31994R3254

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 3254/94 av den 19 december 1994 om ändring av förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om en tullkodex för gemenskapen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om en tullkodex för gemenskapen(1), särskilt artikel 249 i denna, och

med beaktande av följande:

I kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93(2), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2193/94(3), fastställs tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 2913/92.

Gemenskapen har beslutat att bevilja utvecklingsländerna ett nytt allmänt preferenssystem (GSP) för perioden 1995 - 1997, till följd av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om den funktion som GSP kommer att ha under perioden 1995 2004 vilket innehöll en hänvisning till hur viktigt det är att införa givarlandskumulation för att främja dessa länders industriella integrering i gemenskapen.

På samma gång som den speciella karaktären hos varje system för ursprungsregler respekteras, är det nödvändigt att förbättra samordningen mellan varje system för att göra dessa tydligare och särskilt för de autonoma ursprungsreglerna i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93.

Det GATT-beslut som fattades till följd av Uruguayrundan om tillfällen när tullförvaltningar har anledning att ifrågasätta riktigheten eller exaktheten av det deklarerade värdet skall tillämpas genom en ändring av förordning (EEG) nr 2454/93.

Det är lämpligt att ändra bestämmelserna om de handlingar som krävs för att fastställa varors gemenskapsstatus, så att en viss flexibilitet införs med hänsyn till det följedokument för flyttning av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov som föreskrivs i kommissionens förordning (EEG) nr 2719/92(4), ändrad genom kommissionens förordning (EEG) nr 2225/93(5).

Det är lämpligt att ta hänsyn till handelsbruk för att minska bördorna för de ekonomiska aktörerna.

På grund av en betydande ökning av bedrägerier i samband med gemenskapstransiteringar, är det nödvändigt att vara mer flexibel vid tillämpningen av artikel 361 i förordning (EEG) 2454/93 och att utvidga tillämpningen av artiklarna 360 och 361.2 genom att ändra de artiklarna och att ta bort bilagan med förteckningen över ömtåliga varor och att anpassa motsvarande bestämmelser i artikel 368.2 i förordning (EEG) nr 2454/93.

De villkor som gäller för verksamheten i ett tullager eller vid användning av tullagerförfarandet i ett lager av typ E bör förhindra användning av förfarandet för återförsäljning på samma gång som vissa undantag tillåts.

Importvaror som förvaras i ett tulllager, en frizon eller ett frilager får utsättas för viss hantering under förvaringstiden.

För att det skall vara möjligt att harmonisera praxis vad avser de vanligaste hanteringssätten bör dessa fastställas i en förteckning.

Ett antal rättelser är nödvändiga i förordning (EEG) nr 2454/93.

Av praktiska skäl bör åtgärder vidtas för att säkerställa att exemplar nr 3 av exportdeklarationen sänds tillbaka endast när exportören verkligen behöver den.

Det är önskvärt att fastställa att varor med punktskatteuppskov som transporteras inom gemenskapens tullområde med stöd av det följedokument som föreskrivs i skatteförordningar inte behöver åtföljas av exemplar nr 3 av exportdeklarationen när de överförs från exporttullkontoret till utfartstullkontoret.

I artikel 890 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 fastställs det att tullar får återbetalas eller efterges när det gäller importvaror som berättigar till gemenskapsbehandling eller förmånsbehandling i tullhänseende, om en tullskuld uppstått till följd av övergång till fri omsättning.

Det finns även fall när importören kan uppvisa en handling som bevisar att han är berättigad till förmånsbehandling, men där tullskulden uppkommit av andra skäl än övergång till fri omsättning. Förpliktelsen att betala tull i dessa fall, som inte innefattar något bedrägeri eller uppenbar försumlighet, står inte i proportion till det behov av skydd som Gemensamma tulltaxan är avsedd att tillgodose.

Det bör därför fastställas att tullmyndigheterna i medlemsstaterna själva får fatta beslut, i enlighet med artikel 899 i förordning (EEG) nr 2454/93, om ansökningar angående återbetalning eller eftergift av tullar i dessa fall. En sådan bestämmelse bör göras tillämplig med verkan från och med den 1 januari 1994.

Kravet på att till den medlemsstat där exportören är etablerad sända tillbaka ett exemplar av en exportdeklaration som har godkänts av ett tullkontor som avses i artikel 791.1 i förordning (EEG) nr 2454/93 bör gälla i ytterligare ett år.

Genom rådets förordning (EEG) nr 969/93(6) undanröjdes möjligheten att införa nationella statistiska indelningar efter Kombinerade nomenklaturen. I förordningen medges användning av ytterligare fyrsiffriga Taric-nummer vid tillämpning av specifika gemenskapsregler som ännu inte kodats eller som inte kodats med upp till nio eller tio siffror. De upplysningar som anges i det andra delfältet i fält 33 i det administrativa enhetsdokumentet bör därför minskas till två siffror och de som anges i det tredje delfältet i fältet bör ökas till fyra siffror. Dessa bestämmelser bör träda i kraft den 1 januari 1996.

Förteckningen över de frizoner i gemenskapen som är i funktion bör uppdateras till följd av ett meddelande från myndigheterna i Förenade kungariket.

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EEG) nr 2454/93 skall ändras på följande sätt:

1. Del I, avdelning IV, kapitel 2, avsnitt 1 skall ersättas med följande:

"Artikel 66

I detta kapitel används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) tillverkning: all typ av bearbetning eller behandling inbegripet sammansättning eller särskilda åtgärder.

b) material: alla ingredienser, råmaterial, komponenter eller delar osv. som används vid tillverkningen av produkten.

c) produkt: den vara som framställs, även om den är avsedd för senare användning i en annan tillverkningsprocess.

d) varor: både material och produkter.

e) värde: i förteckningarna i bilagorna 15, 19 och 20 avses med detta begrepp tullvärdet vid tidpunkten för importen av de använda icke-ursprungsmaterialen eller, om det inte är känt och inte kan fastställas, det första fastställbara pris som betalats för dessa material i gemenskapen (beträffande det allmänna preferenssystemet i avsnitt 1) eller i förmånslandet i fråga. Om värdet av de använda ursprungsmaterialen behöver fastställas, skall detta stycke gälla i tillämpliga delar.

f) pris fritt fabrik: med detta begrepp avses i förteckningarna i bilagorna 15, 19 och 20 det pris som betalas till den tillverkare vid vilkens företag den sista bearbetningen eller behandlingen utförts, förutsatt att priset inbegriper värdet av allt material som använts vid tillverkningen med avdrag för alla interna skatter som återbetalas eller kan återbetalas, när den erhållna varan exporteras.

g) tullvärde: värdet enligt artikel 28 - 36 i kodexen (överenskommelsen i Genève den 12 april 1979 om tillämpning av artikel VII i Allmänna tull- och handelsavtalet).

h) kapitel och nummer: med dessa uttryck avses de kapitel och nummer (fyrsiffriga nummer) som används i nomenklaturen för Harmoniserade systemet.

i) klassificeras: med detta begrepp avses klassificeringen av en vara eller ett material enligt ett bestämt tulltaxenummer.

j) försändelse: produkter som antingen sänts samtidigt från en bestämd exportör till en bestämd mottagare eller som täcks av ett enda transportdokument, vilket omfattar transporten från exportören till mottagaren eller, i avsaknad av ett sådant dokument, täcks av en enda faktura.

Avsnitt 1

Det allmäna preferenssystemet

Underavsnitt 1

Definition av begreppet ursprungsvaror

Artikel 67

1. Vid tillämpningen av de bestämmelser om allmän förmånsbehandling i tullhänseende som gemenskapen beviljar för vissa varor med ursprung i utvecklingsländer (nedan kallade förmånsländer), skall följande varor anses ha sitt ursprung i ett förmånsland, om inte annat följer av punkt 3:

a) Varor som i sin helhet framställts i det landet enligt artikel 68.

b) Varor som framställts i det landet och vid vilkas tillverkning andra varor än de som avses i a använts, förutsatt att dessa varor har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling enligt artikel 69.

2. Vid tillämpningen av detta avsnitt skall varor med ursprung i gemenskapen enligt punkt 3 som i ett förmånsland undergår bearbetning eller behandling utöver den som beskrivs i artikel 70 anses ha sitt ursprung i det förmånslandet.

3. Punkt 1 skall också i tillämpliga delar gälla för att fastställa ursprunget för de varor som framställs i gemenskapen.

Artikel 68

1. Följande varor skall anses vara varor som i sin helhet framställts i ett förmånsland eller i gemenskapen.

a) Mineraliska varor som utvunnits ur dess jord eller ur dess havsbotten.

b) Vegetabiliska varor som skördats där.

c) Levande djur som fötts och uppfötts där.

d) Varor som erhållits från levande djur där.

e) Varor från jakt och fiske som bedrivits där.

f) Varor från havsfiske och andra varor som hämtats ur havet av dess fartyg.

g) Varor som ombord på dess fabriksfartyg framställts av de varor som avses i f.

h) Begagnade artiklar som insamlats där och endast är lämpade för återvinning av råmaterial.

i) Avfall och skrot som härrör från tillverkningsprocesser som utförts där.

j) Varor som utvunnits från havsbottnen eller dess underliggande lager utanför landets territorialvatten, under förutsättning att det har ensamrätt på att exploatera denna havsbotten eller dess underliggande lager.

k) Varor som har tillverkats där uteslutande av sådana varor som avses i a - j.

2. Termerna dess fartyg eller dess fabriksfartyg i punkt 1 f och 1 g skall gälla endast fartyg och fabriksfartyg

- som är upptagna i fartygsregistret eller på annat sätt registrerade i förmånslandet eller i en medlemsstat,

- som för förmånslandets eller en medlemsstats flagg,

- som till minst 50 % ägs av medborgare i en medlemsstat eller i förmånslandet eller av ett företag med huvudkontor i en medlemsstat eller i förmånslandet, i vilket företagsledaren eller företagsledarna, ordföranden i styrelsen eller tillsynsorganet samt majoriteten av medlemmarna i dessa organ är medborgare i en medlemsstat eller i förmånslandet och i vilket dessutom, vid handelsbolag eller bolag med begränsad ansvarighet, minst hälften av kapitalet tillhör en medlemsstat eller förmånslandet eller dess offentliga organ eller medborgare i en medlemsstat eller i förmånslandet,

- vars kapten och befäl samtliga är medborgare i förmånslandet eller i medlemsstaterna, och

- vars besättning till minst 75 % är medborgare i förmånslandet eller i medlemsstaterna.

3. Med begreppen förmånsland och gemenskapen skall även avses förmånslandets eller medlemsstaternas territorialvatten.

4. Fartyg som är verksamma på öppna havet, inbegripet fabriksfartyg där den fångade fisken bearbetas eller behandlas ombord, skall anses ingå i det förmånslands eller den medlemsstats territorium som de tillhör, förutsatt att de uppfyller de villkor som fastställs i punkt 2.

Artikel 69

1. Vid tillämpningen av artikel 67 skall icke-ursprungsvaror anses vara tillräckligt bearbetade eller behandlade när den erhållna varan klassificeras enligt ett annat nummer än de nummer enligt vilka alla de icke-ursprungsmaterial som använts i dess tillverkning klassificeras, med beaktande av punkt 2 nedan.

2. För en vara som anges i kolumnerna 1 och 2 i förteckningen i bilaga 15 skall de villkor som fastställs i kolumn 3 för varan i fråga vara uppfyllda i stället för bestämmelsen i punkt 1.

Om en procentregel i förteckningen i bilaga 15 används för att bestämma ursprungsstatus på en vara som framställts i gemenskapen eller i ett förmånsland, skall värdeökningen genom bearbetningen eller behandlingen motsvara den framställda varans pris fritt fabrik, med avdrag för tullvärdet på material som importerats till gemenskapen eller förmånslandet från tredje land.

