1.

Rubriken på avsnitt 1.1.3.4 ska ersättas med följande:

”1.1.3.4   Interpolering inom en farokategori”

2.

Avsnitt 1.3.6 ska ersättas med följande:

”1.3.6    Ämnen eller blandningar som är klassificerade som korrosiva för metaller men inte klassificerade som frätande på huden eller som allvarlig ögonskada (kategori 1)

Ämnen och blandningar som är klassificerade som korrosiva för metaller men inte klassificerade som frätande på huden eller som allvarlig ögonskada (kategori 1) och som utgör den färdiga produkten, förpackad för konsumenter, behöver inte ha faropiktogrammet GHS05 på etiketten.”

1.

Avsnitt 2.1.3 ska ersättas med följande:

”2.1.3    Farokommunikation

Ämnen, blandningar och föremål som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 2.1.2.

Tabell 2.1.2

Märkning av explosiva ämnen, blandningar och föremål

Anmärkning 1: Oförpackade explosiva ämnen, blandningar och föremål, eller explosiva ämnen, blandningar och föremål som packats om i andra förpackningar än originalförpackningen eller liknande ska förses med samtliga följande märkningar:

såvida inte faran kan visas motsvara en av farokategorierna i tabell 2.1.2. I så fall ska motsvarande symbol, signalord och/eller faroangivelse anges.

Anmärkning 2: Ämnen och blandningar som vid leveransen har ett positivt resultat i testserie 2 i del I, avsnitt 12 i UN RTDG, testhandboken, och som omfattas av ett undantag från klassificering som explosiva (baserat på ett negativt resultat i testserie 6 i del I, avsnitt 16 i UN RTDG, testhandboken) har ändå explosiva egenskaper. Användaren ska informeras om de explosiva egenskaperna eftersom de måste beaktas vid hanteringen – särskilt om ämnet eller blandningen tas ur förpackningen eller packas om – och vid förvaringen. Därför ska ämnets eller blandningens explosiva egenskaper redovisas på säkerhetsdatabladet i avsnitt 2 (Farliga egenskaper) och avsnitt 9 (Fysikaliska och kemiska egenskaper) samt i andra avsnitt, där det är lämpligt.”

2.

I avsnitt 2.1.4 ska figur 2.1.3 ersättas med följande:

”Figur 2.1.3

Placering i en riskgrupp inom klassen explosiva ämnen, blandningar och föremål (transportklass 1)

3.

I avsnitt 2.2.3 ska tabell 2.2.3 ersättas med följande:

”Tabell 2.2.3

Märkning av brandfarliga gaser (inklusive kemiskt instabila gaser)

4.

Avsnitt 2.3.2.1 ska ersättas med följande:

2.3.2.1   Aerosoler ska klassificeras i en av de tre kategorierna i denna faroklass, beroende på deras brandfarliga egenskaper och förbränningsvärme. De ska klassificeras i kategori 1 eller 2 om de innehåller mer än 1 viktprocent beståndsdelar som klassificeras som brandfarliga enligt följande kriterier i denna del, dvs.

eller om deras förbränningsvärme är minst 20 kJ/g.

Anmärkning 1: Brandfarliga beståndsdelar omfattar inte pyrofora, självupphettande eller vattenreaktiva ämnen och blandningar eftersom dessa aldrig används i aerosoler.

Anmärkning 2: Aerosoler omfattas därutöver inte av avsnitt 2.2 (brandfarliga gaser), 2.5 (gaser under tryck), 2.6 (brandfarliga vätskor) och 2.7 (brandfarliga fasta ämnen). Beroende på innehållet kan aerosoler dock omfattas av andra faroklasser, vilket även gäller deras märkningsuppgifter.”

5.

I avsnitt 2.3.2 ska figur 2.3.1 a ersättas med följande:

”Figur 2.3.1 a för aerosoler

6.

I avsnitt 2.3.3 ska rubriken till tabell 2.3.1 ersättas med följande:

”Märkning av aerosoler”

7.

I avsnitt 2.5.3 ska tabell 2.5.2 ersättas med följande:

”Tabell 2.5.2

Märkning av gaser under tryck

8.

I avsnitt 2.8.3 ska tabell 2.8.1 ersättas med följande:

”Tabell 2.8.1

Märkning av självreaktiva ämnen och blandningar

9.

I avsnitt 2.8.4 ska figur 2.8.1 ersättas med följande:

”Figur 2.8.1

Självreaktiva ämnen och blandningar

10.

I avsnitt 2.9.3 ska tabell 2.9.2 ersättas med följande:

”Tabell 2.9.2

Märkning av pyrofora vätskor

11.

