Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31998R0850

    Rådets förordning (EG) nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer

    EGT L 125, 27.4.1998, p. 1–36 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

    Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO, HR)

    Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 13/08/2019; upphävd genom 32019R1241

    ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1998/850/oj

    31998R0850

    Rådets förordning (EG) nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer

    Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 125 , 27/04/1998 s. 0001 - 0036


    RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer

    EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

    med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

    med beaktande av kommissionens förslag (1),

    med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),

    med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3), och

    med beaktande av följande:

    1. Förordning (EG) nr 894/97 (4) utgör den kodifierade versionen av förordning (EEG) nr 3094/86 om vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna, som har ändrats ofta och på ett omfattande sätt.

    2. Vid tillämpningen av förordning (EEG) nr 3094/86 har vissa brister uppdagats som leder till problem vid tillämpning och genomförande och som bör avhjälpas, särskilt genom att antalet olika föreskrifter om maskstorlekar minskas, genom att begreppet skyddade arter tas bort och genom att det antal olika maskstorlekar som får medföras ombord begränsas. Därför bör förordning (EG) nr 894/97 ersättas med en ny text med undantag av artiklarna 11, 18, 19 och 20.

    3. Det är nödvändigt att ange vissa principer och förfaranden för införande av tekniska åtgärder för bevarande på gemenskapsnivå, så att varje medlemsstat kan sköta förvaltningen av fiskena i de marina vatten som lyder under dess jurisdiktion eller suveränitet.

    4. En jämvikt måste skapas mellan en anpassning av de tekniska åtgärderna för bevarande till olika former av fiske och behovet av enhetliga regler som är lätta att tillämpa.

    5. I artikel 130r.2 i fördraget fastställs principen om att miljöskyddskrav skall integreras i alla gemenskapsåtgärder, särskilt mot bakgrund av försiktighetsprincipen.

    6. Förfarandet att kasta fisk överbord bör begränsas så långt det är möjligt.

    7. Föreskrifter om skydd för uppväxtområden bör meddelas med beaktande av de särskilda biologiska förhållandena i de olika berörda områdena.

    8. Rådet meddelade i sitt direktiv 92/43/EEG (5) föreskrifter om åtgärder för att bevara livsmiljöer samt vilda djur och växter. Förteckningen över marina organismer som omfattas av denna förordnings räckvidd innehåller namn på arter som skyddas enligt kraven i det direktivet.

    9. Europaparlamentet antog den 25 oktober 1996 en resolution avseende kommissionens meddelande om genomförande av tekniska åtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken.

    10. I syfte att säkerställa att de marina biologiska resurserna skyddas och att fiskeresurserna utnyttjas på ett balanserat sätt i både fiskarnas och konsumenternas intresse, bör beslut fattas om tekniska åtgärder för bevarande, där det bl.a. anges maskstorlekar och kombinationer av sådana som lämpar sig för fångst av vissa arter och andra egenskaper hos fiskeredskap, samt minsta storlek för marina organismer, liksom begränsningar när det gäller fiske i vissa områden och under vissa tidsperioder samt med vissa typer av redskap och utrustning.

    11. Mot bakgrund av vetenskapliga uttalanden bör föreskrifter meddelas om ökad maskstorlek hos släpredskap vid fiske efter särskilda arter av marina organismer, och obligatorisk användning av nät med kvadratiska maskor bör föreskrivas, eftersom detta kan spela en betydelsefull roll när det gäller att minska fångsterna av unga exemplar av marina organismer.

    12. För att undanröja möjligheten att använda allt mindre maskstorlekar för förankrade redskap, vilket leder till ökad dödlighet för unga exemplar av det berörda fiskets målarter, behöver maskstorlekar för fasta redskap fastställas.

    13. Artsammansättningen hos fångsterna och tillhörande fiskemetoder skiljer sig åt mellan olika geografiska områden. Dessa skillnader motiverar tillämpning av olika föreskrifter inom dessa områden.

    14. Fångst av vissa arter för framställning av fiskmjöl eller fiskolja får bedrivas med små maskstorlekar, förutsatt att sådan fångstverksamhet inte har en skadlig inverkan på andra arter.

    15. Minimistorlekar måste tillämpas när det gäller arter som utgör en huvudandel av gemenskapsflottornas landade fångster och när det gäller de arter som överlever att kastas överbord.

    16. Den minsta storleken för en art bör överensstämma med selektiviteten hos den maskstorlek som gäller för denna art.

    17. Det bör anges hur storleken på marina organismer skall mätas.

    18. För att skydda ungsill bör särskilda bestämmelser antas om fångst och behållande ombord av skarpsill.

    19. För att ta hänsyn till traditionella fiskemetoder i vissa områden bör särskilda bestämmelser antas om fångst och behållande ombord av ansjovis och tonfisk.

    20. För att säkerställa kontroll av fiskeaktiviteterna i vissa områden för fartyg som uppfyller särskilda villkor skall för tillträde till sådana områden krävas de särskilda fisketillstånd som avses i rådets förordning (EEG) nr 1627/94 av den 27 juni 1994 om allmänna bestämmelser för särskilda fisketillstånd (6).

    21. Användningen av ringnot vid fiske efter stim som påträffas tillsammans med marina däggdjur kan leda till att sådana däggdjur fångas och dödas. Vid riktig användning utgör emellertid fiske med ringnot en effektiv metod för att enbart bedriva fiske efter önskade målarter. Inringning av marina däggdjur med ringnot måste därför förbjudas.

    22. För att inte hindra vetenskaplig forskning, utsättning eller flyttning bör denna förordning inte gälla för förfaranden som kan vara nödvändiga för sådan verksamhet.

    23. Vissa föreskrifter som är nödvändiga när det gäller bevarande återfinns i rådets förordning (EEG) nr 2930/86 av den 22 september 1986 om definition av fiskefartygs egenskaper (7) och rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (8) och behöver därför inte upprepas.

    24. Om bevarandet är utsatt för ett allvarligt hot bör kommissionen och medlemsstaterna bemyndigas att vidta lämpliga tillfälliga åtgärder.

    25. Ytterligare nationella åtgärder av rent lokal karaktär får behållas eller antas, sedan kommissionen granskat dem med avseende på deras förenlighet med gemenskapsrätten och överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitiken.

    26. I de fall då detaljerade föreskrifter om tillämpningen av denna förordning är nödvändiga bör sådana regler antas i enlighet med förfarandet i artikel 18 i förordning (EEG) nr 3760/92 (9).

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    Denna förordning, som innehåller föreskrifter om tekniska åtgärder för bevarande, skall vara tillämplig på fångst och landning av fiskeresurser som förekommer i marina vatten som lyder under medlemsstaternas suveränitet eller jurisdiktion och som är belägna i någon av de regioner som anges i artikel 2, om inte annat följer av artiklarna 26 och 33.

    AVDELNING I DEFINITIONER

    Artikel 2

    1. I denna förordning skall följande definitioner av marina vatten gälla:

    a) Region 1:

    Alla vatten som ligger norr och väster om en linje från en punkt på latitud 48°N, longitud 18°V, därifrån i rakt nordlig riktning till latitud 60°N, därifrån i rakt ostlig riktning till longitud 5°V, därifrån i rakt nordlig riktning till latitud 60°30'N, därifrån i rakt ostlig riktning till longitud 4°V, därifrån i rakt nordlig riktning till latitud 64°N, och därifrån i rakt ostlig riktning till den norska kusten.

    b) Region 2:

    Alla vatten som är belägna norr om latitud 48°N, utom farvatten i region 1 och ICES-områdena III b, III c och III d.

    c) Region 3:

    Alla vatten som motsvaras av ICES delområden VIII och IX.

    d) Region 4:

    Alla vatten som motsvaras av ICES delområde X.

    e) Region 5:

    Alla vatten som är belägna i den del av Östra centralatlanten som omfattar områdena 34.1.1, 34.1.2 och 34.1.3 samt delområde 34.2.0 i fiskezon 34 i CECAF-området.

    f) Region 6:

    Alla vatten längs det franska departementet Guyanas kust som lyder under Frankrikes suveränitet eller jurisdiktion.

    g) Region 7:

    Alla vatten längs de franska departementen Martiniques och Guadeloupes kuster som lyder under Frankrikes suveränitet eller jurisdiktion.

    h) Region 8:

    Alla vatten längs det franska departementet Réunions kust som lyder under Frankrikes suveränitet eller jurisdiktion.

    2. De geografiska områden som i denna förordning betecknas med förkortningarna "ICES" och "CECAF" är de områden som fastlagts av Internationella havsforskningsrådet respektive Fiskerikommittén för östra Centralatlanten. De beskrivs, med förbehåll för senare ändringar, i kommissionens meddelanden nr 85/C 335/02 (10) och nr 85/C 347/05 (11).

    3. Områdena i punkt 1 kan, särskilt med utgångspunkt i definitionerna i punkt 2, indelas i geografiska områden i enlighet med förfarandet i artikel 48.

    4. Trots vad som sägs i punkt 2 skall följande gälla såvitt avser denna förordning:

    - Kattegatt avgränsas i norr av en rät linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten, och i söder av en linje dragen från Hasenøre Hoved till Gniben Odde, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

    - Skagerrak avgränsas i väster av en rät linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr, och i söder av en rät linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr, och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

    - Nordsjön skall omfatta ICES delområde IV, den angränsande del av ICES-område II a som är belägen söder om latitud 64°N, och den del av ICES-område III a som enligt definitionen i andra strecksatsen inte tillhör Skagerrak.

    Artikel 3

    I denna förordning avses med

    a) marina organismer: all havsfisk, inbegripet anadroma och katadroma arter under deras liv i havet, kräftdjur, blötdjur och delar därav,

    b) släpredskaps maskstorlek: maskstorleken på lyft eller förlängningsstycke, ombord på ett fiskefartyg, som är fastsatta eller lämpade att sätta fast på ett släpredskap. Maskstorleken skall bestämmas enligt de förfaranden som anges i förordning (EEG) nr 2108/84 (12). Denna definition av maskstorlek skall inte tillämpas på maskstorleken i nät med kvadratiska maskor,

    c) flertrådigt garn: nät tillverkat av två eller flera garntrådar, där trådarna kan skiljas åt mellan knutarna utan att trådstrukturen skadas,

    d) nät med kvadratiska maskor: en nätkonstruktion som har monterats så att av de två grupperna av parallella linjer som bildas av stolpraderna den ena är parallell med och den andra vinkelrät mot nätets längdaxel,

    e) maskstorleken på ett nätstycke eller fönster med kvadratiska maskor: den största maskstorlek som är möjligt att fastställa på ett sådant nätstycke eller fönster som är infogat i ett släpredskap. Maskstorleken skall bestämmas enligt de förfaranden som anges i förordning (EEG) nr 2108/84.

    f) knutlösa nät: nät som är sammansatta av maskor med fyra ungefär lika långa sidor där maskornas hörn bildas genom sammanflätning av trådarna från två angränsande sidor av maskan,

    g) bottensatta garn eller insnärjningsredskap: varje förankrat redskap som består av ett enda nätstycke som på något sätt är fastsatt eller kan sättas fast i havsbotten,

    h) grimgarn: varje förankrat redskap som består av två eller flera nätstycken som alla hänger parallellt på en enda huvudlina, och som på något sätt är fastsatt eller kan sättas fast i havsbotten.

    AVDELNING II NÄTREDSKAP OCH VILLKOR FÖR DERAS ANVÄNDNING

    KAPITEL I BESTÄMMELSER FÖR SLÄPREDSKAP

    Artikel 4

    1. För varje region eller geografiskt område som anges i bilagorna I V, och i förekommande fall beroende på tidsperioden, är målarterna för varje maskstorlek de som anges i den relevanta bilagan.

    2. Inom alla de regioner eller geografiska områden som anges i bilagorna I V är det förbjudet att vid fiskeresa använda eller ha ombord släpredskap med maskstorlekar som avviker från dem som anges i den relevanta bilagan.

    3. a) I alla de regioner eller geografiska områden som anges i bilagorna VIII och IX, och i tillämpliga fall beroende på tidsperioden, är det förbjudet att vid fiskeresa använda eller ombord medföra trålar, snurrevadar eller liknande släpredskap om inte maskstorleken på den utrustning som medförs ombord uppfyller de villkor som anges i den relevanta bilagan.

    b) Gemenskapens fartyg får emellertid inom gemenskapens fiskevatten och vid alla fiskeresor ombord medföra nät med maskstorlekar mindre än 120 millimeter som inte uppfyller villkoren i bilagorna VIII och IX under förutsättning att

    - tillstånd att fiska utanför gemenskapens farvatten på denna resa kan uppvisas och att

    - alla nät med maskstorlekar som inte uppfyller villkoren i bilagorna VIII och IX fastsurras och stuvas undan, i enlighet med bestämmelserna i artikel 20 i förordning (EEG) nr 2847/93, så länge fartyget befinner sig inom gemenskapens farvatten.

    4. Fångster som behålls ombord och som tas i någon av de regioner eller något av de geografiska områden som anges i bilagorna I V, X och XI får inte föras i land om inte deras procentuella sammansättning uppfyller villkoren i den relevanta bilagan.

    5. Procentsatsen målarter och andra arter skall beräknas genom sammanläggning av alla de kvantiteter som behålls ombord eller har lastats om av målarterna och andra arter enligt bilagorna I V.

    Artikel 5

    1. De procentsatser som avses i bilagorna I V, X och XI skall beräknas som andelen i hel färskvikt av samtliga marina organismer ombord efter sortering eller vid landning.

    2. När de procentandelar som avses i punkt 1 skall beräknas för ett fiskerfartyg från vilket vissa kvantiteter marina organismer har lastats om, skall dock hänsyn tas till dessa kvantiteter.

    3. Befälhavare på fiskefartyg som inte för loggbok i enlighet med bestämmelserna i artikel 6 i förordning (EEG) nr 2847/93 får varken lasta om marina organismer till något annat fartyg eller ta emot omlastningar av marina organismer från något annat fartyg.

    4. De procentsatser som avses i punkt 1 får beräknas på grundval av ett eller flera representativa prover.

    5. Trots vad som sägs i punkt 1 får procentsatsen för fångster av tobisfisk, som behålls ombord och som har fångats med nätredskap som har en maskstorlek på mindre än 16 millimeter, beräknas före sortering.

    6. Vid tillämpningen av denna artikel skall motsvarande vikt av hela havskräftor beräknas genom att havskräftstjärtarnas vikt mulitpliceras med tre.

    Artikel 6

    1. a) Det är förbjudet att medföra ombord eller använda bottentrålar, snurrevadar eller liknande släpredskap med fler än 100 maskor i någon omkrets av det egentliga lyftet, icke inbegripet sömförstärkningslinor och sömmar. Denna bestämmelse skall gälla för bottentrålar, snurrevadar eller liknande släpredskap vilkas maskstorlek ligger mellan 90 och 119 millimeter.

    b) Bestämmelserna i första stycket skall inte gälla för bomtrålar.

    2. Inom varje enskilt egentligt lyft får antalet maskor runt någon omkrets i lyftet inte öka från den främre till den bakre delen. Denna bestämmelse skall gälla för alla släpredskap vilkas maskstorlek är lika med eller större än 55 millimeter.

    3. Antalet maskor, icke inbegripet dem i sömmarna, vid varje punkt på någon omkrets av förlängningsstycket får inte vara mindre än det största antalet maskor i omkretsen av främre delen av det egentliga lyftet, icke inbegripet maskor i sömmarna. Denna bestämmelse skall gälla för alla släpredskap vilkas maskstorlek är lika med eller större än 55 millimeter.

    Artikel 7

    1. a) Nätstycken med kvadratiska maskor med en maskstorlek på minst 80 millimeter får infogas i alla släpredskap.

    b) Alternativt får alla bottentrålar, snurrevadar eller liknande släpredskap vars maskstorlek är lika med eller större än 100 millimeter utrustas med nätstycken som är tillåtna enligt rådets förordning (EEG) nr 1866/86 av den 12 juni 1986 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna i Östersjön, Bälten och Öresund (13).

    2. Ett nätstycke med kvadratiska maskor

    a) skall placeras i den övre hälften eller över delen av ett nät, framför ett eventuellt förlängningsstycke eller någonstans mellan den främre delen av ett eventuellt förlängningsstycke och den bakre delen av lyftet,

    b) får inte blockeras på något sätt, vare sig genom inre eller yttre anordningar,

    c) skall ha en längd av minst tre meter utom när det är infogat i redskap som släpas av fartyg med lägre motoreffekt än 112 kW, då det skall ha en längd av minst två meter,

    d) skall vara gjort av knutlösa nät eller av nät med fasta knutar och vara infogat på ett sådant sätt att maskorna ständigt förblir helt öppna vid fiske,

    e) skall vara konstruerat så att antalet maskor i den främre maskraden i nätstycket är lika med eller större än antalet maskor i den bakre maskraden i nätstycket.

    3. I nät där ett nätstycke med kvadratiska maskor infogats i en icke-konisk del av nätet skall det finnas högst fem öppna diagonalmaskor mellan varje sida av nätstycket och nätets angränsande sömmar.

    I nät där ett nätstycke med kvadratiska maskor infogats, helt eller delvis, i en icke-konisk del av nätet skall det finnas högst fem öppna diagonalmaskor mellan den bakre maskraden i nätstycket och nätets angränsande sömmar.

    4. Trots vad som sägs i punkterna 1 a och 2 a, skall alla bottentrålar, snurrevadar eller liknande släpredskap vars maskstorlek ligger inom intervallet 70 79 millimeter vara försedda med ett nätstycke med kvadratiska maskor som är placerat framför lyftet och som har en maskstorlek på 80 millimeter eller större.

    5. Trots vad som sägs i punkt 1 a är det förbjudet att, oavsett kvantitet, behålla ombord kräftdjur av släktet Pandalus som fångas med släpredskap för fiske efter bottenlevande arter med en maskstorlek som ligger inom intervallet 32 54 millimeter, om inte nätet är försett med ett nätstycke eller fönster med kvadratiska maskor som har en maskstorlek på minst 70 millimeter.

    6. Villkoren i punkterna 4 och 5 skall endast tillämpas inom regionerna 1 och 2.

    7. Mätningar av maskstorleken på sådana nätdelar med kvadratiska maskor som infogas i någon del av ett nät skall inte beaktas när ett släpredskaps maskstorlek bedöms.

    Artikel 8

    1. Det är förbjudet att ombord medföra eller använda släpredskap vars lyft helt eller delvis är konstruerat av nätmaterial bestående av enkeltrådigt garn med en trådtjocklek på mer än 8 millimeter.

    2. Det är förbjudet att ombord medföra eller använda släpredskap vars lyft helt eller delvis är konstruerat av nätmaterial bestående av flertrådigt garn, om inte trådarna har ungefär samma tjocklek och den sammanlagda tjockleken av trådarna i någon del av maskan är högst 12 millimeter.

    3. Punkterna 1 och 2 skall inte gälla för pelagiska trålare.

    Artikel 9

    1. Det är förbjudet att ombord medföra eller använda släpredskap vars lyft helt eller delvis är konstruerat av nätmaterial som består av maskor som inte är kvadratiska eller diagonala.

    2. Punkt 1 skall inte gälla för släpredskap vars lyft har en maskstorlek på 31 millimeter eller mindre.

    Artikel 10

    Skrapredskap är undantagna från bestämmelserna i artikel 4, förutsatt att de kvantiteter marina organismer som behålls ombord och fångas med dessa nät, med undantag av musslor, inte överstiger 5% av den totala vikten av de marina organismerna ombord.

    KAPITEL II BESTÄMMELSER FÖR FÖRANKRADE REDSKAP

    Artikel 11

    1. I varje region eller geografiskt område som anges i bilagorna VI och VII och i förekommande fall beroende på tidsperioden, är det förbjudet att använda eller ombord medföra bottensatta garn, insnärjningsredskap eller grimgarn om inte

    a) den fångst som tas med det aktuella nätredskapet och behålls ombord omfattar en procentsats för målarten på minst 70%, och

    b) - när det gäller bottensatta garn och insnärjningsredskap, maskstorleken överensstämmer med någon av de kategorier som anges i den relevanta bilagan,

    - när det gäller grimgarn, maskstorleken i den del av nätet som har de minsta maskorna överensstämmer med någon av de kategorier som anges i den relevanta bilagan.

    2. Den längsta procentsatsen för målarterna kan beräknas genom sammanläggning av kvantiteterna av samtliga fångade målarter.

    Artikel 12

    1. Den procentsats som avses i artikel 11.1 skall beräknas som procentandelen av hel färskvikt av samtliga marina organismer ombord efter sortering eller vid landning.

    2. Den procentsats som avses i punkt 1 får beräknas på grundval av ett eller flera representativa prover.

    Artikel 13

    Artiklarna 11 och 12 skall inte gälla för fångster av laxfiskar, nejonöga eller pirål.

    KAPITEL III ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM NÄTREDSKAP OCH VILLKOR FÖR DERAS ANVÄNDNING

    Artikel 14

    Sortering skall ske omedelbart efter det att fångsterna har tagits ut ur nätredskapet eller nätredskapen.

    Artikel 15

    1. De mängder av marina organismer som har fångats utöver de tillåtna procentsatser som anges i bilagorna I VII, X och XI skall kastas överbord före återkomsten till hamn.

    2. Före återkomsten till hamn skall den procentuella andelen målarter enligt bilagorna I VII, X och XI som behålls ombord vara minst hälften av den minsta procentuella andelen målarter som avses i de nämnda bilagorna.

    3. Efter det att de första 24 timmarna av en fiskeresa har förflutit skall den minsta procentsatsen för målarter enligt vad som anges i bilagorna I VII, X och XI vara uppfylld vid tiden för den dagliga loggbokföringen i enlighet med villkoren i artikel 6 i förordning (EEG) nr 2847/93.

    Artikel 16

    Det är förbjudet att använda anordningar som gör att maskorna i någon del av fisknäten dras samman eller att deras storlek i praktiken minskas.

    Denna bestämmelse skall inte utesluta att vissa anordningar får användas, och över dessa skall det upprättas en förteckning och utarbetas tekniska beskrivningar i enlighet med förfarandet i artikel 49.

    AVDELNING III MINIMISTORLEK PÅ MARINA ORGANISMER

    Artikel 17

    Marina organismer är undermåliga om de är mindre än de minimistorlekar som i bilaga XII anges för de berörda arterna och det berörda geografiska området.

    Artikel 18

    1. Mätningen av storleken på marina organismer skall utföras i enlighet med bestämmelserna i bilaga XIII.

    2. Om flera metoder är tillåtna för att mäta storleken på en marin organism skall organismen anses vara av minimistorlek om resultatet av användning av någon av dessa metoder utgörs av en storlek som är lika med eller större än motsvarande minimistorlek.

    3. Humrar, languster, musslor och snäckor, som tillhör någon av de arter för vilka en minsta storlek fastställs i bilaga XII, får endast bevaras ombord hela och får endast landas hela.

    4. a) Krabbtaskor får endast bevaras ombord hela och får endast landas hela.

    b) Högst 5% av vikten av den totala fångsten av krabbtaskor eller delar därav som bevaras ombord eller landas får dock bestå av avskilda klor.

    Artikel 19

    1. Undermåliga marina organismer får inte behållas ombord eller lastas om, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller utbjudas till försäljning, utan måste omedelbart kastas överbord.

    2. Punkt 1 skall inte gälla för följande:

    a) Sardin, ansjovis, sill, taggmakrill och makrill upp till 10% i hel färskvikt av de totala fångster som behålls ombord av var och en av dessa arter. Procentsatsen undermålig sardin, ansjovis, sill, taggmakrill och makrill skall beräknas som procentandelen i hel färskvikt av samtliga marina organismer som finns ombord efter sortering eller vid landning. Procentsatsen får beräknas på grundval av ett eller flera representativa prover. Gränsen på 10% får inte överskridas vid omlastning, landning, transport, lagring, utställning eller försäljning.

    b) Andra marina organismer än de som anges i bilagorna I V som målarter för maskstorlekar som är mindre än 16 millimeter eller mindre än 16 31 millimeter, och som har fångats med släpredskap vilkas maskstorlek är mindre än 32 millimeter, förutsatt att dessa organismer inte sorteras och inte säljs, ställs ut eller bjuds ut till försäljning för mänsklig konsumtion.

    3. Undermålig sardin, ansjovis, taggmakrill eller makrill som har fångats för att användas som levande agn får emellertid behållas ombord, förutsatt att de bevaras i levande tillstånd.

    AVDELNING IV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM FISKE EFTER VISSA MARINA ORGANISMER

    Artikel 20 Begränsningar när det gäller sillfiske

    1. Det är förbjudet att ombord behålla sill som har fångats inom de geografiska områden och under de tidsperioder som anges nedan.

    a) Från och med den 1 januari till och med den 30 april inom det geografiska område som är beläget nordost om en linje dragen mellan Mull of Kintyre och Corsewall Point.

    b) Från och med den 1 juli till och med den 31 oktober inom det geografiska område som begränsas av följande koordinater:

    - Danmarks västkust vid latitud 55°30'N.

    - Latitud 55°30'N, longitud 7°00'Ö.

    - Latitud 57°00'N, longitud 7°00'Ö.

    - Danmarks västkust vid latitud 57°00'N.

    c) Från och med den 15 augusti till och med den 15 september inom ett område av 6-12 sjömil utanför Förenade kungarikets ostkust, uppmätt från baslinjerna, mellan latituderna 55°30'N och 55°45'N.

    d) Från och med den 15 augusti till och med den 30 september inom det geografiska område som begränsas av en linje som förbinder följande punkter:

    - Butt of Lewis.

    - Cape Wrath.

    - Latitud 58°55'N, longitud 5°00'V.

    - Latitud 58°55'N, longitud 7°10'V.

    - Latitud 58°20'N, longitud 8°20'V.

    - Latitud 57°40'N, longitud 8°20'V.

    - Ön North Uists västkust vid latitud 57°40'N, därifrån längs öns nordkust till latitud 57°40'36″N, longitud 7°20'39″V.

    - Latitud 57°50'3″N, longitud 7°8'6″V.