Artikel 70

Följande åtgärder skall anses vara otillräcklig bearbetning eller behandling för att tilldela en vara ursprungsstatus, vare sig kraven i artikel 69.1 är uppfyllda eller inte:

a) Åtgärder för att bevara varan i gott skick under transport och lagring (luftning, utspridning, torkning, kylning, lagring i salt, svavelsyrlighetsvatten eller andra vattenhaltiga lösningar, borttagande av skadade delar och liknande åtgärder).

b) Enklare åtgärder, som damning, siktning eller sållning, sortering, klassificering, ihoppassning (inbegripet sammansättning av varor till satser), tvättning, målning, delning:

c) i) Byte av förpackningar samt uppdelning och sammansättning av varusändningar.

ii) Enklare förpackning i flaskor, påsar, lådor, uppsättning på kartor eller skivor, m.m., samt alla övriga enklare förpackningsförfaranden.

d) Anbringande av märken, etiketter eller liknande märkning på varor eller deras förpackningar.

e) Enklare blandning av varor, även av olika slag, där en eller flera delar av blandningen inte uppfyller de villkor i detta kapitel som gör det möjligt att anse dem som ursprungsvaror.

f) Enklare sammansättning av delar i avsikt att framställa en komplett vara.

g) En kombination av två eller flera åtgärder angivna i a f.

h) Slakt av djur.

Artikel 71

För att bestämma om en vara har ursprung i ett förmånsland eller i gemenskapen skall det inte vara nödvändigt att fastställa om kraftkällan och bränslet, fabriken och utrustningen samt maskiner och verktyg som använts för att framställa denna vara, eller material som använts vid tillverkningen och som inte utgör och inte var avsedd att utgöra en del av den färdiga varan, har ursprung i tredje land eller inte.

Artikel 72

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 69 får icke-ursprungsmaterial användas vid tillverkning av en viss vara, förutsatt att deras totala värde inte överstiger 5 % av slutproduktens pris fritt fabrik och att de villkor som anges i anmärkning 3.4 i bilaga 14 uppfylls.

2. Punkt 1 skall inte gälla varor som omfattas av kapitel 50 - 63 i Harmoniserade systemet.

Artikel 73

1. Utan hinder av artikel 67 skall, vid bestämmandet om en vara som är tillverkad i ett förmånsland som är medlem i en regional grupp har ursprung där enligt den artikeln, alla varor som har ursprung i något av länderna i den regionala gruppen och som använts vid en vidare bearbetning i ett annat land i den gruppen behandlas som om de hade ursprung i det land där de vidarebearbetats (regional kumulation).

2. Slutproduktens ursprungsland skall fastställas enligt artikel 73a.

3. Regional kumulation skall tillämpas för tre olika regionala grupper med förmånsländer som omfattas av det allmänna preferenssystemet.

a) Den politiska och ekonomiska samarbetsorganisationen i Sydostasien (ASEAN) (Brunei-Darussalam, Filippinerna, Indonesien, Malaysia, Singapore, Thailand).

b) Centralamerikas gemensamma marknad (CACM) (Costa Rica, El Salvador, Honduras, Guatemala, Nicaragua).

c) Andinska gruppen (Bolivia, Colombia, Ecuador, Peru, Venezuela).

4. Med uttrycket regional grupp avses ASEAN, CACM eller Andinska gruppen, alltefter omständigheterna.

Artikel 73a

1. Om varor med ursprung i ett land som är medlem i en regional grupp bearbetas eller behandlas i ett annat land i samma regionala grupp, skall de ha ursprung i det land i den regionala gruppen där den sista bearbetningen eller behandlingen utfördes, under förutsättning att

a) det värde som tillförts där, enligt punkt 3 i denna artikel, är högre än det högsta tullvärdet på de använda varorna med ursprung i något av de andra länderna i den regionala gruppen, och

b) den bearbetning eller behandling som utförts där är mer omfattande än den som anges i artikel 70, och för textilvaror även de åtgärder som avses i bilaga 16.

2. Om ursprungsvillkoren i 1 a och 1 b inte uppfylls skall varorna ha ursprung i det land i den regionala gruppen som svarar för det högsta tullvärdet på ursprungsvaror som kommer från andra länder i den regionala gruppen.

3. Uttrycket tilläggsvärde avser priset fritt fabrik med avdrag för tullvärdet på varje inarbetad vara som har ursprung i ett annat land i den regionala gruppen.

4. Varor med ursprung i ett land i en regional grupp vilka exporteras till gemenskapen från ett annat land i samma regionala grupp skall, om de inte har genomgått någon bearbetning eller behandling, anses ha ursprung i det land där de först fick sin ursprungsstatus.

Artikel 73b

1. Artiklarna 73 och 73a skall endast tillämpas om

a) de bestämmelser som reglerar handeln i fråga om regional kumulation mellan länderna i den regionala gruppen överensstämmer med dem som fastställs i detta avsnitt,

b) varje land i den regionala gruppen har åtagit sig att uppfylla eller säkerställa att villkoren i detta avsnitt uppfylls och att sörja för det administrativa samarbete som behövs, både för gemenskapen och de andra länderna i den regionala gruppen, för att säkerställa att ursprungsintyg formulär A utfärdas på ett korrekt sätt samt att ursprungsintyg formulär A och formulär APR kontrolleras.

Detta åtagande skall överlämnas till kommissionen genom den regionala gruppens sekretariat.

Sekretariaten är, alltefter omständigheterna, följande:

- ASEAN:s generalsekretariat

- Det ständiga sekretariatet för Centralamerikas gemensamma marknad.

- Junta del Acuerdo de Cartagena.

2. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om när de i punkt 1 fastställda villkoren är uppfyllda i fråga om varje regional grupp.

3. Artikel 78.1 b skall inte tillämpas på varor med ursprung i något av länderna i den regionala gruppen när de passerar genom ett annat lands territorium som ingår i samma regionala grupp, oavsett om vidarebearbetning eller behandling äger rum i detta land.

Artikel 74

Tillbehör, reservdelar och verktyg som sänds tillsammans med en utrustning, maskin, apparat eller fordon och som ingår i deras normala utrustning och pris eller inte faktureras separat anses vara en del av utrustningen, maskinen, apparaten eller fordonet i fråga.

Artikel 75

Varor i satser skall enligt definitionen i den allmänna bestämmelsen 3 i Harmoniserade systemet anses vara ursprungsvaror, när beståndsdelarna är ursprungsvaror. När en sats består av ursprungsvaror och icke-ursprungsvaror skall hela setet dock anses ha ursprungsstatus, förutsatt att värdet av icke-ursprungsvarorna inte överstiger 15 % av setets pris fritt fabrik.

Artikel 76

1. Avvikelser från bestämmelserna i detta avsnitt får göras för de minst utvecklade förmånsländer som omfattas av det allmänna preferenssystemet, när de befintliga industriernas utveckling eller skapandet av nya industrier motiverar detta. De minst utvecklade förmånsländerna är angivna i de årliga EG-förordningar och de årliga EKSG-beslut som avser tillämpning av systemet med allmänna tullförmåner under innevarande år. För detta ändamål skall det berörda landet överlämna en begäran till Europeiska gemenskapernas kommission om att undantag görs och samtidigt ange skälen till begäran i enlighet med punkt 3.

2. Undersökningen av denna begäran skall särskilt ta hänsyn till

a) de fall då tillämpningen av gällande ursprungsregler avsevärt skulle påverka möjligheten för industrin i det berörda landet att fortsätta att exportera till gemenskapen, särskilt i fråga om de fall då detta kan leda till att dess verksamhet upphör,

b) särskilda fall där det klart kan visas att ursprungsreglerna kan hindra betydande investeringar i en industri, och där ett undantag som gynnar förverkligandet av investeringsprogrammet skulle göra det möjligt att uppfylla dessa bestämmelser i etapper, och

c) beslutets ekonomiska och sociala inverkan, framför allt beträffande sysselsättning i förmånsländerna och i gemenskapen.

3. För att underlätta undersökningen av ansökningarna om undantag skall det landet som framställer begäran tillhandahålla så fullständiga upplysningar som möjligt till stöd för sin begäran, särskilt i följande avseenden:

- Beskrivning av den färdiga varan.

- Arten och mängden av material med ursprung i tredje land.

- Tillverkningsprocessen.

- Mervärdet.

- Antalet anställda i företaget i fråga.

- Förväntad exportvolym till gemenskapen.

- Andra tänkbara inköpskällor för råmaterial.

- Skälen till den tid för vilken undantag begärs.

- Övriga anmärkningar.

4. Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 skall gälla för varje ansökan om förlängning.

Underavsnitt 2

Ursprungsintyg

Artikel 77

1. Ursprungsvaror enligt detta avsnitt skall vid import till gemenskapen berättiga till den förmånsbehandling i tullhänseende som avses i artikel 67, förutsatt att dessa varor har direkttransporterats enligt artikel 78, mot uppvisande av ett ursprungsintyg formulär A, av vilket en förlaga visas i bilaga 17, utfärdat av antingen tullmyndigheterna eller av andra behöriga statliga myndigheter i det exporterande förmånslandet, under förutsättning att detta land

- har överlämnat de uppgifter som krävs enligt artikel 92 till kommissionen, och

- biträder gemenskapen genom att tillåta tullmyndigheterna i medlemsstaterna att kontrollera att dokumentet är äkta eller att uppgifterna beträffande de ifrågavarande varornas verkliga ursprung är riktiga.

2. Ett ursprungsintyg formulär A får endast utfärdas om det kan användas som det skriftliga bevis som krävs för den förmånsbehandling som avses i artikel 67.

3. Ett ursprungsintyg formulär A skall endast utfärdas på skriftlig ansökan av exportören eller hans representant.

4. Exportören eller hans representant skall tillsammans med ansökan överlämna alla tillämpliga bestyrkande handlingar som bevisar att de varor som skall exporteras berättigar till utfärdandet av ett ursprungsintyg formulär A.

5. Intyget skall utfärdas av den behöriga statliga myndigheten i förmånslandet, om de varor som skall exporteras kan anses ha ursprung i det landet enligt underavsnitt 1. Det skall ställas till exportörens förfogande så snart som exporten ägt rum eller säkerställts.

6. För att kunna kontrollera att det i punkt 5 angivna villkoret är uppfyllt, skall den behöriga statliga myndigheten ha rätt att begära alla de skriftliga bevis eller att utföra alla de undersökningar som den finner lämpliga.

7. Den behöriga statliga myndigheten i förmånslandet skall ansvara för att intyg och ansökningar är korrekt ifyllda.

8. Fält 2 i ursprungsintyget formulär A behöver inte fyllas i. I fält 12 skall det anges "Europeiska gemenskapen" eller namnet på en medlemsstat.

9. Datumet för utfärdandet av ursprungsintyget formulär A skall anges i fält 11. Underskriften i detta fält, som är reserverat för den behöriga statliga myndigheten, skall vara handskriven.

Artikel 78

1. Följande skall anses vara direkttransporterat från det exporterande förmånslandet till gemenskapen eller från gemenskapen till förmånslandet:

a) Varor som transporteras utan att passera genom något annat lands territorium, utom då det rör sig om ett annat lands territorium som ingår i samma regionala grupp och där artikel 73 tillämpas.

b) Varor som utgör en enda försändelse och som transporteras genom andra länders territorier än det exporterande förmånslandets territorium eller gemenskapen, med eventuell omlastning eller tillfällig förvaring i tullager i dessa länder, och underförutsättning att varorna har förblivit under övervakning av tullmyndigheterna i transit- eller lagringslandet, och inte har varit föremål för andra åtgärder än lossning, omlastning eller någon annan åtgärd för att bevara dem i gott skick.

c) Varor som transporteras genom territorier som tillhör Norge eller Schweiz och därefter helt eller delvis återexporteras till gemenskapen eller förmånslandet, förutsatt att varorna har förblivit under övervakning av tullmyndigheterna i transiterings- eller lagringslandet, och inte har varit föremål för andra åtgärder än lossning, omlastning eller någon åtgärd för att bevara dem i gott skick där.

d) Varor som transporteras via rörledningar genom ett annat territorium än det exporterande förmånslandets territorium.

