30.3.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 94/1

---

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 258/2012

av den 14 mars 2012

om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med rådets beslut 2001/748/EG av den 16 oktober 2001 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar av FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (2) undertecknade kommissionen på gemenskapens vägnar nämnda protokoll (nedan kallat FN:s protokoll om skjutvapen) den 16 januari 2002.

(2)	FN:s protokoll om skjutvapen, som har till syfte att främja, underlätta och stärka samarbetet mellan parterna i avtalet för att förebygga, bekämpa och utrota olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition, trädde i kraft den 3 juli 2005.

(3)

För att göra det lättare att spåra skjutvapen och effektivt bekämpa olaglig handel med skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition är det nödvändigt att förbättra informationsutbytet mellan medlemsstaterna, i synnerhet genom att använda befintliga kommunikationskanaler bättre.

(4)

Personuppgifter ska behandlas i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (4).

(5)

I sitt meddelande av den 18 juli 2005 om åtgärder för att öka säkerheten i fråga om sprängämnen, detonatorer, skjutvapen och utrustning för bombtillverkning (5) klargjorde kommissionen sin avsikt att genomföra artikel 10 i FN:s protokoll om skjutvapen som en del av de åtgärder som måste vidtas för att unionen ska kunna ingå protokollet.

(6)	Enligt FN:s protokoll om skjutvapen ska parterna införa eller förbättra administrativa förfaranden eller system för att utöva effektiv kontroll över tillverkningen, märkningen, importen och exporten av skjutvapen.

(7)

För att efterleva FN:s protokoll om skjutvapen måste också olaglig tillverkning av eller handel med skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition fastställas som brott och åtgärder måste vidtas för att kunna beslagta varor som tillverkats eller som det handlats med på detta sätt.

(8)

Denna förordning bör inte tillämpas på skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition som är särskilt avsedda för militära ändamål. Åtgärderna i artikel 10 i FN:s protokoll om skjutvapen bör anpassas så att förenklade förfaranden införs för skjutvapen för civilt bruk. Följaktligen bör vissa lättnader när det gäller tillstånd för flera transporter, transiteringsåtgärder och temporär export för lagliga ändamål säkerställas.

(9)

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av artikel 346 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i vilken det hänvisas till medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen, och denna förordning har inte heller någon inverkan på Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (6) eller på rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen (7). Vidare är inte FN:s protokoll om skjutvapen, och följaktligen inte heller denna förordning, tillämpliga på bilaterala statliga transaktioner eller statliga överföringar i fall där tillämpning av protokollet skulle begränsa rätten för en part i protokollet att vidta åtgärder i den nationella säkerhetens intresse, i överensstämmelse med FN:s stadga.

(10)	I direktiv 91/477/EEG behandlas överföringar av skjutvapen för civilt bruk inom unionens territorium, medan denna förordning är inriktad på åtgärder rörande export från unionens tullområde till eller genom tredjeländer.

(11)	Skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition som importeras från tredjeländer omfattas av unionsrätten och särskilt av kraven i direktiv 91/477/EEG.

(12)	Enhetligheten bör säkerställas med tanke på gällande bestämmelser om registerföring i unionsrätten.

(13)	För att säkerställa en korrekt tillämpning av denna förordning bör medlemsstaterna vidta åtgärder som ger de behöriga myndigheterna nödvändiga befogenheter.

(14)

I syfte att upprätthålla förteckningen över skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition för vilka tillstånd krävs enligt denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att anpassa bilaga I till denna förordning till bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (8) och till bilaga I till direktiv 91/477/EEG. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(15)

Unionen har antagit en samling tullbestämmelser som återfinns i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (9) och dess tillämpningsföreskrifter enligt kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (10). Hänsyn bör också tas till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (Moderniserad tullkodex) (11), vars bestämmelser ska tillämpas i olika faser enligt artikel 188 i kodexen. Ingenting i denna förordning inskränker eventuella bemyndiganden som har beviljats i kraft av och i enlighet med gemenskapens tullkodex och dess tillämpningsföreskrifter.

