EUR-Lex Достъп до правото на Европейския съюз

Обратно към началната страница на EUR-Lex

Този документ е извадка от уебсайта EUR-Lex.

Документ 32011L0064

Rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror (kodifiering)

EUT L 176, 5.7.2011г., стр. 24—36 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (HR)

Правен статус на документа В сила

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/64/oj

5.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/24


RÅDETS DIREKTIV 2011/64/EU

av den 21 juni 2011

om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror

(kodifiering)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 113,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)

Rådets direktiv 92/79/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av skatt på cigaretter (1), 92/80/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av skatter på andra tobaksvaror än cigaretter (2), 95/59/EG av den 27 november 1995 om andra skatter än omsättningsskatter som påverkar förbrukningen av tobaksvaror (3) har ändrats flera gånger (4) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör de direktiven kodifieras genom att de sammanförs till en enda text.

(2)

Unionens skattelagsstiftning om tobaksprodukter bör säkerställa att den inre marknaden fungerar korrekt, samtidigt som en hög hälsoskyddsnivå säkerställs enligt vad som krävs i artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med tanke på att tobaksvaror kan orsaka allvarliga hälsoskador samt på att unionen är part i Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll. Hänsyn bör tas till den rådande situationen för var och en av de olika typerna av tobaksvaror.

(3)

Ett av målen i fördraget om Europeiska unionen är att upprätthålla en ekonomisk union vars egenskaper liknar en hemmamarknads, inom vilken det råder sund konkurrens. Vad beträffar tobaksvaror kan detta mål uppnås endast under förutsättning att medlemsstaternas uttag av skatter som påverkar konsumtionen av produkter inom denna sektor inte snedvrider konkurrensbetingelserna och inte hindrar produkternas fria rörlighet inom unionen.

(4)

De olika typerna av tobaksvaror, som skiljer sig åt inbördes genom sina egenskaper och genom sitt användningssätt, bör definieras.

(5)

Det bör göras åtskillnad mellan finskuren tobak avsedd för rullning av cigaretter och annan röktobak.

(6)

Tobaksrullar som går att röka som de är efter enkel hantering bör också anses vara cigaretter så att dessa varor beskattas lika.

(7)

Tillverkare bör definieras som den fysiska eller juridiska person som faktiskt bereder tobaksprodukter och sätter det högsta detaljhandelspriset för var och en av de medlemsstater där produkterna i fråga ska släppas för konsumtion.

(8)

För en enhetlig och rättvis beskattning bör en definition av cigaretter, cigarrer och cigariller och övrig röktobak fastställas, så att tobaksrullar som beroende på sin längd kan betraktas som två eller fler cigaretter behandlas som två eller fler cigaretter i fråga om punktskatt, att en typ av cigarr som på många sätt liknar en cigarett behandlas som en cigarett i fråga om punktbeskattning, att röktobak som i många avseenden liknar finskuren tobak avsedd för rullning av cigaretter behandlas som finskuren tobak i fråga om punktskatter och att tobaksavfall definieras klart. Med tanke på de ekonomiska svårigheter som en omedelbar tillämpning kan vålla de berörda tyska och ungerska företagarna bör Tyskland och Ungern tillåtas att skjuta fram tillämpningen av definitionen av cigarrer och cigariller till den 1 januari 2015.

(9)

Vad gäller punktskatter måste harmoniseringen av strukturerna särskilt leda till att konkurrensen inom de olika kategorierna av tobaksvaror som hör till samma grupp inte snedvrids genom skatteuttaget och följaktligen till att medlemsstaternas nationella marknader öppnas.

(10)

Konkurrensen kräver ett system med fri prisbildning för alla grupper av tobaksvaror.

(11)

Strukturen för punktskatt på cigaretter måste, förutom en särskild komponent som beräknas per produktenhet, innefatta en proportionell komponent som grundas på detaljhandelspriset inklusive alla skatter. Omsättningsskatten på cigaretter har samma verkan som en värderelaterad punktskatt, och detta bör tas med i beräkningen när relationstalet mellan punktskattens särskilda komponent och den totala skattebelastningen fastställs.

(12)

Utan att det påverkar den särskilda komponentens blandade skattestruktur och högsta procentuella andel av den totala skattebelastningen bör medlemsstaterna få effektiva metoder för uttag av en särskild skatt eller minimipunktskatt på cigaretter, för att säkerställa att åtminstone ett minsta skattebelopp gäller i hela unionen.

(13)

För att den inre marknaden ska fungera väl är det nödvändigt att införa minimipunktsskatter för alla kategorier av tobaksvaror.

