32000D0427

Rådets beslut

av den 19 juni 2000

i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om införande av den gemensamma valutan i Grekland den 1 januari 2001

(2000/427/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 122.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av kommissionens rapport(2),

med beaktande av Europeiska centralbankens rapport(3),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av rådets diskussion i dess sammansättning av stats- eller regeringschefer, och

av följande skäl:

(1) Den tredje etappen i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) inleddes den 1 januari 1999. Rådsmötet i Bryssel den 3 maj 1998 i dess sammansättning av stats- eller regeringschefer beslutade att Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan den 1 januari 1999(4).

(2) Enligt punkt 1 i protokollet om vissa bestämmelser angående Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland i fördraget anmälde Förenade kungariket att det inte avsåg att gå över till den tredje etappen i EMU den 1 januari 1999. Denna anmälan har inte ändrats. I enlighet med punkt 1 i protokollet om vissa bestämmelser angående Danmark i fördraget och det beslut som fattades av stats- eller regeringscheferna i Edinburgh i december 1992 har Danmark anmält till rådet att det inte kommer att delta i den tredje etappen i EMU. Danmark har inte begärt att det förfarande som avses i artikel 122.2 i fördraget skall inledas.

(3) Grekland och Sverige har genom beslut 98/317/EG undantag enligt artikel 122 i fördraget.

(4) Europeiska centralbanken (ECB) inrättades den 1 juli 1998. Det europeiska monetära systemet ersattes med en växelkursmekanism som inrättades genom Europeiska rådets resolution om införande av en växelkursmekanism i tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen den 16 juni 1997(5). Förfaranden för en växelkursmekanism under etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen (ERM II) fastställdes i ett avtal av den 1 september 1998 mellan ECB och de nationella centralbankerna i medlemsstaterna utanför euroområdet avseende operativa förfaranden för en växelkursmekanism under etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen(6).

(5) I artikel 122.2 i fördraget fastställs förfaranden för att upphäva de berörda medlemsstaternas undantag. Enligt denna artikel skall kommissionen och ECB rapportera till rådet i enlighet med förfarandet i artikel 121.1 i fördraget åtminstone en gång vartannat år eller på begäran av en medlemsstat med undantag. Dessa rapporter skall förberedas under år 2000. Den 9 mars 2000 inkom Grekland med en begäran om att dessa rapporter skulle förberedas.

(6) Medlemsstaternas nationella lagstiftning, inklusive de nationella centralbankernas stadgar, skall vid behov anpassas för att säkerställa förenlighet med artiklarna 108 och 109 i fördraget och ECBS-stadgan. Kommissionens och ECB:s rapporter tillhandahåller en detaljerad bedömning av denna lagstiftnings förenlighet i Grekland och i Sverige med artiklarna 108 och 109 i fördraget och ECBS-stadgan.

(7) I enlighet med artikel 1 i protokollet om konvergenskriterier enligt artikel 121 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen innebär kriteriet för prisstabilitet enligt artikel 121.1 första strecksatsen i fördraget att en medlemsstat under en tid av ett år före granskningen skall uppvisa en hållbar prisutveckling och en genomsnittlig inflationstakt som inte med mer än 1,5 procentenheter överstiger inflationstakten i de, högst tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. När det gäller kriteriet för prisstabilitet skall inflationen mätas med hjälp av det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) som definieras i rådets förordning (EG) nr 2494/95(7). För att kunna bedöma kriteriet för prisstabilitet har medlemsstatens inflation mätts som den procentuella förändringen av det aritmetiska medelvärdet av tolvmånadersindexet i förhållande till det aritmetiska medelvärdet för föregående period. Under den ettårsperiod som gick ut i mars 2000 var de tre medlemsstaterna med bäst resultat i fråga om prisstabilitet Frankrike, Österrike och Sverige med en inflationstakt på 0,9 %, 0,9 % respektive 0,8 %. I kommissionens och ECB:s rapporter beräknades referensvärdet som det enkla aritmetiska medelvärdet av inflationstakten i de tre medlemsstater med bäst resultat i fråga om prisstabilitet plus 1,5 procentenheter. På grundval av denna beräkning låg referensvärdet under den ettårsperiod som gick ut i mars 2000 på 2,4 %.

(8) I enlighet med artikel 2 i protokollet om konvergenskriterier enligt artikel 121 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen innebär kriteriet om den offentliga sektorns finanser enligt artikel 121.1 andra strecksatsen i fördraget att medlemsstaten vid tidpunkten för granskningen inte får vara föremål för något beslut av rådet enligt artikel 104.6 i fördraget om att ett alltför stort underskott föreligger.