2. Som bevis på att de i punkt 1 b och c angivna villkoren är uppfyllda skall det för de behöriga tullmyndigheterna uppvisas

a) en genomgående frakthandling som utfärdats i det exporterande förmånslandet och som omfattar transporten genom transitlandet, eller

b) ett intyg, utfärdat av tullmyndigheterna i transitlandet, som innehåller

- en exakt beskrivning av varorna,

- uppgifter om tidpunkterna för varornas lossning och lastning, om de använda fartygen eller andra transportmedel, och

- ett intygande om under vilka förhållanden varorna befann sig i transitlandet, eller

c) andra bestyrkande handlingar, om de andra handlingarna inte kan uppvisas.

Artikel 79

De villkor för erhållande av ursprungsstatus som anges i detta avsnitt skall uppfyllas utan avbrott i förmånslandet eller i gemenskapen.

Om ursprungsvaror som exporterats från förmånslandet eller gemenskapen till ett annat land återsänds skall de anses vara icke-ursprungsvaror, såvida det inte tillfredsställande kan bevisas för de behöriga myndigheterna att de återsända varorna

- är samma varor som de som exporterades,

- inte har genomgått någon behandling utöver sådan behandling som krävs för att bevara dem i gott skick under uppehållet i det landet.

Artikel 80

Eftersom ursprungsintyget formulär A utgör det skriftliga beviset för tillämpningen av bestämmelserna om förmånsbehandling i tullhänseende enligt artikel 67, skall den behöriga statliga myndigheten i exportlandet ansvara för att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att kontrollera varornas ursprung och de övriga uppgifterna i intyget.

Artikel 81

Ursprungsvaror enligt detta avsnitt skall vid import till gemenskapen berättiga till den i artikel 67 angivna förmånsbehandlingen i tullhänseende mot uppvisande av ett ersättningsintyg formulär A utfärdat av tullmyndigheterna i Norge eller Schweiz på grundval av ett ursprungsintyg formulär A utfärdat av de behöriga myndigheterna i det exporterande förmånslandet, förutsatt att de villkor som fastställs i artikel 78 har uppfyllts, och under förutsättning att Norge och Schweiz bistår gemenskapen genom att tillåta gemenskapens tullmyndigheter att kontrollera äktheten och riktigheten av ursprungsintygen formulär A. Det kontrollförfarande som fastställs i artikel 94 skall gälla i tillämpliga delar. Den tid som fastställs i artikel 94.3 skall förlängas till åtta månader.

Artikel 82

1. Ett ursprungsintyg formulär A skall inom 10 månader efter den dag då intyget utfärdades av de statliga myndigheterna i det exporterande förmånslandet avlämnas till tullmyndigheterna i den importerande medlemsstat där varorna uppvisas.

2. Ursprungsintyg formulär A som avlämnas till tullmyndigheterna i gemenskapen efter det att den giltighetstid som fastställs i punkt 1 har gått ut får godkännas för tillämpning av den förmånsbehandling i tullhänseende som anges i artikel 67, om orsaken till att denna tid inte iakttogs var force majeure eller särskilda omständigheter.

3. Vid andra fall av förseningar får tullmyndigheterna i den importerande medlemsstaten godkänna dessa intyg om varorna har uppvisats för dem inom den tidsfrist som fastställs i punkt 1.

Artikel 83

Ursprungsintyget formulär A skall avlämnas till tullmyndigheterna i den importerande medlemsstaten i enlighet med förfarandena i artikel 62 i tullkodexen. Dessa myndigheter kan begära en översättning av intyget. De kan också kräva att deklarationen om övergång till fri omsättning skall åtföljas av en försäkran av importören att varorna uppfyller de villkor som gäller för förmånsbehandling i tullhänseende enligt artikel 67.

Artikel 84

1. I undantagsfall får ett ursprungsintyg formulär A utfärdas efter det att den faktiska exporten av de varor som intyget avser har skett, om det inte utfärdades vid exporttillfället på grund av förbiseende eller ofrivillig underlåtenhet eller andra särskilda omständigheter, och förutsatt att varorna inte exporterades innan de uppgifter som krävs enligt artikel 92 överlämnats till kommissionen.

2. Den behöriga statliga myndigheten får utfärda ett intyg i efterhand endast efter att ha kontrollerat att uppgifterna i exportörens ansökan stämmer överens med uppgifterna i motsvarande exporthandlingarna, och att inget giltigt ursprungsintyg formulär A utfärdades, när varorna i fråga exporterades.

3. Ursprungsintyg formulär A som utfärdats i efterhand skall ha påskriften "Délivré a posteriori" eller "Issued retrospectively" i fält 4.

Artikel 85

1. Om ett ursprungsintyg formulär A stulits, förlorats eller förstörts får exportören hos den behöriga statliga myndighet som utfärdade intyget ansöka om ett duplikat, som denna skall utfärda på grundval av de exporthandlingar som den har tillgång till. I fält 4 på det duplikat av formulär A som utfärdats på detta sätt skall ordet "Duplicata" eller "Duplicate" samt löpnummer och dagen för utfärdandet av det ursprungliga intyget anges.

2. Vid tillämpning av artikel 82 skall duplikatet gälla från och med den dag då originalet utfärdades.

Artikel 85a

1. Det skall alltid vara möjligt att ersätta ett eller flera ursprungsintyg formulär A med ett eller flera andra sådana intyg, förutsatt att det görs av det tullkontor i gemenskapen som är ansvarigt för kontrollen av varorna.

2. Det ersättningsintyg som utfärdas enligt punkt 1 eller enligt artikel 81 skall anses vara ett slutgiltigt ursprungsintyg för de angivna varorna. Ersättningsintyget skall utfärdas på grundval av en skriftlig ansökan från återexportören. I fält 4 skall datumet för utfärdandet av och löpnumret på det ursprungliga intyget formulär A anges.

3. I det översta högra fältet på ersättningsintyget skall namnet på det transitland som utfärdat intyget anges.

Fält 4 skall innehålla påskriften "Replacement certificate" eller "Certificat de remplacement" samt även originalintygets datum och löpnummer.

I fält 1 skall återexportörens namn anges.

I fält 2 skall den slutliga mottagarens namn anges.

I fält 3 - 9 skall alla uppgifter i originalintyget om de återexporterade varorna lämnas.

I fält 10 skall hänvisningar till återexportörens faktura lämnas.

Den tullmyndighet som utfärdar ersättningsintyget skall bestyrka det i fält 11. Myndighetens ansvar omfattar endast utfärdandet av ersättningsintyget.

Uppgifterna i fält 12 om ursprungsland och bestämmelseland skall tas från de uppgifter som anges på originalintyget. Detta fält skall innehålla återexportörens underskrift. En återexportör som undertecknar detta fält i god tro ansvarar inte för att de lämnade uppgifterna på originalintyget är riktiga.

4. Det tullkontor som ombads utföra uppgiften skall på originalintyget anteckna de sända varornas vikt, antal och beskaffenhet samt löpnumret på motsvarande ersättningsintyg. Tullkontoret skall förvara originalintyget i minst tre år.

5. En fotokopia av originalintyget får bifogas ersättningsintyget.

Artikel 86

1. Om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 4 i denna artikel skall de äkthetsintyg som föreskrivs i artikel 1.4 i rådets förordning (EEG) nr 3833/90(1) anges i fält 7 på det ursprungsintyg formulär A som föreskrivs i detta avsnitt.

2. De intyg som avses i punkt 1 skall utgöras av en varubeskrivning enligt punkt 3 med den behöriga statliga myndighetens stämpel och egenhändig underskrift av den tjänsteman som bemyndigats att intyga äktheten av varubeskrivningen i fält 7.

3. Varubeskrivningen i fält 7 på ursprungsintyget formulär A skall, beroende på varan i fråga, anges med

(1) EGT nr L 370, 31.12.1990, s. 86.

- "unmanufactured flue-cured tobacco Virginia type" eller "tabac brut ou non-fabriqué du type Virginia 'flue-cured`",

- "agave brandy 'tequila` in containers holding two litres or less" eller "eau-de-vie dàgave 'tequila` en récipients contenant deux litres ou moins",

- "spirits produced from grapes, called 'Pisco` in containers holding two litres or less" eller "eau-de-vie à base de raisins, appeleé 'Pisco` en récipients contenant deux litres ou moins",

- "spirits produced from grapes, called 'Singani` in containers holding two litres or less" eller "eau-de-vie à base de raisins, appelée 'Singani` en récipients contenant deux litres ou moins".

4. Utan hinder av punkterna 1 och 2 och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 skall den myndighet som är behörig att intyga äktheten av varubeskrivningen enligt punkt 3 inte sätta sin stämpel i fält 7 på ursprungsintyget formulär A, om den myndighet som har befogenhet att utfärda ursprungsintyget även är den statliga myndighet som har befogenhet att utfärda äkthetsintyget.

Artikel 87

1. Varor som sänts från ett förmånsland för utställning i ett annat land och som sålts för att importeras till gemenskapen skall vid importen beviljas den förmånsbehandling i tullhänseende som avses i artikel 67, på villkor att varorna uppfyller de krav i detta avsnitt som ger dem rätt att anses som varor med ursprung i det exporterande förmånslandet och under förutsättning att det på ett tillfredsställande sätt kan bevisas för tullmyndigheterna att

a) en exportör har sänt varorna från det exporterande förmånslandets territorium direkt till det land i vilket utställningen äger rum,

b) varorna har sålts eller avyttrats på annat sätt av exportören till en person i gemenskapen,

c) varorna har sänts till gemenskapen i det skick i vilket de sändes till utställningen,

d) varorna inte, efter det att de sändes till utställningen, har använts för något annat ändamål än visning på utställningen.

2. Ett ursprungsintyg formulär A skall uppvisas för tullmyndigheterna på vanligt sätt. Utställningens namn och adress skall anges i intyget. Vid behov kan ytterligare skriftliga bevis begäras angående varornas beskaffenhet och de förhållanden under vilka de har ställts ut.

3. Punkt 1 skall tillämpas för alla handels-, industri-, jordbruks- eller hantverksmässor, marknader och liknande offentliga visningar eller utställningar som inte organiseras för privata ändamål i butiker eller affärslokaler för försäljning av utländska varor, och där varorna under utställningstiden befinner sig under tullmyndighetens kontroll.

Artikel 87a

Om en icke hopsatt eller isärtagen vara som omfattas av kapitel 84 eller 85 i Harmoniserade systemet, importeras i olika delsändningar enligt av behöriga myndigheter angivna villkor, skall den på begäran av den som anmäler varorna till förtullning och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 70, anses vara en enda vara och ett ursprungsintyg formulär A får lämnas för hela varan vid importen av den första delsändningen.

Artikel 87b

1. Utan hinder av artikel 77 får det för varor som utgör postförsändelser (inbegripet paket) lämnas bevis på ursprungsstatus enligt detta avsnitt genom en blankett APR, av vilket en förlaga visas i bilaga 18, på villkor att det bistånd som avses i artikel 77.1 kommer att ges i fråga om denna blankett.

2. För utfärdande av blankett APR gäller följande villkor:

a) Försändelserna får endast innehålla ursprungsvaror och värdet får inte överstiga 3 000 ecu per försändelse.

b) Blankett APR skall fyllas i och undertecknas av exportören eller, på exportörens ansvar, av hans representant. Underskriften i fält 6 i formuläret skall vara handskriven.

c) En blankett APR skall fyllas i för varje postförsändelse.

d) Vid postpaketförsändelser skall exportören efter att ha fyllt i och undertecknat blanketten fästa den vid fraktsedeln. Vid brevförsändelser skall exportören lägga formuläret inuti försändelsen.

e) Om de varor som ingår i försändelsen redan har kontrollerats i det exporterande landet med avseende på definitionen av begreppet ursprungsvaror får exportören hänvisa till denna kontroll i fält 7, "Anmärkningar", i blankett APR.

