1.

Att påvisa subkliniska infektioner med lågpatogen aviär influensa av subtyperna H5 och H7 som ett komplement till systemen för tidig upptäckt och därigenom förebygga att dessa virus eventuellt muterar till högpatogen aviär influensa.

2.

Att påvisa infektioner med lågpatogen aviär influensa av subtyperna H5 och H7 hos särskilda målgrupper av fjäderfäbestånden som är utsatta för särskild smittrisk på grund av driftsformer eller vissa arters mottaglighet för sjukdomen.

3.

Att bidra till att dokumentera ett visst lands, områdes eller compartments status som fritt från anmälningspliktig aviär influensa för internationell handel enligt OIE:s regler.

1.

Provtagningen skall avslutas senast den 31 december det år då programmet genomförs. När det gäller fjäderfä skall provtagningen omfatta en period som är anpassad till produktionsperioderna för respektive kategori av fjäderfä.

2.

Av resursskäl rekommenderas att man använder prov som tagits för andra syften.

3.

Analysen av proverna skall göras av medlemsstaternas nationella laboratorier för aviär influensa eller av andra laboratorier som är godkända av de behöriga myndigheterna och står under tillsyn av det nationella laboratoriet.

4.

Alla resultat (både serologiska och virologiska) skall skickas till gemenskapens referenslaboratorium för aviär influensa för sammanställning. Det måste säkerställas att informationsflödet fungerar tillfredsställande. Gemenskapens referenslaboratorium skall erbjuda tekniskt stöd och hålla välfyllda lager av diagnostiska reagens.

5.

Alla virusisolat av aviär influensa skall sändas till Gemenskapens referenslaboratorium i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen, om inte undantag medges enligt kapitel V punkt 4 (Differentialdiagnos) i den diagnostikhandbok som fastställs i kommissionens beslut 2006/437/EG (1). Virus av subtyperna H5 eller H7 skall lämnas omedelbart och genomgå standardtester för karakterisering (nukleotidsekvensering/IVPI) i enlighet med diagnostikhandboken.

6.

Om möjligt skall de nationella referenslaboratorierna till gemenskapens referenslaboratorium lämna H5- och H7-positiva serum som har samlats in från andfåglar, för att det skall kunna etableras ett arkiv som gör det lättare att utveckla framtida test.

1.

Alla positiva resultat skall följas upp med retrospektiva undersökningar på anläggningen, och slutsatserna av dessa undersökningar skall rapporteras till kommissionen och till gemenskapens referenslaboratorium.

2.

Gemenskapens referenslaboratorium skall tillhandahålla särskilda protokoll som skall medfölja försändelserna av material till gemenskapens referenslaboratorium samt rapporteringstabeller för övervakningsdata. I tabellerna skall laboratoriets testmetoder anges. Dessa tabeller skall användas så att resultaten kan skickas in i ett enda dokument.

3.

Blodprov för serologisk undersökning skall tas på alla arter av fjäderfä, även frigående, från minst 5–10 fåglar (utom ankor, gäss och vaktlar) per anläggning och från olika djurhus om anläggningen omfattar fler än ett hus. Om det finns flera djurhus skall urvalets storlek per anläggning ökas i lämpligt omfång. Minst 5 fåglar per djurhus bör ingå i urvalet.

4.

Provtagningen skall stratifieras i hela medlemsstaten så att proven kan betraktas som representativa för hela medlemsstaten, med beaktande av följande:

5.

På grundval av en riskbedömning och den specifika situationen i den berörda medlemsstaten skall man vid provtagningen också beakta följande:

1.

Blodprov för serologisk undersökning skall företrädesvis tas från utegående fåglar.

2.

Från varje utvald anläggning skall 40–50 blodprov tas för serologisk undersökning.

3.

Om det inte finns några kommersiella besättningar kan övervakningen omfatta hobbybesättningar.

1.

Laboratorietester skall utföras enligt diagnostikhandboken för aviär influensa (kommissionens beslut 2006/437/EG) om godkännande av en diagnostikhandbok för aviär influensa (inklusive hemagglutinationinhibitionstest på serum från ankor och gäss).

2.

Om en medlemsstat planerar att göra laboratorietester som inte fastställs i diagnostikhandboken för aviär influensa, och som inte heller beskrivs i OIE:s Terrestrial Manual, skall den lämna nödvändiga valideringsuppgifter till gemenskapens referenslaboratorium samtidigt som den lämnar undersökningsprogrammet till kommissionen för godkännande.

3.

Alla positiva serologiska resultat skall bekräftas av de nationella laboratorierna för aviär influensa genom ett hemagglutinationinhibitionstest på stammar som gemenskapens referenslaboratorium för aviär influensa skall anvisa och tillhandahålla.

—

Tidig påvisning av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 genom undersökning av ökad sjuklighet och dödlighet hos vilda fåglar, särskilt hos utvalda högriskarter.

—

I sådana fall då högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 påvisas hos vilda fåglar, intensifierad övervakning av levande och döda vilda fåglar för att ta reda på om vilda fåglar av andra arter kan fungera som symptomfria bärare (se del E i denna bilaga).

—

Fortsatt grundläggande övervakning av diverse arter av viltlevande flyttfåglar som en del av den löpande övervakningen av lågpatogena aviära influensavirus. Prov skall företrädesvis tas från andfåglar (vattenfåglar) och Charadriiformes (strandfåglar och måsar) för att bedöma om de är bärare av lågpatogent aviärt influensavirus av subtyperna H5 och H7 (vilket hur som helst också skulle påvisa eventuellt förekommande högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 och andra högpatogena aviära influensavirus). Prov skall särskilt tas på högriskarter.

1.

Provtagningen skall avslutas senast den 31 december det år då programmet genomförs.

2.

Analysen av proverna skall göras av medlemsstaternas nationella laboratorier för aviär influensa eller av andra laboratorier som är godkända av de behöriga myndigheterna och står under tillsyn av det nationella laboratoriet.

3.

Alla resultat skall skickas till gemenskapens referenslaboratorium för aviär influensa för sammanställning. Det måste finnas ett bra informationsflöde. Gemenskapens referenslaboratorium skall erbjuda tekniskt stöd och välfyllda lager av diagnostiska reagens.

4.

Alla virusisolat av aviär influensa hos vilda fåglar skall sändas till gemenskapens referenslaboratorium i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen om inte undantag medges enligt kapitel V punkt 4 (Differentialdiagnos) i den diagnostikhandbok som fastställs i beslut 2006/437/EG. Virus av subtyperna H5 eller H7 skall lämnas omedelbart och genomgå standardtester för karakterisering (nukleotidsekvensering/IVPI) i enlighet med ovannämnda diagnostikhandbok.

1.

Passiv övervakning av sjuka och döda vilda fåglar skall inriktas på

2.

Dessutom skall undersökningar av levande och döda vilda fåglar där det påvisats fall av H5N1 helst inriktas på

3.

Aktiv övervakning av levande och kliniskt friska och/eller klinisk sjuka, skadade eller dödade (2) fåglar skall inriktas på

1.

Det skall tas svabbprov från svalg och kloak från till synes friska viltlevande fåglar för virologisk undersökning. Om det av någon anledning inte är praktiskt möjligt att ta kloaksvabbar från levande fåglar, kan försiktigt insamlade färska faecesprov vara ett alternativ. Det skall dock säkerställas spårbarhet, när det rör sig om ställen där olika fågelarter är i kontakt med varandra.

2.

Prover skall tas på svabbprover från kloak och svabbprover från luftrör/svalg och/eller vävnader (hjärna, hjärta, lungor, luftrör, njurar och tarmar) från vilda fåglar som påträffats döda eller nedskjutna för virusisolering och molekylär detektion (PCR).

3.

Proverna skall lagras och transporteras med särskild omsorg. Svabbproverna måste kylas omedelbart på is eller med frysklampar och lämnas in till laboratoriet så snart som möjligt. Proverna får inte frysas om detta inte är absolut nödvändigt. Om möjligt skall svabbproverna placeras i ett antibiotiskt medium eller i ett särskilt virustransportmedium, där de är helt nedsänkta. Placeringen av proverna i transportmediet är ett komplement, inte ett alternativ, till nedkylning. Om det inte finns något sådant medium skall svabbproverna läggas tillbaka i sin hylsa och skickas in torra. Om det inte går att transportera proverna till laboratoriet inom 48 timmar (transporttemperatur på 4 °C) skall proverna omedelbart frysas, lagras och sedan transporteras i torris. Lagring och transport av prover kan påverkas av en rad faktorer, vilket innebär att den metod som används skall vara ändamålsenlig.

4.

Provtagningen skall genomföras i överensstämmelse med diagnostikhandboken för aviär influensa (beslut 2006/437/EG) om fastställande av metoder för bekräftande och differentialdiagnos av aviär influensa.

1.

Laboratorieundersökningar skall genomföras i överensstämmelse med diagnostikhandboken för aviär influensa (beslut 2006/437/EG) om metoder för bekräftande och differentialdiagnosticering av aviär influensa.

2.

Om en medlemsstat planerar att göra laboratorietester som inte fastställs i diagnostikhandboken för aviär influensa, och som inte heller beskrivs i OIE:s Terrestrial Manual, skall den lämna nödvändiga valideringsuppgifter till gemenskapens referenslaboratorium samtidigt som den lämnar undersökningsprogrammet till kommissionen för godkännande.

3.

Alla prov som har samlats in som led i övervakning av aviär influensa hos vilda fåglar skall testas så snabbt som möjligt om möjligt med hjälp av molekylära tekniker, och i överensstämmelse med diagnostikhandboken (beslut 2006/437/EG). Dessa tester får endast användas vid laboratorier som kan garantera kvalitetssäkring och som använder metoder som gemenskapens referenslaboratorium för aviär influensa har godkänt. Dessutom skall metoderna ha gett acceptabla resultat i de senaste jämförande undersökningarna (ringtest) av nationella laboratorier. Det rekommenderas att ett första screeningtest företas med användning av M-gen-PCR, med snabb testning av H5-positiva prov (inom två veckor), och om resultatet är positivt skall klyvningsstället analyseras så snabbt som möjligt för bestämning av om dess motiv är högpatogen aviär influensa eller lågpatogen aviär influensa. Om förekomst av högpatogen aviär influensa av subtyp H5 bekräftas, skall en ytterligare analys snabbt företas för bestämning av N-typen (även detta kan endast ge bevis som utesluter N1).

4.

På laboratoriet kan det tillåtas att man samlar upp till fem prov från samma art, vilka har samlats in på samma tid och ställe, om det kan garanteras att de enskilda proverna i händelse av en positiv reaktion kan identifieras och testas igen.

5.

Serologisk övervakning skall inte tillämpas i samband med undersökningar för aviär influensa hos vilda fåglar, eftersom serologiska metoder inte kan visa skillnad mellan HP- och LP-stammar, och man inte på grundval av fynd av antikroppar kan dra slutsatser om var de vilda fåglarna med sannolikhet har smittats. Serologisk övervakning kan dock ha stor betydelse när det rör sig om att undersöka hos vilka stann- och flyttfågelarter H5/H7-virus är eller har varit vanliga (eller endemiska). Sådana analyser får endast utföras av specialiserade laboratorier som använder en noggrant utvald panel av antigener för att säkerställa påvisning av hemagglutininspecifika antikroppar (dvs. för att eliminera möjligheten för interferens från N-specifika antikroppar).