I avsnitt 2.10.3 ska tabell 2.10.2 ersättas med följande:

”Tabell 2.10.2

Märkning av pyrofora fasta ämnen

12.

I avsnitt 2.11.3 ska tabell 2.11.2 ersättas med följande:

”Tabell 2.11.2

Märkning av självupphettande ämnen och blandningar

13.

I avsnitt 2.12.3 ska tabell 2.12.2 ersättas med följande:

”Tabell 2.12.2

Märkning av ämnen eller blandningar som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten

14.

I avsnitt 2.13.3 ska tabell 2.13.2 ersättas med följande:

”Tabell 2.13.2

Märkning av oxiderande vätskor

15.

I avsnitt 2.14.2.1 ska den inledande meningen ersättas med följande:

”Oxiderande fasta ämnen ska klassificeras i en av de tre kategorierna i denna klass med hjälp av test O.1 i del III, underavsnitt 34.4.1 eller test O.3 i del III, underavsnitt 34.4.3 i UN RTDG, testhandboken i enlighet med tabell 2.14.1:”

16.

I avsnitt 2.14.2.1 ska tabell 2.14.1 ersättas med följande:

”Tabell 2.14.1

Kriterier för oxiderande fasta ämnen

17.

I avsnitt 2.14.2.1 i anmärkning 1 till tabell 2.14.1 ska ”(BC-koden, bilaga 3, test 5)” ersättas med ”(IMSBC-koden (Internationella sjöfartsorganisationens, IMO, International Maritime Solid Bulk Cargoes Code) tillägg 2, avsnitt 5).”

18.

I avsnitt 2.14.3 ska tabell 2.14.2 ersättas med följande:

”Tabell 2.14.2

Märkning av oxiderande fasta ämnen

19.

I avsnitt 2.15.3 ska tabell 2.15.1 ersättas med följande:

”Tabell 2.15.1

Märkning av organiska peroxider

20.

I avsnitt 2.15.4 ska figur 2.15.1 ersättas med följande:

”Figur 2.15.1

Organiska peroxider

1.

I avsnitt 3.1.2.1 ska första meningen ersättas med följande:

”Ämnen kan placeras i en av fyra farokategorier på grundval av akut toxicitet genom tillförsel oralt, dermalt eller via inhalation i enlighet med kriterierna i tabell 3.1.1.”

2.

I avsnitt 3.1.2.3.2 ska första meningen ersättas med följande:

”Vid klassificering avseende inhalationstoxicitet är det särskilt viktigt att använda mycket tydliga värden i de högsta farokategorierna för damm och dimma.”

3.

I avsnitt 3.1.3.6.1 ska led a ersättas med följande:

”Beståndsdelar med känd akut toxicitet som faller inom någon av farokategorierna för akut toxicitet enligt tabell 3.1.1 tas med.”

4.

Kapitel 3.2 ska ersättas med följande:

”3.2   Frätande eller irriterande på huden

3.2.1    Definitioner och allmänna överväganden

3.2.1.2   Med en metod i på varandra följande steg ska först befintliga humandata beaktas, därefter befintliga djurdata, därefter in vitro-data och slutligen övriga informationskällor. Klassificeringen görs omedelbart när data uppfyller kriterierna. I vissa fall görs klassificeringen av ett ämne eller en blandning på grundval av en sammanvägd bedömning inom ett steg. Vid en sammanvägd bedömning beaktas all tillgänglig information som kan användas för att fastställa frätande eller irriterande verkan på huden, bl.a. resultaten av lämpliga, validerade in vitro-test, relevanta djurdata samt sådana humandata som epidemiologiska och kliniska studier, väldokumenterade fallstudier och observationer (se bilaga I del 1 avsnitten 1.1.1.3, 1.1.1.4 och 1.1.1.5).

3.2.2    Kriterier för klassificering av ämnen

Ämnen ska klassas i en av de följande två kategorierna i denna faroklass:

3.2.2.1   Klassificering baserad på data från standardiserade djurförsök

3.2.2.1.1   Frätande på huden

3.2.2.1.2   Irriterande på huden

3.2.2.2   Klassificering stegvis

3.2.2.2.1   Bedömningen av preliminär information bör där det är lämpligt ske stegvis. Alla uppgifter behöver dock inte vara relevanta.

3.2.2.2.2   Bedömningen ska i första hand grunda sig på befintliga human- och djurdata inklusive information från enstaka eller upprepad exponering, eftersom dessa uppgifter ger information som är direkt relevant för effekterna på hud.