Dessa bestämmelser befriar inte exportörerna från förpliktelsen att uppfylla alla andra formaliteter som anges i tull- eller postföreskrifterna.

Artikel 88

1. Varor som sänds som småpaket från privatpersoner till privatpersoner eller som en resande medför som personligt bagage får införas som ursprungsvaror som berättigar till förmånsbehandling enligt artikel 67 utan att ett ursprungsintyg formulär A behöver utfärdas eller en blankett APR behöver fyllas i, under förutsättning att denna import inte är av kommersiell art och att den har förklarats uppfylla de villkor som krävs för tillämpningen av den artikeln, och där det inte råder något tvivel om denna förklarings trovärdighet.

2. Tillfällig import som uteslutande består av varor för den resandes eller mottagarens eller deras familjers personliga bruk skall anses vara av icke-kommersiell art om det av varornas beskaffenhet och mängd är uppenbart att de inte importeras av kommersiella skäl.

Vidare får varornas sammanlagda värde inte överstiga 215 ecu för småpaket eller 600 ecu för innehållet i resandes personliga bagage.

Artikel 89

1. Bevis på ursprungsstatus för gemenskapsvaror enligt artikel 67.2 skall ges genom ett varucertifikat EUR.1, av vilket en förlaga framgår av bilaga 21.

2. Exportören eller hans representant skall ange "GSP beneficiary countries" och "EC" eller "pays bénéficiaires du SPG" och "CE" i fält 2 på varucertifikatet EUR.1.

3. Bestämmelserna i detta avsnitt angående utfärdandet, användningen och efterkontrollen av ursprungsintyg formulär A skall i tillämpliga delar gälla för varucertifikat EUR.1.

Artikel 90

1. När artikel 67.2 och 67.3 är tillämplig, skall de behöriga myndigheterna i det förmånsland som anmodas att utfärda ett ursprungsintyg formulär A för varor till vilkas framställning varor med ursprung i gemenskapen används basera sig på varucertifikat EUR.1.

2. På de ursprungsintyg formulär A som utfärdas i de fall som avses i punkt 1 skall påskriften "Cumul CE" eller "EC cumulation" föras in i fält 4.

Artikel 91

Om små skillnader upptäcks mellan uppgifterna i intyget och de uppgifter som lämnats i de handlingar som uppvisats för tullkontoret vid genomförandet av formaliteterna för import av varorna, skall detta i sig inte göra intyget ogiltigt, under förutsättning att det vederbörligen kan fastställas att uppgifterna i intyget motsvarar de uppvisade varorna.

Fel av uppenbart formell karaktär, som skrivfel på ett ursprungsintyg formulär A eller på ett varucertifikat EUR.1, får inte leda till att intyget inte godtas, om inte felen är av sådan natur att det finns anledning att betvivla att de uppgifter som lämnats på intyget är riktiga.

Underavsnitt 3

Metoder för administrativt samarbete

Artikel 92

1. Förmånsländerna skall sända kommissionen namnen på och adresserna till de statliga myndigheter på deras territorium som får utfärda ursprungsintyg formulär A, tillsammans med prov på de stämplar som dessa myndigheter använder. Kommissionen skall vidarebefordra dessa uppgifter till tullmyndigheterna i medlemsstaterna.

2. Förmånsländerna skall även underrätta kommissionen om namnen på och adresserna till de statliga myndigheter som får utfärda de äkthetsintyg som avses i artikel 86, tillsammans med prov på deras stämplar. Kommissionen skall vidarebefordra dessa uppgifter till tullmyndigheterna i medlemsstaterna.

3. Kommissionen skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (C-serien) offentliggöra det datum då de nya förmånsländer som avses i artikel 97 har uppfyllt de förpliktelser som fastställs i punkterna 1 och 2.

4. Kommissionen skall till förmånsländerna skicka prov på de stämplar som medlemsstaterna använder vid utfärdandet av varucertifikat EUR.1.

Artikel 93

Vid tillämpningen av bestämmelserna om förmånsbehandling i tullhänseende enligt artikel 67, skall varje förmånsland följa reglerna om varornas ursprung, ifyllande och utfärdande av ursprungsintyg formulär A, villkoren för användning av blankett APR och de bestämmelser som avser administrativt samarbete, eller säkerställa att reglerna och villkoren följs.

Artikel 94

1. Efterkontroll av ursprungsintyg formulär A och blankett APR skall utföras som stickprovskontroller eller när tullmyndigheterna i gemenskapen har rimlig anledning att betvivla ett dokuments äkthet eller att uppgifterna om de ifrågavarande varornas verkliga ursprung är riktiga.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 skall tullmyndigheterna i gemenskapen återsända en kopia av ursprungsintyget formulär A eller blankett APR till den behöriga statliga myndigheten i det exporterande förmånslandet och i förekommande fall uppge skälen för undersökningen. Om fakturan har uppvisats, skall fakturan eller en kopia av denna bifogas kopian av ursprungsintyget formulär A eller av blankett APR, tillsammans med övriga relevanta handlingar. Tullmyndigheterna skall även vidarebefordra alla upplysningar som de har tillgång till och som tyder på att de lämnade uppgifterna i intyget eller blanketten inte är riktiga.

Om de berörda myndigheterna beslutar att tills vidare uppskjuta den förmånsbehandling i tullhänseende som avses i artikel 67, i avvaktan på resultaten av kontrollen, skall de medge att varorna frigörs med beaktande av eventuella säkerhetsåtgärder som de anser nödvändiga.

3. När en ansökan om efterkontroll har lämnats i enlighet med bestämmelserna i punkt 1, skall denna kontroll genomföras och resultaten lämnas till tullmyndigheterna i gemenskapen inom en tid av högst sex månader. Med hjälp av de erhållna resultaten skall det vara möjligt att avgöra om det ifrågavarande ursprungsintyget formulär A eller blanketten APR avser de varor som verkligen exporterats, och om dessa varor verkligen är berättigade till förmånsbehandling i tullhänseende enligt artikel 67.

4. För ursprungsintyg formulär A som utfärdats enligt artikel 90 skall svaret åtföljas av en kopia (kopior) av det (de) varucertifikat EUR.1 som intyget baserats på.

5. Om det i de fall då rimliga tvivel föreligger inte lämnas något svar inom de sex månader som anges i punkt 3 eller om svaret inte innehåller tillräckliga upplysningar för att göra det möjligt att fastställa det ifrågavarande dokumentets äkthet eller varornas verkliga ursprung, skall en andra förfrågan göras hos de behöriga myndigheterna. Om det inom fyra månader efter den andra förfrågan inte har lämnats några resultat av kontrollen till den myndighet som begärt den eller om dessa resultat inte gör det möjligt att fastställa det ifrågavarande dokumentets äkthet eller varornas verkliga ursprung, skall denna myndighet inte bevilja rätt till förmånsbehandling i tullhänseende, utom vid särskilda omständigheter.

Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas mellan länder i samma regionala grupp vid kontroller i efterhand av de utfärdade ursprungsintyg formulär A eller blankett APR som upprättats i enlighet med detta avsnitt.

6. Om kontrollförfarandet eller några andra tillgängliga upplysningar tycks visa att bestämmelserna i detta avsnitt överträds, skall det exporterande förmånslandet på eget initiativ eller på begäran av gemenskapen göra lämpliga undersökningar eller se till att dessa undersökningar utförs med vederbörlig skyndsamhet för att fastställa och förhindra sådana överträdelser.

7. Vid tillämpning av efterkontroll av ursprungsintyg formulär A skall kopior av intygen och av alla exportdokument som hänvisar till dem förvaras i minst tre år av den behöriga statliga myndigheten i det exporterande förmånslandet.

Artikel 95

Artiklarna 78.1 c och 81 skall endast tillämpas i den mån Norge och Schweiz tillämpar bestämmelser liknande gemenskapens inom ramen för den förmånsbehandling som dessa länder bestämmer för vissa varor med ursprung i utvecklingsländer.

Kommissionen skall upplysa tullmyndigheterna i medlemsstaterna om när landet eller länderna ifråga antar dessa bestämmelser och skall meddela dem vilken dag bestämmelserna i artiklarna 78.1 c och 81 och andra liknande bestämmelser som antagits av landet eller länderna i fråga träder i kraft.

Underavsnitt 4

Ceuta och Melilla

Artikel 96

1. Begreppet gemenskapen i detta avsnitt omfattar inte Ceuta och Melilla. Begreppet varor med ursprung i gemenskapen avser inte varor med ursprung i Ceuta och Melilla.

2. Detta avsnitt skall i tillämpliga delar tillämpas vid avgörandet av huruvida varor kan anses ha sitt ursprung i det exporterande förmånslandet då de importeras till Ceuta och Melilla eller ha sitt ursprung i Ceuta och Melilla.

3. Ceuta och Melilla skall anses vara ett enda territorium.

4. Bestämmelserna i detta avsnitt om utfärdande, användning och efterkontroll av varucertifikat EUR.1 skall i tillämpliga delar gälla för varor med ursprung i Ceuta och Melilla.

5. De spanska tullmyndigheterna skall ansvara för tillämpningen av detta avsnitt i Ceuta och Melilla.

Underavsnitt 5

Slutbestämmelse

Artikel 97

När ett land eller territorium får eller återfår statusen som GSP-berättigat beträffande varor som avses i de tillämpliga EG-förordningarna eller EKSG-besluten, blir varor med ursprung i det landet eller territoriet berättigande till GSP-behandling, under förutsättning att de exporterades från förmånslandet eller förmånsterritoriet den dag som avses i artikel 92.3 eller senare."

2. Artikel 100 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 andra stycket skall ersättas med följande:

"Artikel 66 och bilaga 14 skall tillämpas."

b) I punkt 2 skall a och b utgå.

c) Punkt 3 skall ersättas med följande:

"3. Vid tillämpningen av artikel 98.1 a ii och 98.1 b ii skall de åtgärder som avses i artikel 70 anses vara otillräcklig bearbetning eller behandling för att ge varorna ursprungsstatus, vare sig villkoren i artikel 69.1 är uppfyllda eller inte."

3. Artikel 102 skall ersättas med följande:

"Artikel 102

Bestämmelserna i artiklarna 74 och 75 skall tillämpas för detta avsnitt."

4. Artikel 113 skall ersättas med följande:

"Artikel 113

Om en icke hopsatt eller isärtagen vara som omfattas av kapitel 84 eller 85 i Harmoniserade systemet importeras i olika delsändningar enligt av tullmyndigheten angivna villkor, skall den på begäran av den person som anmäler varorna till förtullning, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 100.3, anses vara en enda vara och ett varucertifikat EUR.1 får lämnas för hela varan vid importen av den första delsändningen."

5. Artikel 119.4 andra stycket skall ersättas med följande:

"Bestämmelserna i artikel 94.5 första stycket skall tillämpas för denna punkt."

6. Artikel 121 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall ersättas med följande:

"1. De varor som avses i artikel 68.1 skall anses vara helt och hållet framställda antingen i en förmånsberättigad republik eller i gemenskapen."

b) De inledande orden i punkt 2 skall ersättas med följande:

"Med beteckningen dess fartyg i artikel 68.1 f avses endast fartyg"

7. Artikel 122 skall ändras på följande sätt:

- Punkt 1 andra stycket skall ersättas med följande:

"Bestämmelserna i artikel 66 och bilaga 14 skall tillämpas."

- I punkt 2 skall b och c utgå.

- Punkt 3 skall ersättas med följande:

"3. Vid tillämpningen av punkterna 1 och 2 skall de åtgärder som avses i artikel 70 anses vara otillräcklig bearbetning eller behandling för att ge varorna ursprungsstatus, vare sig villkoren i artikel 69.1 är uppfyllda eller inte."

8. Artikel 124 skall ersättas med följande:

"Artikel 124

Bestämmelserna i artiklarna 74 och 75 skall tillämpas för detta avsnitt."

9. Följande artikel 181a skall införas:

"Artikel 181a

1. Tullmyndigheterna behöver inte fastställa tullvärdet för importerade varor på grundval av transaktionsvärdesmetoden om de, enligt det förfarande som anges i punkt 2, har anledning att betvivla att det deklarerade värdet utgör det sammanlagda belopp som betalats eller skall betalas och som avses i artikel 29 i kodexen.

2. Om tullmyndigheterna hyser de tvivel som avses i punkt 1 kan de begära ytterligare upplysningar enligt artikel 178.4. Om dessa tvivel inte undanröjs skall tullmyndigheterna innan de fattar ett slutgiltigt beslut underrätta personen i fråga, skriftligen om så erfordras, om anledningen till dessa tvivel och ge vederbörande rimlig möjlighet att förklara sig. Det slutgiltiga beslutet och motivet till detta skall skriftligen meddelas vederbörande."

10. I artikel 313.2 e skall följande strecksats införas mellan tredje och fjärde strecksatsen:

"- ombord på ett fartyg som kommer från ett tredje land och på vilket varor har lastats om från ett annat fartyg som kommer från en hamn i gemenskapen, "

11. Artikel 314 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall ersättas med följande:

"1. I de fall som avses i artikel 313.2 a - c och 313.2 e skall varornas status som gemenskapsvaror fastställas med hjälp av

- en av de handlingar som föreskrivs i artikel 315 318, eller

- de förfaranden som föreskrivs i artikel 319 323, eller

- ett följedokument enligt föreskrifterna i förordning (EEG) nr 2719/92."

b) Följande strecksats skall läggas till punkt 2 d:

"- Varor som efter omlastning i ett tredje land transporteras med ett annat transportmedel än det de ursprungligen lastades på. I sådana fall skall den nya transporthandlingen åtföljas av en kopia av den ursprungliga transporthandling som utfärdats för transporten av varor från en avsändande medlemsstat till en bestämmelsemedlemsstat. Tullmyndigheterna vid bestämmelsetullkontoret skall inom ramen för det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna utföra kontroller i efterhand för att kontrollera uppgifterna på kopian av originalhandlingen."

12. I artikel 360 skall det första stycket ersättas med följande:

"När externa gemenskapstransiteringar av varor som har varit eller som skall bli föremål för särskilda upplysningar, framför allt genom tillämpning av bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 1468/81(*), innebär en särskilt stor risk för bedrägeri, skall tullförvaltningarna i medlemsstaterna med kommissionens godkännade vidta särskilda åtgärder för att tillfälligt förbjuda användningen av den samlade säkerheten.

(*) EGT nr L 144, 2.6.1981, s. 1.".

13. Artikel 361 skall ersättas med följande:

"Artikel 361

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 360 skall beloppet för den samlade säkerheten bestämmas på följande sätt:

1. Beloppet för säkerheten skall fastställas till minst 30 % av de tullar och andra avgifter som skall betalas enligt de förfaranden som anges i punkt 4.

2. Den samlade säkerheten skall fastställas till ett belopp som är lika med det totala beloppet av de tullar och andra avgifter som skall betalas enligt bestämmelserna i punkt 4 när den är avsedd att täcka externa gemenskapstransiteringar av varor som

- har varit föremål för särskilda upplysningar från kommissionen om transiteringar som innebär en ökad risk för bedrägeri, särskilt enligt bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 1468/81, och

- efter en undersökning utförd av kommittén enligt artikel 248 i kodexen har varit föremål för ett meddelande från kommissionen till medlemsstaterna.

Tullmyndigheterna får emellertid fastställa beloppet för säkerheten till 50 % av de tullar och andra avgifter som skall betalas för personer

- som är etablerade i den medlemsstat där säkerheten ställs,

- som regelbundet använder förfarandet för gemenskapstransitering,

- vars ekonomiska situation är sådan att de kan uppfylla sina åtaganden, och

- som inte har begått några allvarliga överträdelser av tull- eller skattelagar.

Om det andra stycket tillämpas skall det kontor där säkerheten ställs föra in en av följande påskrifter i fält 7 på det säkerhetsintyg som föreskrivs i artikel 362.3:

- "aplicación del segundo párrafo del punto 2 del artículo 361 del Reglamento (CEE) n° 2454/93",

- "anvendelse af artikel 361, nr 2, andet afsnit, i forordning (EØF) nr. 2454/93",

- "Anwendung von Artikel 361, Nummer 2, zweiter Unterabsatz der Verordnung (EWG) Nr. 2454/93",

- åöáñìïãÞ ôïõ Üñèñoõ 361, óçìåßï 2, äåýôåñï åäÜöéï, ôïõ êáíïíéóìïý (EOK) áñéè. 2454/93,

- "application of the second subparagraph of Article 361 (2) of Regulation (EEC) No 2454/93",

- "application de l'article 361, point 2, deuxième alinéa, du règlement (CEE) n° 2454/93",

- "applicazione dell'articolo 361, punto 2, secondo comma del regolamento (CEE) n. 2454/93",

- "toepassing artikel 361, punt 2, tweede alinea, van Verordening (EEG) nr. 2454/93",

- "aplicação do ponto 2, segundo parágrafo, do artigo 361 do Regulamento (CEE) n° 2454/93".

3. Om deklarationen för gemenskapstransitering omfattar andra varor än de som omfattas av punkt 2 skall de bestämmelser som hänför sig till det samlade säkerhetsbeloppet tillämpas som om de två kategorierna varor omfattades av separata deklarationer.

Hänsyn skall dock inte tas till förekomsten av varor av en av de två kategorierna, om kvantiteten eller värdet av dessa varor är relativt obetydligt.

4. Vid tillämpningen av denna artikel skall säkerhetskontoret göra en värdering under en vecka av

- de försändelser som görs,

- de tullar och andra avgifter som skall betalas med hänsyn tagen till den högsta tullsats som är tillämplig i ett av de berörda länderna.

Denna värdering skall göras på grundval av den berörda personens handelsdokument och bokföringsdokument beträffande varor som transporterats under det föregående året, och det erhållna beloppet skall sedan divideras med 52.

När det gäller nya aktörer skall säkerhetskontoret i samarbete med den berörda personen bedöma kvantitet, värde och tillämpliga skatter för de varor som transporteras under en bestämd tid med hjälp av de uppgifter som redan finns tillgängliga. Säkerhetskontoret skall genom extrapolering bestämma det sannolika värdet av och skatterna för de varor som skall transporteras under en vecka.

Säkerhetskontoret skall årligen revidera beloppet för den samlade säkerheten, särskilt på grundval av avgångskontorens upplysningar, och vid behov anpassa beloppet.

5. Kommissionen skall vid behov men minst en gång om året i Europeiska gemenskapernas officiella tidning C-serien offentliggöra förteckningen över de varor som bestämmelserna i punkt 2 gäller.

Kommissionen skall regelbundet, men minst en gång om året, efter en undersökning utförd av kommittén enligt artikel 248 i kodexen fastställa huruvida de åtgärder som vidtagits enligt punkt 2 behöver få fortsatt tillämpning."

14. Artikel 368 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 2 skall ersättas med följande:

"2. Om en transport, på grund av vissa särskilda omständigheter som hör ihop med transporter, innebär ökade risker och om säkerheten på 7 000 ecu av detta skäl är klart otillräcklig, skall avgångskontoret kräva en säkerhet på ett högre belopp i multiplar av 7 000 ecu för att täcka tullarna och andra avgifter för den totala kvantitet av varor som skall sändas.

En transport skall i synnerhet anses innebära ökade risker när det rör sig om varor på vilka bestämmelserna i artikel 360 eller 361.2 är tillämpliga, med avseende på användningen av den samlade säkerheten."

b) Punkt 3 första stycket skall ersättas med följande:

"Dessutom skall transport av varor som anges i bilaga 52 föranleda en ökning av den fasta säkerhetens belopp, om kvantiteten fraktade varor överstiger den kvantitet som den fasta säkerheten på 7 000 ecu motsvarar."

15. Följande punkt skall läggas till i artikel 510 som punkt 3:

"3. Utan att det påverkar tillämpningen av de inskränkningar som föreskrivs i bilaga 69a skall återförsäljning i ett tullagers lokaler, lagerlokaler eller andra avgränsade platser inte tillåtas. Detta förbud skall även tillämpas för varor som lagras enligt tullagerförfarandet i ett tullager av typ E."

16. Artikel 522 skall ersättas med följande:

"Artikel 522

1. De vanliga former av hantering som avses i artikel 109.4 i kodexen skall vara de som anges i bilaga 69.

2. På deklarantens begäran, och i de fall där artikel 112.2 i kodexen är tillämplig, får informationsformulär INF 8 utfärdas när varor som hänförts till tullagerförfarandet och som genomgått vanliga former av hantering deklareras för en annan godkänd tullbehandling.

Informationsformulär INF 8 skall upprättas i ett original och en kopia på ett formulär som överensstämmer med förlagan och bestämmelserna i bilaga 70.

Informationsformulär INF 8 skall användas vid fastställelse av de taxeringsgrunder som bör beaktas.

Kontrollkontoret skall lämna uppgifter därom i fält 11, 12 och 13, påteckna fält 15 och återsända informationsformulär INF 8 i original till deklaranten."

17. Artikel 523.2 skall ersättas med följande:

"2. Ansökningar om tillstånd att genomföra vanliga former av hantering skall innehålla alla uppgifter som behövs för tillämpning av de bestämmelser som reglerar tullagerförfarandet.

Om ansökan bifalls, skall kontrollkontoret bevilja tillstånd genom att göra en påteckning om detta i ansökan och stämpla den. I det fallet skall artikel 502 gälla i tillämpliga delar."

18. Artikel 526.4 skall ersättas med följande:

"4. När de varor som skall överföras har genomgått vanliga former av hantering och artikel 112.2 i kodexen är tillämplig, skall de i punkt 1 angivna dokumenten innehålla de uppgifter om beskaffenhet, tullvärde och kvantitet för de överförda varorna som skulle ha beaktats i händelse av att en tullskuld hade uppkommit, om varorna i fråga inte hade genomgått denna hantering."

19. Artikel 676 skall ersättas med följande:

"Artikel 676

1. Vid tillämpning av artikel 674.4 a avses med godkända företag, när det gäller läromedel, sådana offentliga eller privata företag för undervisning eller yrkesutbildning som huvudsakligen inte har något vinstsyfte och som av de utsedda myndigheterna i den medlemsstat som utfärdade tillståndet är godkända att ta emot läromedel enligt förfarandet för temporär import.

2. Vid tillämpning av artikel 674.4 a avses med godkända företag, när det gäller vetenskaplig utrustning, sådana offentliga eller privata företag som bedriver vetenskaplig verksamhet eller undervisning, som huvudsakligen inte har något vinstsyfte och som av de utsedda myndigheterna i den medlemsstat som utfärdade tillståndet är godkända att ta emot vetenskaplig utrustning enligt förfarandet för temporär import."

20. Artikel 683 skall ersättas med följande:

"Artikel 683

Förfarandet för temporär import med hel befrielse från importtullar skall beviljas för

a) positiv kinematografisk film, exponerad och framkallad, samt andra inspelade bildmedier som är avsedda att granskas innan de används för kommersiellt bruk,

b) film, magnetband och magnettråd och andra ljud- eller bildmedier som är avsedda att förses med ett ljudspår, dubbat eller kopierat,

c) filmer som visar hur produkter eller utrustning från utlandet fungerar, under förutsättning att de inte är avsedda för offentlig visning mot ersättning,

d) media för datalagring som sänds kostnadsfritt för att användas vid automatisk databehandling,

e) föremål, inklusive fordon, som på grund av sin beskaffenhet endast kan användas till att göra reklam för ett bestämt föremål eller ett bestämt ändamål."

21. Artikel 694.1 skall ersättas med följande:

"1. När de utsedda tullmyndigheterna utfärdar tillståndet, skall de ange den tidsperiod inom vilken importvarorna skall hänföras till en godkänd tullbehandling, med hänsyn till de perioder som föreskrivs i artikel 140.2 i kodexen samt artiklarna 674, 679, 681, 682 och 684 och den tid som behövs för att uppnå syftet med den temporära importen."

22. Artikel 698.2 skall ersättas med följande:

"2. Om det är fråga om ett högt importtullbelopp och andra avgifter skall punkt 1 inte tillämpas på personliga tillhörigheter och varor som importeras för idrottsändamål."

23. Artikel 709.2 skall ersättas med följande:

"2. Punkt 1 skall inte tillämpas vid övergång till fri omsättning av varor som hänfördes till förfarandet för temporär import enligt artiklarna 673, 678, 682 eller 684a, eller när kompensationsräntan, som är beräknad enligt punkt 3, uppgår till högst 20 ecu för varje enskild deklaration för övergång till fri omsättning."

24. Artikel 710a skall ersättas med följande:

"Artikel 710a

Om varor övergår till fri omsättning i en annan medlemsstat än den i vilken varorna hänfördes till förfarandet skall den medlemsstat där varorna övergår till fri omsättning uppbära importtullarna, med beaktande av de avgifter som anges i det i artikel 715.3 nämnda informationsformulär INF 6, i överensstämmelse med villkoren däri."

25. Följande artikel 711a skall införas:

"Artikel 711a

När artikel 90 i kodexen är tillämplig skall de behöriga myndigheter som godkänner denna överföring göra en notering om tillståndet.

Denna överföring skall avsluta förfarandet vad avser den tidigare innehavaren."

26. Artikel 793 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 första stycket skall ersättas med följande:

"Utfartstullkontoret skall förvissa sig om att de uppvisade varorna överensstämmer med de som deklarerats och skall övervaka deras fysiska utförsel. Om deklaranten fyller i 'RET-EXP` i fält 44 eller på annat sätt uttrycker sin önskan om att få tillbaka exemplar nr 3 skall kontoret intyga varornas fysiska utförsel genom en påskrift på baksidan av exemplar nr 3 och överlämna kopian till den person som tillhandahöll den, eller, om detta inte är möjligt, till en mellanhand, namngiven i fält 50, som är etablerad i utförselkontorets distrikt, så att denne kan återlämna exemplaret till deklaranten. Påskriften skall utgöras av en stämpel med uppgift om kontorets namn samt datum."

b) Följande punkt 6a skall införas:

"6a) Om punktskattepliktiga varor som omfattas av punktskatteuppskov sänds till ett tredje land med stöd av det följedokument som föreskrivs i förordning (EEG) nr 2719/92 skall exporttullkontoret påteckna exemplar nr 3 av det administrativa enhetsdokumentet enligt punkt 3 och återsända det till deklaranten sedan ordet 'Export` skrivits med röd skrift på samtliga kopior av följedokumentet och dessa stämplats med den stämpel som avses i punkt 3.

På exemplar 3 av det administrativa enhetsdokumentet skall det finnas en hänvisning till följedokumentet och vice versa.

Utfartstullkontoret skall övervaka den fysiska utförseln av varorna och återsända kopian av följedokumentet enligt artikel 19.4 i rådets direktiv 92/12/EEG.(*)

Om punkt 4 är tillämplig skall en anteckning om detta göras på punktskatteföljedokumentet.

(*) EGT nr L 76, 26.3.1992, s. 1."27. Artikel 817 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 f skall ersättas med följande:

"f) om införseln av varor i en frizon eller ett frilager avslutar antingen ett förfarande för aktiv förädling eller temporär import eller ett förfarande för extern gemenskapstransitering som i sig avslutar ett av dessa förfaranden, de uppgifter som anges i

- artikel 610.1 och artikel 644.1,

- artikel 711,"

b) Punkt 3 g skall utgå.

28. Artikel 818 skall ersättas med följande:

"Artikel 818

1. De vanliga former för hantering som avses i artikel 173 första stycket b i kodexen är de som definieras i bilaga 69.

2. På deklarantens begäran och när artikel 178.2 i kodexen är tillämplig kan informationsformulär INF 8 utfärdas när varor som är upplagda i en frizon eller ett frilager och som genomgått vanliga former för hantering deklareras för en godkänd tullbehandling.

Informationsformulär INF 8 skall upprättas i ett original och en kopia på ett formulär som överensstämmer med förlagan och bestämmelserna i bilaga 70.

Informationsformulär INF 8 får användas vid fastställelse av de taxeringsgrunder som bör beaktas.

Kontrollkontoret skall lämna uppgifter därom i fält 11, 12 och 13, påteckna fält 15 och återsända informationsformulär INF 8 i original till deklaranten."

29. I artikel 900.1 skall följande läggas till som o:

"o) tullskulden uppkommit på annat sätt än enligt artikel 201 i kodexen och den berörda personen kan visa upp ett ursprungsintyg, ett dokument för intern gemenskapstransitering eller annan lämplig handling av vilken det framgår att om de importerade varorna hade hänförts till fri omsättning, skulle de ha berättigat till gemenskapsbehandling eller förmånsbehandling i tullhänseende, under förutsättning att de övriga villkor som anges i artikel 890 uppfylldes."

30. Artikel 915 tredje stycket skall ersättas med följande:

"Artikel 791.2 skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 1996."

31. Bilaga 14 skall ersättas med bilaga 1 till denna förordning.

32. Bilaga 15 skall ändras på följande sätt:

a) Fotnot 1 på sidorna 273 och 274 skall ersättas med följande:

"(1) Se inledande anmärkning 7 i bilaga 14."

b) Fotnot 3 på sidan 276 skall ersättas med följande:

"(3) Se inledande anmärkning 7 i bilaga 14."

c) På sidan 286 skall följande bestämmelse rörande varor enligt nummer 6217 införas:

">Plats för tabell>

"

33. Bilaga 19 skall ändras på följande sätt:

a) Fotnot 1 på sidorna 331 337 skall ersättas med följande:

"(1) Se inledande anmärkning 5 i bilaga 14 för särskilda villkor avseende produkter som framställs av en blandning av textilmaterial."

b) Fotnot 2 på sidan 336 skall ersättas med följande:

"(2) Se inledande anmärkning 6 i bilaga 14."

c) Fotnot 3 på sidan 337 skall ersättas med följande:

"(3) Se inledande anmärkning 6 i bilaga 14."

34. Bilaga 20 skall ändras på följande sätt:

a) Fotnot 1 på sidorna 363, 364 och 367 skall ersättas med följande:

"(1) Se inledande anmärkning 7 i bilaga 14."

b) Fotnot 1 på sidorna 372 376 och på sidan 378, och fotnot 2 på sidan 377 skall ersättas med följande:

"Se inledande anmärkning 5 i bilaga 14 för villkor avseende produkter som framställs av en blandning av textilmaterial."

c) Fotnot 1 på sidorna 377 och 379 skall ersättas med följande:

"(1) Se inledande anmärkning 6 i bilaga 14."

d) Sista delen av fotnot 2 på sidan 378 skall ersättas med följande:

" Se inledande anmärkning 6 i bilaga 14."

e) Fotnot 3 på sidan 378 skall ersättas med följande:

"(3) Se inledande anmärkning 6 i bilaga 14."

35. Bilagorna 31, 32, 33, 34 och 38 skall ändras i överensstämmelse med bilaga 2 till denna förordning.

36. Bilaga 37 skall ändras på följande sätt:

a) I avdelning I avsnitt B.1 första strecksatsen skall "50" införas.

b) I avdelning II avsnitt A.50 skall följande stycke läggas till:

"Vid exporttransaktioner får deklaranten eller hans ombud ange namn och adress på en person som är etablerad i utfartstullkontorets distrikt och som exemplar nr 3 av deklarationen, påskrivet av tullkontoret, får lämnas till."

37. Bilaga 53 skall utgå.

38. Bilaga 69 skall ersättas med bilaga 3 till denna förordning.

39. Bilaga 69a, vilken anges i bilaga 4 till denna förordning, skall införas.

40. Bilaga 96 skall ersättas med bilaga 5 till denna förordning.

41. I bilaga 108 skall texten efter "FÖRENADE KUNGARIKET" ersättas med följande:

"Birmingham Airport Free Zone

Humberside Free Zone (Hull)

Liverpool Free Zone

Prestwick Airport Free Zone (Scotland)

Ronaldsway Airport Free Zone (Isle of Man)

Southampton Free Zone

Port of Tilbury Free Zone"

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 1.9 skall tillämpas från och med den 1 januari 1995.

Befintliga tillåtelser som utfärdats på villkor som är oförenliga med artikel 1.15 får fortsätta att gälla högst två år efter det att denna förordning trätt i kraft.

Artikel 1.29 skall tillämpas från och med den 1 januari 1994.

Artikel 1.35 skall tillämpas från och med den 1 januari 1996. Den nya förlagan för formulär får användas så snart denna förordning träder i kraft. De formulär som använts före detta datum får användas tills lagren är slut, dock längst till och med den 31 december 1996.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 december 1994.

På kommissionens vägnar

Christiane SCRIVENER

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 302, 19.10.1992, s. 1.

(2) EGT nr L 253, 11.10.1993, s. 1.

(3) EGT nr L 235, 9.9.1994, s. 6.

(4) EGT nr L 276, 19.9.1992, s. 1.

(5) EGT nr L 198, 7.8.1993, s. 5.

(6) EGT nr L 180, 23.7.1993, s. 9.

BILAGA 1

"BILAGA 14

INLEDANDE ANMÄRKNINGAR TILL DE TRE PREFERENSORDNINGARNA

FÖRORD

När inte annat anges gäller dessa anmärkningar för de tre preferensordningarna.

Dessa anmärkningar skall i förekommande fall gälla alla produkter som tillverkas med användning av icke- ursprungsmaterial, även om de inte är underkastade de särskilda villkor som anges i förteckningarna i bilagorna 15, 19 och 20 och endast är underkastade bestämmelsen om ändring av nummer enligt artiklarna 69.1, 100.1 och 122.1.

Anmärkning 1

1.1. Förteckningarna i bilagorna 15, 19 och 20 innehåller vissa produkter som inte berättigar till förmånsbehandling, men får användas vid tillverkningen av produkter som berättigar till förmånsbehandling.

1.2. De bägge första kolumnerna i förteckningen beskriver den färdiga produkten. Den första kolumnen anger det nummer eller kapitelnummer som används i Harmoniserade systemet, och den andra kolumnen innehåller den varubeskrivning som används i detta system för numret eller kapitlet. För varje uppgift i de bägge första kolumnerna anges en bestämmelse i kolumn 3. Om, som i en del fall, uppgiften i den första kolumnen föregås av "ex" betyder detta att bestämmelsen i kolumn 3 endast gäller den del av numret eller kapitlet som beskrivs i kolumn 2.

1.3. Om flera nummer förs samman i kolumn 1 eller om ett kapitelnummer anges, och varubeskrivningen i kolumn 2 därför ges i allmänna ordalag, gäller den därtill hörande regeln i kolumn 3 för alla varor som enligt Harmoniserade systemet klassificeras enligt något nummer i kapitlet eller enligt något av de nummer som förts samman i kolumn 1.

1.4. Om olika regler i förteckningen gäller för olika produkter inom ett nummer, innehåller strecksatsen beskrivningen för den del av numret för vilken den därtill hörande bestämmelsen i kolumn 3 gäller.

Anmärkning 2

2.1. Om ett nummer eller en del av ett nummer inte är med i förteckningen, gäller den bestämmelse om "nummerändring" som anges i artiklarna 69.1, 100.1 och 122.1. Om ett villkor om "nummerbyte" gäller för någon uppgift i förteckningen återfinns denna i regeln i kolumn 3.

2.2. Den behandling eller bearbetning som krävs enligt en regel i kolumn 3 skall endast utföras i fråga om de icke-ursprungsmaterial som används. De inskränkningar som anges i en bestämmelse i kolumn 3 gäller likaledes endast för de icke-ursprungsmaterial som används.

2.3. Om en regel anger att "material enligt vilket nummer som helst" får användas, får material enligt samma nummer som produkten också användas, med förbehåll för eventuella särskilda begränsningar som också kan ingå i regeln. Uttrycket "tillverkning av material enligt alla nummer, även andra material enligt nr..." betyder däremot att material som klassificeras enligt samma nummer som produkten får användas endast om de har en annan varubeskrivning än produktens egen, som anges i kolumn 2 i förteckningen.

2.4. För en produkt som tillverkats av icke-ursprungsmaterial och som har erhållit ursprungsstatus under tillverkningen i kraft av nummerbyte eller dess egen bestämmelse i förteckningen och som används som material vid tillverkningen av en annan produkt, gäller inte den regel som skall tillämpas på den produkt som den ingår i.

Exempel:

En motor enligt nr 8407, för vilken regeln anger att värdet av de icke-ursprungsmaterial som får ingå inte får överstiga 40 % av priset fritt fabrik, är tillverkad av "annat legerat stål som grovt formats genom smidning" enligt nr 7224.

Om denna smidning har utförts i det berörda landet av icke-ursprungsgöt, har den smidda produkten redan erhållit ursprungsstatus i kraft av regeln för nr ex 7224 i förteckningen. Produkten kan då anses ha ursprungsstatus vid beräkningen av värdet på motorn, oavsett om den tillverkats på samma fabrik eller på någon annan fabrik. Hänsyn tas därför inte till värdet av icke-ursprungsgöten vid beräkningen av det sammanlagda värdet av de använda materialen utan ursprungsstatus.

2.5. Även om nummerändringsbestämmelsen eller de andra bestämmelser som ingår i förteckningen är uppfyllda, skall en produkt inte erhålla ursprungsstatus, om den bearbetning som utförts i sin helhet är otillräcklig enligt artiklarna 70, 100.3 och 122.3.

2.6. Den kvalificerande enheten för tillämpning av ursprungsreglerna skall vara den särskilda produkt som anses vara grundenheten vid klassificering med användning av Harmoniserade systemets nomenklatur. I fråga om varor i sats som klassificeras med stöd av den allmänna bestämmelsen 3 för tolkning av Harmoniserade systemet skall den kvalificerande enheten bestämmas för varje artikel som ingår i satsen. Denna bestämmelse skall också tillämpas på varor i sats enligt nr 6308, 8206 och 9605.

Därav följer att

- om en vara som består av en grupp artiklar eller en samling artiklar klassificeras enligt villkoren i Harmoniserade systemet enligt ett enda nummer, utgör helheten den kvalificerande enheten,

- om en sändning består av ett antal identiska produkter som klassificeras enligt samma nummer i Harmoniserade systemet, skall varje produkt behandlas var för sig vid tillämpningen av ursprungsbestämmelserna,

- om emballaget är inbegripet i produkten vid klassificeringen enligt den allmänna bestämmelsen 5 i Harmoniserade systemet, skall emballaget inbegripas vid ursprungsbestämningen.

Anmärkning 3

3.1. Regeln i förteckningen anger den minsta bearbetning eller behandling som krävs, och om ytterligare bearbetning eller behandling utförs ger också detta ursprungsstatus. Omvänt kan utförandet av mindre bearbetning eller behandling inte ge ursprungsstatus. Om det i en regel anges att icke-ursprungsmaterial får användas i en viss tillverkningsfas, är det därför tillåtet att använda detta material i en tidigare tillverkningsfas, men det är inte tillåtet att använda materialet i en senare fas.

3.2. Om en regel i förteckningen anger att en produkt får tillverkas av mer än ett material, betyder detta att ett material eller flera material får användas. Det innebär inte att alla skall användas.

Exempel:

I regeln för textilier anges att naturfibrer får användas och att även kemiska material och andra material får användas. Detta betyder inte att båda måste användas utan att det ena eller det andra materialet eller båda materialen kan användas.

Om emellertid en inskränkning gäller för ett material och andra inskränkningar gäller för andra material i samma bestämmelse, gäller inskränkningarna endast för de material som faktiskt används.

Exempel:

I regeln för symaskiner anges det att både den trådspänningsmekanism och den sicksackmekanism som används måste vara ursprungsvaror. Dessa båda inskränkningar gäller endast om de berörda mekanismerna faktiskt är monterade på symaskinen.

3.3. När en regel i förteckningen anger att en vara skall tillverkas av ett särskilt material, hindrar detta villkor inte användningen av andra material som på grund av sin art inte kan uppfylla villkoren.

Exempel:

Om en regel uttryckligen utesluter användning av spannmål och spannmålsprodukter skulle detta inte förhindra användning av mineralsalter, kemikalier och andra tillsatser som inte framställs av spannmål.

Exempel:

Om en artikel framställts av bondad duk och det endast är tillåtet att använda garn utan ursprungsstatus för denna typ av artikel, är det inte möjligt att ta den bondade duken som utgångsmaterial, även om den bondade duken normalt inte kan framställas av garn. I sådana fall skulle utgångsmaterialet normalt vara stadiet före garnet, dvs fiberstadiet.

Se även anmärkning 6.2 om textilvaror.

3.4. Om det i en regel i förteckningen anges två eller flera procentsatser för maximivärdet för de icke-ursprungsmaterial som kan användas, får dessa procentsatser inte läggas ihop. Maximivärdet för alla använda icke-ursprungsmaterial får aldrig överstiga den högsta av de angivna procentsatserna. De enskilda procentsatserna får dessutom inte överskridas i förhållande till de särskilda material som de gäller för.

Anmärkning 4

4.1. Termen naturfibrer används i förteckningen för alla andra fibrer än konstfibrer eller syntetfibrer och är begränsad till stadiet före spinningen, inklusive avfall, och såvida något annat inte närmare anges inbegriper termen naturfibrer fibrer som har kardats, kammats eller bearbetats på annat sätt men inte spunnits.

4.2. Termen naturfibrer inbegriper tagel enligt nr 0503, natursilke enligt nr 5002 och 5003 samt ull och fina eller grova djurhår enligt nr 5101 - 5105, bomull enligt nr 5201 - 5203 och andra vegetabiliska fibrer enligt nr 5301 - 5305.

4.3. Termerna textilmassa, kemiska material och material för pappersframställning används i förteckningen för att beskriva material som inte klassificeras enligt kapitel 50 63 och som kan användas för framställning av regenat-, syntet- eller pappersfibrer eller -garn.

4.4. Termen konststapelfibrer används i förteckningen i fråga om fiberkabel av syntet- eller regenatfilament, stapelfibrer eller avfall enligt nr 5501 5507.

Anmärkning 5 (De ockuperande territorierna och de förmånsberättigade republikerna)

5.1. I fråga om de produkter som klassificeras enligt de nummer i förteckningen som avses i denna anmärkning, skall de villkor som anges i kolumn 3 i förteckningen inte tillämpas på några bastextilmaterial som används vid tillverkningen av produkterna och som sammanlagt utgör 10 % eller mindre av den sammanlagda vikten av alla använda bastextilmaterial (jämför också anmärkning 5.3 och 5.4).

5.2. Denna toleransgräns får dock endast tillämpas i fråga om blandade produkter som har framställts av två eller flera bastextilmaterial.

Följande material är bastextilmaterial:

- Silke.

- Ull.

- Grova djurhår.

- Fina djurhår.

- Tagel.

- Bomull.

- Material för pappersframställning samt papper.

- Lin.

- Hampa.

- Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål.

- Sisal och andra textilfibrer av släktet Agave.

- Kokos-, manilla- och ramifibrer och andra vegetabiliska textilfibrer.

- Syntetiska konstfilament.

- Regenererade konstfilament.

- Syntetiska konststapelfibrer.

- Regenererade konststapelfibrer.

Exempel:

Ett garn enligt nr 5205 som är tillverkat av bomullsfibrer enligt nr 5203 och syntetiska stapelfibrer enligt nr 5506 är ett blandgarn. Därför får syntetiska stapelfibrer utan ursprungsstatus som inte uppfyller ursprungsreglerna (som kräver tillverkning med användning av kemiska material eller textilmassa) användas upp till 10 viktprocent av garnet.

Exempel:

En ullvävnad enligt nr 5112 som är tillverkad av ullgarn enligt nr 5107 och garn av syntetstapelfibrer enligt nr 5509 är en blandväv. Syntetgarn som inte uppfyller ursprungsreglerna (som kräver tillverkning med användning av kemiska material eller textilmassa) eller ullgarn som inte uppfyller ursprungsreglerna (som kräver tillverkning med användning av naturliga fibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt beredda för spinning) eller en kombination av dessa två får därför användas upp till 10 viktprocent av vävnaden.

Exempel:

Tuftad textilvävnad enligt nr 5802 som är tillverkad av bomullsgarn enligt nr 5205 och bomullsvävnad enligt nr 5210 är endast en blandad produkt om bomullsvävnaden i sig själv är en blandväv som är tillverkad av garn som klassificeras enligt två olika nummer eller om de använda bomullsgarnerna själva är blandningar.

Exempel:

Om den tuftade vävnaden i fråga har tillverkats av bomullsgarn enligt nr 5205 och syntetfibrer enligt nr 5407 är det helt uppenbart att de använda garnerna är två olika bastextilmaterial och den tuftade textilvävnaden är därför en blandprodukt.

Exempel:

En matta med tuft tillverkad av både regeneratgarn och bomullsgarn med en juteförstärkning är en blandad produkt, eftersom tre bastextilmaterial har använts. Alla icke-ursprungsmaterial som används i en senare tillverkningsfas än den som regeln tillåter får därför användas, under förutsättning att deras sammanlagda vikt inte överstiger 10 viktprocent av textilmaterialen i mattan. Både juteförstärkningen och regeneratgarnet skulle därför kunna importeras i denna tillverkningsfas, under förutsättning att villkoren i fråga om vikten uppfylls.

5.3. För vävnader som innehåller "garn tillverkat av segmenterat polyuretan med mjuka segment av polyester, även överspunnet" är den toleransen 20 % vad avser detta garn.

5.4. För vävnader som innehåller remsor bestående av en kärna av aluminiumfolie eller en kärna av plastfilm, även med överdrag av aluminiumpulver, med en bredd som inte överstiger 5 mm, fastsatt med hjälp av ett lim mellan två lager av plastfolie är den toleransen 30 % vad avser dessa remsor.

Anmärkning 6

De ockuperade territorierna och de förmånsberättigade republikerna

6.1. För de textilprodukter som i förteckningen är markerade med en fotnot som hänvisar till denna anmärkning får textilmaterial, med undantag av foder och mellanfoder, som inte uppfyller den bestämmelse som anges i kolumn 3 i förteckningen för de tillverkade produkterna i fråga användas, under förutsättning att de klassificeras enligt ett annat nummer än produkten och att deras värde inte överstiger 8 % av produktens pris fritt fabrik.

GSP, de ockuperade territorierna och de förmånsberättigade republikerna

6.2. Material som inte klassificeras enligt kapitel 50 - 63 får användas fritt, även om de innehåller textilmaterial.

Exempel:

Om en bestämmelse i förteckningen föreskriver att garn måste användas till en viss textilvara, till exempel byxor, förhindrar inte detta att metallföremål som knappar används, eftersom knappar inte klassificeras enligt kapitel 50 63. Det hindrar inte heller att blixtlås används, även om blixtlås normalt innehåller textilmaterial.

6.3. Om en procentregel tillämpas, skall värdet av de material som inte klassificeras enligt kapitel 50 63 beaktas när värdet av de använda icke-ursprungsmaterialen beräknas.