(14)

Vad beträffarcigaretter, bör neutrala konkurrensvillkor för tillverkarna säkerställas, uppdelningen av tobaksmarknaderna bör minskas och hälsomålen bör framhävas Ett prisrelaterat minimikrav bör därför avse det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset, medan ett minimibelopp bör tillämpas på alla cigaretter. Av samma skäl bör det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset också utgöra utgångspunkt för mätning av den särskilda punktskattens betydelse inom den totala skattebelastningen.

(15)

Vad gäller priser och punktskatter, särskilt för cigaretter – som är den avgjort viktigaste kategorin av tobaksvara – samt för finskuren tobak avsedd för rullning av cigaretter, föreligger det fortfarande stora skillnader mellan medlemsstaterna, vilka kan hindra den inre marknadens funktion. En viss grad av konvergens mellan de skattenivåer som tillämpas i medlemsstaterna skulle bidra till att minska bedrägerier och smuggling inom unionen.

(16)

Sådan konvergens skulle också bidra till att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor. Beskattningsnivån är en viktig faktor i priset på tobaksvaror, vilket i sin tur påverkar konsumenternas rökvanor. Bedrägerier och smuggling undergräver de skattebetingade prisnivåerna, i synnerhet på cigaretter och finskuren tobak avsedd för rullning av cigaretter, och gör det därför svårare att nå målen för tobakskontroll och hälsoskyddsmålen.

(17)

När det gäller andra produkter än cigaretter bör en harmoniserad skattenivå fastställas för alla produkter som hör till samma grupp av tobaksvaror. Det lämpligaste för en fungerande inre marknad är att en gemensam lägsta punktskatt fastställs uttryckt som en procentsats eller som ett belopp per kilogram eller för ett givet antal.

(18)

När det gäller finskuren tobak avsedd för rullning av cigaretter, bör unionens prisrelaterade minimikrav uttryckas så att man erhåller liknande effekter som på området cigaretter, med det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset som referenspunkt.

(19)

Miniminivåerna för finskuren tobak avsedd för rullning av cigaretter bör tillnärmas miniminivåerna för cigaretter, så att den konkurrens som föreligger mellan de båda produkterna, vilken återspeglas i de iakttagna konsumtionsmönstren, samt det faktum att de har lika stora skadliga egenskaper beaktas i högre grad.

(20)

Portugal bör beviljas möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats för cigaretter som tillverkas av småskaliga producenter och som konsumeras i de mest avlägsna områdena av Azorerna och Madeira.

(21)

Övergångsperioder bör göra det möjligt för medlemsstaterna att på ett smidigt sätt anpassa sig till nivåerna i fråga om den totala punktskatten och på så sätt begränsa eventuella negativa sidoeffekter.

(22)

För att inte skada den ekonomiska och sociala jämvikten på Korsika är det både nödvändigt och motiverat att bevilja ett undantag fram till och med den 31 december 2015 enligt vilket Frankrike på cigaretter och andra tobaksvaror som frisläpps för konsumtion på Korsika får tillämpa en lägre punktskattesats än den nationella skattesatsen. Vid den tidpunkten bör beskattningen av tobaksvaror som frisläpps för konsumtion på Korsika vara fullständigt anpassad till den gällande beskattningen på det franska fastlandet. Emellertid bör punktskatten på cigaretter och finskuren tobak avsedd för rullning av cigaretter på Korsika höjas stegvis i syfte att undvika en alltför brysk övergång.

(23)

En majoritet av medlemsstaterna beviljar undantag från eller återbetalar punktskatt för vissa typer av tobaksvaror, beroende på deras användning. Dessa undantag eller återbetalningar för särskilda ändamål bör närmare anges i detta direktiv.

(24)

Ett förfarande bör föreskrivas för att göra det möjligt att regelbundet revidera de skattesatser eller skattebelopp som fastställs i detta direktiv på grundval av en rapport från kommissionen som tar hänsyn till alla tillämpliga faktorer.

(25)

Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i del B i bilaga I.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

SYFTE

Artikel 1

Detta direktiv lägger fast allmänna principer för harmoniseringen av strukturen och skattesatserna för den punktskatt som medlemsstaterna lägger på tobaksprodukter.

KAPITEL 2

DEFINITIONER

Artikel 2

1.   I detta direktiv avses med tobaksvaror:

a)

cigaretter,

b)

cigarrer och cigariller,

c)

röktobak, dvs.

i)

finskuren röktobak för rullning av cigaretter,

ii)

annan röktobak.

2.   Produkter som helt eller delvis består av andra ämnen än tobak men som i övrigt uppfyller kriterierna i artikel 3 eller artikel 5.1 ska behandlas som cigaretter respektive röktobak.

Utan hinder av första stycket ska produkter som inte innehåller någon tobak och som används uteslutande för medicinska ändamål inte behandlas som tobaksvaror.

3.   Trots unionens befintliga bestämmelser ska de definitioner som avses i punkt 2 i denna artikel och i artiklarna 3, 4 och 5 inte påverka valet av system eller nivå för den beskattning som ska gälla för de olika produktgrupper som dessa artiklar avser.

Artikel 3

1.   I detta direktiv avses med cigaretter:

a)

tobaksrullar som går att röka som de är och som inte är cigarrer eller cigariller enligt definitionen i artikel 4.1,

b)

tobaksrullar som medelst enkel, icke-industriell hantering kan införas i cigarettpappersrör,

c)

tobaksrullar som medelst enkel, icke-industriell hantering kan rullas in i cigarettpapper.

2.   En sådan tobaksrulle som avses i punkt 1 ska i fråga om punktskatt betraktas som två cigaretter om den förutom filter eller munstycke är längre än 8 cm men högst 11 cm lång, som tre cigaretter om den förutom filter eller munstycke är längre än 11 cm men högst 14 cm lång, osv.

Artikel 4

1.   I detta direktiv ska följande anses vara cigarrer eller cigariller om de kan vara och, med tanke på sina egenskaper och konsumenternas normala förväntningar, uteslutande är avsedda att rökas som de är:

a)

Tobaksrullar med yttre täckblad av naturtobak.

b)

Tobaksrullar fyllda med en riven blandning och med yttre täckblad av cigarrers normala färg, av homogeniserad tobak, som täcker produkten helt och i förekommande fall inkluderar filtret men, i fråga om cigarrer med munstycke, inte munstycket, om styckevikten utan filter eller munstycke är minst 2,3 g och högst 10 g och omkretsen är minst 34 mm på minst en tredjedel av längden.

2.   Med avvikelse från punkt 1 får följande stycken fortsätta att tillämpas av Tyskland och Ungern fram till och med den 31 december 2014.

Följande skall anses vara cigarrer eller cigariller, om de går att röka som de är:

a)

Tobaksrullar gjorda enbart av naturtobak.

b)

Tobaksrullar med yttre täckblad av naturtobak.

c)

Tobaksrullar fyllda med en riven blandning och med yttre täckblad av cigarrers normala färg som täcker produkten helt och i förekommande fall inkluderar filtret men, i fråga om cigarrer med munstycke, inte munstycket och med omblad, båda av rekonstituerad tobak, om styckevikten utan filter eller munstycke är minst 1, 2 g och om täckbladet är anbringat i spiralform med en spetsig vinkel på minst 30° mot cigarrens längdaxel.

d)

Tobaksrullar fyllda med en riven blandning och med yttre täckblad av cigarrers normala färg, av rekonstituerad tobak, som täcker produkten helt och i förekommande fall inkluderar filtret men, i fråga om cigarrer med munstycke, inte munstycket, om styckevikten utan filter eller munstycke är minst 2,3 g och om omkretsen är minst 34 mm på minst en tredjedel av längden.

3.   Produkter som delvis består av andra ämnen än tobak men som i övrigt uppfyller de kriterier som fastställs i punkt 1 ska behandlas som cigarrer och cigariller.

Artikel 5

1.   I detta direktiv avses med röktobak:

a)

tobak som skurits eller på annat sätt strimlats, tvinnats eller pressats till kakor som går att röka utan ytterligare industriell beredning,

b)

tobaksavfall som bjuds ut till detaljhandelsförsäljning, som inte omfattas av artiklarna 3 och 4.1 och som går att röka. Vid tillämpningen av denna artikel avses med tobaksavfall rester av tobaksblad och biprodukter från bearbetning av tobak eller framställning av tobaksprodukter.

2.   Röktobak i vilken mer än 25 viktprocent av tobakspartiklarna skurits finare än 1,5 mm ska anses vara finskuren röktobak för rullning av cigaretter.

Medlemsstaterna får även betrakta sådan röktobak där mer än 25 viktprocent av tobakspartiklarna skurits 1,5 mm eller mer och som sålts eller varit avsedd att säljas för rullning av cigaretter såsom finskuren röktobak för rullning av cigaretter.

Artikel 6

En fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och som bereder tobak till tobaksvaror som är ägnade för detaljhandelsförsäljning ska anses vara tillverkare.

KAPITEL 3

BESTÄMMELSER SOM ÄR TILLÄMPLIGA PÅ CIGARETTER

Artikel 7

1.   Cigaretter som är tillverkade inom unionen och sådana som är importerade från tredjeland ska underkastas en värderelaterad punktskatt, som beräknas på det högsta detaljhandelspriset inklusive tull, samt en särskild punktskatt, som beräknas per produktenhet.

Utan hinder av första stycket får medlemsstaterna undanta tullar från beräkningsunderlaget för den värderelaterade punktskatten på cigaretter.

2.   Skattesatsen för den värderelaterade punktskatten liksom beloppet av den särskilda punktskatten måste vara lika för alla cigaretter.