3.2.2.2.3   Data om akut toxicitet för huden får användas för klassificering. Om ett ämne är mycket toxiskt vid dermal exponering går det inte att göra en studie avseende frätande/irriterande verkan på huden eftersom mängden testämne som appliceras avsevärt överstiger den toxiska dosen och följaktligen leder till att djuren dör. Om frätskador på huden eller hudirritation observeras i studier avseende akut toxicitet upp till gränsdosen får denna information användas för klassificering, förutsatt att spädmedel och testade djurarter är ekvivalenta. Fasta ämnen (i pulverform) kan bli frätande eller irriterande i fuktigt tillstånd eller vid kontakt med fuktig hud eller slemhinna.

3.2.2.2.4   Validerade och godtagna in vitro-alternativ ska användas vid beslut om klassificering.

3.2.2.2.5   Extrema pH-värden som ≤ 2 och ≥ 11,5 kan på samma sätt tyda på en möjlighet att orsaka effekter på hud, särskilt i samband med stor syra/bas-reserv (buffertkapacitet). Sådana ämnen väntas som regel ge betydande effekter på hud. I avsaknad av annan information anses ett ämne vara frätande på huden (kategori 1) om det har ett pH på ≤ 2 eller ≥ 11,5. Om syra/bas-reserven tyder på att ämnet eventuellt inte är frätande, trots det låga eller höga pH-värdet, behöver detta bekräftas av annan information, helst ett lämpligt, validerat in vitro-test.

3.2.2.2.6   I en del fall kan det finnas tillräcklig information från strukturlika ämnen för att det ska gå att besluta om klassificering.

3.2.2.2.7   Den stegvisa metoden för testning ger vägledning i hur befintlig information om ett ämne kan organiseras och hur en sammanvägd bedömning av faroangivelser och faroklassificering kan göras.

Även om bedömningen av enskilda parametrar i ett moment kan ge viss information (se avsnitt 3.2.2.2.1) är det värt att beakta all föreliggande information och göra en sammanvägd bedömning. Detta gäller särskilt om det finns motstridig information om vissa parametrar.

3.2.3    Kriterier för klassificering av blandningar

3.2.3.1   Klassificering av blandningar om det finns data om blandningen som helhet

3.2.3.1.1   Blandningar ska klassificeras enligt samma kriterier som ämnen och med beaktande av den stegvisa metoden vid bedömning av data för denna faroklass.

3.2.3.1.2   Innan man beslutar att testa blandningen bör man följa en stegvis metod för att bedöma samtliga belägg enligt kriterierna för klassificering av ämnen som frätande eller irriterande på huden (avsnitten 3.2.1.2 och 3.2.2.2). Detta görs i syfte att säkerställa en korrekt klassificering samt för att undvika onödiga djurförsök. I avsaknad av annan information anses ett ämne vara frätande på huden (kategori 1) om det har ett pH på ≤ 2 eller ≥ 11,5. Om syra/bas-reserven tyder på att blandningen eventuellt inte är frätande, trots det låga eller höga pH-värdet, behöver detta bekräftas av annan information, helst ett lämpligt, validerat in vitro-test.

3.2.3.2   Klassificering av blandningar om det inte finns data om blandningen som helhet: överbryggningsprinciper

3.2.3.2.1   Om blandningen i sig inte har testats när det gäller dess frätande eller irriterande verkan på huden, men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med de överbryggningsprinciper som beskrivs i avsnitt 1.1.3.

3.2.3.3   Klassificering av blandningar när det finns data om alla beståndsdelar eller endast om vissa beståndsdelar i blandningen

3.2.3.3.1   För att alla tillgängliga data ska kunna användas för att klassificera en blandnings frätande eller irriterande verkan på huden, har följande antagande gjorts som tillämpas i det stegvisa förfarandet där det är relevant.

En blandnings ’relevanta beståndsdelar’ är sådana som förekommer i koncentrationer på ≥ 1 % (w/w för fasta ämnen, vätskor, damm, dimma och ångor och v/v för gaser), såvida det inte finns skäl att misstänka att en beståndsdel (som är frätande på huden) som förekommer i en koncentration på < 1 % ändå är relevant för att klassificera blandningen som frätande eller irriterande på huden.

3.2.3.3.2   När det finns data om beståndsdelarna, men inte om blandningen som helhet, grundas klassificeringen av en blandning som frätande eller irriterande på huden i regel på additionsmodellen, så att varje enskild beståndsdel med frätande eller irriterande verkan på huden bidrar till blandningens samlade hudfrätande eller hudirriterande egenskaper i förhållande till dess verkan och koncentration. En viktningsfaktor 10 används för beståndsdelar med frätande verkan på huden när dessa förekommer i koncentrationer som ligger under den allmänna koncentrationsgränsen för klassificering i kategori 1, men som kommer att bidra till klassificering av blandningen som irriterande på huden. Blandningen klassificeras som frätande eller irriterande på huden när summan av koncentrationerna av sådana beståndsdelar överskrider en koncentrationsgräns.