6.4. Etiketter, märken och logotyper som är gjorda av tyg behöver inte uppfylla de villkor som anges i kolumn 3 när de ingår i en produkt enligt avsnitt XI i Harmoniserade systemet.

Anmärkning 7

7.1. För nummer ex 2707, 2713 - 2715, ex 2901, ex 2902 och ex 3403 anses följande vara "särskilda processer":

a) Vakuumdestillation.

b) Omfattande fraktionerad omdestillation.(1)

c) Krackning.

d) Reformering.

e) Extraktion med selektiva lösningsmedel.

(1) Jämför kompletterande anmärkning 4 b till kapitel 27 i Kombinerade nomenklaturen.

f) Den process som omfattar alla följande behandlingar: behandling med koncentrerad svavelsyra, oleum (rykande svavelsyra) eller svaveldioxid, neutralisering med alkali samt blekning och rening med naturligt aktiva jordarter, aktiverade jordarter, aktiverat kol eller bauxit.

g) Polymerisation.

h) Alkylering.

i) Isomerisering.

7.2. För nummer 2710, 2711 och 2712 anses följande som "särskilda processer":

a) Vakuumdestillation.

b) Mycket noggrann fraktionerad omdestillering.

c) Krackning.

d) Reformering.

e) Extraktion med selektiva lösningsmedel.

f) Den process som omfattar alla följande behandlingar: behandling med koncentrerad svavelsyra, oleum (rykande svavelsyra) eller svaveldioxid, neutralisering med alkali samt blekning och rening med naturligt aktiva jordarter, aktiverade jordarter, aktiverat kol eller bauxit.

g) Polymerisation.

h) Alkylering.

i) Isomerisering.

k) Avsvavling med hydrogen om de behandlade produkternas svavelinnehåll reduceras med minst 85 % (ASTM D 1266-59 T-metoden). (Endast för tungoljor enligt nr ex 2710)

l) Avparaffinering på annat sätt än genom enkel filtrering. (Endast för produkter enligt nr 2710)

m) Hydrogenbehandling, annan än avsvavling, vid vilken hydrogen vid ett tryck på 20 bar och en temperatur över 250° C aktivt deltar i en kemisk reaktion med hjälp av en katalysator. Efterföljande hydrering av smörjoljor enligt nr ex 2710 (t.ex. hydrofinishing eller avfärgning) för att framför allt förbättra färg eller stabilitet skall emellertid inte räknas som en särskild process. (Endast för tungoljor enligt nr ex 2710)

n) Atmosfärisk destillation om mindre än 30 volymprocent destillat, inklusive destillationsförluster, erhålls vid 300°C enligt ASTM D 86-metoden. (Endast för eldningsoljor enligt nr ex 2710)

o) Bearbetning vid elektrisk högfrekvensurladdning. (Endast för andra tungoljor än gasoljor och eldningsoljor enligt nr ex 2710)

7.3. För nummer ex 2707, 2713 - 2715, ex 2901, ex 2902 och ex 3403 ger inte enkla processer som rengöring, dekantering, avsaltning, vattenavskiljning, filtrering, färgning, märkning, uppnående av en viss svavelhalt vid blandning av produkter med olika svavelhalt och alla kombinationer av dessa processer eller liknande processer ursprungsstatus."

BILAGA 2

Bilagorna 31, 32, 33 och 34 till förordning (EEG) nr 2454/93 skall ändras på följande sätt:

- Linjen mellan det andra och tredje delfältet i fält 33 på det administrativa enhetsdokumentet skall flyttas en tiondels tum (2,54 mm) till vänster.

- Bilaga 38 till förordning (EEG) nr 2454/93 skall ändras på följande sätt:

Den text som avser fält 33 skall ersättas med följande:

"Första delfältet (åtta siffror)

Fylls i i enlighet med Kombinerade nomenklaturen.

Andra delfältet (två tecken)

Fylls i i enlighet med Taric-numret (två tecken för tillämpningen av särskilda gemenskapsåtgärder avseende formaliteter som skall genomföras vid bestämmelseorten).

Tredje delfältet (fyra tecken)

Fylls i i enlighet med Taric-numret (första tilläggsnumret)

Fjärde delfältet (fyra tecken)

Fylls i i enlighet med Taric-numret (andra tilläggsnumret)

Femte delfältet (fyra tecken)

Koder som skall antas av de berörda medlemsstaterna."

BILAGA 3

"BILAGA 69

FÖRTECKNING ÖVER DE VANLIGA FORMER AV HANTERING SOM AVSES I ARTIKLARNA 522 OCH 818

Om inte något annat anges, får ingen av följande hanteringar ge upphov till ett annat åttasiffrigt KN-nummer.

I. Enkla behandlingar för att säkerställa att varorna bevaras i gott skick under lagringstiden:

1. Ventilation, utbredning, torkning, damning, enkla rengöringsåtgärder, lagning av emballaget, lagning av skador som uppstått i samband med transport eller lagring i den mån det gäller enklare åtgärder, påläggning och avlägsnande av skyddande beläggning för transportändamål.

2. Inventering, provtagning och vägning av varorna.

3. Avlägsnande av skadade eller förorenade beståndsdelar.

4. Konservering genom bestrålning eller genom tillsats av konserveringsmedel.

5. Behandling mot skadegörare.

6. Alla sorters behandling genom temperatursänkning, även om detta innebär ett annat åttasiffrigt KN-nummer.

II. Följande åtgärder för att förbättra de importerade varornas utseende eller öka deras handelsvärde:

1. Avlägsnande av stjälkar eller kärnor i frukt.

2. Sammansättning och montering av varor, under förutsättning att det gäller montering av tillbehör på en fullständig vara och att dessa inte har någon avgörande betydelse för tillverkningen av varan, även om detta innebär ett annat åttasiffrigt KN-nummer för de monterade varorna eller tillbehören(1).

3. Avsaltning, rengöring och laskning av hudar.

4. Tillsats till varor av en eller flera andra sorters varor, i den mån tillsatsen är förhållandevis liten och inte förändrar de ursprungliga varornas beskaffenhet(2), även om detta innebär ett annat åttasiffrigt KN-nummer för de varor som tillsatts; de tillsatta varorna kan också vara varor som lagrats enligt ett tullagerförfarande, eller som lagrats i en frizon eller ett frilager.

5. Utspädning av vätskor, även om detta innebär ett annat åttasiffrigt KN-nummer.

6. Blandning av varor av samma art men olika kvalitet, för att få fram en konstant kvalitet eller en kvalitet som kunden önskar, utan att varornas art ändras.

7. Uppdelning av varor, under förutsättning att det rör sig om enkla åtgärder.

III. Följande åtgärder för att förbereda de importerade varorna för distribution eller återförsäljning:

1. Sortering, mekanisk filtrering, klassificering och siktning.

2. Justering och reglering.

3. Inpackning, uppackning, ompackning, dekantering och enkel överföring till behållare, även om detta innebär ett annat åttasiffrigt KN-nummer.

4. Påsättning och ändring av märken, förseglingar, etiketter, prislappar eller andra motsvarande särskiljande tecken; detta får inte leda till att varornas ursprung verkar vara något annat än det är.

5. Provning och justering av maskiner, apparater och fordon och iordningställande för att dessa skall kunna tas i bruk, under förutsättning att endast enkla åtgärder krävs.

6. Provning för att kontrollera överensstämmelse med europeisk teknisk standard.

7. Delning och krossning av torkade frukter och grönsaker.

(1) T.ex: montering av en radio eller vindrutetorkare på ett motorfordon.

(2) T.ex: tillsats av tillsatsämnen, butan eller bly till olja, tillsats av fruktkött av apelsin, apelsinoljor eller apelsinsmakämnen till apelsinjuice etc.

8. Rostskyddsbehandling.

9. Ihopsättning av varor efter transport.

10. Höjning av temperaturen för att varorna skall kunna transporteras.

11. Strykning av textilier.

12. Antielektrostatbehandling av textilier."

BILAGA 4

"BILAGA 69a

FÖRTECKNING ÖVER DE INSKRÄNKNINGAR SOM AVSES I ARTIKEL 510.3.

Återförsäljning av varor i ett tullager eller av varor som lagras enligt tullagerförfarandet i ett tullager av typ E skall vara tillåten i följande fall:

1. Försäljning av varor befriade från importavgifter till resande i internationell trafik.

2. Försäljning av varor befriade från importavgifter som ett led i avtal om diplomatiska eller konsulära förbindelser.

3. Försäljning av varor befriade från importavgifter till medlemmar i internationella organisationer.

4. Försäljning av varor befriade från importavgifter till NATO-styrkor."

BILAGA 5

"BILAGA 96

FÖRTECKNING ÖVER VAROR ENLIGT ARTIKEL 697.2 SOM FÅR IMPORTERAS TEMPORÄRT MOT UPPVISANDE AV ATA-CARNET

1. Yrkesmässig utrustning

(Artikel 671)

2. Varor för förevisning eller användning vid utställningar, mässor, sammanträden eller liknande tillfällen

(Artikel 673)

3. Läromedel och vetenskaplig utrustning, reservdelar och tillbehör, verktyg som speciellt tillverkats med tanke på underhåll, kontroll, kalibrering eller reparation av sådana läromedel eller sådan utrustning.

(Artikel 674)

4. Medicinsk och kirurgisk utrustning samt laboratorieutrustning

(Artikel 677)

5. Material för katastrofhjälp

(Artikel 678)

6. Förpackningar för vilka en skriftlig deklaration får krävas

(Artikel 679)

7. Varor av alla slag som skall bli föremål för provningar, experiment eller demonstrationer, inbegripet de provningar och experiment som krävs för typgodkännanden, men inte provningar, experiment eller demonstrationer som utgör en inkomstbringande verksamhet

(Artikel 680.1 d)

8. Varor av alla slag som skall användas för att utföra provningar, experiment eller demonstrationer, med undantag för provningar, experiment eller demonstrationer som utgör en inkomstbringande verksamhet

(Artikel 680.1 e)

9. Varuprover, dvs. artiklar som är representativa för en särskild kategori av varor som redan har tillverkats eller som är exempel på varor vars produktion är planerad; undantagna är dock identiska artiklar som införs av samma person eller skickas till en enda mottagare i sådana mängder att de på det hela taget inte längre utgör varuprover i vanlig kommersiell mening.

(Artikel 680.1 f)

10. Ersättningsutrustning som tillfälligt ställs till importörens förfogande kostnadsfritt av eller på initiativ av en leverantör av liknande produktionsmedel som senare ska importeras för övergång till fri omsättning eller av utrustning som senare skall installeras på nytt efter reparation.

(Artikel 681)

11. Konstföremål som importeras i utställningssyfte för eventuell försäljning

(Artikel 682.1 c)

12. Positiva kinematograffilmer, exponerade och framkallade, avsedda att visas före kommersiellt bruk

(Artikel 683 a)

13. Filmer, magnetband och filmer med magnetspår som är avsedda att förses med ett ljudspår, dubbas eller kopieras

(Artikel 683 b)

14. Filmer som visar utländska varors eller utländsk utrustnings beskaffenhet eller hur dessa fungerar, förutsatt att de inte är avsedda att visas för allmänheten mot avgift.

(Artikel 683 c)

15. Databärande medier som sänds gratis för att användas vid automatisk databehandling

(Artikel 683 d)

16. Artiklar (inklusive fordon) som på grund av sin beskaffenhet endast kan användas till att göra reklam för ett bestämt föremål eller ett bestämt ändamål.

(Artikel 683 e)

17. Alla arter av levande djur som importeras för dressyr-, tränings- eller avelsändamål eller för att ges veterinärbehandling

(Artikel 685.2 a)

18. Material för turistreklam

(Artikel 684 a)

19. Välfärdsmaterial för sjöfolk

(Artikel 686)

20. Diverse utrustning som under en offentlig myndighets överinseende och ansvar används för att bygga, reparera eller underhålla infrastruktur av allmän betydelse i gränsområden

(Artikel 687)"