31.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/62

(1)

Genom en skrivelse av den 15 juni 2004 underrättades kommissionen av en medborgare i Förenade konungariket om stöd som beviljats av Shetland Islands Council, Förenade konungarikets offentliga myndighet på Shetlandsöarna, till förmån för fiskerisektorn, vilket eventuellt utgjorde olagligt statligt stöd. Genom skrivelser av den 24 augusti 2004, den 4 februari 2005, den 11 maj 2005 och den 16 december 2005 uppmanade kommissionen Förenade konungariket att lämna upplysningar om detta stöd. Genom skrivelser av den 10 december 2004, den 6 april 2005, den 8 september 2005 och den 31 januari 2006 lämnade Förenade konungariket ytterligare upplysningar till kommissionen.

(2)

Genom en skrivelse av den 13 september 2006 underrättade kommissionen Förenade konungariket om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende detta stöd. Förenade konungariket lämnade sina synpunkter på stödet i en skrivelse av den 16 oktober 2006. Efter förfrågningar från kommissionen den 31 januari 2007 och den 5 februari 2008 lämnades ytterligare upplysningar i skrivelser av den 4 september 2007 och den 27 februari 2008.

(3)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning av den 30 november 2006 (3). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(4)

Shetland Islands Council gjorde utbetalningar till fiskerisektorn inom ramen för två generella stödåtgärder, nämligen ”Aid to the Fish Catching and Processing Industry” och ”Aid to the Fish Farming Industry”, som i själva verket utgjordes av flera olika slags stödordningar. Här ingick de så kallade ordningarna för stöd genom lån (nedan kallade ordningarna).

(5)

Laxodlingsföretag har fått stöd genom lån via Fish Farming Association, och beredningsföretag har fått stöd genom lån via Fish Processors’ Association.

(6)

Stödet genom lån till laxodling (”Salmon Farming Loan Assistance”) inrättades år 2000 för att tillhandahålla rörelsekapitallån till enskilda laxodlingsföretag för att ge dem möjlighet att låta fisken växa sig tillräckligt stor för att kunna skördas. De lån som beviljats inom denna ordning varierar från 87 000 till 250 000 pund sterling, vilket motsvarar högst 75 % av kostnaderna för inköp av smolt (laxyngel). Det totala beloppet för de lån som beviljats är 3 477 130 pund sterling.

(7)

Lånen beviljades företag som kunde demonstrera sin livskraft genom att lägga fram en godtagbar affärsplan och finansiella prognoser för en period på minst tre år. För lånen gällde räntor som normalt motsvarade den tillämpliga brittiska basräntan plus 2 %. Säkerhet för lånen skapades genom att de beviljades på villkor att långivaren tillskrevs äganderätten till smolten, så att säkerheten för lånet grundades på försäljningsvärdet av den vuxna fisken.

(8)

Inom ramen för låneordningen för fiskberedning (”Loan scheme for fish processing”) beviljades fem lån under perioden 1996–2002. Lånen varierade från 73 000 till 200 000 pund sterling och uppgick sammanlagt till 698 300 pund sterling. Lånen beviljades företag som under låneperioden åtog sig att lägga fram fackmannamässigt reviderade räkenskaper, att uppfylla gällande nationella normer och EU-normer för hygien, hälsa och säkerhet och att ansluta sig till Shetland Fish Processors’ Association.

(9)

Kommissionen ansåg att det inte med de tillgängliga uppgifterna som grund kunde avgöras om lånen inom ramen för ordningarna beviljats på villkor som skulle kunna godtas av vanliga privata långivare på marknaden. Eftersom lånen tycktes ha beviljats under gynnsammare förhållanden eller på fördelaktigare villkor än vad som skulle godtas av en vanlig, privat långivare, verkade stödmottagarna ha beviljats en fördel som de inte skulle ha fått under normala ekonomiska omständigheter. Eftersom de berörda företagen dessutom ansågs konkurrera direkt med andra företag i fiskerisektorn tycktes lånen utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 87 i EG-fördraget.

(10)

Vad beträffar lånens, dvs. det statliga stödets, förenlighet med de riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk som gällde då stödet beviljades, betvivlade kommissionen att lånen kunde betraktas som kommersiella lån, och de betraktades därför som statligt stöd. Vad beträffar lånens förenlighet med den gemensamma marknaden betvivlade kommissionen dessutom att de, med utgångspunkt i tillgängliga uppgifter, kunde anses uppfylla villkoren i respektive riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk som gällde då stödet beviljades.

(11)

Genom skrivelser av den 16 oktober 2006, den 4 september 2007 och den 27 februari 2008 lämnade Förenade konungariket ytterligare upplysningar om de lån som beviljats inom ramen för ordningarna.

(12)

Förenade konungariket uppgav att lånen beviljats under omständigheter som skulle kunna godtas av en vanlig, privat långivare och att de därför inte utgjorde statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget.

(13)

Förenade konungariket lämnade i detta sammanhang en beskrivning av den räntepolicy som tillämpats för lånen. Räntesatserna hade fastställts med sikte på att uppnå en kapitalavkastning i överensstämmelse med EG:s (Förenade konungarikets) basränta och efter en riskbedömning. Detta resulterade i en räntepolicy med ungefärliga räntor motsvarande den brittiska basräntan plus 2 % för lågrisklån, den brittiska basräntan plus 3 % för lån med medelhög risk och den brittiska basräntan plus 4 % för högrisklån. Enligt Förenade konungariket överensstämde denna policy med principen om en investerare i en marknadsekonomi.

(14)

Mellan september 2000 och januari 2003 beviljades 15 lån till laxodlingsföretag inom ramen för stödet genom lån till laxodling. Villkoren och räntorna för lånen varierade enligt följande:

(15)

Förenade konungariket uppgav att de flesta av dessa lån beviljats med tillämpning av Bank of Englands basränta plus 2 % eller ibland 3 %. Återbetalningstiden hade bestämts med hänsyn till smoltens växtperiod. Löptiden var normalt omkring 2 år med månatliga räntebetalningar och återbetalning av lånebeloppet vid löptidens slut, vilket skulle sammanfalla med skörden. Belåningsgraden varierade mellan 24 % och 75 %.

(16)

Säkerhet för lånen skapades genom att de beviljades på villkor att långivaren tillskrevs äganderätten till smolten, så att säkerheten för lånet grundades på försäljningsvärdet av den vuxna fisken. Förenade konungariket hävdade att det under normala marknadsförhållanden skulle antas att smoltens värde skulle öka under tillväxtperioden och att belåningsgraden därför skulle förbättras under denna period. Dessutom hade säkerhet för de beviljade lånen ställts genom företagsinteckningar, vilket gav säkerhet inte bara genom fiskens värde utan även genom alla företagets materiella tillgångar, t.ex. burar, tillstånd osv.

(17)

Förenade konungariket lämnade avslutningsvis närmare uppgifter om de företag som beviljats lånen, deras aktiekapital, andelen förlorat kapital vid tidpunkten för investeringarna och under tolvmånadersperioden före investeringarna, uppgifter som visar att inget av företagen varit föremål för insolvensförfaranden när lånen beviljades och de finansiella prognoser som lämnats av företagen och som visade deras ekonomiska livskraft vid tiden för ansökan, samt uppgifter om särskilda säkerheter och prioritetsarrangemang för varje lån.

(18)

Följande lån beviljades till fiskberedningsföretag inom ramen för låneordningen för fiskberedning:

(19)

Förenade konungariket uppgav att alla lån utom ett hade beviljats till räntor som var högre än både Bank of Englands basränta och gemenskapens (Förenade konungarikets) referensränta, att lånen vanligtvis skulle användas till utrustning och generellt hade löptider på 10 år, att villkoren ansågs motsvara de villkor som vanliga, kommersiella långivare skulle erbjuda och att belåningsgraden i inget fall översteg 40 %. För lånen ställdes normala säkerheter och säkerheter i form av företagsinteckningar.

(20)

Förenade konungariket lämnade närmare uppgifter om de företag som beviljats lånen, deras aktiekapital, andelen förlorat kapital vid tidpunkten för investeringarna och under tolvmånadersperioden före investeringarna, uppgifter som visar att inget av företagen varit föremål för insolvensförfaranden när lånen beviljades och de finansiella prognoser som lämnats av företagen och som visade deras ekonomiska livskraft vid tiden för ansökan, samt uppgifter om särskilda säkerheter och prioritetsarrangemang för varje lån.

(21)

Vad beträffar det lån som 1998 beviljades D Watt (Shetland) Ltd uppgav Förenade konungariket att räntan för detta lån visserligen ursprungligen varit 8 % men att den sänkts till 5 % genom ett räntestöd på 20 000 pund sterling som Shetland Islands Council betalat direkt till långivaren. Förenade konungariket påpekade att stöddelen kunde ha betalats direkt till låntagaren, eftersom denne var stödberättigad. För att förenkla administrationen hade dock stödet betalats till långivaren och låneräntan sänkts.

(22)

Förenade konungariket ansåg att lånen, även om kommissionen inte skulle betrakta dem som kommersiella, var förenliga med gällande bestämmelser om statligt stöd.

(23)

Slutligen uppgav Förenade konungariket att återkrav av stöd som beviljats före den 3 juni 2003 inte skulle ske om kommissionen antog ett negativt beslut, eftersom det skulle strida mot principen om skydd för berättigade förväntningar. I detta sammanhang hänvisade Förenade konungariket till kommissionens beslut 2003/612/EG av den 3 juni 2003 om lån för förvärv av fiskekvoter på Shetlandsöarna (Förenade konungariket) (5) och till kommissionens beslut 2006/226/EG av den 7 december 2005 om investeringar gjorda av Shetland Leasing and Property Developments Ltd på Shetlandsöarna (Förenade konungariket) (6), och påpekade att Shetland Islands Council till och med den 3 juni 2003 med rätta betraktat de utnyttjade medlen som privata snarare än offentliga.

(24)

Först och främst måste det avgöras om åtgärden kan betraktas som statligt stöd och i så fall om stödet är förenligt med den gemensamma marknaden.

(25)

Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är ”om inte annat föreskrivs i detta fördrag, […] stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.

(26)

Enligt etablerad rättspraxis (7) kan beviljande av ett lån från staten eller statligt kontrollerade enheter till ett företag gynna det företaget i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget om låntagaren ges fördelaktigare villkor än dem som skulle ha erhållits på kapitalmarknaden.

(27)

Ett lämpligt sätt att avgöra om ett lån utgör statligt stöd är att göra en bedömning av i vilken utsträckning företaget hade kunnat erhålla beloppen i fråga på de privata kapitalmarknaderna på liknande villkor.

(28)

Relevanta faktorer för bedömning av lånet i förhållande till privata kapitalmarknader är framför allt lånets löptid och belopp, låntagarens kreditrisk, räntan, vilket slags säkerhet som ställs och prioritetsarrangemangen.

(29)

När det gäller räntan för sådana lån är den marknadsränta som ska användas som referenspunkt för jämförelsen den referensränta som fastställts av kommissionen i enlighet med meddelandet från kommissionen om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta (8). Den referensränta som fastställs på detta sätt är en miniminivå, som kan ökas i situationer som medför särskilda risker (exempelvis om ett företag är i svårigheter eller om sådana säkerheter som normalt begärs av bankerna saknas). I sådana fall kan tillägget beräknas till 400 räntepunkter eller ännu mer om ingen privat bank skulle ha accepterat att bevilja lånet i fråga.

(30)

I tabellen nedan jämförs de räntesatser som tillämpats inom ramen för ordningarna med gemenskapens referensränta vid respektive tidpunkt för beviljande.

(31)

När det gäller de tre lån som beviljades inom ramen för låneordningen för fiskberedning i maj 1996 till Lerwick Fish Traders Ltd, i oktober 1996 till Shetland Seafood Specialities Ltd och i augusti 1997 till Whalsay Fish Processing Ltd, låg räntorna under gemenskapens referensränta. Räntan för det lån som D Watt (Shetland) Ltd beviljades 1998 låg visserligen ursprungligen över gemenskapens referensränta men sänktes genom räntestöd till en nivå under gemenskapens referensränta. Dessa lån bör alltså anses ha beviljats på fördelaktigare villkor än de som gäller på kapitalmarknaden och därför gynna företagen i fråga.

