlingarna, på grundval av arbetsmarknadsparternas autonomi, och av den sociala dialogen.

3.12

EESK anser att de föreslagna åtgärderna för att fullborda bankunionen är nödvändiga för att avlasta de nationella offentliga budgeterna, och samtidigt garantera nyttan för allmänheten av banksystemets stabilitet.

3.13

Det krävs också insatser för att utveckla kapitalmarknadsunionen. Tillsammans med bankunionen bör denna utvidga och diversifiera finansieringskällorna för ekonomin. Mer gränsöverskridande privat riskdelning och finansiell integration bör göra det finansiella och ekonomiska systemet säkrare, stabilare och mer motståndskraftigt mot chocker. På så sätt kan i förekommande fall också asymmetriska effekter av ekonomiska chocker absorberas bättre, och detta skulle gynna alla medlemsstater.

3.14

I linje med ovanstående betonar EESK än en gång att det är av största vikt att hantera frågan om bankernas nödlidande lån för att komplettera den politik som syftar till att få fart på tillväxten. Omedelbara åtgärder bör vidtas för att ta itu med problemet, samtidigt som man tar hänsyn till konsumentskyddsaspekter.

Bryssel den 18 januari 2018.

Georges DASSIS

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet, COM(2017) 770 final.

(2) Europeiska ekonomiska höstprognosen 2017, Europeiska kommissionen, november 2017.

(3) Se följande yttranden från EESK: Den ekonomiska politiken för euroområdet (2016) (EUT C 177, 18.5.2016, s. 41), Den ekonomiska politiken i euroområdet (2017) (EUT C 173, 31.5.2017, s. 33) och Den ekonomiska politiken för euroområdet 2017 (tilläggsyttrande) (EUT C 81 2.3.2018, s. 216).

(4) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Analysis of the Euro Area economy, accompanying the document Recommendation for a Council Recommendation on the economic policy of the euro area, SWD(2017) 660 final, s. 5 (ej översatt till svenska).

(5) Kommissionens arbetsdokument, ibid, s. 9.

Top