Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31996R1249

    Kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn

    EGT L 161, 29.6.1996, p. 125–130 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

    Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO)

    Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 09/08/2010; tyst upphävande genom 32010R0642

    ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1996/1249/oj

    31996R1249

    Kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn

    Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 161 , 29/06/1996 s. 0125 - 0130


    KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn

    EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

    med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

    med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 923/96 (2), särskilt artikel 10.4 i denna, och

    med beaktande av följande:

    I artikel 10 i förordning (EEG) nr 1766/92 föreskrivs att när de produkter som avses i artikel 1 i den förordningen importeras skall de tullsatser som föreskrivs i Gemensamma tulltaxan tas ut. För de produkter som avses i punkt 2 i denna artikel skall emellertid importtullen vara lika med det interventionspris som gäller för dessa produkter vid importen ökat med 55 %, minskat med det cif-importpris som gäller för försändelsen i fråga.

    För klassificeringen av de importerade partierna är de produkter som avses i artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 i vissa fall uppdelade i flera standardkvaliteter. Det är följaktligen lämpligt att fastställa standardkvaliteter som kan användas som objektiva klassificeringskriterier och att fastställa toleransnivåer som gör det möjligt att föra de produkter som skall importeras till den kvalitetsklass som är mest ändamålsenlig. Bland de objektiva kriterier som kan tillämpas vid kvalitetsklassificering av vanligt vete är proteinhalten, den specifika vikten och halten av olika orenheter (Schwarzbesatz) de kriterier som kan mest utbrett tillämpas inom handeln och som enklast kan kontrolleras. För durumvete är kriterierna den specifika vikten, halten av olika orenheter (Schwarzbesatz) och innehållet av kärnor med glasaktigt utseende. De importerade varorna genomgår alltså analyser som gör det möjligt att fastställa dessa parametrar för varje importerat parti. När gemenskapen har fastställt ett officiellt förfarande för erkännande av kvalitetsintyg som attesterats och utfärdats av den stad där varorna har sitt ursprung kan dessa analyser emellertid genomföras enbart för kontroll av ett tillräckligt representativt antal importerade partier.

    För beräkning av importplågan föreskrivs i artikel 10.3 i förordning (EEG) nr 1766/92 att de representativa cif-importpriserna skall bestämmas och fastställas regelbundet för var och en av de kvaliteter som definierats för de produkter som avses i samma punkt. För fastställandet av dessa priser, måste prioriteringarna för de olika vetekvaliteterna och prisnoteringarna för andra spannmål specificeras. Dessa prisnoteringar bör följaktligen defineras.

    För klarhetens skull utgör prisnoteringen för de olika veteslagen och annan spannmål på råvarubörserna i Förenta Staterna en objektiv grund för att fastställa representativa cif-importpriser. Tillägget av det handelsbidrag som görs på marknaden i Förenta staterna för varje kvalitet av olika spannmål för det möjligt att omvandla prisnoteringen för varje slags spannmål på börsen till ett pris fob för export från Förenta Staterna. Genom att lägga till sjötransportkostnaderna mellan Mexikanska golfen eller Stora sjöarna och en hamn i gemenskapen på transportmarknaden kan dessa priser fob omvandlas till representativa cif-importpriser. Med hänsyn tagen till transport- och handelsvolymen i Rotterdams hamn, utgör denna hamn den destination i gemenskapen vars prisnoteringar på sjötransporter är de mest allmänt kända, de tydligaste och de mest tillgängliga. Följaktligen bör Rotterdam fortsätta att vara gemenskapens destinationshamn.