(9) I enlighet med artikel 3 i protokollet om konvergenskriterier enligt artikel 121 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen innebär kriteriet om deltagande i Europeiska monetära systemet enligt artikel 121.1 tredje strecksatsen i fördraget att kursrörelserna för en medlemsstats valuta skall ha legat inom det normala fluktuationsutrymmet enligt Europeiska monetära systemets växelkursmekanism, utan att allvarliga spänningar har uppstått, under minst de senaste två åren före granskningen. Särskilt skall medlemsstaten inte på eget initiativ ha devalverat sin valutas bilaterala centralkurs i förhållande till någon annan medlemsstats valuta under denna period. Sedan den 1 januari 1999 skall bedömningen av hur väl växelkurskriteriet uppfylls ske inom ramen för ERM II. Kommissionen och ECB har i sina bedömningar av hur väl växelkurskriteriet är uppfyllt granskat den tvåårsperiod som gick ut i mars 2000.

(10) I enlighet med artikel 4 i protokollet om konvergenskriterier enligt artikel 121 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen innebär kriteriet om konvergens i räntesatserna enligt artikel 121.1 fjärde strecksatsen i fördraget att en medlemsstat under en tid av ett år före granskningen skall ha haft en genomsnittlig långfristig nominell räntesats som inte med mer än två procentenheter överstiger motsvarande räntesats i de, högst tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. När det gäller kriteriet om konvergens i räntesatserna användes räntan på jämförbara 10-åriga referensobligationer. För att bedöma i vilken utsträckning kriteriet om räntesatser uppfylls beräknades ett referensvärde i kommissionens och ECB:s rapporter i form av det enkla aritmetiska medelvärdet av den nominella långfristiga räntesatsen i tre av de medlemsstater som hade uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet plus två procentenheter. På grundval av detta uppgick referensvärdet under den ettårsperiod som gick ut i mars 2000 till 7,2 %.

(11) I enlighet med artikel 5 i protokollet om konvergenskriterier enligt artikel 121 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall kommissionen tillhandahålla det statistiska underlag som används i den aktuella bedömningen av hur väl konvergenskriterierna uppfylls. Kommissionen tillhandahöll uppgifter för utarbetandet av detta förslag. Budgetunderlag tillhandahölls av kommissionen enligt medlemsstaternas rapporter, som skulle lämnas in senast den 1 mars 2000 i enlighet med rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av det protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott är fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen(8).

(12) Greklands nationella lagstiftning, inklusive den nationella centralbankens stadgar, är förenlig med artiklarna 108 och 109 i fördraget och ECBS-stadgan.

Om huruvida Grekland uppfyller de konvergenskriterier som avses i de fyra strecksatserna i artikel 121.1 i fördraget är följande att notera:

- Den genomsnittliga inflationstakten i Grekland under ettårsperioden fram till och med mars 2000 uppgick till 2,0 % vilket var lägre än referensvärdet.

- Genom beslut 2000/33/EG av den 17 december 1999 om upphävande av beslutet om att det föreligger ett alltför stort underskott i Grekland(9), är Grekland inte längre föremål för ett rådsbeslut om att det föreligger ett alltför stort underskott.

- Grekland har varit medlem i ERM och därefter i ERM II under de två senaste åren. Under denna period har den grekiska drakman (GRD) inte varit utsatt för allvarliga spänningar och Grekland har inte på eget initiativ devalverat drakmans bilaterala centralkurs gentemot någon annan medlemsstats valuta fram till och med den 1 januari 1999 och sedan dess inte heller gentemot euron.

- Under ettårsperioden fram till och med mars 2000 uppgick den långfristiga räntesatsen i Grekland i genomsnitt till 6,4 % vilket var lägre än referensvärdet.

Grekland har uppnått en hög grad av varaktig konvergens med hänsyn till samtliga fyra kriterier.

Grekland uppfyller följaktligen de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan.

(13) Rådet skall med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen besluta vilka medlemsstater med undantag som uppfyller de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan och upphäva undantagen för de berörda medlemsstaterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Grekland uppfyller de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan. Greklands undantag enligt fjärde beaktandesatsen i beslut 98/317/EG upphävs med verkan från och med den 1 januari 2001.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 19 juni 2000.

På rådets vägnar

J. Pina Moura

Ordförande

(1) Yttrandet avgivet den 8 maj 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(2) Yttrandet avgivet den 5 maj 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(3) Yttrandet avgivet den 28 april 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(4) Rådets beslut 98/317/EG av den 3 maj 1998 i enlighet med artikel 121.4 i fördraget (EGT L 139, 11.5.1998, s. 30).

(5) EGT C 236, 2.8.1997, s. 5.

(6) EGT C 345, 13.11.1998, s. 6.

(7) Rådets förordning (EG) nr 2494/95 av den 23 oktober 1995 om harmoniserade konsumentprisindex (EGT L 257, 27.10.1995, s. 1).

(8) EGT L 332, 31.12.1993, s. 7. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 475/2000, (EGT L 58, 3.3.2000, s. 1).

(9) EGT L 12, 18.1.2000, s. 24.