    - Nordost längs ön Lewis västkust fram till utgångspunkten (Butt of Lewis).

    e) Från och med den 15 augusti till och med den 30 september inom ett område av 6 12 sjömil utanför Förenade kungarikets ostkust, uppmätt från baslinjerna mellan latituderna 54°10'N och 54°45'N.

    f) Från och med den 21 september till och med den 31 december inom de delar av ICES-område VII a som begränsas av koordinaterna

    i) - Isel of Mans ostkust vid latitud 54°20'N,

    - latitud 54°20'N, longitud 3°40'V,

    - latitud 53°50'N, longitud 3°50'V,

    - latitud 53°50'N, longitud 4°50'V,

    - Isle of Mans sydvästkust vid longitud 4°50'V,

    och

    ii) - Nordirlands ostkust vid latitud 54°15'N,

    - latitud 54°15'N, longitud 5°15'V,

    - latitud 53°50'N, longitud 5°50'V,

    - Irlands ostkust vid latitud 53°50'N.

    g) Under hela året inom ICES-område VII a, inom det geografiska området mellan Skottlands, Englands och Wales västkust och en linje dragen 12 sjömil från baslinjerna längs dessa kuster, som i söder begränsas av latitud 53°20'N och i nordväst av en linje dragen mellan Mull of Galloway (Skottland) och Point of Ayre (Isle of Man).

    h) Under hela året i Logan Bay, som utgörs av vattnen öster om en linje dragen från Mull of Logan, som ligger vid latitud 54°44'N och longitud 4°59'V, till Laggantalluch Head, som ligger vid latitud 54°41'N och longitud 4°58'V.

    i) Under 1997 och därefter vart tredje år från andra fredagen i januari under en period av 16 dager i följd inom det område som begränsas av följande koordinater:

    - Irlands sydostkust vid latitud 52°00'N.

    - Latitud 52°00'N, longitud 6°00'V.

    - Latitud 52°30'N, longitud 6°00'V.

    - Irlands sydostkust vid latitud 52°30'N.

    j) Under 1997 och därefter vart tredje år från första fredagen i november under en period av 16 dagar i följd inom de områden som begränsas av följande koordinater:

    - Irlands sydkust vid longitud 9°00'V.

    - Latitud 51°15'N, longitud 9°00'V.

    - Latitud 51°15'N, longitud 11°00'V.

    - Latitud 52°30'N, longitud 11°00'V.

    - Irlands västkust vid latitud 52°30'N.

    k) Under 1998 och därefter vart tredje år från första fredagen i november under en period av 16 dagar i följd inom de områden som begränsas av följande koordinater:

    - Irlands sydkust vid longitud 9°00'V.

    - Latitud 51°15'N, longitud 9°00'V.

    - Latitud 51°15'V, longitud 7°30'V.

    - Irlands sydkust vid latitud 52°00'N.

    2. Det är emellertid tillåtet att ombord behålla kvantiteter av sill från något av de angivna områdena, förutsatt att de inte överstiger 5% av den totala färskvikten av de marina organismer ombord som har fångats inom varje enskilt område under någon av de angivna perioderna.

    3. Trots vad som sägs i punkterna 1 f ii och 1 h är det tillåtet för fartyg som har en längd av högst 12,2 m och som är registrerade i hamnar på Irlands och Nordirlands ostkust mellan latituderna 53°00'N och 55°00'N att ombord behålla kvantiteter av sill från de områden som anges i punkterna 1 f ii och 1 h. Den enda tillåtna fiskemetoden är fiske med drivgarn som har en maskstorlek som är lika med eller större än 54 millimeter.

    Artikel 21 Begränsningar av skarpsillfiske för att skydda sill

    1. Det är förbjudet att ombord behålla skarpsill som har fångats inom de geografiska områden och under de tidsperioder som anges nedan.

    a) Från och med den 1 januari till och med den 31 mars samt från och med den 1 oktober till och med den 31 december inom ICES statistiska rektangel 39 E8. Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning skall denna ICES-rektangel begränsas av en linje som går rakt österut från Förenade kungarikets ostkust längs latitud 55°00'N till en punkt vid longitud 1°00'V, därifrån rakt norrut till en punkt vid latitud 55°30'N och därifrån rakt västerut till Förenade kungarikets kust.

    b) Från och med den 1 januari till och med den 31 mars samt från och med den 1 oktober till och med den 31 december i de inre farvattnen i Moray Firth väster om longitud 3°30'V, och de inre farvattnen i Firth of Forth väster om longitud 3°00'V.

    c) Från och med den 1 juli till och med den 31 oktober inom det geografiska område som begränsas av följande koordinater:

    - Danmarks västkust vid latitud 55°30'N.

    - Latitud 55°30'N, longitud 7°00'Ö.

    - Latitud 57°00'N, longitud 7°00'Ö.

    - Danmarks västkust vid latitud 57°00'N.

    2. Det är emellertid tillåtet att ombord behålla kvantiteter av skarpsill från något av de angivna områdena, förutsatt att de inte överstiger 5% av den totala färskvikten av de marina organismer ombord som har fångats i varje enskilt område under någon av de angivna perioderna.

    Artikel 22 Begränsningar när det gäller makrillfiske

    1. Det är förbjudet att ombord behålla makrill som har fångats inom det geografiska område som begränsas av koordinaterna

    - en punkt på Förenade kungarikets sydkust vid longitud 2°00'V,

    - latitud 49°30'N, longitud 2°00'V,

    - latitud 49°30'N, longitud 7°00'V.

    - latitud 52°00'N, longitud 7°00'V,

    - en punkt på Förenade kungarikets västkust vid latitud 52°00'N,

    om inte makrillens vikt är högst 15% hel färskvikt av all makrill och andra marina organismer ombord som har fångats inom detta område.

    2. Punkt 1 skall inte gälla

    a) för fartyg som enbart använder nät och/eller handlinor,

    b) för fartyg som använder bottentrålar, snurrevadar eller andra liknande släpredskap, förutsatt att minst 75% hel färskvikt av marina organismer ombord består av andra arter än ansjovis, sill, taggmakrill, makrill, pelagisk bläckfisk och sardin, beräknat som en procentsats i hel färskvikt av samtliga marina organismer ombord,

    c) för fartyg som inte är utrustade för fiske och till vilka makrill har lastats om.

    3. All makrill som finns ombord skall anses ha fångats inom det område som avses i punkt 1, med undantag för den mängd som har förklarats finnas ombord innan fartyget kom in i detta område, enligt det förfarande som beskrivs i följande punkter.

    Befälhavaren på ett fartyg som avser att inträda i detta område för att fiska där och som har makrill ombord skall underrätta tillsynsmyndigheten i den medlemsstat i vars område han avser att bedriva fiske om den beräknade tiden och platsen för ankomsten till detta område. Underrättelse skall ske tidigast 36 och senast 24 timmar innan fartyget kommer in i detta område.

    När fartyget kommer in i detta område skall befälhavaren till den behöriga tillsynsmyndigheten anmäla den mängd makrill som han har ombord och som införts i loggboken. Befälhavaren skall på anmodan låta sin loggbok och fångsterna ombord kontrolleras vid en tidpunkt och på en plats som den behöriga tillsynsmyndigheten bestämmer. Tidpunkten får inte vara senare än sex timmar efter det att tillsynsmyndigheten mottagit anmälan om makrillmängderna ombord, och platsen skall ligga så nära som möjligt den plats där fartyget kom in i detta område.

    Befälhavaren på ett fiskefartyg som avser att gå in i detta område för att få makrill omlastad till sitt fartyg skall underrätta tillsynsmyndigheten i den medlemsstat inom vars område omlastningen skall ske om den beräknade tidpunkten och platsen för denna. Underrättelse skall ske tidigast 36 och senast 24 timmar innan omlastningen börjar. Befälhavaren skall så snart omlastningen ägt rum underrätta den behöriga tillsynsmyndigheten om vilka mängder makrill som lastas om till hans fartyg.

    De behöriga tillsynsmyndigheterna är

    - för Frankrike:

    Mimer, telex: Paris 25 08 23,

    - för Irland:

    Department of Marine, telex: Dublin 917 98 MRNE,

    - för Förenade kungariket:

    Ministry of Agriculture, Fisheries and Food, telex: London 212 74.

    Artikel 23 Begränsningar när det gäller ansjovisfiske

    1. Det är förbjudet att ombord behålla ansjovis fångad med pelagiska trålar i ICES-område VIII c eller att bedriva fiske efter ansjovis med pelagiska trålare i detta område.

    2. Inom det område som avses i punkt 1 är det förbjudet att samtidigt medföra pelagiska trålar och ringnot ombord.

    Artikel 24 Begränsningar när det gäller tonfiskfiske

    1. Det är förbjudet att ombord behålla varje kvantitet av bonit, Thunnus obesus eller gulfenad tonfisk som har fångats med ringnot i vatten som lyder under Portugals suveränitet eller jurisdiktion i ICES delområde X norr om 36°30'N, eller i CECAF-områdena norr om 31°N och öster om 17°30'V, eller att bedriva fiske efter nämnda arter i nämnda områden med nämnda redskap.

    2. Det är förbjudet att ombord behålla tonfisk som har fångats med drivgarn i vatten som lyder under Spaniens eller Portugals suveränitet eller jurisdiktion i ICES delområden VIII, IX eller X eller i CECAF-områdena runt Kanarieöarna och Madeira, eller att bedriva fiske efter nämnda arter i nämnda områden med nämnda redskap.

    Artikel 25 Begränsningar när det gäller räkfiske för att skydda plattfisk

    1. Det är förbjudet att ombord behålla räkor av släktet Crangon och Aesopräkor som har fångats med släpredskap för fiske efter bottenlevande arter vilka redskaps maskstorlek ligger mellan 16 och 31 millimeter om inte fartyget har en fungerande utrustning installerad ombord avsedd att efter fångst skilja plattfisk från räkor av släktet Crangon och Aesopräkor.

    2. En separationstrål eller ett nät med sorteringsgaller skall användas vid fångst av räkor av släktet Crangon och Aesopräkor. Detaljerade regler för tillämpningen av denna punkt skall utformas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 48.

    3. Det är emellertid tillåtet att ombord behålla kvantiteter av räkor av släktet Crangon eller Aesopräkor på fiskefartyg som inte uppfyller bestämmelserna i punkterna 1 och 2, förutsatt att dessa kvantiteter inte överstiger 5% hel färskvikt av samtliga marina organismer ombord.

    Artikel 26 Begränsningar när det gäller lax- och öringsfiske

    1. Lax och öring får inte behållas ombord eller lastas om, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller utbjudas till försäljning, utan skall omedelbart kastas överbord när den har fångats

    - inom vatten utanför en gräns om 6 sjömil uppmätt från medlemsstaternas baslinjer i regionerna 1 4,

    - med avvikelse från artikel 2.1, utanför de vatten i regionerna 1 4 som lyder under medlemsstaternas suveränitet eller jurisdiktion, utom i de farvatten som lyder under Grönlands och Färöarnas jurisdiktion,

    - med något släpredskap.

    2. Punkt 1 skall inte gälla för lax och öring som tas upp i Skagerrak och Kattegatt.

    Artikel 27 Begränsningar när det gäller fiske efter vitlinglyra för att skydda annan rundfisk

    1. Det är förbjudet att ombord behålla vitlinglyra som har fångats med något släpredskap inom det område som begränsas av en linje som sammanbinder följande punkter:

    - En punkt vid 56°N på Förenade kungarikets ostkust till 2°Ö,

    - därifrån norrut till 58°N, västerut till 0°30'V, norrut till 59°15'N, österut till 1°Ö, norrut till 60°N, västerut till longitud 0°00',

    - därifrån norrut till 60°30'N, västerut till Shetlandsöarnas kust, därefter västerut från 60°N på Shetlandsöarnas västra kust till 3°V, söderut till 58°30'N,

    - och slutligen västerut till Förenade kungarikets kust.

    2. Det är emellertid tillåtet att ombord behålla en kvantitet vitlinglyra från området som har fångats med de redskap som anges i punkt 1, förutsatt att de inte överstiger 5% av den totala vikten av de marina organismer ombord som har fångats med dessa redskap i det nämnda området.

    Artikel 28 Begränsningar när det gäller kummelfiske

    1. Det är förbjudet att bedriva fiske med trål, snurrevad eller liknande släpredskap i de geografiska områden och under de tidsperioder som anges nedan.

    a) Från och med den 1 september till och med den 31 december inom det geografiska område som begränsas av en linje som förbinder följande koordinater:

    - Den punkt på Spaniens nordkust som benämns Cabo Prior (latitud 43°34'N, longitud 8°19'V).

    - Latitud 43°50'N, longitud 8°19'V.

    - Latitud 43°25'N, longitud 9°12'V.

    - Den punkt på Spaniens västkust som benämns Cabo Villano (latitud 43°10'N, longitud 9°12'V).

    b) Från och med den 1 oktober till och med den 31 december inom det geografiska område som begränsas av en linje som förbinder följande koordinater:

    - Den punkt på Spaniens västkust som benämns Cabo Corrubedo (latitud 42°35'N, longitud 9°05'V).

    - Latitud 42°35'N, longitud 9°25'V.

    - Latitud 43°00'N, longitud 9°30'V.

    - Den punkt på Spaniens västkust som ligger vid latitud 43°00'N.

    c) Från och med den 1 december till och med den sista februari påföljande år inom det geografiska område som begränsas av en linje som förbinder följande koordinater:

    - En punkt på Portugals västkust vid latitud 37°50'N.

    - Latitud 37°50'N, longitud 9°08'V.

    - Latitud 37°00'N, longitud 9°07'V.

    - En punkt på Portugals västkust vid latitud 37°00'N.

    2. Inom de områden och under de tidsperioder som anges i punkt 1 är det förbjudet att ombord medföra trål, snurrevad eller liknande släpredskap, om inte dessa nätredskap surras och stuvas undan i enlighet med bestämmelserna i artikel 20.1 i förordning (EEG) nr 2847/93.

    Artikel 29 Begränsningar när det gäller rödspättsfiske

    1. Fartyg vars längd överallt överstiger 8 meter får inte använda bottentrål, snurrevad eller liknande släpredskap inom följande geografiska områden:

    a) Området innanför 12 sjömil utanför Frankrikes kust, norr om latitud 51°00'N, utanför Belgiens och Nederländernas kust, till latitud 53°00'N, uppmätt från baslinjerna.

    b) Det område som begränsas av följande koordinater:

    - En punkt på Danmarks västkust vid latitud 57°00'N.

    - Latitud 57°00'N, longitud 7°15'Ö.

    - Latitud 55°00'N, longitud 7°15'Ö.

    - Latitud 55°00'N, longitud 7°00'Ö.

    - Latitud 54°30'N, longitud 7°00'Ö.

    - Latitud 54°30'N, longitud 7°30'Ö.

    - Latitud 54°00'N, longitud 7°30'Ö.

    - Latitud 54°00'N, longitud 6°00'Ö.

    - Latitud 53°50'N, longitud 6°00'Ö.

    - Latitud 53°50'N, longitud 5°00'Ö.

    - Latitud 53°30'N, longitud 5°00'Ö.

    - Latitud 53°30'N, longitud 4°15'Ö.

    - Latitud 53°00'N, longitud 4°15'Ö.

    - En punkt på Nederländernas kust vid latitud 53°00'N.

    c) Området innanför 12 sjömil utanför Danmarks västkust från latitud 57°00'N, norrut till Hirtshals fyr, uppmätt från baslinjerna.

    2. a) Fartyg för vilka ett särskilt fisketillstånd har utfärdats i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EEG) nr 1627/94 får emellertid bedriva fiske med bomtrålar i de i punkt I angivna områdena. Det är förbjudet att använda en bomtrål, vars bomlängd, eller bomtrålar, vilkas totala bomlängd, upprätt som summan av längden på varje bom, överstiger 9 meter eller som kan förlängas till mer än 9 meter, om inte de redskap som användas har en maskstorlek som ligger mellan 16 och 31 millimeter. Bomlängden skall mätas mellan dess yttersta punkter, inbegripet alla riggtillbehör.

    b) Trots vad som sägs i artikel 1.2 i förordning (EEG) nr 1627/94 får särskilda fisketillstånd utfärdas i enlighet med punkt a till fartyg vars längd överallt överstiger 8 meter.

    c) Fartyg för vilka ett sådant särskilt fisketillstånd som avses i punkterna a och b har utfärdats skall uppfylla följande kriterier:

    - De skall vara upptagna i en förteckning som varje medlemsstat skall lämna till kommissionen, så att den totala maskineffekten för fartygen i varje förteckning inte överstiger den totala maskineffekt som uppgivits för varje medlemsstat den 1 januari 1998.

    - Deras maskineffekt får inte vid något tillfälle överstiga 221 kilowatt (kW), och i de fall de har maskiner med reducerad effekt får effekten inte ha överstigit 300 kW innan den reducerades.

    d) Ett enskilt fartyg i förteckningen får bytas ut mot ett eller flera andra fartyg, förutsatt att

    - inget utbyte leder till en ökning av den totala maskineffekt för varje medlemsstat som anges i punkt c första strecksatsen,

    - inget utbytesfartyg har en maskineffekt som vid något tillfälle överstiger 221 kW,

    - inget utbytesfartyg har en maskin med reducerad effekt, och

    - inget utbytesfartyg har en längd överallt som överstiger 24 meter.

    e) En maskin i ett enskilt fartyg i förteckningen som är upptaget i en medlemsstats förteckning får bytas ut, förutsatt att

    - utbytet av en maskin inte leder till att fartygets maskineffekt vid något tillfälle överstiger 221 kW,

    - ersättningsmaskinen inte har reducerad effekt, och

    - ersättningsmaskinens effekt inte är sådan att utbytet leder till en ökning av den totala maskineffekt som avses i punkt b första strecksatsen för denna medlemsstat.

    f) Fiskefartyg som inte uppfyller de kriterier som anges i denna punkt skall få sina särskilda fisketillstånd återkallade.

    3. Trots vas som sägs i punkt 2 a skall fartyg som innehar ett särskilt fisketillstånd och vilkas främsta verksamhet är fiske efter räka av släktet Crangon, tillåtas att använda bomtrålar vilkas totala bomlängd, uppmätt som summan av längden på varje bom överstiger 9 meter när de använder redskap vilkas maskstorlek är mellan 80 och 99 millimeter, förutsatt att ett kompletterande särskilt fisketillstånd har utfärdats för detta ändamål till dessa fartyg. Det särskilda kompletterande fisketillståndet skall förnyas årligen.

    Ett fartyg för vilket ett sådant kompletterande fisketillstånd har utfärdats får ersättas av ett annat fartyg, förutsatt att

    - ersättningsfartyget inte överstiger 70 BRT och att längden överallt inte överstiger 20 meter eller

    - att ersättningsfartygets maskineffekt inte överstiger 180 kW och att ersättningsfartygets längd överallt inte överstiger 20 meter.

    Fiskefartyg som inte längre uppfyller de kriterier som anges i denna punkt skall få sitt särskilda fisketillstånd stadigvarande återkallat.

    4. a) Trots vad som sägs i punkt 1 skall

    - fartyg vars maskineffekt inte vid något tillfälle överstiger 221 kW och, i de fall de har maskiner med reducerad effekt, denna inte översteg 300 kW innan den reducerades, ha rätt att fiska inom de områdena som avses i den punkten med bottentrålar med trålbord,

    - pargående fartyg vars sammanlagda maskineffekt inte vid något tillfälle överstiger 221 kW och, i de fall de har maskiner med reducerad effekt, denna inte överstiger 300 kW innan den reducerades, ha rätt att fiska inom de angivna områdena med bottenpartrålar.

    b) Fartyg vars maskineffekt överstiger 221 kW skall emellertid tillåtas använda bottentrålar med trålbord, och pargående fartyg vars sammanlagda maskineffekt överstiger 221 kW skall tillåtas använda bottenpartrålar, förutsatt att

    i) - den fångst av tobisfiskar och/eller skarpsill som behålls ombord och som har fångats i detta område utgör minst 90% av den totala färskvikten av de marina organismer ombord som har fångats i de nämnda områdena, och

    - de kvantiteter av rödspätta och/eller tunga som behålls ombord och som har fångats i detta område inte överstiger 2% av den totala färskvikten av de marina organismer ombord som har fångats i den nämnda områdena,

    eller

    ii) - den använda maskstorleken är minst 100 millimeter, och

    - de kvantiteter av rödspätta och/eller tunga som behålls ombord och som har fångats i de nämnda områdena inte överstiger 5% av totalvikten av de marina organismer ombord som har fångats i de nämnda områdena.

    eller

    iii) - den använda maskstorleken är minst 80 millimeter, och

    - användningen av sådana maskstorlekar begränsas till ett område inom 12 sjömil från Frankrikes kust norr om latitud 51°00'N och

    - de kvantiteter av rödspätta och tunga som behålls ombord och som har fångats i de nämnda områdena inte överstiger 5% av den totala färskvikten av de marina organismer ombord som har fångats i de nämnda områdena.

    5. Inom områden där bomtrålar, trålar med trålbord eller bottenpartrålar inte får användas är det förbjudet att medföra sådana nätredskap ombord, om de inte surras och stuvas undan i enlighet med bestämmelserna i artikel 20.1 i rådets förordning (EEG) nr 2847/93.

    6. Detaljerade tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall utarbetas i enlighet med förfarandet i artikel 48.

    AVDELNING V BEGRÄNSNINGAR AV VISSA SLAG AV FISKE OCH AKTIVITETER I SAMBAND MED DESSA

    Artikel 30 Begränsningar av användningen av släpredskap för fiske efter bottenlevande arter

    1. Det är förbjudet för fartyg att ha ombord eller använda bomtrål vars bomlängd, eller bomtrålar vilkas totala bomlängd, uppmätt som summan av längden på varje bom, överstiger 24 meter eller kan förlängas till mer än 24 meter. Bomlängden skall mätas mellan dess yttersta punkter, inbegripet alla riggtillbehör.

    2. Inom följande geografiska områden är det förbjudet för fartyg att använda bomtrålar vilkas maskstorlek ligger mellan 32 och 99 millimeter:

    a) Nordsjön norr om en linje som sammanbindas av följande punkter:

    - En punkt på Förenade kungarikets ostkust vid latitud 55°N,

    - därifrån österut till latitud 55°N, longitud 5°Ö,

    - därifrån norrut till latitud 56°N,

    - och slutligen österut till en punkt på Danmarks västkust vid latitud 56°N.

    b) ICES-område V b, ICES delområde VI norr om latitud 56°N och ICES delområde XII norr om latitud 56°N.

    Inom de områden som anges i a och b är det förbjudet att ombord medföra bomtrålar med en maskstorlek som ligger mellan 32 och 99 millimeter, om inte dessa nätredskap surras och stuvas undan i enlighet med bestämmelserna i artikel 20.1 i rådets förordning (EEG) nr 2847/93.

    3. Det är förbjudet för fartyg att använda bottentrålar med trålbord, bottenpartrålar eller snurrevadar med en maskstorlek som ligger mellan 80 och 99 millimeter, inom det geografiska område som anges i punkt 2 a. Inom detta område är det förbjudet att ombord medföra bottentrålar med trålbord, bottenpartrålar eller snurrevadar med en maskstorlek som ligger mellan 80 och 99 millimeter, om inter dessa nätredskap stuvas undan i enlighet med bestämmelserna i artikel 20.1 i rådets förordning (EEG) nr 2847/93.

    Artikel 31 Okonventionella fiskemetoder

    1. Det är förbjudet att fånga marina organismer med metoder som innefattar användning av sprängämnen, giftiga eller bedövande ämnen eller elektrisk ström.

    2. Det är förbjudet att sälja, ställa ut eller till försäljning utbjuda marina organismer som har fångats med metoder som innefattar användning av något slag av projektil.

    Artikel 32 Begränsningar av användningen av automatisk sorteringsutrustning

    1. Det är förbjudet att ombord på ett fiskefartyg medföra eller använda utrustning för automatisk sortering efter storlek eller kön av sill, makrill och taggmakrill.

    2. Det är dock tillåtet att medföra och använda sådan utrustning under förutsättning att

    a) fartyget inte samtidigt ombord medför eller använder antingen släpredskap med en maskstorlek som är mindre än 70 millimeter eller en eller flera ringnotar eller liknande fiskeredskap,

    eller

    b) i) hela den fångst som lagligen får behållas ombord förvaras i fruset tillstånd, den sorterade fisken omedelbart fryses efter sorteringen och ingen sorterad fisk kastas överbord med undantag av vad som krävs enligt artikel 19,

    och

    ii) utrustningen är installerad och placerad på fartyget så att det säkerställs att fisken omedelbart fryses och inte kan kasseras.

    3. Fartyg med tillstånd att fiska i Östersjön, Bälten eller Öresund får medföra automatisk klassificeringsutrustning, i Kattegatt, förutsatt att ett särskilt fisketillstånd har utfärdats som medger detta.

    Det särskilda fisketillståndet skall ange arter, områden, tidsperioder och alla andra erforderliga villkor som gäller hur klassificeringsutrustningen skall användas och medföras ombord.

    Artikel 33 Begränsningar av användningen av ringnot

    1. Det är förbjudet att inringa stim eller grupper av marina däggdjur med ringnot.

    2. Trots vad som sägs i artikel 1 skall punkt 1 gälla i alla vatten för alla fartyg som för en medlemsstats flagg eller är registrerade i någon medlemsstat.

    Artikel 34 Begränsningar av fiskeaktiviteter inom ett område av 12 sjömil kring Förenade kungariket och Irland

    1. Det är förbjudet för alla fartyg att använda bomtålar inom ett område av 12 sjömil utanför Förenade kungarikets och Irlands kuster, uppmätt från de baslinjer från vilka territorialvattnen mäts.

    2. Fartyg som tillhör någon av följande kategorier skall emellertid ha rätt att bedriva fiske med bromtrålar i det område som avses i punkt 1:

    a) Fartyg som togs i bruk före den 1 januari 1987, om de har en maskineffekt som inte överstiger 221 kW eller en reducerad maskineffekt som före reduktionen inte översteg 300 kW.

    b) Fartyg som togs i bruk efter den 31 december 1986, vars maskineffekt inte har reducerats och inte överstiger 221 kW och vars största längd inte överstiger 24 meter.

    c) Fartyg som efter den 31 december 1986 har fått sin maskin utbytt mot en annan maskin, vars effekt inte har reducerats och inte överstiger 221 kW.

    3. Trots vad som sägs i punkt 2 är det förbjudet att använda en bomtrål vars bomlängd, eller bomtrålar, vilkas totala bomlängd, uppmätt som summan av längden på varje bom, överstiger 9 meter eller som kan förlängas till mer än 9 meter, utom vid fiske med redskap vars maskstorlek ligger mellan 16 och 31 millimeter. Bomlängden skall mätas mellan dess yttersta punkter, inbegripet alla riggtillbehör.

    4. Fiskefartyg som inte uppfyller de kriterier som anges i punkterna 2 och 3 skall inte tillåtas bedriva de fiskeaktiviteter som avses i dessa punkter.

    5. För fartyg som inte får använda bomtrålar är det förbjudet att medföra sådana nätredskap ombord inom de områden som anges i denna artikel, om de inte surras och stuvas undan i enlighet med bestämmelserna i artikel 20.1 i förordning (EEG) nr 2847/93.

    6. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall utarbetas i enlighet med förfarandet i artikel 48.

    AVDELNING VI SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SKAGERRAK OCH KATTEGATT

    Artikel 35

    Trots vad som sägs i artikel 19.1 får marina organismer som är undermåliga och som har fångats i Skagerrak eller Kattegatt behållas ombord eller lastas om, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller utbjudas till försäljning upp till 10% av färskvikten av de totala fångster som behålls ombord.

    Artikel 36

    Lax och öring får inte behållas ombord eller lastas om, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller utbjudas till försäljning, utan måste omedelbart kastas överbord när de tas upp inom någon del av Skagerrak eller Kattegatt utanför en gräns på 4 sjömil, uppmätt från medlemsstaternas baslinjer.

    Artikel 37

    1. Från och med den 1 juli till och med den 15 september är det förbjudet att använda trålar med en maskstorlek som är mindre än 32 millimeter i farvattnen innanför en gräns av 3 sjömil från baslinjerna i Skagerrak och Kattegatt.

    2. Vid fiske med trål i de farvatten och under den period som avses i punkt 1 får dock

    - nätredskap med en minsta maskstorlek på 30 millimeter användas vid fiske efter nordhavsräkor (Pandalus borealis),

    - nätredskap med alla maskstorlekar användas vid fiske efter tånglake (Zoarces viviparus), smörbultar (Gobiidae) eller simpa (Cottus spp.) som skall användas som agn.

    Artikel 38

    Det är förbjudet att ombord behålla varje kvantitet av sill, makrill eller skarpsill som har fångats med trål eller ringnot i Skagerrak mellan lördag kl. 24.00 och söndag kl. 24.00 och i Kattegatt mellan fredag kl. 24.00 och söndag kl. 24.00.

    Artikel 39

    Det är förbjudet att använda bomtrål i Kattegatt.

    Artikel 40

    Under de perioder och inom de områden som anges i artiklarna 37, 38 och 39 i denna förordning, då trålar eller bomtrålar inte får användas, är det förbjudet att ha sådana nätredskap ombord, om de inte surras och stuvas i enlighet med bestämmelserna i artikel 20.1 i förordning (EEG) nr 2847/93.

    Artikel 41

    Trots vad som sägs i artikel 31 skall det vara tillåtet att använda elektrisk ström eller harpungevär för att fånga tonfisk och brugd (Cetorhinus maximus) i Skagerrak och Kattegatt.

    AVDELNING VII TEKNISKA BESTÄMMELSER

    Artikel 42 Beredning

    1. Det är förbjudet att ombord på ett fiskefartyg utföra något slag av fysikalisk eller kemisk beredning av fisk för att framställa fiskmjöl, fiskolja eller liknande produkter, eller att lasta om fångst i sådant syfte. Detta förbud gäller inte för beredning eller omlastning av fiskavfall.

    2. Punkt 1 skall dock inte gälla för framställning av surimi och fiskmassa ombord på ett fiskefartyg.

    Artikel 43 Vetenskaplig forskning

    1. Denna förordning skall inte gälla för fiske som uteslutande bedrivs för vetenskapliga undersökningar, vilka utförs med tillstånd från och under överinseende av den eller de berörda medlemsstaterna och som kommissionen och den eller de medlemsstater inom vars farvatten forskningen skall bedrivas har underrättats om i förväg.

    2. Marina organismer som fångas för de ändamål som anges i punkt 1 får säljas, lagras, ställas ut eller bjudas ut till försäljning, förutsatt att

    - de uppfyller de normer som framgår av bilaga XII till denna förordning och de marknadsnormer som antagits i enlighet med artikel 2 i rådets förordning (EEG) nr 3759/92 av den 17 december 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter (14), eller

    - de säljs direkt för andra ändamål än mänsklig konsumtion.

    Artikel 44 Utsättning och flyttning

    1. Denna förordning skall inte gälla för fiske vars enda syfte är utsättning eller flyttning av marina organismer och som bedrivs med tillstånd från och under överinseende av den eller de berörda medlemsstaterna. Om utsättningen eller flyttningen utförs på en annan medlemsstats eller andra medlemsstaters farvatten skall kommissionen och alla berörda medlemsstater informeras i förväg.

    2. Marina organismer som fångas för de ändamål som anges i punkt 1 och därefter levande kastas tillbaka i havet får säljas, lagras, ställas ut eller utbjudas till försäljning förutsatt att detta sker i överensstämmelse med de marknadsnormer som har antagits i enlighet med artikel 2 i förordning (EEG) nr 3759/92.

    AVDELNING VIII SLUTBESTÄMMELSER

    Artikel 45

    1. Om det krävs en omedelbar insats för att bevara vissa bestånd av marina organismer, får kommissionen komplettera eller avvika från bestämmelserna i denna förordning och vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med det förfarande som avses i artikel 48.

    2. Om bevarandet av vissa fiskarter eller fångstplatser allvarligt hotas, och en fördröjning skulle medföra skador som är svåra att reparera får en medlemsstat vidta lämpliga icke diskriminerande åtgärder för bevarande när det gäller de farvatten som lyder under dess jurisdiktion.

    3. Så snart beslut om sådana åtgärder som avses i punkt 2 har fattats skall de anmälas till kommissionen och de övriga medlemsstaterna tillsammans med en förklarande redogörelse.

    Inom tio arbetsdagar efter mottagandet av en sådan anmälan skall kommissionen bekräfta dessa åtgärder eller kräva att de ogiltigförklaras eller ändras. Medlemsstaterna skall omedelbart underrättas om kommissionens beslut.

    Medlemsstaterna får hänskjuta kommissionens beslut till rådet inom tio arbetsdagar räknat från mottagandet av denna underrättelse.

    Rådet får inom en månad med kvalificerad majoritet fatta ett annat beslut.

    Artikel 46

    1. Medlemsstaterna får vidta åtgärder för bevarande och förvaltning av bestånd när det gäller

    a) rent lokala bestånd som enbart är av intresse för fiskare i den berörda medlemsstaten, eller

    b) villkor eller särskilda arrangemang för att begränsa fångsterna genom tekniska åtgärder, som

    i) kompletterar dem som fastställs i gemenskapslagstiftningen för fiske, eller

    ii) sträcker sig utöver de minimikrav som fastställs i denna lagstiftning,

    förutsatt att dessa åtgärder endast är tillämpliga på fiskare i den berörda medlemsstaten och att de är förenliga med gemenskapsrätten och överensstämmer med den gemensamma fiskeripolitiken.

    2. Kommissionen skall underrättas i god tid om alla planer på att införa eller ändra nationella tekniska åtgärder så att den har möjlighet att yttra sig.

    Om kommissionen inom en månad efter en sådan anmälan begär det skall den berörda medlemsstaten uppskjuta ikraftträdandet av de planerade åtgärderna tre månader räknat från anmälningsdagen, så att kommissionen inom denna tid kan avgöra om dessa åtgärder är förenliga med bestämmelserna i punkt 1.

    Om kommissionen genom ett beslut som den skall underrätta alla medlemsstater om finner att en planerad åtgärd inte är förenlig med bestämmelserna i punkt 1 får den berörda medlemsstaten inte sätta denna i kraft utan att ha vidtagit nödvändiga ändringar i denna.

    Om den berörda medlemsstaten har vidtagit nödvändiga ändringar skall den utan dröjsmål underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits.

    3. Medlemsstaterna skall på kommissionens begäran förse den med alla upplysningar som behövs för att bedöma om deras nationella tekniska åtgärder är förenliga med bestämmelserna i punkt 1.

    4. På kommissionens initiativ, eller på begäran av en medlemsstat, kan frågan om huruvida en nationell teknisk åtgärd som tillämpas av en medlemsstat är förenlig med punkt 1 avgöras enligt förfarandet i artikel 48. Om ett sådant beslut fattas skall bestämmelserna i punkt 2 tredje och fjärde styckena tillämpas.

    5. Medlemsstaten skall underrätta kommissionen om åtgärder avseende fiske från land, dock endast i informativt syfte.

    Artikel 47

    1. Senast ett år efter det att denna förordning har trätt i kraft skall rådet på förslag av kommissionen besluta om regler för användning av kombinationer av maskstorlekar och dessa regler skall börja tillämpas samtidigt med denna förordning.

    Senast tre år efter det att denna förordning börjar tillämpas skall rådet på förslag från kommissionen besluta om revideringar och ändringar av villkoren i bilagorna I-XI vilka skall tillämpas inom ett år efter detta beslut.

    2. Under åren 1998, 1999 och 2000 skall medlemsstaterna när de ansöker om anslag hos kommissionen för finansiering av försöksprojekt prioritera sådana projekt som rör nyttan av nätstycken med kvadratiska maskor eller andra anordningar för att öka släpredskapens selektivitet. Kommissionen skall vid bedömningen av vilka försöksprojekt som skall finansieras prioritera sådana projekt.

    Kommissionen skall på grundval av resultaten från sådana försöksprojekt rapportera och samtidigt lägga fram lämpliga förslag för rådet senast fyra år efter dagen för denna förordnings antagande.

    Rådet skall besluta om dessa förslag senast ett år efter den dag då de lades fram.

    Artikel 48

    Detaljerade föreskrifter om genomförandet av denna förordning får antas i enlighet med förfarandet i artikel 18 i förordning (EEG) nr 3760/92. Dessa regler kan bland annat omfatta följande:

    - Tekniska regler för att bestämma garntjocklek.

    - Tekniska regler för att bestämma maskstorlek.

    - Regler för provtagning.

    - Förteckningar och tekniska beskrivningar över anordningar som får fästas vid nät.

    - Tekniska regler för mätning av maskineffekt.

    - Tekniska regler för nät med kvadratiska maskor.

    - Tekniska regler för nätmaterial.

    - Ändringar i reglerna för användning av kombinationer av maskstorlekar.

    Artikel 49

    Följande artiklar i och bilagor till förordning (EG) nr 894/97 upphävs från och med den 1 januari 2000:

    - Artiklarna 1-10.

    - Artiklarna 12-17.

    - Bilagorna I-VII.

    Hänvisningar till den nämnda förordningen skall tolkas som hänvisningar till den här förordningen och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga XV.

    De vetenskapliga namnen på de marina organismer som särskilt anges i denna förordning återfinns i bilaga XIV.

    Artikel 50

    Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

    Den skall gälla från och med den 1 januari 2000 med undantag av artiklarna 32.3 och 47 som skall gälla från och med den tidpunkt då denna förordning träder i kraft.

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

    Utfärdad i Bryssel den 30 mars 1998.

    På rådets vägnar

    Lord SIMON of HIGHBURY

    Ordförande

    (1) EGT C 292, 4.10.1996, s. 1, och EGT C 245, 12.8.1997, s. 10.

    (2) EGT C 132, 28.4.1997, s. 235.

    (3) EGT C 30, 30.1.1997, s. 26.

    (4) EGT L 132, 23.5.1997, s. 1.

    (5) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

    (6) EGT L 171, 6.7.1997, s. 7.

    (7) EGT L 274, 25.9.1986, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 3259/94 (EGT L 339, 29.12.1994, s. 11).

    (8) EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 686/97 (EGT L 102, 19.4.1997, s. 1).

    (9) EGT L 389, 31.12.1992, s. 1. Förordningen ändrad genom 1994 års anslutningsakt.

    (10) EGT C 335, 24.12.1985, s. 2.

    (11) EGT C 347, 31.12.1985, s. 14.

    (12) EGT L 194, 24.7.1984, s. 22.

    (13) EGT L 162, 18.6.1986, s. 1. Förordningen senast ändrat genom förordning (EG) nr 1821/96 (EGT L 241, 21.9.1996, s. 8).

    (14) EGT L 388, 31.12.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3318/94 (EGT L 350, 31.12.1994, s. 15).

    BILAGA I

    SLÄPREDSKAP: Regionerna 1 och 2 utom Skagerrak och Kattegatt

    >Plats för tabell>

    BILAGA II

    SLÄPREDSKAP: Region 3, utom ICES-område IXa öster om longitud 7°23'48″V

    >Plats för tabell>

    BILAGA III

    SLÄPREDSKAP: ICES-område IXa öster om longitud 7°23'48″ V

    >Plats för tabell>

    BILAGA IV

    SLÄPREDSKAP: Skagerrak och Kattegat

    >Plats för tabell>

    BILAGA V

    SLÄPREDSKAP: Regionerna 4, 5 och 6

    >Plats för tabell>

    >Plats för tabell>

    BILAGA VI

    FÖRANKRADE REDSKAP: Regionerna 1 och 2

    >Plats för tabell>

    BILAGA VII

    FÖRANKRADE REDSKAP: Region 3

    >Plats för tabell>

    BILAGA VIII

    Tillåtna kombinationer av maskstorleksintervall i regionerna 1 och 2 utom Skagerrak och Kattegatt

    Millimeter

    < 16 + 16-31

    16-31 + 32-54

    16-31 + 70-79

    16-31 + 80-99

    16-31 + ≥ 100

    32-54 + 70-79

    32-54 + 80-99

    32-54 + ≥ 100

    70-79 + 80-99

    70-79 + ≥ 100

    80-99 + ≥ 100

    BILAGA IX

    Tillåtna kombinationer av maskstorleksintervall i region 3, utom ICES-område IXa öster om longitud 7°23'48″V

    Millimeter

    16-31 + 32-54

    16-31 + ≥ 70

    32-54 + ≥ 70

    55-59 + ≥ 70

    70-79 + ≥ 70

    BILAGA X

    Villkor för användning av kombinationer av maskstorlekar i regionerna 1 och 2 utom Skagerrak och Kattegatt

    Till protokollet.

    BILAGA XI

    Villkor för användning av kombinationer av maskstorlekar i region 3 utom ICES-område IXa öster om longitud 7°23'48″V

    Till protokollet.

    BILAGA XII

    >Plats för tabell>

    >Plats för tabell>

    (1) Total längd (ryggsköldens längd).

    (2) 30 cm endast i forderfiske.

    (3) Med verkan från den 1 januari 2002 skall en ryggsköldslängd av 87 mm gälla.

    (4) Det är förbjudet att landa mer än 15 %, i antal, av svärdfisk under 25 kg eller 125 cm.

    (5) Det är förbjudet att landa mer än 15 %, i antal, av tonfisk under 6,4 kg eller 70 cm. Det är dessutom förbjudet att landa enstaka tonfisk som väger mindre än 1,8 kg.

    BILAGA XIII

    MÄTNING AV STORLEKEN PÅ EN MARIN ORGANISM

    1. Storleken på en fisk skall mätas från nosspetsen till stjärtfenans yttersta spets på det sätt som visas i figur 1.

    2. Storleken på en havskräfta skall mätas på det sätt som visas i figur 2:

    - som ryggsköldslängden mätt parallellt med mittlinjen från en av ögonhålornas bakkant till den bakre kanten av ryggskölden, och/eller

    - som den totala längden mätt från pannhornets spets till bakkanten av den mellersta stjärtfenan, utom hårkanten, och/eller

    - när det gäller avskilda havskräftstjärtar, från framkanten av den första stjärtleden till bakkanten av den mellersta stjärtfenan, utom hårkanten. Stjärten skall mätas när den ligger plant utan att sträckas och på ryggsidan.

    3. Storleken på en hummer eller en langust från region 1-5 med undantag av Skagerrak/Kattegatt skall mätas på det sätt som visas i figur 3 som ryggsköldslängden mätt parallellt med mittlinjen från en av ögonhålornas bakkant till den bakre kanten av ryggskölden.

    4. Storleken på en hummer från Skagerrak eller Kattegatt skall mätas på det sätt som visas i figur 3:

    - som ryggsköldslängden mätt parallellt med mittlinjen från en av ögonhålornas bakkant till den bakre kanten av ryggskölden, och/eller

    - som den totala längden mätt från pannhornets spets till bakkanten av den mellersta stjärtfenan, utom hårkanten.

    5. Storleken på en spindelkrabba eller en krabbtaska skall mätas på det sätt som visas i figurerna 4a och 4b som ryggsköldens största bredd mätt vinkelrätt mot ryggsköldens mittlinje framifrån och bakåt.

    6. Storleken på musslor skall mätas på det sätt som visas i figur 5, tvärs över skalets längsta del.

    7. Storleken på en valthornssnäcka skall mätas på det sätt som visas i figur 6 som skalets längd.

    Figur 1

    >Hänvisning till >

    Figur 2

    >Hänvisning till >

    Figur 3

    >Hänvisning till >

    >Start Grafik>

    (a) Ryggsköldslängd

    (b) Total längd>Slut Grafik>

    Figur 4 A

    >Hänvisning till >

    Figur 4 B

    >Hänvisning till >

    Figur 5

    >Hänvisning till >

    Figur 6

    >Hänvisning till >

    BILAGA XIV

    SVENSKA OCH LATINSKA NAMN

    >Plats för tabell>

    BILAGA XV

    >Plats för tabell>

    Top