52013JC0022

GEMENSAMT MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

EN SAMLAD EU-STRATEGI FÖR KRISEN I SYRIEN

INLEDNING

Under de senaste månaderna har konflikten i Syrien förvärrats i ett sådant tempo att det rör sig om en humanitär katastrof som sprider sig i hela regionen. Konflikten medför mänskligt lidande, men förstör också det syriska samhällets traditionella struktur och innebär ett allvarligt hot mot stabiliteten i grannländerna, särskilt Libanon och Jordanien, och något slut på konflikten kan inte ses på kort sikt.

I detta gemensamma meddelande föreslås en samlad EU-strategi som svar på konflikten och dess konsekvenser både i Syrien och dess grannländer.

Sedan början av konflikten har vi bevittnat en dramatisk försämring i fråga om mänsklig säkerhet, med över 93 000 dödsfall och 1,6 miljoner flyktingar i juni 2013. Enligt försiktiga uppskattningar är 6,8 miljoner människor i behov av stöd, 4,25 miljoner människor är internflyktingar, och enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) kan antalet flyktingar i slutet av året uppgå till 3,45 miljoner. Situationen för de mänskliga rättigheterna i Syrien har också försämrats dramatiskt. I sin rapport från juni 2013 fördömer FN:s oberoende internationella undersökningskommission för Syrien den tilltagande brutaliteten i konflikten, och redogör för första gången för systematisk användning av belägring, kemiska agenser och tvångsförflyttningar av befolkningen. FN:s undersökningskommission påminner om att regeringsstyrkor och till denna knuten milis har begått brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och grova kränkningar av internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Det finns också belägg för att regeringsfientliga väpnade grupper har begått krigsförbrytelser och andra allvarliga övergrepp, även om de inte är av samma intensitet och omfattning som dem som begåtts av de syriska myndigheterna. FN:s generalsekreterare rapporterade till säkerhetsrådet i juni 2013 att både den fria syriska armén (som påstås rekrytera barnsoldater) och regeringsstyrkorna, inklusive den syriska armén, underrättelseavdelningarna och regeringsmilisen har gjort sig skyldiga till allvarliga brott mot barn.

För EU är den första prioriteringen att främja en politisk lösning för att få slut på våldet. När nu Syriens kris går in på sitt tredje år, och trots att de syriska regeringsstyrkorna gått framåt i någon mån, finns en betydande risk för en långvarig konflikt, där ingendera parten kan nå en avgörande militär överlägsenhet. Hittills har det gjorts få framsteg med att nå samförstånd i Förenta nationernas säkerhetsråd. Den överenskommelse som nyligen ingåtts mellan amerikanska utrikesministern Kerry och Rysslands utrikesminister Lavrov om att återuppta förhandlingarna på grundval av Genèvekommunikén från juni 2012 och organisera en internationell fredskonferens om Syrien (”Genève II”) har satt ny fart på den politiska processen.

Parallellt med insatser på det politiska planet har EU mobiliserat alla sina verktyg för att bidra till en bredare internationell insats. EU är därför den största givaren av humanitärt bistånd. Hittills har åtaganden om 678 miljoner euro i humanitärt bistånd gjorts av medlemsstaterna och från EU:s budget. EU har dessutom bidragit med 175 miljoner euro från andra än humanitära budgetinstrument. Sammanlagt uppgår de totala insatserna för att bemöta krisen redan till över 850 miljoner euro. Men även denna betydande summa är otillräcklig för att klara av de enorma, ökande humanitära behoven.

Den största utmaningen för EU när det gäller att tillhandahålla biståndet är den komplexa, farliga miljön där internationell humanitär rätt alltför ofta ignoreras. I enlighet med humanitära principer samarbetar EU med alla parter i konflikten, skapar närmare kontakter med lokala samhällen och lokala myndigheter för att bidra till att tillgodose grundläggande behov, såsom läkarvård, livsmedelstrygghet, elektricitet, vatten och andra tjänster. Detta stöd bör tillhandahållas genom alla tillgängliga kanaler så att det kan nå fram på ett effektivt sätt.

Konsekvenserna av den allt mer oförutsägbara och destabiliserande konflikten i Syrien är redan nu kännbara utanför Syriens gränser. Libanon och Jordanien, som redan före krisens utbrott stod inför betydande utmaningar, befinner sig nu i en situation utan motstycke som äventyrar ländernas interna stabilitet. Turkiet och Irak löper också risk att drabbas av politiska problem med direkt anknytning till flyktingarnas etniska, religiösa och politiska tillhörighet, även om dessa länders relativa socioekonomiska förmåga att ta emot flyktingar är större än Libanons och Jordaniens.

De dramatiska händelserna och de snabbt ökande behoven kräver omedelbara och samlade insatser som står i proportion till utmaningarna. I dessa insatser bör EU:s och dess medlemsstaters politik och instrument förenas för att på ett samordnat och heltäckande sätt tillgodose de omedelbara humanitära behoven, för att hejda och lösa krisen i Syrien, främja tillgång till rättvisa och ansvarsskyldighet, bevara stabiliteten i grannländerna och leda långsiktiga internationella återuppbyggnadsinsatser efter det att en varaktig fred har uppnåtts.

EU har goda förutsättningar att ge ett avgörande bidrag, eftersom det kan bygga på i) sina politiska förbindelser och sin tyngd i förhållande till de många berörda parterna, av vilka många förväntar sig att EU ska spela en stark roll, ii) sin förmåga att främja samordning, och iii) sin erfarenhet inte bara av att tillhandahålla humanitärt bistånd, utan även av att hantera säkerhetsfrågor samt situationer efter konflikter och återuppbyggnadsfaser.

Detta gemensamma meddelande ger huvuddragen i en övergripande EU-strategi för att svara på krisen och lyfter samtidigt fram åtgärder och initiativ som redan har vidtagits av den höga representanten och Europeiska kommissionen.

1.           EN SAMLAD EU-STRATEGI

Den samlade EU-strategin bör syfta till att a) stödja en politisk lösning som ger en hållbar lösning på krisen, b) förhindra destabilisering till följd av att konflikten sprids till grannländer, c) hantera den dramatiska humanitära situationen och hjälpa drabbade befolkningsgrupper, d) åtgärda konsekvenserna av konflikten för och i EU.

Vi har för avsikt att göra följande: · Stödja en politisk uppgörelse genom att EU intar en kraftfull ståndpunkt vid den kommande internationella Genève II-konferensen. · Inleda en dialog med oppositionen för att få den att delta i Genève II-konferensen och företrädas av legitima samtalspartner som kan göra åtaganden. · Fortsätta arbeta för att säkerställa tillträde för humanitärt bistånd till samtliga konfliktdrabbade områden. · Göra ytterligare undantag från sanktionssystemet för att ge stöd till den syriska befolkningen. · Öka det ekonomiska stödet från EU:s budget med 400 miljoner euro under 2013 för att tillgodose de prioriterade behoven hos den drabbade befolkningen i Syrien och regionen. · Öka stödet till värdsamhällena i de länder som gränsar mot Syrien, för att stödja och förbättra deras kapacitet att ta hand om flyktingar. · Fortsätta att uppmana Förenta nationerna att ta itu med påstådda brott mot de mänskliga rättigheterna, internationell humanitär rätt och de grundläggande friheterna. · Främja solidaritet med särskilt utsatta personer som kan vara i behov av vidarebosättning. · Förhindra radikalisering av EU-medborgare och ta sig an problemet med utländska kombattanter från EU som har rest till konfliktzonen. · Förbereda återuppbyggnad och återhämtning efter konflikten.