3.2.3.3.3   I tabell 3.2.3 anges de allmänna koncentrationsgränser som ska användas för att fastställa om blandningen ska anses vara frätande eller irriterande på huden.

3.2.3.3.4.1   Särskild noggrannhet måste iakttas vid klassificering av vissa typer av blandningar som innehåller ämnen som syror och baser, oorganiska salter, aldehyder, fenoler och ytaktiva ämnen. Den metod som beskrivs i avsnitten 3.2.3.3.1 och 3.2.3.3.2 kan eventuellt inte användas eftersom många sådana ämnen är frätande eller irriterande på huden vid koncentrationer på < 1 %.

3.2.3.3.4.2   För blandningar som innehåller starka syror eller baser ska pH-värdet användas som klassificeringskriterium (se avsnitt 3.2.3.1.2) eftersom detta är en bättre indikator på frätande verkan på huden än de koncentrationsgränser som anges i tabell 3.2.3.

3.2.3.3.4.3   Blandningar som innehåller ämnen som är frätande eller irriterande på huden och som inte kan klassificeras med hjälp av additionsmetoden (tabell 3.2.3) på grund av kemiska egenskaper som gör att denna metod inte fungerar, ska klassificeras som frätande på huden i kategori 1 om de innehåller ≥ 1 % av en beståndsdel som har klassificerats som frätande eller irriterande på huden (kategori 2) om de innehåller ≥ 3 % av en beståndsdel med irriterande verkan på huden. Klassificering av blandningar som innehåller beståndsdelar för vilka metoden i tabell 3.2.3 inte kan användas beskrivs i tabell 3.2.4.

3.2.3.3.5   I vissa fall kan tillförlitliga data visa att det inte föreligger någon uppenbar fara för frätande eller irriterande verkan på huden om beståndsdelen förekommer i halter vid eller över de allmänna koncentrationsgränserna i tabell 3.2.3 och 3.2.4 i avsnitt 3.2.3.3.6. I sådana fall ska blandningen klassificeras enligt dessa uppgifter (se även artiklarna 10 och 11). I andra fall, när det inte väntas föreligga någon uppenbar fara för frätskador på hud eller hudirritation i halter vid eller över de allmänna koncentrationsgränserna i tabellerna 3.2.3 och 3.2.4, ska man överväga att testa blandningen. I dessa fall ska en stegvis sammanvägd bedömning göras, i enlighet med vad som beskrivs i avsnitt 3.2.2.2.

3.2.3.3.6   Om det föreligger data som visar att en eller flera beståndsdelar är frätande eller irriterande på huden vid en koncentration på < 1 % (frätande på huden) eller < 3 % (irriterande på huden) ska blandningen klassificeras i enlighet med detta.

Tabell 3.2.3

Allmänna koncentrationsgränser för beståndsdelar klassificerade som frätande på huden (kategori 1, 1A, 1B eller 1C)/irriterande på huden (kategori 2) som medför klassificering av blandningen som frätande eller irriterande på huden när additionsmetoden är tillämplig

Anmärkning:

Summan av alla beståndsdelar i en blandning, klassificerade som frätande på huden i underkategori 1A, 1B eller 1C, ska var för sig vara ≥ 5 % för att blandningen ska klassificeras som frätande på huden i underkategori 1A, 1B eller 1C. Om summan av beståndsdelar klassificerade som frätande på huden i underkategori 1A är < 5 %, men summan av beståndsdelar klassificerade som frätande på huden i underkategori 1A+1B är ≥ 5 % ska blandningen klassificeras som frätande på huden i underkategori 1B. Om på motsvarande sätt summan av beståndsdelar klassificerade som frätande på huden i underkategori 1A+1B är < 5 %, men summan av beståndsdelar klassificerade som underkategori 1A+1B+1C är ≥ 5 % ska blandningen klassificeras som frätande på huden i underkategori 1C. Om minst en relevant beståndsdel i en blandning är klassificerad i kategori 1 utan underkategori ska blandningen klassificeras som kategori 1 utan någon indelning i underkategorier om summan av alla beståndsdelar klassificerade som frätande på huden är ≥ 5 %.

Tabell 3.2.4

Allmänna koncentrationsgränser för beståndsdelar som medför klassificering av blandningen som frätande eller irriterande på huden när additionsmetoden inte är tillämplig

3.2.4    Farokommunikation

3.2.4.1   Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 3.2.5.

Tabell 3.2.5

Märkning för frätande eller irriterande verkan på hud

5.

Kapitel 3.3 ska ersättas med följande:

”3.3   Allvarlig ögonskada/ögonirritation

3.3.1    Definitioner och allmänna överväganden

3.3.1.2   Med en metod i på varandra följande steg ska först befintliga humandata beaktas, därefter befintliga djurdata, därefter in vitro-data och slutligen övriga informationskällor. Klassificeringen görs omedelbart när data uppfyller kriterierna. I andra fall görs klassificeringen av ett ämne eller en blandning på grundval av en sammanvägd bedömning inom ett steg. Vid en sammanvägd bedömning beaktas all tillgänglig information som kan användas för att fastställa allvarlig ögonskada/ögonirritation, bl.a. resultaten av lämpliga, validerade in vitro-test, relevanta djurdata samt sådana humandata som epidemiologiska och kliniska studier, väldokumenterade fallstudier och observationer (se bilaga I del 1 avsnitt 1.1.1.3).

3.3.2    Kriterier för klassificering av ämnen

Ämnen ska klassas i en av kategorierna i denna faroklass, kategori 1 (allvarlig ögonskada) eller kategori 2 (ögonirritation), enligt följande:

3.3.2.1   Klassificering baserad på data från standardiserade djurförsök

3.3.2.1.1   Allvarlig ögonskada (kategori 1)

Tabell 3.3.1

Allvarlig ögonskada  (2)

3.3.2.1.2   Ögonirritation (kategori 2)

Tabell 3.3.2

Ögonirritation  (3)

3.3.2.2   Klassificering stegvis

3.3.2.2.1   Bedömningen av preliminär information bör där det är lämpligt ske stegvis. Alla uppgifter behöver dock inte vara relevanta.

3.3.2.2.2   Bedömningen ska i första hand grunda sig på befintliga human- och djurdata, eftersom dessa uppgifter ger information som är direkt relevant för effekterna på ögat. Ämnets eventuella frätande verkan på huden måste bedömas innan man överväger testning för allvarlig ögonskada/ögonirritation, så att det inte görs några test av lokala effekter i ögat med frätande ämnen. Ämnen som verkar frätande på huden ska även betraktas som ämnen som orsakar allvarlig ögonskada (kategori 1), medan ämnen som verkar irriterande på huden kan betraktas som ämnen som orsakar ögonirritation (kategori 2).

3.3.2.2.3   Validerade och godtagna in vitro-alternativ ska också användas vid beslut om klassificering.

3.3.2.2.4   Extrema pH-värden som ≤ 2 och ≥ 11,5 kan på samma sätt tyda på allvarlig ögonskada, särskilt i samband med stor syra/bas-reserv (buffertkapacitet). Sådana ämnen väntas som regel ge betydande effekter på ögonen. I avsaknad av annan information anses ett ämne orsaka allvarlig ögonskada (kategori 1) om det har ett pH på ≤ 2 eller ≥ 11,5. Om syra/bas-reserven tyder på att ämnet eventuellt inte orsakar allvarlig ögonskada, trots det låga eller höga pH-värdet, behöver detta bekräftas av annan information, helst ett lämpligt, validerat in vitro-test.

3.3.2.2.5   I en del fall kan det finnas tillräcklig information från strukturlika ämnen för att det ska gå att besluta om klassificering.

3.3.2.2.6   Den stegvisa metoden för testning ger vägledning i hur befintlig information kan organiseras och hur en sammanvägd bedömning av faroangivelser och faroklassificering kan göras. Djurförsök med frätande ämnen ska så långt som möjligt undvikas. Även om bedömningen av enskilda parametrar i ett moment kan ge viss information (se avsnitt 3.3.2.1.1) är det värt att beakta all föreliggande information och göra en sammanvägd bedömning. Detta gäller särskilt om det finns motstridig information om vissa parametrar.

3.3.3    Kriterier för klassificering av blandningar

3.3.3.1   Klassificering av blandningar om det finns data om blandningen som helhet

3.3.3.1.1   Blandningar ska klassificeras enligt samma kriterier som ämnen och med beaktande av den stegvisa metoden vid bedömning av data för denna faroklass.