(32)

Det kan dock slås fast att räntorna för alla andra lån som från och med september 2000 beviljades inom ramen för låneordningen för fiskberedning och ordningen för stöd genom lån till laxodling låg över gemenskapens referensränta vid tidpunkten för beviljandet av respektive lån och därför kan ha beviljats på normala marknadsvillkor på kapitalmarknaden. Alla övriga aspekter av dessa lån bör följaktligen jämföras med lån som beviljas på normala marknadsvillkor.

(33)

Upplysningarna från Förenade konungariket om varje företags finansiella ställning visar att lånen beviljats i enlighet med den räntepolicy som avses i skäl 13 och gjorts till föremål för en individuell riskbedömning, vilket gjort det möjligt för den stödbeviljande myndigheten att fastställa löptid, ränta och säkerhets- och prioritetsarrangemang individuellt för varje lån beroende på den faktiska risken för lånet och i överensstämmelse med normala marknadsvillkor.

(34)

I detta sammanhang noteras framför allt att inget av företagen, vid tidpunkten för beviljandet av respektive lån, var företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (10). Mot denna bakgrund noteras också, när det gäller låntagarens kreditrisk, att en del företag visserligen uppvisade högre kreditrisk än andra, men att risken i sådana fall har kompenserats med en högre ränta kombinerat med extra säkerhet på ett sätt som kan jämföras med normala villkor på privatmarknaden för lån till denna sektor.

(35)

Villkoren för de lån som beviljades från och med september 2000 kan följaktligen betraktas som jämförbara med de villkor till vilka en privat långivare i en marknadsekonomi skulle ha varit beredd att bevilja lån, och dessa lån beviljades alltså på villkor som inte var fördelaktigare än normala marknadsvillkor.

(36)

Lån som beviljas på villkor som speglar normala marknadsvillkor innebär ingen fördel för låntagarna i förhållande till andra aktörer på marknaden, och eftersom de berörda företagen inte fått någon fördel ska lånen inte betraktas som statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget.

(37)

Företagen i fråga konkurrerar direkt med andra företag i fiskerisektorn, särskilt sektorn för fiskberedning, både i Förenade konungariket och i andra medlemsstater. Lånen snedvrider eller riskerar att snedvrida konkurrensen och måste följaktligen betraktas som statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget.

(38)

Statligt stöd kan förklaras förenligt med den gemensamma marknaden om något av de undantag som anges i EG-fördraget är tillämpligt. När det gäller statligt stöd till fiskerisektorn anses statligt stöd vara förenligt med den gemensamma marknaden om det uppfyller villkoren i de tillämpliga riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk.

(39)

Enligt punkt 5.3 andra stycket i de gällande riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (11) kommer ett ”olagligt stöd” i den mening som avses i artikel 1 f i förordning (EG) nr 659/1999 att bedömas i enlighet med de riktlinjer som var i kraft vid den tidpunkt då det beslutsdokument trädde i kraft enligt vilket stödet har inrättats. Eftersom denna bedömning avser fyra lån som beviljades 1996, 1997 och 1998 måste stödet bedömas med avseende på förenligheten med riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk från 1994 (nedan kallade 1994 års riktlinjer) (12) respektive 1997 (nedan kallade 1997 års riktlinjer) (13).

(40)

Enligt punkt 2.3 i 1994 års riktlinjer kan stöd till investeringar för beredning och avsättning av fiskeriprodukter anses som förenligt med den gemensamma marknaden förutsatt att villkoren för beviljande av stödet är jämförbara med dem som fastställs i rådets förordning (EG) nr 3699/93 av den 21 december 1993 om kriterier och förfaranden för gemenskapens strukturstöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn och för beredning och avsättning av dess produkter (14) och är åtminstone lika strikta, och förutsatt att stödnivån, uttryckt som bidragsekvivalent, inte överstiger den generella nivån för de nationella bidrag och gemenskapsbidrag som är tillåtna enligt bilaga 4 till den förordningen.

(41)

Enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 3699/93 och punkt 2.4 i bilaga 3 till den förordningen ska de investeringar som berättigar till stöd särskilt avse uppförande och förvärv av byggnader och anläggningar, förvärv av sådan ny utrustning och sådana nya anläggningar som behövs för beredning och avsättning av fiskeri- och vattenbruksprodukter under tiden mellan landningen och den färdiga produkten samt tillämpning av ny teknologi avsedd särskilt att förbättra konkurrenskraften. Investeringar ska inte berättiga till stöd om de avser fiskeri- och vattenbruksprodukter avsedda att användas eller beredas för andra ändamål än som livsmedel, med undantag av investeringar som uteslutande gäller hantering, beredning och avsättning av avfall från fiskeri- och vattenbruksprodukter.

(42)

Det lån på 200 000 pund sterling som i maj 1996 beviljades Lerwick Fish Traders Ltd var avsett att bidra till finansieringen av uppförande av en anläggning för förpackning och beredning av lax. Ett sådant projekt uppfyller de krav som anges i skälen 40 och 41. Det avser framför allt stöd till en investering för uppförande av byggnader och anläggningar och förvärv av ny utrustning. Investeringarna avsåg inte heller fiskeri- och vattenbruksprodukter avsedda att användas eller beredas för andra ändamål än som livsmedel.

(43)

Det lån på 73 000 pund sterling som i oktober 1996 beviljades Shetland Seafood Specialities Ltd var avsett som stöd för förvärv, installation och idrifttagning av en produktionslinje för soppa. Ett sådant projekt uppfyller de krav som anges i skälen 40 och 41. Det avser framför allt stöd till en investering för förvärv av sådan ny utrustning och sådana nya anläggningar som behövs för beredning och avsättning av fiskeri- och vattenbruksprodukter under tiden mellan landningen och den färdiga produkten. Investeringarna avsåg inte heller fiskeri- och vattenbruksprodukter avsedda att användas eller beredas för andra ändamål än som livsmedel.

(44)

När det gäller de lån som beviljades 1997 och 1998 innehåller punkt 2.3 i 1997 års riktlinjer samma villkor som tidigare föreskrevs i 1994 års riktlinjer (se skäl 39). Stödet ska alltså bedömas med avseende på villkoren i förordning (EG) nr 3699/93.

(45)

Det lån på 173 000 pund sterling som i augusti 1997 beviljades Whalsay Fish Processors Ltd avsåg ett projekt för att installera en fiskberedningslinje och kylanläggning i den befintliga fabriken. Ett sådant projekt uppfyller de krav som anges i skälen 40 och 41. Det avser framför allt stöd till en investering för förvärv av sådan ny utrustning och sådana nya anläggningar som behövs för beredning och avsättning av fiskeri- och vattenbruksprodukter under tiden mellan landningen och den färdiga produkten. Investeringarna avsåg inte heller fiskeri- och vattenbruksprodukter avsedda att användas eller beredas för andra ändamål än som livsmedel.

(46)

När det gäller stödet till D Watt (Shetland) Ltd i december 1998 ersattes förordning (EG) nr 3699/93 med rådets förordning (EG) nr 2468/98 av den 3 november 1998 om kriterier och förfaranden för gemenskapens strukturstöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn och för beredning och avsättning av dess produkter (15). Enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 2468/98 ska hänvisningar till förordning (EG) nr 3699/93 tolkas som hänvisningar till den nya förordningen. Bestämmelserna om stöd till investeringar för beredning och avsättning av fiskeriprodukter finns i artikel 11 i förordning (EG) nr 2468/98 och punkt 2.4 i bilaga II till den förordningen.

(47)

Enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 2468/98 och punkt 2.4 i bilaga II till den förordningen ska de investeringar som berättigar till stöd särskilt avse uppförande och förvärv av byggnader och anläggningar och förvärv av sådan ny utrustning och sådana nya anläggningar som behövs för beredning och avsättning av fiskeri- och vattenbruksprodukter under tiden mellan landningen och den färdiga produkten (inbegripet särskilt utrustning för databearbetning och dataöverföring). Investeringar ska inte berättiga till stöd om de avser fiskeri- och vattenbruksprodukter avsedda att användas eller beredas för andra ändamål än som livsmedel, med undantag av investeringar som uteslutande gäller hantering, beredning och avsättning av avfall från fiskeri- och vattenbruksprodukter.

(48)

Det lån på 110 000 pund sterling som i december 1998 beviljades D Watt (Shetland) Ltd var avsett för byggnad och utrustning av en ny fabrik för skaldjursberedning. Ett sådant projekt uppfyller de krav som anges i skäl 47. Det avser framför allt stöd till en investering för förvärv av sådan ny utrustning och sådana nya anläggningar som behövs för beredning och avsättning av fiskeri- och vattenbruksprodukter under tiden mellan landningen och den färdiga produkten. Investeringarna avsåg inte heller fiskeri- och vattenbruksprodukter avsedda att användas eller beredas för andra ändamål än som livsmedel.

(49)

Enligt bilaga IV till förordning (EG) nr 3699/93 och bilaga III till förordning (EG) nr 2468/98 får stöd beviljas med upp till 50 % av de kostnader som berättigar till stöd.

(50)

Lånet på 200 000 pund sterling till Lerwick Fish Traders Ltd beviljades för ett projekt med en sammanlagd kostnad på 819 672 pund sterling och täckte därmed omkring 24,4 % av den faktiska projektkostnaden. Lånet skulle återbetalas genom 108 lika stora månatliga avbetalningar på 2 784,94 pund sterling. Räntesatsen var 7,75 %, jämfört med gemenskapens referensränta på 11,18 %.

(51)

Lånet på 73 000 pund sterling till Shetland Seafood Specialities Ltd beviljades för ett projekt med en sammanlagd kostnad på 186 000 pund sterling och täckte därmed omkring 39,2 % av den faktiska projektkostnaden. Lånet skulle återbetalas genom 120 lika stora månatliga avbetalningar. Räntesatsen var 9 %, jämfört med gemenskapens referensränta på 10,26 %.

(52)

Lånet på 173 000 pund sterling till Whalsay Fish Processors Ltd beviljades för ett projekt med en sammanlagd kostnad på 473 150 pund sterling och täckte därmed omkring 36,6 % av den faktiska projektkostnaden. Lånet skulle återbetalas genom 96 lika stora månatliga avbetalningar med början 24 månader efter det att lånet betalats ut eller den första avbetalningen gjorts. Räntesatsen var 8 %, jämfört med gemenskapens referensränta på 8,15 %.

(53)

Lånet på 110 000 pund sterling till D Watt (Shetland) Ltd beviljades för ett projekt med en sammanlagd kostnad på 510 000 pund sterling och täckte därmed omkring 21,6 % av den faktiska projektkostnaden. Lånet skulle återbetalas genom 120 lika stora månatliga avbetalningar. Räntesatsen var 5 %, jämfört med gemenskapens referensränta på 7,77 %.

(54)

För beräkningen av stödsatsen måste projektkostnaden för varje lån jämföras med bruttobidragsekvivalenten för lånet i fråga. De siffror som anges i skälen 50 till 53 visar att vart och ett av lånen, redan före beräkningen av bruttobidragsekvivalenten, motsvarade mindre än 50 % av den sammanlagda projektkostnaden.

(55)

Stödsatsen för lånen kan därför anses uppfylla villkoren i bilaga IV till förordning (EG) nr 3699/93 och bilaga III till förordning (EG) nr 2468/98 (se skäl 49).

(56)

Mot ovanstående bakgrund konstaterar kommissionen att det stöd som beviljats inom ramen för ordningen för stöd genom lån till laxodling och det stöd som D Watt (Shetland) Ltd beviljades 2002 inom ramen för låneordningen för fiskberedning inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget.

(57)

Kommissionen konstaterar att det stöd som inom ramen för låneordningen för fiskberedning beviljades i maj 1996 till Lerwick Fish Traders Ltd, i oktober 1996 till Shetland Seafood Specialities Ltd, i augusti 1997 till Whalsay Fish Processors Ltd och i december 1998 till D Watt (Shetland) Ltd utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget. Stödet uppfyller dock villkoren i riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk och anses därför som förenligt med den gemensamma marknaden i enlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget.