(1)

Biologiska bekämpningsmedel är naturliga fiender, antagonister, konkurrenter eller andra organismer som används antingen direkt eller indirekt för att bekämpa växtskadegörare, inbegripet karantänskadegörare, genom kontroll av deras vektorer, ogräs och invasiva främmande växter.

(2)

Detta beslut omfattar endast biologiska bekämpningsmedel som är ryggradslösa djur som t.ex. insekter, inbegripet sterila insektshannar, kvalster och nematodarter.

(3)

Det föreligger stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller deras tillvägagångssätt och vilka typer av bestämmelser som de tillämpar på frisläppande, utvärdering och förflyttning av biologiska bekämpningsmedel. Biologiska bekämpningsmedel känner dock inga gränser och kan spridas utanför de territorier där de avsiktligt har frisläppts i syfte att bekämpa växtskadegörare, ogräs och invasiva främmande växter.

(4)

Biologiska bekämpningsmedel används ofta inom växthusodling och har en allt större betydelse för hållbart jordbruk och skogsbruk, nämligen vid genomförandet av integrerat växtskydd (IPM) och ekologiskt jordbruk. Hållbara jordbrukssystem ger ett viktigt bidrag till unionens övergång till hållbara livsmedelssystem, i enlighet med kommissionens meddelande Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem och kommissionens meddelande Den europeiska gröna given, och stöds av den framtida gemensamma jordbrukspolitiken. Användningen av biologiska bekämpningsmedel i detta sammanhang bidrar till att minska beroendet av kemiska växtskyddsmedel.

(5)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 (1) syftar till att skydda unionen mot införseln av nya skadegörare och samtidigt bekämpa befintliga skadegörare på ett effektivare sätt. Växtskyddspolitiken i den förordningen är särskilt inriktad på screening av nya växtskadegörare över hela världen, förhindrande av införsel av sådana växtskadegörare till unionens territorium och, om de förs in, tidig upptäckt och utrotning.

(6)

Införsel, etablering och spridning av växtskadegörare kan äventyra hållbarheten hos jordbruk, skogar, naturliga miljöer, biologisk mångfald och ekosystem. Global handel, människors rörlighet, klimatförändringar och extrema väderfenomen ökar förekomsten av skadegörare och fytosanitära risker. Nya exotiska arter av växtskadegörare utgör också ett hot mot befintliga produktionssystem inom jord- och skogsbruket i unionen samt mot den inhemska floran och faunan. Införseln av en naturlig fiende från den region från vilken skadegöraren kommer kan bidra till en passande bekämpningsstrategi men kan medföra risker för den inhemska floran och faunan. Innan något biologiskt bekämpningsmedel förs in behöver därför en vetenskaplig bedömning av de möjliga effekterna på växtskyddet och den biologiska mångfalden göras, med hjälp av standardmetoder, inbegripet bedömning av eventuella oönskade effekter på icke-målarter, ekosystem och den biologiska mångfalden i allmänhet.

(7)

Det har konstaterats att användningen av biologiska bekämpningsmedel har ökat mot bakgrund den -ökade efterfrågan från jordbrukare, förvaltare av grönområden och trädgårdsmästare, som försöker minska sitt beroende av kemiska växtskyddsmedel.

(8)

Internationella organisationer, särskilt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation genom den internationella växtskyddskonventionen (IPPC) och Växtskyddsorganisationen för Europa och Medelhavsområdet (EPPO) har utarbetat internationella fytosanitära standarder och vägledning för säker användning av biologiska bekämpningsmedel och spelar en viktig roll i utarbetandet av standarder för riskanalys och forskning.

(9)

Producenter av biologiska bekämpningsmedel, inklusive små och medelstora företag, tillhandahåller innovativa och specifika lösningar för växtskydd. Kvalitetskontroll av biologiska bekämpningsmedel är ett väsentligt krav för att säkerställa deras säkerhet och prestanda.

(10)

Ett mer konsekvent tillvägagångssätt mellan medlemsstaterna skulle kunna underlätta utvecklingen av och marknadstillträdet för säkra biologiska bekämpningsmedel. Detta skulle bidra till att skapa möjligheter för jordbrukets och skogsbrukets produktionssystem och för bekämpning av växtskadegörare, samtidigt som skyddet av hälsa och miljö säkerställs.

(11)

Rådet anser att det krävs en studie om unionens situation och alternativ i fråga om införsel, utvärdering, produktion, utsläppande på marknaden och användning av biologiska bekämpningsmedel inom unionens territorium, i syfte att förbättra tillgången till dessa bekämpningsmedel och deras tillgänglighet för användare samtidigt som säkerheten för människor, djur, växter och miljö och livsmedelstrygghet säkerställs, i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (2), särskilt punkt 10 om tillämpningen av artiklarna 225 och 241 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(12)

Sådana alternativ kan inbegripa bedömning av potentialen för harmonisering av kriterier, förfaranden och beslutsfattande inom unionen, potentialen för unionens program för forskning, innovation och kunskapsspridning och för förstärkt samarbete med relevanta internationella organisationer för att påskynda marknadstillträdet för och öka tillgängligheten med avseende på biologiska bekämpningsmedel samt potentialen när det gäller stödja investeringar, innovation och säker användning av biologiska bekämpningsmedel inom bekämpning av växtskadegörare, som ett första steg mot en harmoniserad definition av ett bredare koncept för biologisk bekämpning.