3.3.3.1.2   När man överväger att testa blandningen bör en stegvis sammanvägd bedömning göras i enlighet med klassificeringskriterierna för frätande verkan på huden och allvarlig ögonskada/ögonirritation. Detta görs för att säkerställa en korrekt klassificering samt för att undvika onödiga djurförsök. I avsaknad av annan information anses en blandning orsaka allvarlig ögonskada (kategori 1) om det har ett pH på ≤ 2 eller ≥ 11,5. Om syra/bas-reserven tyder på att blandningen eventuellt inte orsakar allvarlig ögonskada, trots det låga eller höga pH-värdet, behöver detta bekräftas av annan information, helst ett lämpligt, validerat in vitro-test.

3.3.3.2   Klassificering av blandningar om det inte finns data om blandningen som helhet: överbryggningsprinciper

3.3.3.2.1   Om blandningen i sig inte har testats med avseende på dess frätande verkan på huden eller förmågan att orsaka allvarlig ögonskada/ögonirritation, men det finns tillräckliga data om de enskilda beståndsdelarna och liknande testade blandningar för att korrekt definiera farorna med blandningen, ska dessa data användas i enlighet med de överbryggningsprinciper som beskrivs i avsnitt 1.1.3.

3.3.3.3   Klassificering av blandningar när det finns data om alla beståndsdelar eller endast om vissa beståndsdelar i blandningen

3.3.3.3.1   För att alla tillgängliga data ska kunna användas för att klassificera en blandnings förmåga att orsaka allvarlig ögonskada/ögonirritation har följande antagande gjorts som tillämpas i det stegvisa förfarandet där det är relevant:

En blandnings ’relevanta beståndsdelar’ är sådana som förekommer i koncentrationer på ≥ 1 % (w/w för fasta ämnen, vätskor, damm, dimma och ångor och v/v för gaser), såvida det inte finns skäl att misstänka att en beståndsdel (som är frätande på huden) som förekommer i en koncentration på < 1 % ändå är relevant för att klassificera blandningen som orsak till allvarlig ögonskada/ögonirritation.

3.3.3.3.2   När det finns data om beståndsdelarna, men inte om blandningen som helhet, grundas klassificeringen av en blandning som orsak till allvarlig ögonskada/ögonirritation i regel på additionsmodellen, så att varje enskild beståndsdel med frätande verkan på huden eller med förmåga att orsaka allvarlig ögonskada/ögonirritation bidrar till blandningens samlade förmåga att orsaka allvarlig ögonskada/ögonirritation i förhållande till dess verkan och koncentration. En viktningsfaktor 10 används för beståndsdelar med frätande verkan på huden och allvarligt skadlig verkan på ögonen när dessa förekommer i koncentrationer som ligger under den allmänna koncentrationsgränsen för klassificering i kategori 1, men som kommer att bidra till klassificering av blandningen som ögonirriterande. Blandningen ska anses kunna orsaka allvarlig ögonskada eller ögonirritation när summan av koncentrationerna av sådana beståndsdelar överskrider en viss koncentrationsgräns.

3.3.3.3.3   I tabell 3.3.3 anges de allmänna koncentrationsgränser som ska användas för att fastställa om en blandning ska anses kunna orsaka allvarlig ögonskada eller ögonirritation.

3.3.3.3.4.1   Särskild noggrannhet måste iakttas vid klassificering av vissa typer av blandningar som innehåller ämnen som syror och baser, oorganiska salter, aldehyder, fenoler och ytaktiva ämnen. Den metod som beskrivs i avsnitten 3.3.3.3.1 och 3.3.3.3.2 kan eventuellt inte användas eftersom många sådana ämnen kan orsaka allvarlig ögonskada eller ögonirritation vid koncentrationer < 1 %.

3.3.3.3.4.2   För blandningar som innehåller starka syror eller baser ska pH-värdet användas som klassificeringskriterium (se avsnitt 3.3.3.1.2) eftersom pH-värdet är en bättre indikator på allvarlig ögonskada (med beaktande av syra/bas-reserven) än de allmänna koncentrationsgränserna i tabell 3.3.3.

3.3.3.3.4.3   Blandningar som innehåller beståndsdelar som är frätande på huden eller kan orsaka allvarlig ögonskada/ögonirritation och som inte kan klassificeras med hjälp av additionsmetoden (tabell 3.3.3) på grund av kemiska egenskaper som gör att denna metod inte fungerar, ska klassificeras som orsak till allvarlig ögonskada (kategori 1) om de innehåller ≥ 1 % av en beståndsdel som har klassificerats som frätande på huden eller orsak till allvarlig ögonskada och ögonirritation (kategori 2) om de innehåller ≥ 3 % av en beståndsdel med ögonirriterande verkan. Klassificering av blandningar som innehåller beståndsdelar för vilka metoden i tabell 3.3.3 inte kan användas beskrivs i tabell 3.3.4.