(16)	Medlemsstaterna bör fastställa regler om de sanktioner som kan tillämpas vid överträdelser av denna förordning och säkerställa att de genomförs. Dessa sanktioner bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(17)	Denna förordning påverkar inte tillämpningen av unionens ordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden som fastställts i rådets förordning (EG) nr 428/2009 (12).

(18)

Denna förordning är förenlig med övriga relevanta bestämmelser om skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition för militär användning, säkerhetsstrategier, olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och export av militär teknik, däribland rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (13).

(19)	Kommissionen och medlemsstaterna bör underrätta varandra om de åtgärder som vidtas enligt denna förordning och om andra relevanta uppgifter med anknytning till denna förordning som de förfogar över.

(20)

Denna förordning hindrar inte medlemsstaterna från att tillämpa sina konstitutionella bestämmelser om allmänhetens tillgång till officiella handlingar, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (14).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, DEFINITIONER OCH RÄCKVIDD

Artikel 1

I denna förordning fastställs regler för exporttillstånd samt för import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition, i syfte att genomföra artikel 10 i Förenta Nationernas protokoll mot olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, fogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen).

Artikel 2

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.   skjutvapen: varje bärbart vapen med pipa som avfyrar, är avsett att avfyra, eller kan omvandlas till att avfyra, ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne enligt bilaga I.

Ett föremål anses kunna omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne om

det liknar ett skjutvapen, och

det på grund av sin konstruktion eller sina materialegenskaper kan omvandlas på detta sätt.

2.   delar: varje komponent eller ersättningskomponent enligt bilaga I som har utformats särskilt för ett skjutvapen och som är nödvändig för dess funktion, inbegripet pipa, stomme eller låda, glidskena eller cylinder, slutstycke samt varje anordning som formgivits eller anpassats för att dämpa det ljud som uppkommer då ett skjutvapen avfyras.

3.   väsentliga delar: slutstycket, patronläget och pipan till ett skjutvapen, vilka som separata delar tillhör samma kategori som det skjutvapen på vilket de är monterade eller är tänkta att vara monterade på.

4.   ammunition: alla patroner eller delar av patroner, inklusive patronhylsor, tändladdningar, drivladdningar, kulor och projektiler som används i skjutvapen enligt bilaga I, förutsatt att dessa delar själva omfattas av krav på tillstånd i den berörda medlemsstaten.

5.   skjutvapen som har gjorts obrukbara: föremål som i övrigt motsvarar definitionen av skjutvapen som har gjorts definitivt obrukbara genom åtgärder som medför att skjutvapnets samtliga väsentliga delar gjorts definitivt oanvändbara och omöjliga att avlägsna, ersätta eller ändra med tanke på eventuell återanvändning.

Medlemsstaterna ska låta en behörig myndighet kontrollera dessa åtgärder för att göra skjutvapen obrukbara. Medlemsstaterna ska föreskriva att det i samband med den kontrollen utfärdas ett intyg eller en annan handling där det intygas att skjutvapnet är obrukbart eller att vapnet förses med en väl synlig märkning i det syftet.

6.   export:

a)	ett exportförfarande enligt artikel 161 i förordning (EEG) nr 2913/92,

b)	återexport i den mening som avses i artikel 182 i förordning (EEG) nr 2913/92, med undantag av varor som förflyttas inom ramen för förfarandet för extern transitering enligt artikel 91 i den förordningen, där inga formaliteter för återexport enligt artikel 182.2 i den förordningen har fullgjorts.

7.   person: en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av personer som tillerkänns rättskapacitet utan att vara juridiska personer, om det är möjligt enligt gällande regler.

8.   exportör: varje person som är etablerad i unionen och som upprättar en exportdeklaration eller på vars vägnar en sådan upprättas, dvs. den person som vid tidpunkten för deklarationens godkännande har ett avtal med försändelsemottagaren i tredjeland och som har befogenhet att besluta om att föra ut varan ur unionens tullområde. Om inget exportavtal har ingåtts eller om kontraktsinnehavaren inte agerar för egen räkning ska den person som har befogenhet att besluta om att föra ut varan ur unionens tullområde anses vara exportör.

När förfoganderätten över skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition tillkommer en person som är etablerad utanför unionen enligt det avtal på vilket exporten grundas, ska den avtalsslutande part som är etablerad i unionen anses vara exportör.

9.   unionens tullområde: de områden som avses i artikel 3 i förordning (EEG) nr 2913/92.

10.   exportdeklaration: den handling genom vilken en person i föreskriven form och på föreskrivet sätt begär att få hänföra skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition till ett exportförfarande.

11.   temporär export: utförsel från unionens tullområde av skjutvapen avsedda för återimport inom en period som inte överstiger 24 månader.

12.   transitering: transport av varor från unionens tullområde, genom ett eller flera tredjeländers territorium med slutdestination i ett annat tredjeland.

13.   omlastning: transitering där varorna fysiskt lastas av införseltransportmedlet och därefter lastas om för återexport, i allmänhet på ett annat transportmedel.

14.   exporttillstånd:

a)	ett enda tillstånd eller en enda licens som beviljas en viss exportör för en transport av ett eller flera skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition till en bestämd slutlig mottagare eller försändelsemottagare i ett tredjeland, eller

b)	exporttillstånd för flera transporter eller licens som beviljas en viss exportör för flera transporter av ett eller flera skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition till en bestämd slutlig mottagare eller försändelsemottagare i ett tredjeland, eller

c)	ett globalt tillstånd eller en global licens som beviljas en viss exportör för flera transporter av ett eller flera skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition till flera bestämda slutliga mottagare eller försändelsemottagare i ett eller flera tredjeländer.

15.   olaglig handel: import, export, försäljning, leverans, transport eller överföring av skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition från eller via en medlemsstats territorium till ett tredjelands territorium, om något av följande är tillämpligt:

16.   spårning: en systematisk utredning av hur skjutvapen och i förekommande fall delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition går från tillverkare till köpare, i syfte att hjälpa medlemsstaternas behöriga myndigheter att upptäcka, utreda och analysera olaglig tillverkning och olaglig handel.

Artikel 3

1.   Denna förordning ska inte tillämpas på följande:

a)	Bilaterala statliga transaktioner eller statliga överföringar.

b)	Skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition, särskilt utformade för militär användning, och under alla omständigheter, helautomatiska skjutvapen.

c)	Skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition, avsedda för de väpnade styrkorna, polisen eller de offentliga myndigheterna i medlemsstaterna.

d)

Samlare och organ som ägnar sig åt kulturella och historiska aspekter av skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition och som erkänts som sådana med avseende på tillämpningen av denna förordning av den medlemsstat på vars territorium de är etablerade, förutsatt att spårningsåtgärder har säkerställts.

e)	Skjutvapen som har gjorts obrukbara.

f)	Antika skjutvapen och replikvapen till dessa definierade i enlighet med nationell lagstiftning, förutsatt att antika skjutvapen inte inbegriper skjutvapen som tillverkats efter 1899.

2.   Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av förordning (EEG) nr 2913/92 (gemenskapens tullkodex), förordning (EEG) nr 2454/93 (tillämpningsföreskrifterna för gemenskapens tullkodex), förordning (EG) nr 450/2008 (moderniserade tullkodexen) och ordningen för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden som fastställts i förordning (EG) nr 428/2009 (förordningen om produkter med dubbla användningsområden).