    Följaktligen, och för tydlighetens skull, fastställs de representativa cif-importpriserna för de spannmålsslag som avses i artikel 10.3 a på grundval av prisnoteringen på råvarubörsen för spannmålen i fråga plus handelsbidraget för denna spannmål och sjötransportkostnaderna mellan Mexikanska golfen eller Stora sjöarna och Rotterdams hamn. För att ta hänsyn till skillnader i transportkostnader på grund av destinationshamn är det emellertid berättigat att föreskriva schablonmässiga justeringar av importtullarna för de gemenskapshamnar som är belägna i medelhavsområdet, på atlantkusten, på den iberiska halvön, i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland och i Irland eller i de skandinaviska länderna. För att övervaka utvecklingen av de representativa cif-importpriser som fastställts på detta sätt är det lämpligt att föreskriva en daglig uppföljning av de faktorer som ingår i beräkningen. I fråga om sorghum och råg är det representativa cif-importpriset som beräknats för korn representativt för marknadssituationen för dessa båda produkter och därför skall det representativa cif-importpris som fastställts för korn också vara tillämpligt för dessa spannmålsslag.

    Vid fastställandet av den importtull som avses i artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 kommer det under en period av två veckor för fastställande av de representativa cif-importpriserna att tas hänsyn till marknadstendenserna utan att en osäkerhetsfaktor införs. Importtullarna för dessa produkter kan därför fastställas den femtonde och den sista arbetsdagen i varje månad på grundval av genomsnittet av de representativa cif-importpriser som noterats under denna period. Den importtull som fastställts på detta sätt kan tillämpas under två veckor utan att märkbart påverka importpriset inklusive tull. Om det för en viss produkt inte finns någon börsnotering tillgänglig under perioden för beräkning av representativa cif-importpriser eller om de representativa cif-importpriserna till följd av plötsliga förändringar av de i beräkningen ingående faktorerna flukturerar väsentligt under denna period, bör åtgärder vidtagas för att upprätthålla ett representativt cif-importpris för produkten i fråga. I det fall det inte finns någon notering är det lämpligt att fortsätta att tillämpa den importtullsats som fastställts för föregående period och vid stora fluktuationer i antingen börskursen, det handelsbidrag som är kopplat till börskursen, sjötransportkostnaderna eller den växelkurs som tillämpas vid beräkningen av de representativa cif-importpriset för produkten i fråga, bör detta pris åter göras representativt genom att en justering vidtas som motsvarar den skillnad som noteras i förhållande till det gällande priset för att ta hänsyn till de förändringar som inträffar. Även om denna typ av justeringar har gjorts skall perioden för den därpå följande bestämningen inte påverkas.

    När den importerade spannmålen kommer till gemenskapen land-, flod- eller havsvägen från hamnar i Medelhavet, Svarta havet eller Östersjön är transportkostnaderna märkbart lägre än de som tillämpas vid beräkningen av importtullarna. Följaktligen bör skillnaderna i kostnader för denna import schablonmässigt tas med i beräkningen när det representativa cif-importpriset för dessa produkter fastställs.

    När vissa noteringar eller priser enligt kommissionens information inte tycks vara representativa för den faktiska tendensen på marknaden för import till gemenskapen av vanligt vete av medelkvalitet eller låg kvalitet på grund av att tredje land beviljar subventioner för dessa produkter vid export till länderna i medelhavsområdet eller Europa, bör det vara möjligt att dra av det belopp som beviljats som subvention vid exporten vid beräkningen av det representativa cif-importpriset för produkten i fråga.

    I det fall den börsnotering som tillämpas vid beräkningen av det representativa priset vid import av vanligt vete av mycket hög kvalitet, maltkorn eller flintmajs, antingen på grund av varans särskilda kvalitet, eller på grund av det i priset på den produkt som skall importeras ingår ett kvalitetsbidrag utöver det normala priset på produkten i fråga, inte tar hänsyn till förekomsten av ett sådant bidrag utöver priset eller noteringen och, när importören kan visa att han har använt den importerade produkten för att framställa produkter av hög kvalitet som berättigar till ett sådant bidrag, är det lämpligt att återbetala en schablonmässig del av importpålagan till importören när varan i fråga har importerats.

    För att säkerställa att importörerna följer bestämmelserna i denna förordning bär ett system med säkerheter inrättas som kompletterar det som gäller för licenser.

    Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    De tullsatser i gemensamma tulltaxan som avses i artikel 10.1 och 10.2 och i förordning (EEG) nr 1766/92 skall vara de som gäller vid den tidpunkt som föreskrivs i artikel 67 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (3).

    Artikel 2

    1. De tullsatser som avses i artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 skall beräknas dagligen men fastställas den femtonde och den sista dagen i varje månad av kommissionen för tillämpning från och med den sextonde dagen i månaden respektive den första dagen i påföljande månad för produkter som omfattas av KN-nummer

    - 1001 10 00-1001 90 99, med undantag för blandsäd,

    - 1002 00,

    - 1003 00 10 och 1003 00 90,

    - 1005 10 90 och 1005 90 00,

    - 1007 00 90.

    När den femtonde inte är en arbetsdag för kommissionen skall tullsatserna fastställas den arbetsdag som föregår den femtonde dagen i frågavarande månad.

    Om genomsnittet av importtullarna under denna tillämpningsperiod avviker med 5 ecu per ton eller mer från den fastställda tullsatsen, skall emellertid motsvarande justering göras.

    2. Det pris som skall användas vid beräkning av importtullen skall vara medelvärdet av de representativa cif-importpriser som bestäms dagligen enligt den metod som föreskrivs i artikel 4 och som fastställts under de två föregående veckorna. Det interventionspris som skall användas vid beräkning av importtullarna är det som gäller den månad då importtullen skall tillämpas.

    3. De importtullar som fastställs i enlighet med denna förordning skall tillämpas till dess att ett nytt fastställande träder i kraft.

    Om det för en viss produkt emellertid inte finns någon notering tillgänglig från den referensbörs som föreskrivs i artikel 4.1 första strecksatsen under de två veckor som föregår nästa fastställande, skall den föregående importtullen fortsätta att gälla.

    Efter varje fastställande eller justering skall kommissionen offentliggöra importtullarna och vilka faktorer som använts vid beräkningen av dem i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

    4. Kommissionen skall nedsätta importtullen med följande belopp för varor som anländer via Atlanten till följande lossningshamnar i gemenskapen:

    - Medelhavshamnar (bortom Gibraltarsundet): 3 ecu per ton.

    - Atlanthamnar på den iberiska halvön, i Förenade kungariket och i Irland: 2 ecu per ton.

    - Hamnar i Danmark, Finland eller Sverige: 2 ecu per ton.

    Tullmyndigheten vid lossningshamnen skall utfärda ett intyg över de kvantiteter av varje produkt som lossats. Den nedsättning av tullsatsen som föreskrivs i föregående stycke skall endast beviljas om varorna åtföljs av detta intyg till dess att tullformaliteterna för importen är fullbordade.

    5. Under förutsättning att importören kan visa att ett kvalitetsbidrag betalats utöver det normala priset vid import kan importtullarna nedsättas med ett schablonbelopp som uppgår till

    - 14 ecu per ton vid import av vanligt vete av hög kvalitet,

    - 8 ecu per ton vid import av maltkorn och flintmajs.

    Denna återbetalning skall vara underställd följande villkor:

    a) Den sökande skall i fält 20 i importlicensen ange vilken produkt som skall framställas av den spannmål som skall importeras.

    b) Importören skall, tillsammans med ansökan om importlicens, skriftligen åta sig, att alla de varor som skall importeras kommer att bearbetas i enlighet med angivelserna i fält 20 i licensen inom en frist på sex månader från och med dagen för godkännande av deklarationen om övergång till fri omsättning. Importören skall precisera var bearbetningen kommer att äga rum, antingen

    - genom att ange namnet på bearbetningsföretag i medlemsstaten, eller

    - genom att ange högst fem olika bearbetningsanläggningar.

    Om bearbetningen skall äga rum i en annan medlemsstat än den importerande medlemsstaten skall det i den avsändande medlemsstaten upprättas ett exemplar av kontrolldokument T5 för varupartiet i enlighet med bestämmelserna i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (4).

    c) Importören skall ställa en säkerhet på 14 ecu per ton för vanligt vete och 8 ecu per ton för övriga produkter till vederbörande berörd organ. Om emellertid gällande tullsats för den berörda produkten dagen för fullbordandet av tullformaliteterna för importen är lägre än 14 ecu per ton för vanligt vete och 8 ecu per ton för övriga produkter, skall säkerhetsbeloppet motsvara tullsatsen i fråga. Denna säkerhet skall frisläppas på villkor att aktören lägger fram bevis på den slutliga användning som berättigar till kvalitetsbidrag utöver priset på den basprodukt som anges i a. Detta bevis måste tillfredsställande visa för de berörda myndigheterna i den importerade medlemsstaten att hela den kvantitet som importerats har bearbetats till den produkt som avses i angivelsen under a enligt det åtagande som avses under b. När denna bearbetning har genomförts i en annan medlemsstat än den importerande medlemsstaten skall bearbetningsbeviset läggas fram i form av en kopia av kontrolldokument T5.

    Bearbetningen skall anses ha ägt rum när, inom den tidsfrist som anges under b,

    - i fråga om vanligt vete, den produkt som avses i a har framställts, antingen

    - vid en eller flera anläggningar som tillhör företaget och är belägna i medlemsstaten, eller

    - vid den bearbetningsanläggning eller en av de bearbetningsanläggningar som anges under b,

    - maltkorn har genomgått stöpning,

    - flintmajs har bearbetats till en produkt som omfattas av KN-nummer 1904 10 10 eller 1103 13.

    Artikel 3

    De kvalitetskriterier som skall uppfyllas vid import till gemenskapen samt de tillåtna toleransnivåerna skall vara de som anges i bilaga I.

    Artikel 4

    1. Vid fastställande av de representativa cif-importpriser som avses i artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 skall följande faktorer ingå för vanligt vete av hög kvalitet, medelkvalitet eller låg kvalitet, durumvete, majs och annan foderspannmål:

    a) Den representativa börsnoteringen på marknaden i Förenta Staterna.

    b) Det kända handelsbidrag som åtföljer denna notering på marknaden i Förenta Staterna noteringsdagen.

    c) Sjötransportkostnaden mellan Förenta Staterna (Mexikanska golfen eller Duluth) och Rotterdams hamn för ett fartyg på minst 25 000 ton.

    Kommissionen skall varje arbetsdag notera

    - den faktor som avses under a på grundval av de börser och referenskvaliteter som anges i bilaga II, samt

    - de faktorer som avses under b och c på grundval av allmänt tillgänglig information.

    2. De representativa cif-importpriserna för durumvete, korn och majs och för vanligt vete av varje standardkvalitet skall vara summan av de faktorer som anges i punkt 1 a, 1 b och 1 c.

    De representativa cif-importpriserna för durumvete, korn och majs och för vanligt vete av varje standardkvalitet skall emellertid nedsättas med 10 ecu per ton när importen sker

    - land- eller flodväg, eller

    - sjövägen med fartyg som anländer till gemenskapen från hamnar belägna i Medelhavet, Svarta havet eller Östersjön.

    När priset på världsmarknaden för vanligt vete av medelstandardkvalitet eller låg standardkvalitet subventioneras av tredje land vid export med destination i ett europeiskt land eller i medelhavsområdet kan kommissionen ta hänsyn till dessa subventioner vid fastställandet av ett representativt cif-importpris i gemenskapen.

    3. De representativa cif-importpriserna för råg och sorghum skall vara de som beräknats för korn. De representativa priserna för vanligt vete enligt KN-nummer 1001 90 91, majs enligt KN-nummer 1005 10 91 och korn enligt KN-nummer 1003 00 10 skall vara de respektive priser som beräknats för vanligt vete av hög kvalitet, majs och korn.

    Artikel 5

    I fråga om vanligt vete och durumvete skall en ansökan om importlicens endast tas emot på följande villkor:

    - Den sökande har angivit kvaliteten i fält 20 i importlicensen.

    - Om importtullen för den kvalitet som angivits i fält 20 inte är den högsta tullsatsen för produktkategorin i fråga skall den sökande skriftligen åta sig att, dagen för godkännandet av ansökan om utsläppande på marknaden, ställa en särskild säkerhet hos vederbörande berörda organ som kompletterar den säkerhet som anges i kommissionens förordning (EG) nr 1162/95 (5). Storleken på denna säkerhet skall vara lika med skillnaden ansökningsdagen mellan den högsta importtullen och den tullsats som gäller för den angivna kvaliteten höjd med ett tillägg av 5 ecu per ton.

    Artikel 6

    1. Tullmyndigheten i den importerade medlemsstaten skall, enligt bestämmelserna i bilagan till kommissionens direktiv 76/371/EEG (6), ta representativa prover av varje försändelse av durumvete och av vanligt vete av hög kvalitet eller medelkvalitet för att analysera proteinhalten, den specifika vikten och halten av orenheter (Schwarzbesatz) i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2731/75 (7). För durumvete skall de behöriga myndigheterna också undersöka innehållet av kärnor med glasaktigt utseende. När kommissionen officiellt har erkänt ett kvalitetsintyg för vanligt vete eller durumvete som attesterats och utfärdats av den stat där varan har sitt ursprung, skall dessa prover och analyser göras för att kontrollera den intygade kvaliteten endast hos ett tillräckligt representativt antal importerade partier.

    Varorna skall klassificeras i den standardkvalitet för vilken de villkor som anges i bilaga I uppfylls. I fråga om durumvete enligt KN-nummer 1001 10 skall emellertid importtullen vara den som gäller för vanligt vete av låg kvalitet om den importerade kvaliteten är lägre än den kvalitet som definieras i bilaga I.

    2. Standardmetoderna för de analyser som anges under punkt 1 skall vara de som beskrivs i förordning (EEG) nr 1908/84 och kommissionens förordning (EEG) nr 2731/75 (8).

    3. När analysresultaten visar att det importerade vetet är av lägre standardkvalitet än vad som angivits i importlicensen skall importören betala mellanskillnaden mellan den importavgift som gäller för produkten enligt licensen och den som gäller för den produkt som faktiskt importerats. I detta fall skall den säkerhet som avses i artikel 5 frisläppas med undantag för tillägget på 5 ecu per ton.

    Om den ovannämnda mellanskillnaden inte har betalats inom en månad skall den säkerhet som avses i artikel 5 vara förverkad.

    4. De representativa prover av importerad spannmål som den behöriga myndigheten i medlemsstaten tagit skall bevaras under sex månader.

    Artikel 7

    Bestämmelserna i denna förordning skall tillämpas för importlicenser som utfärdats före den 1 juli 1996 och som använts den dagen.

    Artikel 8

    Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1996.

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

    Utfärdad i Bryssel den 28 juni 1996.

    På kommissionens vägnar

    Franz FISCHLER

    Ledamot av kommissionen

    (1) EGT nr L 181, 1.7.1992, s. 1.

    (2) EGT nr L 126, 24.5.1996, s. 37.

    (3) EGT nr L 302, 19.10.1992, s. 1.

    (4) EGT nr L 253, 11.10.1993, s. 1.

    (5) EGT nr L 117, 24.5.1995, s. 2.

    (6) EGT nr L 102, 15.4.1976, s. 1.

    (7) EGT nr L 281, 1.11.1975, s. 22.

    (8) EGT nr L 178, 5.7.1984, s. 22.

    BILAGA I

    >Plats för tabell>

    >Plats för tabell>

    BILAGA II

    >Plats för tabell>

    Top