3.3.3.3.5   I vissa fall kan tillförlitliga data visa att en beståndsdels förmåga att orsaka allvarlig ögonskada eller ögonirritation inte är uppenbar i halter vid eller över de allmänna koncentrationsgränserna i tabellerna 3.3.3 och 3.3.4 i avsnitt 3.3.3.3.6. I sådana fall ska blandningen klassificeras enligt dessa uppgifter (se även artiklarna 10 och 11). I andra fall, när det väntas att en beståndsdels frätande/irriterande verkan på huden eller förmåga att allvarligt skada ögat/irritera ögat inte ska uppträda i halter vid eller över de allmänna koncentrationsgränserna i tabellerna 3.3.3 och 3.3.4, ska man överväga att testa blandningen. I dessa fall ska det göras en stegvis sammanvägd bedömning.

3.3.3.3.6   Om det föreligger data som visar att en eller flera beståndsdelar kan vara frätande på huden eller orsaka allvarlig ögonskada/ögonirritation vid en koncentration på < 1 % (frätande på huden eller orsak till allvarlig ögonskada) eller < 3 % (ögonirritation) ska blandningen klassificeras i enlighet med detta.

Tabell 3.3.3

Allmänna koncentrationsgränser för beståndsdelar klassificerade som frätande på huden (kategori 1, 1A, 1B eller 1C) och/eller som orsak till allvarlig ögonskada (kategori 1) eller ögonirritation (kategori 2) som medför klassificering av blandningen som allvarlig ögonskada/ögonirritation när additionsmetoden är tillämplig

Tabell 3.3.4

Allmänna koncentrationsgränser för beståndsdelar som medför klassificering av blandningen som allvarlig ögonskada (kategori 1) eller ögonirritation (kategori 2) när additionsmetoden inte är tillämplig

3.3.4    Farokommunikation

3.3.4.1   Ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för klassificering i denna faroklass ska märkas i enlighet med tabell 3.3.5.

Tabell 3.3.5

Märkning för allvarlig ögonskada/ögonirritation  (5)

6.

I avsnitt 3.5.2.3.5 ska andra strecksatsen utgå.

1.

Avsnitt 4.1.1.1 ska ändras på följande sätt:

2.

Avsnitt 4.1.1.2.0 ska ersättas med följande:

”Farligt för vattenmiljön delas in i

3.

I avsnitt 4.1.1.3.1 ska den andra och tredje meningen ersättas med följande:

”Med vattenmiljön avses här både de organismer som lever i vattnet och det akvatiska ekosystem som de är en del av. Fara för omedelbara (akuta) effekter och fördröjda (kroniska) effekter på vattenmiljön identifieras därför utifrån ämnets eller blandningens toxicitet i vattenmiljön, även om denna vid behov ska ändras genom att ytterligare information om nedbrytning och bioackumulering beaktas.”

4.

I avsnitt 4.1.2.1 ska de två första meningarna ersättas med följande:

”Genom klassificeringssystemet klargörs det att ett ämnes inneboende fara för vattenlevande organismer utgörs av både den akuta och den kroniska toxiciteten hos ämnet. När det gäller fara för fördröjda (kroniska) effekter definieras separata farokategorier som representerar en gradering av den identifierade faronivån.”

5.

Avsnitt 4.1.2.2 ska ersättas med följande:

”Klassificeringssystemet för ämnen utgörs i princip av en kategori för fara för omedelbara (akuta) effekter och tre kategorier för fara för fördröjda (kroniska) effekter. Klassificeringskategorierna för fara för omedelbara (akuta) effekter respektive fara för fördröjda (kroniska) effekter tillämpas oberoende av varandra.”

6.

Avsnitt 4.1.2.3 ska ersättas med följande:

”Kriterierna för att klassificera ett ämne akut 1 baseras enbart på data om akut toxicitet i vattenmiljön (EC50 eller LC50). För kriterierna för att klassificera ett ämne i kronisk 1–3 tillämpas en stegvis metod där det första steget är att avgöra om tillgänglig information om kronisk toxicitet medger klassificering avseende fara för fördröjda (kroniska) effekter. I avsaknad av adekvata data om kronisk toxicitet är nästa steg att kombinera två typer av information, nämligen dels data om akut toxicitet i vattenmiljön, dels data om nedbrytbarhet och bioackumulering (se figur 4.1.1).”

7.

Titeln på figur 4.1.1 ska ersättas med följande:

”Kategorier för ämnen med fara för fördröjda (kroniska) effekter på vattenmiljön”

8.

Avsnitt 4.1.2.4 ska ersättas med följande:

”Systemet innehåller också en kategori som utgör ett slags ’skyddsnät’ (kronisk 4) att användas när tillgängliga uppgifter inte medger en klassificering enligt de formella kriterierna för akut 1 eller kronisk 1–3 men det ändå finns viss anledning till oro (se exempel i tabell 4.1.0).”

9.

Tabell 4.1.0 ska ersättas med följande:

”Tabell 4.1.0

Klassificeringskategorier för ämnen som är farliga för vattenmiljön

10.

I avsnitt 4.1.3.2 ska figur 4.1.2 ersättas med följande:

”Figur 4.1.2

Stegvis metod för klassificering av blandningar avseende fara för omedelbara (akuta) effekter/fara för fördröjda (kroniska) effekter på vattenmiljön

11.

I avsnitt 4.1.3.3.2 ska första meningen ersättas med följande:

”För klassificering av blandningar avseende fara för fördröjda (kroniska) effekter krävs ytterligare information om nedbrytbarhet och i vissa fall bioackumulering.”

12.

I avsnitt 4.1.3.3.3 ska ”Behöver inte klassificeras avseende akut fara.” ersättas med följande:

”Behöver inte klassificeras avseende fara för omedelbara (akuta) effekter.”

13.

I avsnitt 4.1.3.3.4 ska ”Behöver inte klassificeras avseende fara för skadliga långtidseffekter i kategorierna kronisk 1, 2 eller 3.” ersättas med följande:

”Behöver inte klassificeras avseende fara för fördröjda (kroniska) effekter i kategori kronisk 1, 2 eller 3.”

14.

I avsnitt 4.1.3.5.2 led a ska den sista meningen ersättas med följande:

”Den därmed erhållna toxiciteten kan användas för att placera den delen av blandningen i en kategori för fara för omedelbara (akuta) effekter som sedan används i sammanräkningsmetoden.”

15.

I avsnitt 4.1.3.5.2 led b ska den sista meningen ersättas med följande:

”Den därmed erhållna toxiciteten kan användas för att placera den delen av blandningen i kategorin fara för fördröjda (kroniska) effekter, enligt kriterierna för snabbt nedbrytbara ämnen (led b ii i tabell 4.1.0), som sedan används i sammanräkningsmetoden.”

16.

Avsnitt 4.1.3.5.5.3.2 ska ersättas med följande:

”I tabell 4.1.1 sammanfattas klassificeringen av blandningar med avseende på fara för omedelbara (akuta) effekter utifrån en sammanräkning av klassificerade beståndsdelar.”

17.

I avsnitt 4.1.3.5.5.3.2 ska rubriken till tabell 4.1.1 ersättas med följande:

”Klassificering av blandningar avseende fara för omedelbara (akuta) effekter utifrån en sammanräkning av klassificerade beståndsdelar”

18.

Avsnitt 4.1.3.5.5.4.5 ska ersättas med följande:

”Klassificeringen av blandningar med avseende på fara för fördröjda (kroniska) effekter utifrån en sammanräkning av koncentrationerna av klassificerade beståndsdelar sammanfattas i tabell 4.1.2.”

19.

Rubriken till tabell 4.1.2 ska ersättas med följande:

”Klassificering av blandningar avseende fara för fördröjda (kroniska) effekter utifrån en sammanräkning av koncentrationen av klassificerade beståndsdelar”

20.

I avsnitt 4.1.3.6.1 ska första meningen ersättas med följande:

”Om det inte finns någon användbar information avseende fara för omedelbara (akuta) effekter eller för fördröjda (kroniska) effekter på vattenmiljön för en eller flera relevanta beståndsdelar, kan blandningen inte placeras i en eller flera bestämda farokategorier.”

21.

I avsnitt 4.1.4 ska tabell 4.1.4 ersättas med följande:

”Tabell 4.1.4

Märkning för klassen farligt för vattenmiljön

”b)

Om angivelsen H314 ’Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon’ anges kan angivelsen H318 ’Orsakar allvarliga ögonskador’ utelämnas.”

2.

Tredje stycket ska ersättas med följande:

”Om ett snedstreck [/] förekommer i en skyddsangivelse i kolumn 2, anger detta att ett val måste göras enligt informationen i kolumn 5 mellan de textsträngar som skiljs åt.”

a)

Tabell 6.2 ska ändras på följande sätt:

b)

Tabell 6.3 ska ändras på följande sätt:

c)

Tabell 6.4 ska ändras på följande sätt:

d)

Tabell 6.5 ska ändras på följande sätt:

Posterna för koderna P501 och P502 ska ersättas med följande: