5.4.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 95/1

(1)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 467/2010 (2) (nedan kallad den ursprungliga förordningen) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på 19 % på import av kisel med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) för alla företag förutom det som anges i artikel 1.2 i den förordningen, till följd av översynen vid giltighetstidens utgång och en partiell interimsöversyn av åtgärderna som införts genom rådets förordning (EG) nr 398/2004 (3). I den ursprungliga förordningen bibehölls också tullen som utvidgades genom rådets förordning (EG) nr 42/2007 (4) till import av kisel som avsänts från Korea oavsett om produktens deklarerade ursprung var Korea eller inte. De åtgärder som infördes genom den ursprungliga förordningen kallas nedan för de gällande åtgärderna eller de ursprungliga åtgärderna, och den undersökning som ledde till att åtgärderna infördes genom den ursprungliga förordningen kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Den 15 maj 2012 mottog Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en begäran enligt artiklarna 13.3 och 14.3 i grundförordningen om att undersöka ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts beträffande import av kisel med ursprung i Kina och om registrering av import av kisel som avsänts från Taiwan, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Taiwan eller inte.

(3)

Begäran lämnades in av Euroalliages (Liaison Committee of the Ferro-Alloy Industry) (nedan kallad sökanden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för 100 % av unionens produktion av kisel.

(4)

Sökanden hävdade att det inte hade förekommit någon genuin produktion av kisel i Taiwan och att begäran innehöll tillräcklig prima facie-bevisning för att det hade skett en väsentlig förändring i handelsmönstret vid export från Kina och Taiwan till unionen efter att antidumpningsåtgärderna införts, och det fanns ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för denna förändring än införandet av de gällande åtgärderna. Förändringen föreföll bero på att kisel med ursprung i Kina som importeras till unionen omlastas i Taiwan.

(5)

Sökanden hävdade vidare att verkningarna av de gällande antidumpningsåtgärderna undergrävdes både i fråga om kvantitet och om pris. Det förelåg dessutom bevisning för att den ökade importen från Taiwan ägde rum till priser som var betydligt lägre än det icke-skadevållande pris som fastställdes i den ursprungliga undersökningen. Det fanns slutligen bevis för att priserna för kisel som avsänts från Taiwan var dumpade jämfört med det normalvärde som tidigare fastställts för den berörda produkten under den ursprungliga undersökningen.

(6)

Efter att i samråd med den rådgivande kommittén ha fastställt att det förelåg tillräcklig prima facie-bevisning för att inleda en undersökning enligt artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen, inledde kommissionen en undersökning genom förordning (EU) nr 596/2012 (5) (nedan kallad förordningen om inledande) rörande ett eventuellt kringgående av antidumpningsåtgärderna som införts på import av kisel med ursprung i Kina och uppdrog även åt tullmyndigheterna att registrera import av kisel som avsänts från Taiwan, oavsett om dess deklarerade ursprung var Taiwan eller inte.

(7)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Kina och Taiwan, de exporterande tillverkarna i dessa länder, de importörer i unionen som den visste var berörda och unionsindustrin om att undersökningen hade inletts.

(8)

Blanketter för ansökan om befrielse sändes till de tillverkare/exportörer i Taiwan som kommissionen kände till och via Taiwans myndigheter representerade i Europeiska unionen. Frågeformulär sändes till de tillverkare/exportörer i Kina som kommissionen kände till och via Kinas myndigheter representerade i Europeiska unionen. Frågeformulär sändes även till kända importörer i unionen.

(9)

De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i förordningen om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla parter underrättades om att bristande samarbete kunde medföra att artikel 18 i grundförordningen skulle komma att tillämpas och avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(10)

Tre taiwanesiska tillverkare/exportörer som tillhörde samma grupp och tre importörer till unionen som inte hade någon koppling till varandra gav sig till känna och lämnade in blanketter om befrielse respektive besvarade frågeformulären.