KAPITEL II

EXPORTTILLSTÅND, FÖRFARANDEN OCH KONTROLLER SAMT IMPORT- OCH TRANSITERINGSÅTGÄRDER

Artikel 4

1.   Ett exporttillstånd som har upprättats i enlighet med det formulär som anges i bilaga II ska krävas för export av skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition som förtecknas i bilaga I. Sådant exporttillstånd ska beviljas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där exportören är etablerad och ska utfärdas skriftligt eller på elektronisk väg.

2.   Om export av skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition kräver ett exporttillstånd enligt denna förordning och den exporten också omfattas av krav på tillstånd i enlighet med gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp, får medlemsstaterna tillämpa ett enda förfarande för att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning och den gemensamma ståndpunkten.

3.   Om skjutvapnen, delarna och de väsentliga delarna till skjutvapnen och ammunition, befinner sig i en eller flera andra medlemsstater än den där ansökan om exporttillstånd har lämnats in, ska detta anges i den ansökan. De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där ansökan om exporttillstånd har lämnats in ska omedelbart samråda med de behöriga myndigheterna i den eller de berörda medlemsstaterna och förse dem med relevant information. Den eller de medlemsstater som konsulteras ska inom 10 arbetsdagar framföra eventuella invändningar mot beviljandet av ett sådant tillstånd, vilka ska vara bindande för den medlemsstat där ansökan har lämnats in.

Artikel 5

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 6 för att ändra bilaga I på grundval av ändringarna av bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 och på grundval av ändringarna av bilaga I till direktiv 91/477/EEG.

Artikel 6

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 5 ska ges till kommissionen på obestämd tid.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas enligt artikel 5 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 7

1.   Innan en medlemsstat utfärdar ett exporttillstånd för skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen, och ammunition ska den berörda medlemsstaten kontrollera att

a)	det importerande tredjelandet har gett sitt tillstånd till den berörda importen, och

b)

eventuella tredjeländer som är transitländer före transporten skriftligen har meddelat att de inte har några invändningar mot transiteringen. Denna bestämmelse gäller inte för — transporter luft- eller sjövägen och transporter via hamnar eller flygplatser i tredjeländer, förutsatt att omlastning eller byte av transportmedel inte äger rum, — temporär export för kontrollerbara lagliga ändamål, vilket inbegriper jakt, tävlingsskytte, bedömning, utställningar utan försäljning och reparation.

2.   Medlemsstaterna får besluta att om inga invändningar mot transiteringen inkommit inom 20 arbetsdagar från den dag då exportören ingivit sin skriftliga ansökan om godkännande av transiteringen ska det berörda tredjeland som är transitland inte anses ha några invändningar mot transiteringen.

3.   Exportören ska tillhandahålla den berörda myndighet i medlemsstaten som är ansvarig för utfärdandet av exporttillståndet de nödvändiga handlingar som visar att det importerande tredjelandet har gett sitt tillstånd till importen och att det tredjeland som är transitland inte haft några invändningar mot transiteringen.

4.   Medlemsstaterna ska handlägga ansökningar om exporttillstånd inom en period som fastställs genom nationell rätt eller praxis, som inte får vara längre än 60 arbetsdagar från det datum då alla de uppgifter som krävs har lämnats till de behöriga myndigheterna. Under exceptionella omständigheter och av vederbörligen motiverade skäl får den perioden förlängas till 90 arbetsdagar.

5.   Giltighetstiden för ett exporttillstånd får inte överstiga giltighetstiden för importtillståndet. Om importtillståndet inte anger en giltighetstid ska giltighetstiden för ett exporttillstånd, utom under exceptionella omständigheter och av vederbörligen motiverade skäl, vara minst nio månader.

6.   Medlemsstaterna får besluta att använda elektroniska dokument för handläggningen av ansökningar om exporttillstånd.

Artikel 8

1.   För spårningsändamål ska exporttillståndet och importlicensen eller importtillståndet som utfärdats av det importerande tredjelandet och de åtföljande handlingarna sammantaget innehålla uppgifter om bland annat följande:

a)	Utfärdandedag och sista giltighetsdag.

b)	Plats för utfärdande.

c)	Exportland.

d)	Importland.

e)	I förekommande fall, tredjeland eller tredjeländer som är transitländer.

f)	Försändelsemottagare.

g)	Slutlig mottagare, om denne är känd vid tidpunkten för avsändandet.

h)	Uppgifter som möjliggör identifiering av skjutvapnen, delarna och de väsentliga delarna till skjutvapnen och ammunitionen, en redogörelse för mängderna och den märkning som anbringats på skjutvapnen senast före transporten.

2.   De uppgifter som avses i punkt 1 ska, om de ingår i importlicensen eller importtillståndet, före transporten lämnas av exportören till de tredjeländer som är transitländer.

Artikel 9

1.   Förenklade förfaranden för temporär export eller återexport av skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition ska tillämpas enligt följande:

a)

Inget exporttillstånd ska krävas för i) temporär export som utförs av jägare eller tävlingsskyttar som en del av deras medförda personliga tillhörigheter, under en resa till ett tredjeland, förutsatt att de inför behöriga myndigheter styrker skälen för resan, lämpligen genom uppvisande av en inbjudan eller ett annat bevis på sin jakt- eller tävlingsskytteutövning i det tredjeland som är destinationsland, av — ett eller flera skjutvapen, — väsentliga delar, om de är märkta, samt delar till skjutvapnen, — tillhörande ammunition, begränsat till högst 800 skott för jägare och högst 1 200 skott för tävlingsskyttar, ii) återexport som utförs av jägare eller tävlingsskyttar som en del av deras medförda personliga tillhörigheter efter tillfällig införsel för jakt- eller tävlingsskytteutövning, förutsatt att skjutvapnen fortfarande tillhör en person som är etablerad utanför unionens tullområde och att de återexporteras till den personen.

b)

Jägare och tävlingsskyttar ska, när de lämnar unionens tullområde via en annan medlemsstat än den medlemsstat där de är bosatta, för behöriga myndigheter visa upp det europeiska skjutvapenpasset enligt artiklarna 1 och 12 i direktiv 91/477/EEG. Vid lufttransport ska det europeiska skjutvapenpasset visas upp för de behöriga myndigheterna där de relevanta varorna lämnas över till lufttrafikföretaget för transport ut ur unionens tullområde. Jägare och tävlingsskyttar får, när de lämnar unionens tullområde via den medlemsstat där de är bosatta, i stället för ett europeiskt skjutvapenpass välja att visa upp en annan handling som betraktas som giltig för detta ändamål av de berörda myndigheterna i den medlemsstaten.

c)

De behöriga myndigheterna i en medlemsstat ska, för en period som inte överstiger tio dagar, avbryta förfarandet för export från eller, vid behov, på annat sätt förhindra att skjutvapen, delar eller väsentliga delar till skjutvapen och ammunition lämnar unionens tullområde via den medlemsstaten, om de har anledning att misstänka att de skäl som anförs av jägare eller tävlingsskyttar inte är förenliga med de relevanta aspekter och förpliktelser som fastställs i artikel 10. Under exceptionella omständigheter och av vederbörligen motiverade skäl får den tidsperiod som avses i detta led förlängas till 30 dagar.

2.   Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell rätt införa förenklade förfaranden för

a)

återexport av skjutvapen efter temporär införsel för bedömning eller utställning utan försäljning, eller i enlighet med förfarandet för aktiv förädling för reparation, förutsatt att skjutvapnen fortfarande tillhör en person som är etablerad utanför unionens tullområde och att de återexporteras till den personen,

b)	återexport av skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen, och ammunition i tillfällig förvaring från den tidpunkt då de förs in i unionens tullområde fram till utförseln,

c)	temporär export av skjutvapen för bedömning och reparation samt utställning utan försäljning, förutsatt att exportören styrker sitt lagliga innehav av dessa skjutvapen och exporterar dem i enlighet med förfarandet för passiv förädling eller tullförfarandet för temporär export.

Artikel 10

1.   Vid beslut om beviljande av exporttillstånd enligt denna förordning ska medlemsstaterna vid behov beakta alla relevanta aspekter, inbegripet

a)	sina förpliktelser och åtaganden i egenskap av part i de relevanta internationella överenskommelserna om exportkontroll eller genom relevanta internationella fördrag,

b)	nationella utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter, inbegripet de som täcks av gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp,

c)	aspekter rörande den avsedda slutanvändningen, försändelsemottagaren, den bestämda slutliga mottagaren och risken för omdirigering.

2.   När medlemsstaterna bedömer en ansökan om exporttillstånd ska de utöver de relevanta aspekterna i punkt 1 även beakta huruvida exportören tillämpar proportionella och tillräckliga åtgärder och förfaranden i syfte att se till att bestämmelserna och målen i denna förordning och de krav och villkor som gäller för tillståndet iakttas.

När beslut fattas om huruvida ett exporttillstånd enligt denna förordning ska beviljas, ska medlemsstaterna respektera sina förpliktelser såvitt avser de sanktioner som införts genom beslut som antagits av rådet eller ett beslut av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) eller genom en bindande resolution av Förenta nationernas säkerhetsråd, särskilt rörande vapenembargon.

Artikel 11

1.   Medlemsstaterna ska

a)

vägra att bevilja exporttillstånd om sökanden har blivit dömd för brott som anges i artikel 2.2 i rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (15) eller någon annan gärning under förutsättning att denna utgör ett brott där maximistraffet är frihetsberövande i minst fyra år eller ett strängare straff,

b)	upphäva, tillfälligt upphäva, ändra eller återkalla ett exporttillstånd om villkoren för beviljande inte, eller inte längre, är uppfyllda.

Denna punkt påverkar inte tillämpningen av strängare regler enligt nationell lagstiftning.

2.   När medlemsstaterna avslår, upphäver, tillfälligt upphäver, ändrar eller återkallar ett exporttillstånd ska de underrätta de övriga medlemsstaternas behöriga myndigheter om detta och lämna den relevanta informationen till dem. Om de behöriga myndigheterna i en medlemsstat tillfälligt har upphävt ett exporttillstånd ska deras slutliga bedömning meddelas de övriga medlemsstaterna när perioden för det tillfälliga upphävandet löper ut.

3.   Innan de behöriga myndigheterna i en medlemsstat beviljar ett exporttillstånd enligt denna förordning ska de beakta alla beslut om avslag som fattats enligt denna förordning och som de har underrättats om, för att kunna avgöra om ett tillstånd har avslagits av de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat eller i andra medlemsstater för en i allt väsentligt identisk transaktion (avseende en vara med i allt väsentligt identiska parametrar eller tekniska egenskaper i fråga om samma importör eller försändelsemottagare).

De får först samråda med de behöriga myndigheterna i den medlemsstat eller de medlemsstater som utfärdade dessa avslag, upphävanden, tillfälliga upphävanden, ändringar eller återkallanden enligt punkterna 1 och 2. Om den behöriga myndigheten i medlemsstaten efter dessa samråd beslutar att bevilja ett tillstånd, ska den meddela de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna och lämna alla relevanta uppgifter för att förklara beslutet.

4.   All information som lämnas i enlighet med bestämmelserna i denna artikel ska överensstämma med bestämmelserna i artikel 19.2 om informationens konfidentiella karaktär.

Artikel 12

I enlighet med sin gällande nationella rätt eller praxis ska medlemsstaterna i minst 20 år bevara alla de uppgifter rörande skjutvapen, och om det är lämpligt och genomförbart, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition, som är nödvändiga för att spåra och identifiera dessa skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition, och för att förebygga och upptäcka olaglig handel med dessa. Den informationen ska inkludera plats och dag för utfärdande och sista giltighetsdag för exporttillståndet, exportlandet, importlandet, i förekommande fall det tredjeland som är transitland, försändelsemottagaren, den slutliga mottagaren, om denne är känd vid tidpunkten för exporten, och en beskrivning av varorna, en redogörelse för mängderna och den märkning som anbringats på varorna.

Denna artikel ska inte tillämpas på export som avses i artikel 9.

Artikel 13

1.   Medlemsstaterna ska vid misstanke begära att det importerande tredjelandet bekräftar mottagandet av transporten av skjutvapen, delar eller väsentliga delar till skjutvapen och ammunition.

2.   Medlemsstaterna ska på begäran av ett exporterande tredjeland som är part i FN:s vapenprotokoll vid tidpunkten för exporten bekräfta mottagandet inom unionens tullområde av transporten av skjutvapen, delar eller väsentliga delar till skjutvapen och ammunition, vilket i princip ska säkerställas genom uppvisande av de relevanta tullhandlingarna för import.

3.   Medlemsstaterna ska följa punkterna 1 och 2 i enlighet med deras gällande nationella rätt eller praxis. Särskilt när det gäller export får medlemsstatens behöriga myndighet besluta att antingen vända sig till exportören eller ta kontakt direkt med det importerande tredjelandet.

Artikel 14

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att deras tillståndsförfaranden är säkra och att importtillståndets äkthet kan kontrolleras eller valideras.

Kontroll och validering får i förekommande fall säkerställas via diplomatiska kanaler.

Artikel 15

För att säkerställa en korrekt tillämpning av denna förordning ska medlemsstaterna vidta nödvändiga och proportionella åtgärder för att göra det möjligt för dess behöriga myndigheter att

a)	inhämta upplysningar om varje order eller transaktion som inbegriper skjutvapen, delar eller väsentliga delar till skjutvapen och ammunition, och

b)	fastställa att exportkontrollåtgärderna tillämpas korrekt, vilket särskilt får inbegripa rätt till tillträde till lokaler som tillhör personer som berörs av en exporttransaktion.

Artikel 16

Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av denna förordning och de ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de genomförs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

KAPITEL III

TULLFORMALITETER

Artikel 17

1.   Vid fullgörandet av tullformaliteterna för export av skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition vid exporttullkontoret ska exportören framlägga bevis för att nödvändigt exporttillstånd har erhållits.

2.   Exportören får anmodas att tillhandahålla en översättning till ett officiellt språk i den medlemsstat där exportdeklarationen uppvisas av varje dokument som framläggs som bevis.

3.   Medlemsstaterna ska även, utan att det påverkar befogenheter som de tilldelats enligt förordning (EEG) nr 2913/92, för en period som inte överstiger tio dagar avbryta förfarandet för export från sina territorier eller, vid behov, på annat sätt förhindra att skjutvapen, delar eller väsentliga delar till skjutvapen och ammunition som omfattas av ett giltigt exporttillstånd lämnar unionens tullområde via deras territorium, om de har anledning att misstänka att

a)	relevanta uppgifter inte beaktades när tillståndet beviljades, eller

b)	omständigheterna har ändrats väsentligt sedan tillståndet beviljades.

Under exceptionella omständigheter och av vederbörligen styrkta skäl får den perioden förlängas till 30 dagar.

4.   När det gäller den period eller förlängda period som avses i punkt 3 ska medlemsstaterna antingen frigöra skjutvapnen, delarna eller de väsentliga delarna till skjutvapnen och ammunition eller vidta åtgärder i enlighet med artikel 11.1 b.

Artikel 18

1.   Medlemsstaterna får besluta att tullformaliteterna för export av skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition endast får fullgöras vid tullkontor som bemyndigats för detta ändamål.