1.1         Verka för en politisk lösning av konflikten

EU:s främsta prioritering bör vara att stödja en politisk lösning på konflikten med en övergång till en demokratisk process, och samtidigt avhjälpa den svåra humanitära situationen. EU bör stödja alla ansträngningar för att se till att en sådan process inte domineras av aktörer med sekteristiska syften.

EU bör fortsätta att aktivt stödja Förenta staternas och Rysslands ansträngningar att återuppliva de politiska förhandlingarna på grundval av Genèvekommunikén. Den höga representanten har redan uttryckt sitt starka stöd för dessa ansträngningar. EU bör också vara redo att i detta sammanhang på alla sätt stödja FN:s och Arabförbundets särskilda sändebud och FN. Med tanke på en eventuell Genève II-konferens bör EU utarbeta ett betydande bidrag och se till att EU intar en kraftfull ståndpunkt.

Som en del av förberedelserna inför den framtida konferensen bör EU arbeta nära tillsammans med Förenta staterna och Ryssland för förhållanden som gynnar en syriskledd politisk lösning. Detta förutsätter att man kan enas om en gemensam strategi när det gäller företrädarna för de båda sidorna, som måste vara legitima förhandlingsparter och kunna göra åtaganden. EU bör uppmuntra parterna att genom de kanaler som står till förfogande delta i förhandlingarna vid fredskonferensen. EU är berett att bistå de olika delarna av Syriska nationella koalitionen av revolutions- och motståndsstyrkor i förberedelserna för konferensen.

EU bör upprätthålla sina kontakter med koalitionen men samtidigt vara öppet för samarbete med andra moderata grupperingar och bistå dem så att de kan fungera som trovärdiga förhandlare. I sitt stöd till koalitionen bör EU uppmuntra en mer inkluderande hållning och se till att de mänskliga rättigheterna respekteras.

Inom ramen för fredskonferensen om Syrien bör EU utarbeta förtroendeskapande åtgärder som ska vidtas stegvis, i syfte att främja tillgång till humanitärt bistånd och obehindrat tillträde för humanitära biståndsarbetare, respekt för internationell humanitär rätt, frigivning av alla politiska fångar, FN-observatörernas återvändande och ett gradvis genomförande av en vapenvila.

I samordning med USA och Ryssland bör EU upprätthålla sina diplomatiska kontakter med både säkerhetsrådets medlemmar och andra centrala länder på båda sidor i konflikten, särskilt med Turkiet, Saudiarabien, Qatar, Egypten, Irak, Jordanien och Iran.

1.2         Att engagera tredjeländer och icke-statliga organisationer

De främsta förhandlingspartnerna är USA, Ryssland, Turkiet, Saudiarabien, Qatar, Egypten, Gulfstaternas samarbetsråd och Arabförbundet. Irans roll som en del av det politiska och militära sammanhanget måste erkännas och beaktas.

Libanesiska ledare förband sig i Baabdaförklaringen i juni 2012 att hålla sig utanför den syriska konflikten, vilket godtogs av alla de viktigaste politiska krafterna. Mot den officiella politiken strider Hizbollahs ökade inblandning i Syrien, enligt uppgift för att försvara Libanons folk och helgedomar, och stödet från Libanon till den syriska oppositionen i form av vapenleveranser och krigare. Vissa syriska oppositionsgrupper och Hizbollah har skärpt sin retorik, samtidigt som det rapporteras om allt fler gränsöverskridande incidenter. EU har fördömt de kränkningar av Libanons territorium som förekommer i den syriska konflikten och kommer att ge större tyngd åt budskapet att alla i Libanon måste upprätthålla principen om att hålla sig utanför konflikten och till fullo efterleva den. EU kommer dessutom att undersöka möjligheterna att stärka Libanons statliga säkerhetsstrukturer som ett sätt för att förbättra stabiliteten i landet och i regionen som helhet.

Gulfstaterna och Turkiet är viktiga partner när det gäller att finna en varaktig lösning. EU kommer att fortsätta att föra en aktiv dialog med dessa partner, och understryker samtidigt behovet av en noggrann granskning av all inblandning i konflikten och dess följder, bl.a. när det gäller vilka som är de slutliga mottagarna av det militära och politiska stödet. EU kommer att poängtera att det brådskar med att stödja de nuvarande ansträngningarna för att återuppliva Genèveprocessen och att utnyttja tillgängliga kanaler för leverans av icke-militärt stöd.

Med alla samarbets- och förhandlingspartner kommer EU att fortsätta att betona det akuta behovet av en politisk process och förhandlingar med syftet att snabbt lösa konflikten och begränsa ytterligare spridning av konflikten i regionen.

1.3         Rättvisa och ansvarsskyldighet

Sedan krisens början har EU deltagit i multilaterala forum för att se till att man vidtar åtgärder med anledning av de pågående och systematiska kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, internationell humanitär rätt och de grundläggande friheterna. EU har intagit en ledande roll och har i nära samarbete med länderna i regionen sammankallat tre särskilda sessioner om Syrien i FN:s råd för mänskliga rättigheter och inrättat en oberoende FN-undersökningskommission.

EU bör se till att dess oro över de utbredda kränkningarna av mänskliga rättigheter tas upp som en integrerad del av processen för att få ett slut på konflikten. Åtagandet om ansvarsskyldighet och nationell försoning bör poängteras, eftersom det främjar de viktigaste målen i Genèvekommunikén. Särskilt gäller detta behovet av ett omfattande paket med övergångsstrukturer för rättsskipning, inklusive kompensation eller rehabilitering av offren för konflikten samt åtgärder för nationell försoning. EU bör också påminna om att det är nödvändigt att vidta effektiva åtgärder för att se till att utsatta grupper skyddas, i syfte att förhindra ytterligare överträdelser.

EU:s ståndpunkt bör förbli att internationella brottmålsdomstolen bör ta sig an situationen om oro för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten inte hanteras tillfredsställande på nationell nivå. Eftersom säkerhetsrådet när som helst kan hänföra situationen i Syrien till Internationella brottmålsdomstolen bör EU fortsätta att uppmana FN:s säkerhetsråd att utan dröjsmål ta upp situationen i Syrien i alla avseenden, även i denna fråga.

Med tanke på vikten av att dokumentera de överträdelser som skett, inbegripet eventuell användning av kemiska agenser och vapen, för att se till att förövarna verkligen ställs till ansvar, bör EU fortsätta att stödja undersökningskommissionen. EU bör också återigen uppmana de syriska myndigheterna att samarbeta fullt ut med undersökningskommissionen, bland annat genom att ge den fullständigt, omedelbart och obegränsat tillträde till Syriens territorium. I de områden som kontrolleras av oppositionen bör undersökningskommissionen också ha rätt att utföra sitt arbete obehindrat.

1.4         Sanktioner

EU har börjat införa undantag från sina sanktioner för att stödja oppositionen och den syriska befolkningen. Medlemsstaternas behöriga myndigheter får därför bevilja undantag från de ekonomiska åtgärderna inom olje-, gas- och banksektorerna. Under godkännandeprocessenhålls samråd med Syriska nationella koalitionen av revolutions- och motståndsstyrkor. Undantagen syftar till att hjälpa den syriska civilbefolkningen, framför allt när det gäller att tillgodose humanitära behov, upprätthålla grundläggande tjänster samt för återuppbyggnad, återupprättande av normal ekonomisk verksamhet eller andra civila ändamål. Arbete pågår för att se till att genomförandet sker effektivt och för att fastställa eventuella ytterligare undantag som kan hjälpa den syriska befolkningen. Från och med den 1 juni kommer eventuella vapenleveranser till Syrien att omfattas av nationell politik på sträng villkor i enlighet med rådets uttalande som antogs den 27 maj. Alla andra typer av bistånd bör respektera slutsatserna från rådets möte i maj (utrikes frågor) och befintlig EU-lagstiftning (gemensam ståndpunkt om kontroll av vapenexport).

1.5         Kemiska och biologiska hot

Oron växer efter rapporter om att kemiska och biologiska vapen använts i Syrien. EU kräver fortsatt att FN-inspektörer ska släppas in i landet för att undersöka alla sådana påståenden. För att förebygga, upptäcka och reagera på sådana förödande ageranden som kan få dödliga konsekvenser för befolkningen i regionen undersöker EU för närvarande olika tänkbara alternativ för bättre samordning och bättre samarbete med EU:s medlemsstater, relevanta internationella organ (Ocha, ICRC, WHO, Interpol och OPCW) och strategiska partner.

Kontakterna nyligen med den amerikanska regeringen som syftade till stärka samordningen mellan EU och Förenta staterna på CBRN-området (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material), framför allt i fråga om särskilt stöd för Jordanien, är en positiv utveckling och visar på nyttan av fördjupat samarbete på detta område.

EU kommer att fortsätta att uppmana Syrien att snarast möjligt ansluta sig till konventionen om kemiska vapen och ratificera konventionen om biologiska vapen. EU erinrar om att all användning av kemiska vapen oavsett vem som använder dem och under vilka omständigheter skulle vara förkastligt och fullständigt strida mot det internationella samfundets rättsnormer och rättsstandarder. De syriska myndigheterna har ett särskilt ansvar för att se till att deras kemiska vapen förvaras säkert i avvaktan på att de förstörs under kontroll av oberoende instanser och inte faller i händerna på någon annan statlig eller icke-statlig aktör.

1.6         Ökat stöd

Kommissionen kommer att under 2013 mobilisera ytterligare 400 miljoner euro i humanitärt bistånd och annat ekonomiskt bistånd och utvecklingsbistånd för att täcka akuta behov och ta itu med konsekvenserna av krisen i Syrien och grannländerna, särskilt Libanon och Jordanien. Medlen kommer att tillhandahållas från befintliga reserver och genom omfördelning av yttre bistånd. Länderna i regionen behöver humanitärt bistånd, krishanterings- och uvecklingsbistånd för att kunna hjälpa flyktingar och andra personer i behov av skydd liksom mottagarländernas befolkning, och för att stödja sjukvårds- och utbildningssystemen som är nära att bryta ihop.

Kommissionen uppmuntrar FN-organ, icke-statliga organisationer, internationella organisationer och andra biståndsgivare att prioritera hjälpinsatser, inrikta sig på de mest sårbara grupperna och öka samordningen så att tillgängliga medel utnyttjas på bästa sätt. I ett senare skede kan en EU-förvaltningsfond för Syrien övervägas som ett instrument för att mobilisera och samordna bidrag från alla EU-givare och andra berörda givare.

Allt kommer att göras för att se till att planeringen och genomförandet av EU:s insatser följer händelseutvecklingen på fältet. I detta ingår en genomgång av alla instrument för externt bistånd, snabba krisförfaranden för ekonomiskt bistånd och (icke-humanitärt) utvecklingsbistånd i de grannländer som drabbats hårdast samt möjlighet till makroekonomiskt stöd.

Kommissionen har redan lagt fram förslag om makroekonomiskt stöd på upp till 180 miljoner euro till Jordanien. Kommissionen kommer också att överväga att använda andra EU-instrument, utöver de redan planerade insatserna.

Under de senaste fem åren har 344 syriska studerande och universitetspersonal dragit nytta av EU:s Erasmus Mundus-program. I år har hittills 21 syriska studerande (bland annat fördrivna studerande) fått stipendier, och omkring 40 studerande kommer att få nya stipendier under läsåret 2013–2014. Kommissionen och medlemsstaterna bör se till att de finns lämpliga lösningar för dessa studerande i slutet av deras stipendietid, framför allt för att undvika en situation där de tvingas att återvända till Syrien. Kommissionen kommer även i fortsättningen att erbjuda stipendier till syriska studerande från flyktinggrupperna, och hitta vägar för att fler ska kunna få stipendium.

EU bekräftar principen om respekt och skydd av världens kulturarv och uttrycker sin djupaste oro över förstöringen av kulturföremål, arkeologiska fyndplatser och monument av oersättligt historiskt värde i Syrien.

EU kommer också att intensifiera sin offentliga diplomati med länderna i regionen och internationella partner och även med allmänheten att för att nå ut med tillräcklig information om hur EU svarar på krisen i Syrien och se till att andra givare lever upp till sina åtaganden och löften om finansiering.

1.7.        Ta hand om människor i behov av internationellt skydd

Från april 2011 då krisen började fram till slutet av 2012 ansökte cirka 32 000 personer, som uppgav att de var syriska medborgare, om skydd i EU, och hittills i år har ytterligare 7 500 personer ansökt om skydd. För närvarande tycks det råda allmän enighet om att syrier som vistas i EU inte bör avvisas till Syrien, oberoende av deras rättsliga ställning. FN:s flyktingkommissarie vädjade nyligen i ett brev till kommissionen och medlemsstaterna om inresetillstånd av humanitära skäl för 10 000 syriska flyktingar från länder i Mellanöstern och Nordafrika och om vidarebosättning för ytterligare 2 000 syriska medborgare, främst särskilt utsatta flyktingar som svårt sjuka personer och personer med funktionshinder. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att reagera positivt på denna vädjan genom att möjliggöra vidarebosättning eller inresa av humanitära skäl för dessa personer. Kommissionen uppmanar dessutom medlemsstaterna att inta en generös hållning när det gäller att bevilja viseringar av humanitära skäl till personer som fördrivits till följd av krisen i Syrien och som har familjemedlemmar i EU, och att bevilja alla syrier som kommer till unionens yttre gränser inresa. För närvarande kräver elva länder som ingår i Schengenområdet viseringar för flygplatstransitering för syriska medborgare. Mot bakgrund av rådande omständigheter anser kommissionen att det inte är lämpligt att lägga till Syrien i den gemensamma förteckningen över länder som omfattas av kravet på visering för flygplatstransitering, vilket vissa medlemsstater begärt inom ramen för den pågående revideringen av de nationella kraven på visering för flygplatstransitering.

Mot bakgrund av FN:s flyktingkommissariats bedömning av situationen på fältet är kommissionen beredd att överväga ytterligare åtgärder för att lätta den börda som skapas av det ständigt ökande antal flyktingar som tagits emot i Syriens grannländer. Dessutom kommer kommissionen att införa ett regionalt skyddsprogram, som ska vara i bruk senast i slutet av 2013 och som syftar till att stärka kapaciteten på lång sikt i Syriens grannländer att ta emot flyktingar i överensstämmelse med internationella standarder. Programmet har en total budget på över 13,2 miljoner euro varav 10 miljoner euro kommer från EU:s budget och återstående 3,2 miljoner euro från de EU-medlemsstater som tänker delta. Det omfattar dels en skyddskomponent, t.ex. registrering, administrativ kapacitetsuppbyggnad och opinionsbildning, dels åtgärder till direkt nytta för flyktingar, t.ex. förbättrad tillgång till vissa socioekonomiska rättigheter som utbildning eller sjukvård. Programmets exakta räckvidd kommer att bero på hur beredvilliga mottagarländerna vid Syriens gränser är att delta i vissa åtgärder.

Slutligen kommer kommissionen att tillsammans med Europeiska stödkontoret för asylfrågor fortsätta diskussionerna med medlemsstaterna om situationen för syrier som befinner sig i EU, i syfte att öka konvergensen mellan medlemsstaternas inställning till behandlingen av syriska asylsökande, framför allt bedömningen av deras asylansökningar.

1.8.        Förhindra radikalisering och hantera ”utländska kombattanter”

EU måste vara på sin vakt när det gäller det hot mot EU:s säkerhet som EU-medborgare som reser till Syrien som utländska kombattanter kan ge upphov till. Kommissionen kommer att fortsätta att stödja åtgärder som syftar till att förhindra att människor radikaliseras och lämnar EU för att resa till Syrien som utländska kombattanter genom fler initiativ som ska motverka detta och genom stöd till medlemsstaterna för att motverka det hot som återvändande personer kan utgöra. Detta kommer att ske i samband med det arbete som inletts av kommissionen inom ramen för EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering vars åtgärder syftar till att förebygga och förhindra våldsam extremism. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att i högre grad utnyttja andra generationen av Schengens informationssystem för att bättre övervaka utländska kombattanters förflyttningar. Kommissionen kommer också fortsätta samarbetet med Europaparlamentet och rådet för att få förslaget till EU-direktivet om PRN-uppgifter (passageraruppgifter) antaget, eftersom behandlingen av PNR-uppgifter är ett verktyg för att kartlägga utländska kombattanters förflyttningar när de reser ut ur eller in till EU med flyg. Dessutom skulle EU-instrument och andra verktyg som är tillgängliga inom ramen för internationella överenskommelser som t.ex. programmet för att spåra finansiering av terrorism användas i högre utsträckning för att spåra betalningar som har samband med terroriströrelser. Kommissionen kommer dessutom att fortsatt främja riskanalyser som syftar till att kartlägga de största säkerhetsriskerna för EU i och med det växande fenomenet med utländska kombattanter och fastställande av åtgärder som kan minska riskerna. Detta skulle ske i samarbete med Europeiska unionens underrättelseanalyscentrum (Intcen), Europol och Frontex.

Vid rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 7 juni 2013 enades man på grundval av en rapport från EU:s samordnare för kampen mot terrorism om att vidta gemensamma åtgärder för att bemöta detta hot. I dessa skulle t.ex. ingå utbyte av information och bästa praxis, djupare analys av vad som motiverar de utländska kombattanterna, utökade kontakter med tredjeländer, ökad användning och samordning av befintliga instrument, nätverk och organ.

1.9.        Planer för framtiden och bättre samordning

EU har börjat planera för tiden efter konflikten, bland annat för EU:s engagemang vad gäller fred och säkerhet, återuppbyggnad och återhämtning, val, rättsliga frågor och rättsstaten samt humanitära frågor.

Behoven kommer att bedömas på grundval av FN:s uppskattningar eller eventuellt bedömning av behov efter konflikt. Kommissionen har redan inlett en skadebedömning med hjälp av satellitbilder för att uppskatta kostnaderna för återuppbyggnad, och enligt de preliminära indiktationerna är skadorna omfattande i de mest konfliktdrabbade områdena, särskilt i Aleppo. Bedömningen görs inom ramen för kärngruppen av givare för Syrien och genomförs i samarbete med Förenta staterna och Japan. EU är redo att mobilisera mer stöd (både humanitärt och icke-humanitärt) 2014 och framåt, oavsett om läget förändras under 2013 eller om krisen fortsätter.

För att stödinsatserna ska samordnas på bästa sätt under hela krisen och för att ge EU möjlighet att spela en mer framträdande och aktiv roll föreslår kommissionen och den höga representanten att uppföljningen vägleds och övervakas av en grupp bestående av representanter från både kommissionens avdelningar och utrikestjänsten som övervakar och samordnar EU:s insatser. Samtidigt vill EU också stärka sin roll som givarsamordnare för det ekonomiska biståndet och utvecklingsbiståndet till Syrien men även för biståndet till Libanon och Jordanien som är de två länder som drabbats hårdats ekonomiskt av krisen i Syrien. EU vill också fungera som en bro mellan de viktigaste givarna, FN och de internationella finansinstituten vid planeringen för en övergång i Syrien, som alla har särskilda komparativa fördelar i detta hänseende. EU kommer fortsatt att aktivt delta i arbetsgruppen för ekonomisk återhämtning inom gruppen Syriens vänner.

2.           EU-STÖD I SYRIEN OCH I GRANNLÄNDERNA

Konflikten har lett till att minst 6,8 miljoner människor är i behov av stöd samt till 4,25 miljoner internflyktingar. Säkerhetssituationen och problem med tillträde utgör fortfarande det största hindret för att leverera biståndet. Sedan slutet av 2011 och som ett direkt svar på krisen har EU-budgeten finansierat åtgärder både i och utanför Syrien till ett belopp av 440 miljoner euro (varav 265 miljoner euro i humanitärt bistånd och 175 miljoner euro i icke-humanitärt bistånd). EU:s medlemsstater har bidragit med ytterligare 413 miljoner euro.

2.1.        I Syrien

Humanitärt bistånd

Den 7 juni 2013 presenterade FN nya versioner av behovsappellerna för Syrien och dess grannländer. FN uppskattade att 10 miljoner syrier, dvs. hälften av landets befolkning, kommer att behöva hjälp före årets slut och vädjade om bidrag på 4,4 miljarder US-dollar (3,3 miljarder euro).

Den allt svårare situationen när det gäller tillträdet kan göra det svårare att tillhandahålla humanitärt bistånd. Den får också till följd att alltfler syrier söker skydd i grannländerna. Detta betyder att om det blir omöjligt att få tillträde till områden inne i Syrien kommer EU:s internationella bistånd och det internationella humanitära biståndet att användas till personer som tvingats fly på grund av situationen. EU håller dessutom på att undersöka alternativa distributionskanaler i Syrien. De alternativa distributionskanalerna kommer förmodligen att bli fler i takt med att grannländerna alltmer fokuserar på att underlätta det humanitära biståndet innanför Syriens gränser.     

Detta har vi gjort hittills: · Anslagit 124 miljoner euro i humanitärt bistånd från EU:s budget. · Innanför Syriens gränser går EU:s humanitära bistånd till medicinsk katastrofhjälp, skydd, livsmedel, vatten, sanitet och hygien, tak över huvudet och logistik. Utanför landets gränser bidrar medlen till att de som har flytt landet får livräddande bistånd och tillgång till sjukvård, livsmedel, tak över huvudet, hygienartiklar, vatten, sanitet och skydd. · EU:s humanitära bistånd kanaliseras genom Röda korset/Röda halvmånen, internationella icke-statliga organisationer och FN:s humanitära organ, bl.a. FN:s flyktingkommissariat och de organ vars mandat är inriktat på att skydda och hjälpa barn, t.ex. Unicef och Rädda barnen. · Bistånd in natura har också getts till Turkiet och Jordanien genom aktiveringen av EU:s civilskyddsmekanism, som ledde till att ambulanser, filtar och värmeaggregat till ett totalt värde på 1 miljon euro levererades. · EU:s centrum för krisberedskap skickade expertteam till Jordanien och Libanon för att bedöma hjälpbehoven för de syriska flyktingarna. Detta skedde i nära samarbete med experter på humanitärt bistånd och de lokala myndigheterna. Vi har för avsikt att göra följande: · Öka det humanitära biståndet med 250 miljoner euro till totalt 515 miljoner euro, både innanför Syriens gränser och i dess grannländer, under återstoden av 2013. · Tillhandahålla ytterligare bistånd in natura och expertis genom EU:s civilskyddsmekanism och EU:s centrum för krisberedskap.

Ekonomiskt bistånd och utvecklingsbistånd

Det nuvarande stödet från EU:s budget är främst inriktat på att tillhandahålla stöd och kapacitetsuppbyggnad till människorättsförsvarare och unga aktivister och för att säkerställa tillgång till vissa icke-humanitära tjänster, t.ex. utbildning, psykosocialt stöd eller försörjningsstöd. Kommissionen har kartlagt ytterligare åtgärder inom dessa icke-humanitära sektorer som skulle kunna finansieras. Det gäller t.ex. yrkesutbildning, hälsa, stöd till oberoende och fria medier, bevarande av kulturarv, främjande av dialog, förberedelser inför övergången och kapacitetsuppbyggnad för det civila samhällets organisationer i Syrien. Dessutom godkände kommissionen nyligen ytterligare medel (10 miljoner euro från stabilitetsinstrumentet) för pilotverksamhet i de nordliga regionerna i Syrien, i samarbete med medlemsstaternas organ.

I framtiden blir det ekonomiska bistånd och utvecklingsbistånd som kommer att kunna tillhandahållas inne i Syrien att vara direkt beroende av den politiska och militära utvecklingen av konflikten. Samtidigt som det är nödvändigt att konsolidera och utvidga distributionskanalerna för att så snabbt som möjligt kunna ge civilbefolkningen mer bistånd, kan givarnas insatser försvåras betydligt eller till och med stoppas av fientligheter mellan parterna i konflikten. Under rådande omständigheter är genomförandet det största problemet, eftersom det är ytterst viktigt att övervaka vem som erhåller biståndet. Biståndet skulle kunna missbrukas för att underblåsa konflikten.

Olika alternativ för att kanalisera mer icke-humanitärt ekonomiskt bistånd och utvecklingsbistånd som kan tillgodose befolkningens behov håller på att undersökas. Som ett resultat av Europeiska rådets slutsatser av den 13–14 december 2012[1] håller alternativa kanaler för stöd till den syriska befolkningen på att undersökas genom de nyligen inrättade lokala förvaltningsråden i de områden i norra Syrien som kontrolleras av oppositionen.

Detta har vi gjort hittills: · Anslagit 53 miljoner euro i ekonomiskt bistånd och utvecklingsbistånd från EU:s budget. Nedan anges exempel på detta. · Startat två projekt som FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar nu genomför i Syrien (10 miljoner euro) och som främst är inriktade på palestinska flyktingar, men som även ska hjälpa den syriska befolkningen. Det första projektet (7,3 miljoner euro) syftar till att höja unga människors kompetens och göra det möjligt för dem att delta i sina lokalsamhällen genom att starta lokala utvecklingsinitiativ som bidrar till att minska krisens effekter. Genom det andra projektet (2,7 miljoner euro) ges socialt bistånd till de mest utsatta hushållen som har drabbats av ökade priser på livsmedel och andra grundläggande tjänster till följd av krisen. · Arbetat tillsammans med Unicef (5,7 miljoner euro) för att hjälpa utsatta och fördrivna barn att få utbildning i Syrien. · Med hjälp av icke-statliga organisationer genomfört andra projekt för att förbättra möjligheterna för det syriska civila samhällets aktörer att genomföra småskaliga projekt i Syrien. Vidare bidrar kommissionen med stöd på området mänskliga rättigheter (stöd till människorättsförsvarare, övervakning av kränkningar av de mänskliga rättigheterna) samt på medieområdet. Vi har för avsikt att göra följande: · För att möta de ökande behoven i Syrien öka det stöd som redan ges, utöver det humanitära biståndet, genom alla potentiella kanaler. · Ge ytterligare stöd till icke-statliga organisationer för tillhandahållande av grundläggande tjänster på bl.a. hälso- och utbildningsområdet samt stöd till oberoende medier. · Ge ytterligare stöd till FN för grundläggande tjänster på bl.a. hälso- och utbildningsområdet och till skydd för kulturarvet. · Ge stöd till oppositionella enheter för att samordna biståndet till civilbefolkningen på ett effektivare sätt. Hjälpa lokala myndigheter att återupprätta och upprätthålla väsentliga grundläggande tjänster, t.ex. på hälsoområdet och när det gäller el, sophämtning och insatsvaror i jordbruket.

2.2.        Libanon

Inte i något annat land är risken att konflikten i Syrien sprids över gränsen högre än i Libanon. Libanons gränser har varit helt öppna för alla flyktingar, som nu är över 513 000. Landet står inför en dramatisk flyktingkris. Över 10 % av den libanesiska befolkningen är flyktingar och denna siffra väntas stiga till 25 % fram till slutet av året. 70 % av flyktingarna är kvinnor och barn. Myndigheterna kan inte på egen hand hantera denna kris som har så omfattande såväl humanitära som politiska, säkerhetsmässiga och socioekonomiska effekter.          

Detta har vi gjort hittills: · Anslagit sammanlagt 113 miljoner euro i bistånd (både humanitärt och icke-humanitärt) från EU:s budget. · Det humanitära biståndet är främst inriktat på registrering av flyktingar, sjukvårdsinsatser (bl.a. akutsjukvård för skadade), livsmedelsbistånd, distribution av andra förnödenheter än livsmedel (tält, madrasser, filtar, värmeaggregat osv.), tillhandahållande av tak över huvudet, vattenförsörjning och sanitet, rättsligt bistånd och logistik. · Startat olika projekt till stöd för FN:s flyktingkommissariat, Unicef, UNWRA, det civila samhällets organisationer och Libanons regering — 45 miljoner euro till syriska flyktingars behov på medellång och lång sikt, bl.a. stöd för utbildning, återuppbyggnad och återanpassning. Vi har för avsikt att göra följande: · Öka det humanitära biståndet med ytterligare 250 miljoner euro. En delutbetalning på 20 miljoner euro kommer att genomföras före utgången av juli. · Lansera ett initiativ till ett värde av 40 miljoner euro för löpande stöd till verksamhet inom utbildning, återuppbyggnad och återanpassning samt för att stödja regeringens samordningsinsatser. · Sända en militär expert från EU till EU:s delegation som ska bidra med rådgivning i säkerhetsfrågor och stöd till Libanons väpnade styrkor. · Lägga om pågående program (på totalt upp till 75 miljoner euro) inom utbildning, återuppbyggnad och återanpassning samt försörjningsskapande verksamhet för att ta hänsyn till konsekvenserna av krisen i Syrien.

Dessa förhållanden innebär en förhöjd risk i en redan känslig politisk och makroekonomisk situation. I januari 2013 uppskattade Libanons regering och FN:s flyktingkommissariat kostnaderna för att ta emot flyktingar till totalt över 700 miljoner US-dollar årligen. Följderna av Syrienkrisen för den samlade ekonomin har varit blandade, men det är uppenbart att den libanesiska budgeten kommer att bli lidande. I det nuvarande förslaget till budget för 2013 förutses ett underskott på 3,5 miljarder US-dollar.

Den nuvarande politiska osäkerheten i förening med den ökande polariseringen har satt Libanons officiella politik om att hålla sig utanför konflikten i gungning. Sekteristiskt våld i norra Libanon, våldsamma sammanstötningar över gränserna och upprepade kränkningar av Libanons territoriella integritet leder in landet på en farlig väg.

EU:s har anslagit totalt 113 miljoner euro i stöd till Libanon sedan krisen inleddes. Den stadigt förvärrade situationen kräver dock att EU reagerar i ännu högre grad med åtgärder på både kort och lång sikt för en stabilisering av Libanon. Det är absolut nödvändigt att landet skyddas mot vissa lokala och regionala aktörers strävanden att få den syriska kampen att sprida sig till libanesisk mark. EU:s insatser måste vara inriktade på att motverka konflikten. Strävan att bilda en regering och komma igång med det konkreta arbetet, inte minst att hantera flyktingströmmen, måste understödjas för att undvika ett farligt politiskt vakuum. Senareläggningen av valen och förlängningen av parlamentets mandat med 17 månader riskerar att skapa ett demokratiskt underskott i Libanon och öka den sekteristiska polariseringen.

I det omfattande biståndspaket som vi genomför måste det ingå insatser för att dels stärka de libanesiska myndigheternas kapacitet att klara krisen, bl.a. genom stöd till social infrastruktur, dels stärka samordningen mellan ministerierna och mellan givarna. Samtidigt kommer det humanitära biståndet att behöva intensifieras för att hantera de ökande behoven hos flyktingbefolkningen. EU:s bistånd håller på att anpassas så att tyngdpunkten ska ligga på utbildning och sjukvård samt på utsatta grupper såsom palestinska flyktingar från Syrien. Möjligheten att bygga flyktingläger som de libanesiska myndigheterna nyligen föreslog måste också beaktas, inbegripet de oundvikliga säkerhetsrisker som detta medför. Det är viktigt att undersöka alla alternativ för att lösa Libanons problem, bl.a. ett deltagande av de internationella finansinstituten.

En övergripande EU-strategi måste också omfatta stöd till Libanons väpnade styrkor. De är en viktig del av Libanons säkerhetsapparat, men har ingen statlig/militär försvarsstrategi att luta sig mot. Libanons väpnade styrkor har ett högt anseende och uppfattas på grund av deras konfessionsövergripande struktur som opartiska och neutrala. Ytterligare dialog och samarbete krävs för att stärka de väpnade styrkornas roll som opartisk garant för säkerheten i Libanon.

2.3.        Jordanien

Trots en allt svårare makroekonomisk situation har Jordanien spelat en avgörande roll när det gäller att tillhandahålla stöd till det stadigt ökande antalet flyktingar som flyr grymheterna (i början av juni var över 472 000 flyktingar registrerade eller under registrering hos FN:s flyktingkommissariat).

Detta har vi gjort hittills: · Anslagit 87 miljoner euro i bistånd (både humanitärt och icke-humanitärt) från EU:s budget. · Det humanitära biståndet är främst inriktat på sjukvårdsinsatser (bl.a. akutsjukvård för krigsskadade), livsmedelsbistånd, distribution av andra förnödenheter än livsmedel (tält, madrasser, filtar, värmeaggregat osv.), tillhandahållande av tillfälliga bostäder, vattenförsörjning och sanitet, psykosocialt stöd och skydd. · Startat olika projekt till stöd för Unicef och Unesco — 20,9 miljoner euro för att tillhandahålla tillgång till formell och informell utbildning och andra tjänster för utsatta syrier, särskilt barn, samt värdsamhällen. Vi har för avsikt att göra följande: · Öka det humanitära biståndet med ytterligare 250 miljoner euro. En delutbetalning på 20 miljoner euro kommer att genomföras före utgången av juli. · Stärka stödet till värdsamhällen i norra Jordanien och spela en ledande roll i samordningen av det internationella biståndet till dessa samhällen. · Tillhandahålla 25 miljoner euro i ekonomiskt bistånd och utvecklingsbistånd — 20,4 miljoner euro i budgetstöd till de jordanska myndigheterna som ska bidra till att täcka kostnaderna för utbildning till syriska flyktingbarn i jordanska städer som är särskilt drabbade av flyktingkrisen, och ytterligare 4,6 miljoner euro till Unicef. Genomföra ännu en delutbetalning på 25 miljoner euro i en andra etapp.

Regeringen har hittills vid sina kostnadsberäkningar för 2013 utgått från 660 000 flyktingar. Enligt beräkningarna kommer kostnaderna för stödåtgärderna för detta antal flyktingar att uppgå till totalt 1,4 miljarder US-dollar, som ska täckas av den offentliga budgeten och internationella organisationer.

De ekonomiska förhållandena i Jordanien har förvärrats sedan 2011 till följd av regional oro och den svagare regionala och globala ekonomin. Kostnaderna för att ta emot syriska flyktingar beräknas överstiga 600 miljoner euro (cirka 3 % av BNP) sedan konflikten i Syrien bröt ut. Under trycket av en kraftigt minskad valutareserv under första halvåret 2012 har de jordanska myndigheterna ingått ett 36-månaders standby-avtal med IMF på 2 miljarder US-dollar.

EU har anslagit totalt 87 miljoner euro i stöd till Jordanien sedan krisen inleddes. Det finns ett klart behov av ytterligare stöd. Det ytterligare humanitära biståndet från EU:s budget i storleksordningen 50–75 miljoner euro är oumbärligt, men därutöver bör EU, som svar på Jordaniens vädjan om stöd, tillhandahålla sektorsuppdelat budgetstöd genom att bygga ut befintliga program, särskilt på utbildningsområdet.

Dessutom uppmanas rådet och parlamentet att fatta beslut om kommissionens förslag att bevilja 180 miljoner euro i makroekonomiskt stöd till Jordanien, vilket också kommer att bidra till att lindra Jordaniens ekonomiska problem.

2.4.        Turkiet

Turkiet har sedan krisen inleddes tagit emot över 380 000 syriska flyktingar i sina 17 mottagningsenheter, utöver de många andra (370 000 enligt vissa beräkningar) som har rest in på turkiskt territorium utan att omedelbart registreras i lägren och som nu är bosatta i olika städer i landet. Enligt FN:s flyktingkommissariat kommer det att finnas uppemot 1 miljon flyktingar i Turkiet i slutet av 2013. Turkiet har meddelat att man kommer att uppföra fem nya läger med en sammanlagd kapacitet på ytterligare 60 000, varav en för syrianer (kristna). De turkiska myndigheterna har ställt föredömligt goda mottagningsenheter till förfogande och ger adekvat humanitärt bistånd.

Turkiet har tagit på sig en betydande ekonomisk börda på ca 600 miljoner euro hittills och har inte fått mycket stöd från det internationella samfundet. EU har utlovat ett paket på sammanlagt 27 miljoner euro, särskilt för att hjälpa FN:s flyktingkommissariat och lokala organisationer och lokalsamhällen att hantera flyktingsituationen. Myndigheterna har behövt hantera ett ökande tryck på lokalsamhällen och de spänningar som uppstår i samband med detta (bl.a. när det gäller tillgången till hälso- och sjukvård och utbildning). Dessa spänningar kan öka till följd av ikraftträdandet av den nya lagen om utlänningar och internationellt skydd, som så småningom ska bana väg för att flyktingar ska kunna söka arbete på den öppna marknaden. Dessutom är den turkiska befolkningen i allmänhet, särskilt efter bombattentatet i Reyhanli i den sydliga provinsen Hatay då över 50 personer dödades, oroad över följderna av Syrienkrisen för Turkiet. Fler resurser kan nå Turkiet om Turkiet låter fler internationella icke-statliga organisationer registrera sig och få tillträde till landet.

2.5.        Irak

I början av juni hade Irak tagit emot ca 158 000 flyktingar, de flesta av dem i norra delen av landet (regionen Kurdistan). Nödhjälpen för att tillgodose flyktingarnas humanitära behov kan för närvarande hanteras med stöd från det irakiska ministeriet för migration i samarbete med FN:s flyktingkommissariat och andra FN-organ. Den irakiska gränsen i provinsen Anbar har för det mesta varit stängd och endast ett begränsat antal personer tillåts passera dagligen. Den viktigaste gränsstationen mellan Syrien och den kurdiska regionen i Irak har varit stängd sedan maj 2013.

Irak har ställts inför en allvarlig politisk kris. De sekteristiska spänningarna ökar, vilket ger anledning till oro i ett land där det politiska livet bygger på en skör etnisk/sekteristisk balans. Den politiska processen i Irak efter 2003 äventyras nu.

Den inrikespolitiska situationen skärps av de allvarliga politiska och säkerhetsmässiga spridningseffekterna av Syrienkrisen. Det är bekräftat att det finns förbindelser mellan al-Qaida i Irak — som är ansvarigt för de flesta terrordåd — och radikala element i Syrien, särskilt Jabhat al-Nusra.

En eskalerande kris i Irak, ett land som åter befinner sig på skiljelinjen mellan den shiamuslimska och sunnimuslimska världen, skulle få mycket stora regionala förgreningar. EU bör därför stärka sina kontakter med de irakiska myndigheterna och företrädare för alla politiska partier för att stötta lokala initiativ som främjar mer stabilitet.

3.           SLUTSATSER

Situationen i Syrien är den mest dramatiska humanitära situation som världen står inför i dag. EU har en humanitär och moralisk plikt att hjälpa människor i nöd. Kommissionen och den höga representanten har därför lovat att ställa ett betydande stödpaket till förfogande. Kommissionen kommer att anslå ytterligare 400 miljoner euro från årets budget till de humanitära, ekonomiska och utvecklingsmässiga behoven i Syrien och angränsande länder, särskilt Jordanien och Libanon, vilket innebär ett bidrag från EU på hittills totalt 1,25 miljarder euro.

Den allvarliga krisen och det mänskliga lidandet i Syrien och i grannländerna kan emellertid inte lösas med extra pengar. Det är därför nödvändigt att snabbt finna en varaktig politisk lösning som garanterar att våldet upphör och som leder till en inkluderande övergångsregering. Detta kan bara uppnås genom dialog. Att bidra till denna politiska lösning utgör själva kärnan för EU:s insatser och bildar grunden för den övergripande strategi som läggs fram i detta gemensamma meddelande.

EU:s politiska och finansiella stöd ges både omedelbart och på lång sikt. I detta meddelande understryks EU:s föresats att stödja dem som strävar efter fred och demokrati i regionen och att mildra det lidande och den misär som konflikten förorsakar. EU har goda förutsättningar att ge ett avgörande bidrag genom att samordna de instrument och politiska åtgärder som står till EU:s förfogande. Samtidigt, och med hänsyn till den ökande regionala instabiliteten och de växande humanitära behoven, riktas i detta meddelande också en uppmaning till övriga givare att öka sina ansträngningar för att få bukt med krisen.

Bilaga 1

EU:s totala finansiering till följd av krisen i Syrien (per den 11 juni 2013) ||

Typ av bistånd || Redan tillhandahållet bistånd || Totalt || Ytterligare bistånd || TOTALSUMMA

Syrien || Jordanien || Libanon || Turkiet || Irak || Regionalt

EU:s humanitära bistånd || 124 || 63 || 66 || 6 || 6 || 0 || 265 || 400 || 840

EU:s icke-humanitära bistånd (stöd till ekonomi, utveckling och stabilisering) || 53 || 24 || 48 || 22 || 7 || 21 || 175

TOTALT från EU:s budget || 178 || 87 || 113 || 27 || 14 || 21 || 440 || 400 || 840

Procent || 40 % || 20 % || 26 % || 6 % || 3 % || 5 % ||

EU-medlemsstaternas bidrag (humanitärt bistånd) || || || || || || || 413 || || 413

TOTALT från EU (EU:s budget + medlemsstaterna) || || || || || || || 853 || 400 || 1 253

Bilaga 2

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1         Förslagets eller initiativets beteckning

Gemensamt meddelande från kommissionen och den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik: En samlad EU-strategi för krisen i Syrien

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[2]

Yttre förbindelser

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[3]

x Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Europa i världen: att öka EU:s inflytande på den globala arenan

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

19.08 Europeisk grannskapspolitik och förbindelser med Ryssland

23.02 Humanitärt bistånd

Specifika mål med anknytning till den verksamhetsbaserade förvaltningen – 19.08

1. Förbättra villkoren för ett nära samarbete mellan EU och dess grannländer och för regional och multilateral integration.

2. Stödja ekonomiska reformer och sektorsreformer i EU:s grannländer och främja deras vidare integration med EU och med varandra.

3. Främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen och bidra till lösning av konflikter i EU:s grannskap.

Specifika mål med anknytning till den verksamhetsbaserade förvaltningen – 23.02

1. Säkerställa snabbt, effektivt och behovsbaserat katastrofbistånd och humanitärt bistånd från EU till människor som står inför de omedelbara följderna av naturkatastrofer och katastrofer som har orsakats av människors handlande samt bistånd till offer för långvariga kriser.

1.5.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

x Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– x   Förslaget eller initiativet ska gälla under 2013

– x   Det påverkar resursanvändningen under 2013

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.        Planerad metod för 2013 års budget[4]

x Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

x Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– x   genomförandeorgan

– ¨ byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[5]

– x   nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– x   personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

x Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

x Gemensam förvaltning med internationella organisationer

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Övervaknings- och rapporteringsregler som fastställs i de relevanta rättsakterna kommer att tillämpas.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

1) Bristande politisk och administrativ stabilitet i partnerländer kan leda till svårigheter med att utforma program, försenade utbetalningar av medel och sämre effektivitet.

2) Bristen på informationsöverföring kan hindra lösningar på problem med förvaltningen av stödet.

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

De planerade kontrollmetoderna följer kommissionens normer för intern kontroll som anges i förvaltningsplanerna för de berörda tjänsterna.

I fråga om humanitärt bistånd finns det ett effektivt kontrollsystem som bygger på att externa experter anlitas för att göra förhandsbedömningar av projekt och stå för övervakning och utvärderingar. De humanitära projekten är föremål för extern revision.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen och bekämpningen av bedrägerier och oegentligheter utgör en integrerad de relevanta rättsliga grunderna. Den administrativa övervakningen av kontrakt och utbetalningar kommer att åligga den relevanta utanordnaren, medan ansvaret för det humanitära biståndet ligger hos huvudkontoret med stöd av ECHO:s experter på området. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt utgifternas art (utgifternas stödberättigande), respekten för ingångna budgetar (faktiska utgifter) och kontrollen av kompletterande information och relevanta handlingar (motivering av utgifter).

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning........................................] || Diff./Icke-diff. ([6]) || från Efta-länder[7] || från kandidatländer[8] || från tredjeländer || enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

23.02.01 || HUMA- Humanitärt bistånd || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

19.08.01 || ENPI – Europeiska grannskaps- och partnerskapens ekonomiska samarbete med Medelhavsländerna || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

19.04.01 || EIDMR – Europeiskt instrument för demokrati och mänskliga rättigheter || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna, miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Sammanfattning

|| || Beräknad inverkan på utgifterna

Rubrik i den fleråriga budgetramen || || || Rubrik 4 – Yttre förbindelser

|| || || 2013 || || 2014

Driftsanslag || || || ||

|| || || || ||

23.02.01 - Humanitärt bistånd || Åtaganden || (1) || 250,000 || || -

|| Betalningar || (2) || 140,000 || || 110,000

|| || || || ||

|| || || || ||

19.08.01 – ENPI Europeiska grannskaps- och partnerskapens ekonomiska samarbete med Medelhavsländerna || Åtaganden || (3) || 145,000 || || -

|| Betalningar || (4) || 75,400 || || 69,600

|| || || || ||

19.04.01 – EIDMR Europeiskt instrument för demokrati och mänskliga rättigheter || Åtaganden || (5) || 5,000 || || -

|| Betalningar || (6) || 2,600 || || 2,400

|| || || || ||

|| || || || ||

TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (1+3+5) || 400,000 || || -

|| Betalningar || (2+4+6) || 218,000 || || 182,000

|| || || || ||

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || || - || || -

|| || || || ||

Totala anslag || Åtaganden || (1+3+5) || 400,000 || || -

|| Betalningar || (2+4+6) || 218,000 || || 182,000

3.2.1. Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.1.1.  Sammanfattning

– X  Förslaget/initiativet kräver inte att ytterliga administrativa anslag tas i anspråk.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.2.  Beräknat personalbehov

– X  Förslaget/initiativet kräver inte att ytterligare personalresurser tas i anspråk.

– ¨ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– X  Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– X  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

De ytterligare medlen för de verksamheter som beskrivs i finansieringsöversikten kommer fullt ut att finansieras genom omfördelningar av anslagen till instrumenten för yttre förbindelser som ingår i rubrik 4 i den fleråriga budgetramen, bland annat till förmån för HUMA och ENPI under 2013.

De 400 miljoner euro som tillkommer kommer att tas från olika instrument för yttre förbindelser under rubrik 4 enligt beskrivningen i tabellen nedan.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas[9].

3.2.4.     Bidrag från tredje part

– X Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– ¨ Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– X  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨  Påverkan på egna medel

– ¨  Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[10]

År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in kolumner för så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …………. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

[…]

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[…]

[1]               Rådet (utrikes frågor) får i uppdrag att ”att arbeta med alla alternativ för att stödja och hjälpa oppositionen och för möjliggöra ökat stöd till skydd för civila”.

[2]               Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland verksamhetsbaserad budgetering.

[3]               I den mening som avses i artikel 49.6 a och b i budgetförordningen.

[4]               Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[5]               Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[6]               Differentierade respektive icke-differentierade anslag

[7]               Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[8]               Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[9]               Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[10]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter ) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.