(11)

Kommissionen utförde kontrollbesök på plats hos de tre följande närstående företagen, som ingår i den grupp som avses i skäl 10:

(12)

Undersökningsperioden omfattade perioden 1 januari 2008–30 juni 2012 (nedan kallad undersökningsperioden). Uppgifter inhämtades för undersökningsperioden för att bland annat undersöka den påstådda förändringen i handelsmönstret. För referensperioden 1 juli 2011–30 juni 2012 (i tabeller RP) inhämtades mer detaljerade uppgifter för att undersöka ett eventuellt undergrävande av de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna och förekomsten av dumpning.

(13)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen bedömdes förekomsten av kringgående genom en undersökning i tur och ordning av om det hade inträffat någon förändring i handelsmönstret mellan Kina, Taiwan och unionen, om denna förändring härrörde från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte fanns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen, om det fanns bevisning för att skada förelåg eller för att de positiva verkningarna av tullen undergrävdes i fråga om priser på och/eller kvantiteter av den undersökta produkten och om det fanns bevisning om förekomsten av dumpning i förhållande till de tidigare fastställda normalvärdena för den berörda produkten i den ursprungliga undersökningen, i förekommande fall i enlighet med bestämmelserna i artikel 2 i grundförordningen.

(14)

Den produkt som berörs av det eventuella kringgåendet (nedan kallad den berörda produkten) är kiselmetall med ursprung i Kina, för närvarande med KN-nummer 2804 69 00 (innehållande mindre än 99,99 viktprocent kisel). Enbart på grund av den nuvarande klassificeringen i den kombinerade nomenklaturen bör den betecknas ”kisel”. Kisel med högre renhetsgrad, dvs. minst 99,99 viktprocent kisel, som i huvudsak används i den elektroniska halvledarindustrin, har ett annat KN-nummer och omfattas inte av detta förfarande.

(15)

Den produkt som undersöks (nedan kallad den undersökta produkten) är densamma som den som definieras ovan, men avsänd från Taiwan, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Taiwan eller inte. Den undersökta produkten har för närvarande samma KN-nummer som den berörda produkten.

(16)

Av undersökningen framgick att kisel som anges ovan och som exporteras till unionen från Kina och den som sänds till unionen från Taiwan har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden, och följaktligen anses de utgöra likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(17)

Såsom framgår av skäl 10 lämnade endast tre taiwanesiska företag tillhörande samma företagsgrupp in en blankett om befrielse. En jämförelse av deras export till unionen med importstatistik från Eurostat visade att de samarbetande företagen stod för 65 % av Taiwans export av den undersökta produkten till unionen under referensperioden.

(18)

Inga av de exporterande tillverkarna av kisel i Kina samarbetade. Resultatet beträffande import av kisel från Kina till unionen och export från Kina till Taiwan måste därför baseras på Eurostats importstatistik, taiwanesisk importstatistik och uppgifter som samlats in från de samarbetande taiwanesiska företagen.

(19)

Tabell 1 visar importen av kisel från Kina och Taiwan till unionen mellan 2004 och slutet av referensperioden (i Mt).

Tabell 1

(20)

Uppgifterna från Eurostat visar tydligt att det inte förekom någon import från Taiwan till unionen över huvud taget under 2004. Importen ökade med över 300 % under 2008 och var fortsatt hög. Importen fördubblades igen under 2010 efter införandet av nya åtgärder mot Kina.

(21)

Under 2011 minskade unionens import från Taiwan. Utvecklingen kan bero på en bedrägeriutredning som inleddes av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) vid ungefär samma tidpunkt. Kommissionen informerades om att Taiwans utfärdandemyndighet, Bureau of Foreign Trade of Taiwan (BOFT), drog tillbaka ursprungsintygen för kisel för alla taiwanesiska tillverkare under 2011. Beslutet att dra tillbaka intygen överklagades av de tre taiwanesiska exportörer som avses i skälen 10 och 11 (nedan kallade grupp av exportörer). Överklagandeinstansen ogillade beslutet av BOFT och de berörda intygen utfärdades på nytt till dessa tre taiwanesiska tillverkare/exportörer, men inte till övriga taiwanesiska tillverkare.

(22)

I detta sammanhang konstaterar också kommissionen att något intyg om ursprung som inte medför förmånsbehandling inte behöver visas upp för tullformaliteterna vid import till unionen samt att ett sådant intyg, vid starka tvivel, inte kan utgöra något bevis för att den deklarerade varan har ett ursprung som inte medför förmånsbehandling (artikel 26 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (6)).

(23)

Importen av kisel från Kina till unionen har ökat sedan 2008. Framför allt noteras att importen fortfarande ökar efter att åtgärderna infördes 2010. Utvecklingen kan förklaras av att antidumpningstullen sjönk avsevärt 2010, från 49 % till 19 %.

(24)

Tabell 2 visar importen från Kina till Taiwan. Uppgifterna från den kinesiska databasen över export visar att importen var som högst under 2010 efter att de ursprungliga åtgärderna införts. Minskningen under 2011 kan förklaras av Olafs bedrägeriutredning vilket förklaras i skäl 21.

(25)

Handelsmönstret anses ha förändrats eftersom det inte förekom någon import alls till unionen från Taiwan under 2004. Importen startade på allvar under 2007 och blev mycket omfattande 2008. Den ligger på en fortsatt mycket hög nivå fram till referensperioden, med en minskning under 2011 av de möjliga orsaker som förklaras i skäl 21.

(26)

Enligt artikel 13.1 i grundförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen. Sådana bruk, processer och bearbetningar omfattar bland annat avsändning via tredjeländer av den produkt som omfattas av åtgärder. Kommissionen anser i detta fall att förändringen av handelsmönstret beror på att den produkt som omfattas av åtgärderna avsänds via ett tredjeland.

(27)

Kommissionen noterar först och främst att ingen kisel tillverkas i Taiwan. Ingen av tillverkarna/exportörerna har förnekat att de importerar den kisel de exporterar från Kina.

(28)

För det andra har tillverkarna/exportörerna, med undantag av gruppen av exportörer, inte lämnat någon annan ekonomisk motivering för sin verksamhet än uppbärandet av tullen.

(29)

Gruppen av exportörer hävdade att de importerar kiselklumpar av mycket låg kvalitet i påsar från Kina. De påstår att kiselklumparna därefter tumlas, finfördelas, siktas och packas om i påsar innan de exporteras till unionsmarknaden. De hävdade att produkten är av högre kvalitet efter denna operation.

(30)

De hävdar att ovanstående operation utgör en unik reningsmetod, som utvecklats i samarbete med universitet i Taipei och sägs eliminera 80 % av orenheterna i den kiselmetall som importeras från Kina. Vid kontrollbesöket på plats konstaterades det dock att metoden var en enkel process med tumling, siktning och finfördelning som avlägsnar vissa orenheter på ytan som oxidering och damm, men inte tar bort de huvudsakliga orenheterna inuti kiselklumparna. Den bearbetade produkten hade därför samma fysiska och tekniska grundläggande egenskaper som den berörda produkten.

(31)

Den bevisning som samlades in och kontrollerades under undersökningen, särskilt inköpsfakturorna, försäljningsfakturorna med tillhörande dokument, t.ex. fraktsedlar, och andra tulldokument, visade att de produkter som gruppen av exportörer köpte in och sålde på export i de flesta fall hade samma specifikationer. Registren över innestående varor i gruppens lager, beläget nära hamnarna, visade också att det inte alltid fanns tid att bearbeta alla partier av kisel som köptes i Kina med den metod de hävdade att de använde. Tillgängliga uppgifter, särskilt från tillverkare i unionen, visade dessutom att det för att avlägsna de inre orenheterna i kiselklumparna krävs antingen finfördelning följd av kemisk behandling eller en smältningsprocess. Gruppen av exportörer hade inte använt någon av dessa processer.

(32)

Det är också värt att notera att Europeiska unionens domstol under 2010 i samband med en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nu artikel 267 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) från Finanzgericht Düsseldorf (Hoesch Metals and Alloys GmbH v. Hauptzollamt Aachen) i ett mål som gällde antidumpningsåtgärderna mot kisel från Kina slog fast följande: ”Separering, finfördelning och rening av kiselblock samt siktning, sortering efter storlek och paketering av de kiselkorn som uppnåtts genom finfördelningen, enligt de metoder som avses i det nationella målet, utgör inte sådan bearbetning eller behandling som ger ursprungsstatus i den mening som avses i artikel 24 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen” (7). Den reningsprocess som görs av gruppen av exportörer anses vara en process som liknar den som beskrivs i den domen.

(33)

Undersökningen visade också att reningsprocessen motsvarar mindre än 5 % av den totala kostnaden för gruppen av exportörer. Det bekräftades vidare att priset på den kisel som gruppen av exportörer sålde till unionen och priset på den kisel som gruppen köpte i Kina under undersökningsperioden aldrig uppvisade en större skillnad än 11 %.

(34)

Mot denna bakgrund konstateras det att importen från Kina och den därpå följande exporten av kisel till unionen även för gruppen av exportörer ska betraktas som omlastning och därmed kringgående i den mening som avses i artikel 13 i grundförordningen.

(35)

Slutsatsen dras därför att undersökningen inte visade på någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för omlastningen än att man ville undvika de gällande åtgärderna beträffande den berörda produkten, dvs. antidumpningstullen på 19 % för Kina. Inga andra faktorer utom tullen konstaterades föreligga som kunde anses uppväga kostnaderna för transport och omlastning av kisel med ursprung i Kina via Taiwan.

(36)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen undersöktes om det fanns bevisning om dumpning i förhållande till det normalvärde som fastställts i den ursprungliga undersökningen.

(37)

I den ursprungliga förordningen fastställdes normalvärdet på grundval av priserna i Brasilien, som i den undersökningen konstaterades vara ett lämpligt jämförbart land med marknadsekonomi för Kina. I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen ansågs det lämpligt att använda det normalvärde som tidigare fastställts i den ursprungliga undersökningen. Två produktkontrollnummer från den tidigare undersökningen stämde överens med de två produktkontrollnumren för de exporterande företagen. Exportpriserna fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, nämligen de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas för export av den undersökta produkten till unionen.

(38)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen vederbörliga justeringar för att beakta olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes därför av exportpriset för transport och försäkring för att priserna ska motsvara samma handelsled. I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen beräknades dumpningen genom att det justerade vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts i den ursprungliga förordningen jämfördes med taiwanesiska motsvarande vägda genomsnittliga exportpriser under referensperioden i denna undersökning, och skillnaden uttrycktes i procent av cif-priset vid unionens gräns före tull.

(39)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärde och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts i undersökningen visade att dumpning förekom.

(40)

Jämförelsen mellan den nivå för undanröjande av skada som fastställdes i den ursprungliga förordningen och det vägda genomsnittliga exportpriset visade att prisunderskridande och målprisunderskridande förelåg. Följaktligen drogs slutsatsen att de gällande åtgärdernas positiva verkningar undergrävs i fråga om kvantitet och pris.

(41)

Med hänsyn till ovanstående drogs slutsatsen att den ursprungliga åtgärden, dvs. den slutgiltiga antidumpningstullen på import av kisel med ursprung i Kina, kringgicks genom omlastning i Taiwan i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen.

(42)

I enlighet med artikel 13.1 första meningen i grundförordningen bör de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten därför utvidgas till att omfatta import av den undersökta produkten, dvs. samma produkt som den berörda produkten men avsänd från Taiwan, oavsett om dess deklarerade ursprung är Taiwan eller inte.

(43)

De åtgärder som fastställs i artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) nr 467/2010 för ”övriga företag” från Kina bör därför utvidgas till att omfatta importen från Taiwan. Tullsatsen bör fastställas till 19 % på nettopriset fritt unionens gräns, före tull.

(44)

I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen, enligt vilka eventuella utvidgade åtgärder bör tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på registrerad import av kisel som avsänts från Taiwan.