2.   De medlemsstater som utnyttjar det alternativ som anges i punkt 1 ska underrätta kommissionen om de tullkontor som i vederbörlig ordning bemyndigats eller om senare ändringar angående detta. Kommissionen ska offentliggöra och årligen uppdatera den informationen i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

KAPITEL IV

ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Artikel 19

1.   Medlemsstaterna ska i samarbete med kommissionen och i enlighet med artikel 21.2 vidta alla lämpliga åtgärder för att upprätta ett direkt samarbete och informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna, i syfte att öka effektiviteten av de åtgärder som fastställs i denna förordning. Denna information får omfatta

a)	uppgifter om exportörer vars ansökan om tillstånd har avslagits eller exportörer som omfattas av beslut av medlemsstaterna i enlighet med artikel 11,

b)	uppgifter om försändelsemottagare eller andra aktörer som deltar i misstänkt verksamhet och, om sådana uppgifter är tillgängliga, om transportvägar.

2.   Rådets förordning (EG) nr 515/97 (16) om ömsesidigt bistånd, särskilt bestämmelserna om uppgifters konfidentiella karaktär, ska i tillämpliga delar gälla beträffande åtgärder enligt denna artikel utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i den här förordningen.

KAPITEL V

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 20

1.   En samordningsgrupp för frågor rörande export av skjutvapen (nedan kallad samordningsgruppen), med en företrädare för kommissionen som ordförande, ska inrättas. Varje medlemsstat ska utse en företrädare till denna.

Samordningsgruppen ska undersöka frågor som avser tillämpningen av denna förordning som kan tas upp antingen av ordföranden eller av en företrädare för en medlemsstat. Den ska vara bunden av reglerna om sekretesskydd i förordning (EG) nr 515/97.

2.   Ordföranden för samordningsgruppen eller samordningsgruppen ska vid behov konsultera relevanta aktörer som berörs av denna förordning.

Artikel 21

1.   Varje medlemsstat ska informera kommissionen om de lagar och andra författningar som antas för genomförandet av denna förordning, inbegripet de åtgärder som avses i artikel 16.

2.   Senast den 19 april 2012 ska varje medlemsstat informera de övriga medlemsstaterna och kommissionen om de nationella myndigheter som är behöriga att genomföra artiklarna 7, 9, 11 och 17. På grundval av de uppgifterna ska kommissionen offentliggöra och årligen uppdatera en förteckning över dessa myndigheter i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

3.   Senast den 19 april 2017 och därefter på begäran av samordningsgruppen och under alla omständigheter vart tionde år ska kommissionen se över tillämpningen av den här förordningen och lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen, vilken kan innehålla ändringsförslag. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med alla relevanta uppgifter som den behöver för att utarbeta rapporten, däribland uppgifter om tillämpningen av det enda förfarande som föreskrivs i artikel 4.2.

Artikel 22

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 30 september 2013.

Artikel 13.1 och 13.2 ska dock gälla från den trettionde dagen efter den dag då FN:s protokoll om skjutvapen träder i kraft i Europeiska unionen, efter det att protokollet ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

---

(1)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 oktober 2011 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 8 mars 2012.

(2)  EUT L 280, 24.10.2001, s. 5.

(3)  EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(4)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(5)  KOM(2005) 329. I meddelandet klargjordes även att de tekniska ändringarna till direktiv 91/477/EEG syftade till att införa de tillämpliga bestämmelser som krävs enligt FN:s protokoll beträffande de överföringar av skjutvapen inom gemenskapen som omfattas av direktivet, slutligt ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/51/EG (EUT L 179, 8.7.2008, s. 5).

(6)  EUT L 146, 10.6.2009, s. 1.

(7)  EGT L 256, 13.9.1991, s. 51.

(8)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(9)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1

(10)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

(11)  EUT L 145, 4.6.2008, s. 1.

(12)  EUT L 134, 29.5.2009, s. 1.

(13)  EUT L 335, 13.12.2008, s. 99.

(14)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(15)  EGT L 190, 18.7.2002, s. 1.

(16)  Rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (EGT L 82, 22.3.1997, s. 1).

---

---

---