3.   I sista etappen av strukturharmoniseringen ska alla medlemsstater beträffande cigaretter ha fastställt samma relationstal mellan den särskilda punktskatten och summan av den värderelaterade punktskatten och omsättningsskatten, så att skillnader i detaljhandelspriserna rättvist återspeglar skillnader i tillverkarnas leveranspriser.

4.   När så är nödvändigt får punktskatten på cigaretter innefatta en minimiskattekomponent, under förutsättning att beskattningens blandade struktur och intervallet för den särskilda komponenten i punktskatten enligt artikel 8 strikt respekteras.

Artikel 8

1.   Den procentuella andelen av den särskilda komponenten i punktskatten av beloppet av den totala skattebelastning på cigaretter ska fastställas med hänvisning till det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset.

2.   Det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset ska beräknas med hänvisning till det totala värdet av alla cigaretter som frisläpps för konsumtion, på grundval av detaljhandelspriset inklusive alla skatter, dividerat med den totala kvantitet cigaretter som frisläpps för konsumtion. Det ska bestämmas senast den 1 mars varje år på grundval av uppgifter om alla sådana frisläppande för konsumtion under det föregående kalenderåret.

3.   Till och med den 31 december 2013 får den särskilda komponenten i punktskatten inte vara lägre än 5 % och inte vara högre än 76,5 % av beloppet av den totala skattebelastning som uppkommer genom ackumulering av följande:

a)

Särskild punktskatt.

b)

Den värderelaterade punktskatt och mervärdesskatt som tas ut på det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset.

4.   Från och med den 1 januari 2014 får den särskilda komponenten i punktskatten på cigaretter inte vara lägre än 7,5 % och inte vara högre än 76,5 % av beloppet av den totala skattebelastning som uppkommer genom ackumulering av följande:

a)

Särskild punktskatt.

b)

Den värderelaterade punktskatt och mervärdesskatt som tas ut på det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset.

5.   När det i en medlemsstat sker en förändring av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset på cigaretter och denna förändring leder till att punktskattens särskilda komponent, uttryckt som en procentuell andel av den totala skattebelastningen, sjunker under procentsatsen 5 % eller 7,5 %, beroende på vilket som gäller, eller når över procentsatsen 76,5 % av den totala skattebelastningen, får medlemsstaten med avvikelse från punkterna 3 och 4 skjuta upp justeringen av den särskilda punktskatten till den 1 januari det andra året som följer på det år under vilket förändringen inträffade.

6.   Med förbehåll för punkterna 3, 4 och 5 i den här artikeln samt artikel 7.1 andra stycket får medlemsstaterna ta ut en minimipunktskatt på cigaretter.

Artikel 9

1.   Medlemsstaterna ska tillämpa minimiskattesatser på cigarettkonsumtion i enlighet med de regler som anges i detta kapitel.

2.   Punkt 1 ska tillämpas på de skatter som i överensstämmelse med detta kapitel tas ut på cigaretter och som omfattar

a)

en särskild punktskatt per varuenhet,

b)

en värderelaterad punktskatt beräknad på grundval av det högsta detaljhandelspriset,

c)

en mervärdesskatt som är proportionell mot detaljhandelspriset.

Artikel 10

1.   Den totala punktskatten (särskild skatt och värderelaterad skatt exklusive mervärdesskatt) på cigaretter ska utgöra minst 57 % av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för de cigaretter som frisläpps för konsumtion. Punktskatten ska uppgå till minst 64 EUR per 1 000 cigaretter, oavsett det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset.

De medlemsstater som tar ut en punktskatt på minst 101 EUR per 1 000 cigaretter på grundval av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset behöver inte uppfylla det krav på 57 % som fastställs i första stycket.

2.   Från och med den 1 januari 2014 ska den totala punktskatten på cigaretter utgöra minst 60 % av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för de cigaretter som frisläpps för konsumtion. Punktskatten ska uppgå till minst 90 EUR per 1 000 cigaretter, oavsett det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset.

De medlemsstater som tar ut en punktskatt på minst 115 EUR per 1 000 cigaretter på grundval av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset behöver inte uppfylla det krav på 60 % som fastställs i första stycket.

Bulgarien, Estland, Grekland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Rumänien ska beviljas en övergångsperiod fram till och med den 31 december 2017 för att uppfylla de krav som anges i första och andra styckena.

3.   Medlemsstaterna ska gradvis höja punktskatterna för att följa de krav som avses i punkt 2 från och med de tidpunkter som där fastställts.

Artikel 11

1.   När det i en medlemsstat sker en förändring av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset på cigaretter och denna förändring leder till att den totala punktskatten sjunker under de nivåer som fastställts i de första meningen i artikel 10.1 och första meningen i artikel 10.2, får medlemsstaten skjuta upp justeringen av skatten till den 1 januari det andra året som följer på det år under vilket förändringen inträffade.

2.   När en medlemsstat höjer den mervärdesskattesats som är tillämplig på cigaretter, får denna medlemsstat reducera den totala punktskatten upp till ett belopp som, uttryckt i en procentuell andel av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset, motsvarar höjningen av mervärdesskatten, också uttryckt som en procentuell andel av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset, även om denna justering medför att den totala punktskatten sjunker under den nivå, uttryckt som en procentuell andel av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset, som fastställts i första meningen i artikel 10.1 och första meningen i artikel 10.2.

Medlemsstaten ska dock åter höja skatten, så att den når upp åtminstone till dessa nivåer senast den 1 januari det andra året som följer på det år under vilket sänkningen gjordes.

Artikel 12

1.   Portugal får tillämpa en reducerad skattesats som är upp till 50 % lägre än den som fastställs i artikel 10 på cigaretter som förbrukas i de mest avlägsna områdena av Azorerna och Madeira och är tillverkade av småskaliga tillverkare vars årsproduktion var för sig inte överstiger 500 ton.

2.   Genom undantag från artikel 10 får Frankrike fortsätta att under perioden 1 januari 2010–31 december 2015 tillämpa en reducerad punktskattesats på cigaretter som frisläpps för konsumtion i departementen på Korsika upp till en årlig kvot på 1 200 ton. Den reducerade skattesatsen ska vara följande:

a)

Till och med den 31 december 2012: minst 44 % av priset på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin i dessa departement.

b)

Från och med den 1 januari 2013: minst 50 % av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset på cigaretter som frisläpps för konsumtion. Punktskatten ska uppgå till minst 88 EUR per 1 000 cigaretter, oavsett det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset.

c)

Från och med den 1 januari 2015: minst 57 % av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset på cigaretter som frisläpps för konsumtion. Punktskatten ska uppgå till minst 90 EUR per 1 000 cigaretter oberoende av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset.

KAPITEL 4

BESTÄMMELSER SOM ÄR TILLÄMPLIGA PÅ ANDRA TOBAKSVAROR ÄN CIGARETTER

Artikel 13

Följande grupper av tobaksvaror som produceras inom unionen eller importeras från tredjeland ska i varje medlemsstat underkastas en lägsta punktskatt enligt artikel 14:

a)

Cigarrer och cigariller.

b)

Finskuren tobak avsedd för rullning av cigaretter.

c)

Annan röktobak.

Artikel 14

1.   Medlemsstaterna ska tillämpa en punktskatt, som får vara antingen

a)

en värdeskatt, beräknad på grundval av det högsta detaljhandelspriset för varje produkt, som fritt bestäms av inom unionen etablerade tillverkare och av importörer från tredjeland i enlighet med artikel 15, eller

b)

en särskild skatt uttryckt som ett belopp per kilogram eller när det gäller cigarrer och cigariller alternativt för ett visst antal enheter, eller

c)

en kombinerad skatt, som innehåller en värdedel och en särskild del.

Medlemsstaterna får fastställa ett minimibelopp för punktskatten i de fall då punktskatten är en värderelaterad skatt eller en kombinerad skatt.

2.   Den sammanlagda punktskatten (särskild skatt och/eller värdeskatt, exklusive mervärdesskatt) uttryckt som en procentsats, ett belopp per kilogram eller ett belopp per ett visst antal enheter ska åtminstone motsvara de skattesatser eller minimibelopp som fastställts för

a)   cigarrer och cigariller:: 5 % av detaljhandelspriset, inklusive alla skatter, eller 12 EUR per 1 000 stycken eller per kilogram,

b)   finskuren röktobak avsedd för rullning av cigaretter:: 40 % av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för finskuren röktobak avsedd för rullning av cigaretter som frisläpps för konsumtion eller 40 EUR per kilogram,

c)   annan röktobak:: 20 % av detaljhandelspriset, inklusive alla skatter, eller 22 EUR per kilogram.

Från och med den 1 januari 2013 ska den totala punktskatten på finskuren röktobak avsedd för rullning av cigaretter utgöra minst 43 % av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för finskuren röktobak avsedd för rullning av cigaretter som frisläpps för konsumtion eller minst 47 EUR per kilogram.

Från och med den 1 januari 2015 ska den totala punktskatten på finskuren röktobak avsedd för rullning av cigaretter utgöra minst 46 % av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för finskuren röktobak avsedd för rullning av cigaretter som frisläpps för konsumtion eller minst 54 EUR per kilogram.

Från och med den 1 januari 2018 ska den totala punktskatten på finskuren röktobak avsedd för rullning av cigaretter utgöra minst 48 % av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för finskuren röktobak avsedd för rullning av cigaretter som frisläpps för konsumtion eller minst 60 EUR per kilogram.

Från och med den 1 januari 2020 ska den totala punktskatten på finskuren röktobak avsedd för rullning av cigaretter utgöra minst 50 % av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för finskuren röktobak avsedd för rullning av cigaretter vilken frisläpps för konsumtion eller minst 60 EUR per kilogram.

Det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset ska beräknas med hänvisning till det totala värdet av finskuren röktobak avsedd för rullning av cigaretter vilken frisläpps för konsumtion, på grundval av detaljhandelspriset inklusive alla skatter, dividerat med den totala kvantitet finskuren röktobak avsedd för rullning av cigaretter vilken frisläpps för konsumtion. Det ska bestämmas senast den 1 mars varje år på grundval av uppgifter om alla sådana frisläppande för konsumtion under det föregående kalenderåret.

3.   De skattesatser eller belopp som avses i punkterna 1 och 2 ska gälla för alla produkter som hör till den berörda gruppen av tobaksprodukter, utan åtskillnad inom varje grupp med hänsyn till kvalitet, presentation, varornas ursprung, använt material, de berörda företagens egenskaper eller något annat kriterium.

4.   Genom undantag från punkterna 1 och 2 får Frankrike under perioden 1 januari 2010–31 december 2015 fortsätta att tillämpa en reducerad punktskattesats på andra tobaksvaror än cigaretter som frisläpps för konsumtion i departementen på Korsika. Den reducerade skattesatsen ska vara följande:

a)   För cigarrer och cigariller: minst 10 % av detaljhandelspriset, inklusive alla skatter.

b)   För finskuren röktobak avsedd för rullning av cigaretter:

i)

fram till och med den 31 december 2012, minst 27 % av detaljhandelspriset, inklusive alla skatter,

ii)

från och med den 1 januari 2013, minst 30 % av detaljhandelspriset, inklusive alla skatter,

iii)

från och med den 1 januari 2015, minst 35 % av detaljhandelspriset, inklusive alla skatter.

c)   För annan röktobak: minst 22 % av detaljhandelspriset, inklusive alla skatter.

KAPITEL 5

BESTÄMMANDE AV DET HÖGSTA DETALJHANDELSPRISET FÖR TOBAKSVAROR, UPPBÖRD AV PUNKTSKATT, UNDANTAG OCH ÅTERBETALNINGAR

Artikel 15

1.   Tillverkare eller, i förekommande fall, deras företrädare eller bemyndigade representanter inom unionen, samt importörer av tobak från tredjeland ska vara fria att bestämma det högsta detaljhandelspriset för var och en av sina produkter för varje medlemsstat där produkterna i fråga ska släppas för konsumtion.

Bestämmelsen i första stycket får emellertid inte hindra tillämpningen av nationell lagstiftning om övervakning av prisnivåer eller efterlevnaden av påbjudna priser, förutsatt att denna är förenlig med unionslagstiftningen.

2.   I syfte att underlätta uttaxeringen av punktskatten får dock medlemsstaterna fastställa en skala av detaljhandelspriser för varje grupp av tobaksvaror, på villkor att varje skala har tillräckligt omfång och är tillräckligt varierad för att motsvara den faktiska produktvariationen som har sitt ursprung inom unionen.

Varje skala ska vara giltig för alla produkter som hör till den grupp av tobaksvaror som den avser, utan åtskillnad på grundval av kvalitet, presentation, produkters eller använda ämnens ursprung, företags kännetecken eller något annat kriterium.

Artikel 16

1.   Senast under den sista etappen av harmoniseringen av punktskatten ska reglerna för uppbörd av punktskatten harmoniseras. Under föregående etapp ska punktskatten i princip tas ut med hjälp av skattemärken. Medlemsstater som tar ut punktskatten med hjälp av skattemärken måste göra dessa tillgängliga för tillverkare och affärsidkare i de andra medlemsstaterna. Om medlemsstaterna tar ut punktskatten på något annat sätt ska de se till att inget hinder, varken administrativt eller tekniskt, för den skull påverkar handeln medlemsstaterna emellan.

2.   Importörer och unionstillverkare av tobaksvaror ska underkastas den ordning som avses i punkt 1 vad avser bestämmelser för uttag och erläggande av punktskatten.

Artikel 17

Följande tobaksvaror får undantas från punktskatt eller punktskatt som erlagts för dem får återbetalas:

a)

Denaturerade tobaksvaror som används för industriella ändamål eller trädgårdsändamål.

b)

Tobaksvaror som förstörs under myndighets tillsyn.

c)

Tobaksvaror som uteslutande är avsedda för vetenskapliga försök eller för prov rörande varornas kvalitet.

d)

Tobaksvaror som vidarebearbetas av producenten.

Medlemsstaterna ska bestämma de villkor och formaliteter som ska gälla för ovannämnda undantag eller återbetalning.