(45)

Såsom förklaras i skäl 10 lämnade tre företag i Taiwan tillhörande samma grupp in blanketter om befrielse och ansökte om befrielse från den eventuella utvidgningen av åtgärderna i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen.

(46)

Mot bakgrund av resultatet när det gäller det förändrade handelsmönstret, bristen på faktisk tillverkning i Taiwan och export enligt samma tullkodex såsom framgår i skäl 19 till 29, kan den befrielse som dessa tre företag ansöker om inte beviljas, i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen.

(47)

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.3 i grundförordningen kommer andra potentiella exportörer eller tillverkare i Taiwan som inte gav sig till känna i detta förfarande och inte exporterade den undersökta produkten till unionen under undersökningsperioden, och som har för avsikt att ansöka om befrielse från den utvidgade antidumpningstullen i enlighet med artiklarna 11.4 och 13.4 i grundförordningen, att uppmanas att fylla i en blankett om befrielse för att kommissionen ska kunna bedöma om befrielse kan beviljas. Befrielse från tull kan beviljas efter en bedömning av marknadssituationen, produktionskapaciteten, kapacitetsutnyttjandet, inköp och försäljning, sannolikheten för att företaget kommer att fortsätta att tillämpa metoder för vilka det inte finns någon tillräcklig grund eller ekonomisk motivering, samt av bevisningen för dumpning. Kommissionen gör vanligen även ett kontrollbesök på plats. Befrielse kan beviljas under förutsättning att de villkor som anges i artiklarna 11.4 och 13.4 i grundförordningen är uppfyllda.

(48)

Om befrielse beviljas kan kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, genom beslut tillåta befrielse för import från företag som inte kringgår antidumpningsåtgärderna som inrättats genom genomförandeförordning (EU) nr 467/2010, från den tull som utvidgas genom denna förordning.

(49)

Ansökan om befrielse från tullen ska sändas till kommissionen tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt uppgifter om eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning och försäljning.

(50)

Alla berörda parter informerades om de viktigaste uppgifter och överväganden som ledde fram till ovannämnda slutsatser och de ombads att lämna synpunkter. De beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna in synpunkter efter det att dessa uppgifter meddelats.

(51)

Efter meddelandet av uppgifter inkom synpunkter från gruppen av exportörer och från två importörer.

(52)

Huvudargumentet gällde påståendet att den rening som gruppen av exportörer utförde gav ursprungsstatus i den mening som avses i artikel 24 i förordning (EEG) nr 2913/92. Importörerna lade fram en rapport om stickprovstagning som utförts av universitet i Taipei och en analysrapport från en oberoende expert. Rapporten om stickprovstagningen visar på en minskad andel slagg på 90,8 % efter reningsprocessen. I analysen av den oberoende experten hävdas att kiseln först efter rening kan användas för vissa smältningsändamål.

(53)

Det noteras att dessa två undersökningar motsägs av kommissionens konstateranden vid kontrollbesöket på plats, enligt beskrivningen av skäl 31. Det erinras särskilt om att de produkter som gruppen av exportörer köpte och sålde på export enligt fakturorna i de flesta fall hade samma specifikationer.

(54)

Om importörernas påståenden vore sanna skulle detta också medföra mycket större skillnader mellan det pris till vilket kiseln importeras från Kina och det pris till vilket kiseln exporteras till unionen.

(55)

På grundval av inspektionen på plats av de verktyg som användes för den påstådda reningen av kisel konstaterar kommissionen också att verktygen inte är av sådan art att de möjliggör någon av de två reningsmetoder som beskrivs i skäl 31.

(56)

Analysrapporten från den oberoende experten tar slutligen inte hänsyn till det faktum som kommissionen känner till, dvs. att användarna bearbetar sin kisel före användningen.

(57)

De synpunkter som lämnats av parterna har av dessa skäl inte kunnat ändra kommissionens preliminära slutsatser före meddelandet av uppgifter.

Europeiska kommissionen

Directorate-General for Trade

Directorate H

Office: N-105 08/20

1049 Bruxelles/Brussel

Belgique/België

Fax + 32 22956505