KAPITEL 6

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 18

1.   Kommissionen ska en gång om året offentliggöra det värde av euron i nationella valutor som ska tillämpas på de totala punktskattebeloppen.

De växelkurser som ska tillämpas ska vara de som erhålls första vardagen i oktober och offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning och de ska tillämpas från och med den 1 januari påföljande kalenderår.

2.   Medlemsstaterna får bibehålla de punktskattebelopp som är i kraft vid tiden för den årliga justering som föreskrivs i punkt 1, om omvandlingen av punktskattebeloppen uttryckta i euro skulle leda till en ökning av punktskatten uttryckt i nationell valuta med mindre än 5 % eller mindre än 5 EUR, varvid det lägsta beloppet ska räknas.

Artikel 19

1.   Vart fjärde år ska kommissionen förelägga rådet en rapport och vid behov ett förslag avseende de skattesatser och punktskattestrukturer som fastställs i detta direktiv.

I kommissionens rapport ska en väl fungerande inre marknad, punktskatternas realvärde och fördragets vidare syften beaktas.

2.   Den rapport som avses i punkt 1 ska framför allt grunda sig på information som lämnas av medlemsstaterna.

3.   Kommissionen ska, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 43 i rådets direktiv 2008/118/EG (5), fastställa en förteckning över de statistiska uppgifter som behövs för rapporten, med undantag för uppgifter som rör enskilda fysiska personer eller juridiska personer. Utöver uppgifter som är lätt tillgängliga för medlemsstaterna ska förteckningen endast innehålla uppgifter vilkas insamling och sammanställning inte medför en orimligt stor administrativ börda för medlemsstaterna.

4.   Kommissionen får inte offentliggöra eller på annat sätt lämna ut uppgifter om det skulle leda till att en affärshemlighet, företagshemlighet eller yrkeshemlighet skulle röjas.

Artikel 20

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 21

Direktiv 92/79/EEG, 92/80/EEG och 95/59/EG, i deras ändrade lydelse enligt de direktiv som anges i del A i bilaga I, ska upphöra att gälla utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpningen av de direktiv som anges i del B i bilaga I.

Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till detta direktiv och läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga II.

Artikel 22

Detta direktiv träder i kraft den 1 januari 2011.

Artikel 23

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Luxemburg den 21 juni 2011.

På rådets vägnar

FAZEKAS S.

Ordförande


(1)  EGT L 316, 31.10.1992, s. 8.

(2)  EGT L 316, 31.10.1992, s. 10.

(3)  EGT L 291, 6.12.1995, s. 40.

(4)  Se del A i bilaga I.

(5)  EUT L 9, 14.1.2009, s. 12.


BILAGA I

DEL A

Upphävda direktiv och en förteckning över deras senare ändringar

(som avses i artikel 21)

Rådets direktiv 92/79/EEG

(EGT L 316, 31.10.1992, s. 8)

 

Rådets direktiv 1999/81/EG

(EGT L 211, 11.8.1999, s. 47)

Endast artikel 1

Rådets direktiv 2002/10/EG

(EGT L 46, 16.2.2002, s. 26)

Endast artikel 1

Rådets direktiv 2003/117/EG

(EUT L 333, 20.12.2003, s. 49)

Endast artikel 1

Rådets direktiv 2010/12/EU

(EUT L 50, 27.2.2010, s. 1)

Endast artikel 1

Rådets direktiv 92/80/EEG

(EGT L 316, 31.10.1992, s. 10)

 

Rådets direktiv 1999/81/EG

(EGT L 211, 11.8.1999, s. 47)

Endast artikel 2

Rådets direktiv 2002/10/EG

(EGT L 46, 16.2.2002, s. 26)

Endast artikel 2

Rådets direktiv 2003/117/EG

(EUT L 333, 20.12.2003, s. 49)

Endast artikel 2

Rådets direktiv 2010/12/EU

(EUT L 50, 27.2.2010, s. 1)

Endast artikel 2

Rådets direktiv 95/59/EG

(EGT L 291, 6.12.1995, s. 40)

 

Rådets direktiv 1999/81/EG

(EGT L 211, 11.8.1999, s. 47)

Endast artikel 3

Rådets direktiv 2002/10/EG

(EGT L 46, 16.2.2002, s. 26)

Endast artikel 3

Rådets direktiv 2010/12/EU

(EUT L 50, 27.2.2010, s. 1)

Endast artikel 3

DEL B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning

(som avses i artikel 21)

Direktiv

Tidsfrist för införlivande

Datum för tillämpning

92/79/EEG

31 december 1992

92/80/EEG

31 december 1992

95/59/EG

1999/81/EG

1 januari 1999

1 januari 1999

2002/10/EG

1 juli 2002 (1)

2003/117/EG

1 januari 2004

2010/12/EU

31 december 2010

1 januari 2011


(1)  Med avvikelse från det datum som anges i artikel 4.1 i direktiv 2002/10/EG

a)

får Förbundsrepubliken Tyskland låta de bestämmelser som är nödvändiga för att följa artikel 3.1 i direktiv 2002/10/EG träda i kraft senast den 1 januari 2008.

b)

får Konungariket Spanien och Republiken Grekland låta de bestämmelser som är nödvändiga för att följa artikel 1.1 i direktiv 2002/10/EG (med beaktande av artikel 2.1 andra meningen i direktiv 92/79/EEG) senast den 1 januari 2008.


BILAGA II

Jämförelsetabell

Direktiv 92/79/EEC

Direktiv 92/80/EEC

Direktiv 95/59/EC

Detta direktiv

Artikel 1.1 och 1.2

Artikel 1

Artikel 1.3

Artikel 2.1 inledande meningen

Artikel 2.1 inledande meningen

Artikel 2.1 a och b

Artikel 2.1 a och b

Artikel 2.1 c första strecksatsen

Artikel 2.1 c i

Artikel 2.1 c andra strecksatsen

Artikel 2.1 c ii

Artikel 2.1 avslutande orden

Artikel 2.2

Artikel 7.2

Artikel 2.2

Artikel 2.3

Artikel 2.3

Artikel 4.1 första stycket

Artikel 3.1

Artikel 4.1 andra stycket

Artikel 4.2

Artikel 3.2

Artikel 3.1

Artikel 4.1

Artikel 3.2

Artikel 4.2

Artikel 7.1

Artikel 4.3

Artikel 5 inledande meningen

Artikel 5.1 inledande meningen

Artikel 5.1

Artikel 5.1 a

Artikel 5.2

Artikel 5.1 b

Artikel 6 första stycket

Artikel 5.2 första stycket

Artikel 6 andra stycket

Artikel 5.2 andra stycket

Artikel 9.1 första stycket

Artikel 6

Artikel 8.1

Artikel 7.1 första stycket

Artikel 16.6

Artikel 7.1 andra stycket

Artikel 8.2, 8.3 och 8.4

Artikel 7.2, 7.3 och 7.4

Artikel 16.1–16.5

Artikel 8.1–8.5

Artikel 16.7

Artikel 8.6

Artikel 1

Artikel 9

Artikel 2.1 och 2.2

Artikel 10.1 och 10.2

Artikel 2.3

Artikel 2.4

Artikel 10.3

Artikel 2a

Artikel 11

Artikel 3.1

Artikel 3.2

Artikel 12.1

Artikel 3.3

Artikel 3.4

Artikel 12.2

Artikel 1

Artikel 13

Artikel 2

Artikel 3.1 första och andra styckena

Artikel 14.1

Artikel 3.1 tredje stycket inledande meningen

Artikel 14.2 första stycket inledande meningen

Artikel 3.1 tredje stycket första, andra och tredje strecksatserna

Artikel 3.1 fjärde och femte styckena

Artikel 3.1 sjätte stycket inledande meningen

Artikel 3.1 sjätte stycket a, b och c

Artikel 14.2 första stycket a, b och c

Artikel 3.1 sjunde stycket

Artikel 3.1 åttonde stycket

Artikel 3.1 nionde stycket

Artikel 14.2 andra stycket

Artikel 3.1 tionde stycket

Artikel 14.2 tredje stycket

Artikel 3.1 elfte stycket

Artikel 14.2 fjärde stycket

Artikel 3.1 tolfte stycket

Artikel 14.2 femte stycket

Artikel 3.1 trettonde stycket

Artikel 14.2 sjätte stycket

Artikel 3.1 fjortonde stycket

Artikel 3.2

Artikel 14.3

Artikel 3.3

Artikel 3.4

Artikel 14.4

Artikel 9.1 andra stycket

Artikel 15.1 första stycket

Artikel 9.1 tredje stycket

Artikel 15.1 andra stycket

Artikel 9.2 första meningen

Artikel 15.2 första stycket

Artikel 9.2 andra meningen

Artikel 15.2 andra stycket

Artikel 10

Artikel 16

Artikel 11

Artikel 17

Artikel 12

Artikel 13

Artikel 14

Artikel 15

Artikel 2.5

Artikel 5.1

Artikel 18.1

Artikel 2.6

Artikel 5.2

Artikel 18.2

Artikel 4

Artikel 4

Artikel 19

Artikel 5.1

Artikel 6.1

Artikel 5.2

Artikel 6.2

Artikel 18

Artikel 20

Artikel 19.1

Artikel 21 första stycket

Artikel 19.2

Artikel 21 andra stycket

Artikel 20

Artikel 22

Artikel 6

Artikel 7

Artikel 21

Artikel 23

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga I

Bilaga II


Нагоре