52021AE0976

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52021AE0976 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52021AE0976

Help

Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Att säkerställa rättvisa i EU – en strategi för europeisk rättslig utbildning 2021–2024 [COM(2020) 713 final]

EESC 2021/00976

EUT C 286, 16.7.2021, pp. 141–145 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

16.7.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 286/141

[COM(2020) 713 final]

(2021/C 286/24)

Föredragande:

Elena CALISTRU

Remiss	Europeiska kommissionen, 24.2.2021
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	16.4.2021
Antagande vid plenarsessionen	27.4.2021
Plenarsession nr	560
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	240/3/0

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Den rättsliga utbildningen i EU-rätt har lett till en mer korrekt och enhetlig tillämpning av EU-rätten och skapat ömsesidigt förtroende i gränsöverskridande rättsliga förfaranden och på så sätt bidragit till utvecklingen av det europeiska området med rättvisa. Strategin bygger på framgångarna med tidigare insatser och syftar till att hålla den rättsliga utbildningen högt upp på EU:s dagordning, med särskilt fokus på att hantera nya utmaningar, såsom den gröna omställningen och nya arbetsmarknadsrelationer, och anpassa sig till den nya tekniska tidsåldern.

1.2

Genom tillhandahållande av tillräckliga resurser, stöd och utbildning kan rättstillämpare i alla medlemsstater tillgodose medborgarnas, arbetstagarnas och företagens behov i hela EU. Välutbildade rättstillämpare har en viktig roll när det gäller att stärka rättsstatskulturen och upprätthålla rättsstatsprincipen som sådan, främja europeiska värden och principer såsom rättsväsendets oberoende och stödja faktisk respekt för de grundläggande rättigheterna på EU-nivå och nationell nivå.

1.3

Den aktuella utvecklingen på arbetsmarknaden ger upphov till allt fler frågor om vilken status och vilka regler som ska gälla för arbetstagare och kommande nya arbetsformer. Domstolsbeslut från medlemsstaterna skiljer sig åt när det gäller liknande eller identiska situationer i denna fråga, även i fall som rör samma företag. För att säkerställa en enhetlig rättspraxis och en väl fungerande inre marknad är det nödvändigt att se till att rättsväsendet får riktlinjer och utbildning.

1.4

EESK förstår fullt ut och erkänner att kommissionen endast har en stödjande roll i den rättsliga utbildningen, medan huvudansvaret vilar på de nationella berörda parterna. Lämplig strategisk integrering och ekonomiskt stöd till att genomföra strategin bör dock hanteras gemensamt.

1.5

Med tanke på utmaningen på EU-nivå och det växande antalet frågor med en EU-dimension (dvs. skydd av EU:s ekonomiska intressen i nya finansiella mekanismer, den digitala och gröna omställningen) blir det allt viktigare att fastställa regler för en mer homogen strategi i medlemsstaterna när det gäller juridisk utbildning.

1.6

I samma utsträckning erkänner kommittén den vikt som kommissionen fäster vid att regelbundet övervaka genomförandet av strategin och samarbeta med de andra EU-institutionerna för att säkerställa det politiska stöd som krävs för att uppnå målen. EESK rekommenderar starkt att kommissionen hittar sätt att inkludera det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter i övervakningen av genomförandet av strategin, både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå.

1.7

För att värna EU:s ekonomiska intressen, miljöfrågor och unionens rättigheter anser kommittén att skydd och rättigheter för visselblåsare, som har en nyckelroll i att förebygga missbruk med koppling till bedrägeri och korruption samt kränkningar av unionens rättigheter, bör inkluderas i utbildningen av rättstillämpare.

1.8

Europeisk rättslig utbildning bör omfatta mer än juridisk utbildning, och kommittén välkomnar särskilt fokus på ”domarhantverket” som ett avgörande inslag för ett effektivt rättsväsende. EESK stöder utvecklingen av yrkesmässiga färdigheter inom kompletterande områden, såsom etik, kriminalteknik och psykologi, och säkerställandet av att rättstillämpare har den nödvändiga förståelsen av de tekniska aspekter som oftast hanteras inom olika områden av EU-lagstiftningen, såsom miljö, infrastruktur eller finans/bankverksamhet.

1.9

På samma sätt rekommenderar kommittén särskild utbildning när det gäller digitalisering, särskilt användning av verktyg som bygger på artificiell intelligens inom rättsväsendet. I synnerhet bör kunskap om och tillämpning av principerna i ”European ethical Charter on the use of Artificial Intelligence in judicial systems and their environment” främjas och rekommenderas starkt.

2. Bakgrund

2.1

Utvärderingen av strategin för europeisk rättslig utbildning 2011–2020 visar att den har bidragit till att förbättra utbildningen i EU-rätt för rättstillämpare (särskilt domare och åklagare), byggt upp kapaciteten hos nätverk såsom det europeiska nätverket för rättslig utbildning (EJTN) och stärkt nätverk och utbildningsleverantörer på EU-nivå.

2.2

Ny utveckling och nya utmaningar måste hanteras med rättslig utbildning på EU-nivå. Det rör sig bland annat om en urholkning av rättsstatsprincipen, angrepp på de grundläggande rättigheterna i vissa medlemsstater, nya regleringsområden på EU-nivå samt den digitala omställningen.

2.3

Strategin för europeisk rättslig utbildning 2021–2024 syftar till att befästa en gemensam europeisk rättskultur som baseras på rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och ömsesidigt förtroende. I strategin föreslås en ram och en uppsättning centrala åtgärder för att främja en korrekt och effektiv tillämpning av EU-rätten. Medlemsstaterna, utbildningsleverantörer, nationella och europeiska organisationer för rättstillämpare och EU uppmanas att ta itu med följande prioriteringar genom gemensamt ansvar:

—	Rättslig utbildning för att främja en gemensam rättsstatskultur.

—	Upprätthållande av grundläggande rättigheter och att göra EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna till verklighet i människornas vardag, med särskilt fokus på att skydda brottsoffer och utsatta personer.

—	Upptrappning av den rättsliga digitaliseringen.

—	Hålla jämna steg med utvecklingen inom EU-rätten, inklusive gränsöverskridande rättsligt samarbete.

—	Nya verktyg för rättstillämparna för att hantera nya utmaningar, i synnerhet i pandemins kölvatten.

—	Utbildning utöver EU-rätten, såsom i ”domarhantverket” och andra kunskaper och färdigheter än på det rättsliga området.

—	Skapa och genomföra en mer direkt, praktisk och anpassad utbildningsagenda för rättstillämpare.

—	En utökad, mer omfattande och mer riktad utbildning för olika kategorier av rättstillämpare.

—	Främjande av högkvalitativ och effektiv utbildning, inklusive olika typer av lärande, med fokus på blandformat och/eller e-lärande och med hjälp av beprövade kursplaner.

—	Främjande av rättslig utbildning för unga rättstillämpare.

—	Ett ökat gemensamt ansvar för nationella berörda parter, nätverk av rättsexperter i EU, det europeiska nätverket för rättslig utbildning, andra aktörer på EU-nivå samt kommissionen.

—	Rättstillämpare utanför EU, särskilt från västra Balkan, som målgrupp.

3. Allmänna kommentarer

3.1

Covid-19-krisen har inneburit stora svårigheter för rättsväsendets funktion och har också skapat flera nya utmaningar som rättstillämparna måste hantera. EESK välkomnar att man uppmärksammar behovet av att sörja för inte bara infrastruktur för den digitala omställningen, utan också investeringar i färdigheterna hos de rättstillämpare som kommer att vara en del av denna digitala omställning.

3.2

Det finns ett viktigt förbehåll – strategin kan inte genomföras utan deltagande av samtliga berörda parter, inklusive justitieministerier, domar- och åklagarråd, råd för självreglerande yrken, europeiska sammanslutningar av rättstillämpare, utbildningsleverantörer på nationell nivå och EU-nivå samt EU:s institutioner och organ. EESK ställer sig bakom kommissionens uppmaning till dessa aktörer att förbinda sig att nå strategins kvantitativa och kvalitativa mål.

3.3

Kommittén påminner om slutsatserna från flera tidigare yttranden (1), där det anges att konsekvent tillgång till rättslig prövning i EU är en viktig faktor till stöd för den inre marknaden och ett enhetligt genomförande av de rättigheter som EU-lagstiftningen ger upphov till i unionen, vilket ger medborgare och företag nödvändig klarhet och säkerhet, då det fortfarande finns stora skillnader i medlemsstaternas tillämpning av EU:s regelverk. För detta ändamål är det viktigt att stödja medlemsstaterna på nationell nivå genom att inte bara ge dem nödvändig kompletterande finansiering (inbegripet genom medlen för återhämtning och resiliens), utan även verktyg för att säkerställa att alla berörda parter och de som arbetar på det rättsliga området är redo att delta i denna insats.

3.4

I samma utsträckning erkänner vi den vikt som kommissionen fäster vid att regelbundet övervaka genomförandet av strategin och samarbeta med de andra EU-institutionerna för att säkerställa det politiska stöd som krävs för att uppnå målen. EESK uppmanar kommissionen att hitta sätt att inkludera det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter i övervakningen av genomförandet av strategin, både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå.

3.5

Kommittén håller med om att välutbildade rättstillämpare har en viktig roll när det gäller att stärka rättsstatskulturen och upprätthålla rättsstatsprincipen som sådan, främja europeiska värden och principer såsom rättsväsendets oberoende och stödja faktisk respekt för de grundläggande rättigheterna på EU-nivå och nationell nivå. Vi betonar dock vikten av att tillhandahålla tillräckliga resurser, stöd och utbildning som en del av en bredare insats för att se till att rättstillämpare i alla medlemsstater kan tillgodose medborgarnas och företagens behov i hela EU, med respekt för samma normer och värden.

3.6

Sedan den inrättandes 2018 har EESK:s grupp om grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen uppmärksammat berörda parters syn på frågor som rör rättsväsendets kvalitet och oberoende. Kommittén håller med om att välutbildade rättstillämpare har en viktig roll när det gäller att stärka rättsstatskulturen och upprätthålla rättsstatsprincipen som sådan, främja europeiska värden och principer såsom rättsväsendets oberoende och stödja faktisk respekt för de grundläggande rättigheterna på EU-nivå och nationell nivå.

4. Särskilda kommentarer

4.1

Vi välkomnar det kontinuerliga engagemanget för grundläggande utbildning för rättstillämpare i medlemsstaterna, särskilt genom efterlevnad av EU:s regelverk på rättsstatsområdet och ett faktiskt genomförande av medlemsstaternas åtaganden i fråga om grundläggande rättigheter (inklusive rättigheterna för särskilda utsatta grupper såsom barn, personer med funktionsnedsättning samt offer för könsrelaterat våld, rasism och diskriminering).

4.2

4.3

En annan faktor som betonas är behovet av att fortsätta utbildningsverksamheten på de områden som anses problematiska i EU:s säkerhetsagenda, såsom it-brottslighet, organiserad brottslighet och ekonomisk brottslighet som påverkar EU:s budget, särskilt i det nya sammanhanget med inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten. Detta bör vara av ständig vikt för alla berörda parter och lämpliga resurser bör anslås för detta ändamål.

4.4

När det gäller att värna EU:s ekonomiska och miljömässiga intressen anser EESK att utbildningen av rättstillämpare måste innefatta skydd av visselblåsare, vars rättigheter fortfarande är alltför okända och som, genom att de slår larm, har en nyckelroll i att förebygga missbruk med koppling till bedrägeri och korruption samt kränkningar av unionens rättigheter.

4.5

En av de viktigaste frågorna kommer att vara att få rättsväsendet att göra framsteg på det digitala området. EESK noterar dock att det finns betydande skillnader mellan länderna och att digitaliseringen av medlemsstaternas rättssystem har kommit olika långt. Den föreslagna strategin tar hänsyn till de nationella befogenheterna och respekterar subsidiaritetsprincipen. Samtidigt är det viktigt att alla medlemsstater strävar efter att minska de befintliga digitaliseringsklyftorna, genom att sörja för inte bara investeringar i infrastruktur utan även färdigheter hos de rättstillämpare som ska förverkliga den digitala omställningen.

4.6

Utan en digitalisering av rättsväsendet på nationell nivå och investeringar i utbildning av rättstillämpare så att dessa kan använda digitala verktyg och teknik i sitt dagliga arbete kommer det att bli svårt att underlätta ett närmare gränsöverskridande samarbete mellan rättsliga myndigheter. Utan tillräckliga och sammanhållna investeringar i utbildning, inte bara i digitala färdigheter utan även för att höja medvetenheten, kommer det dessutom att bli svårt att hantera nya utmaningar (såväl frågor såsom tillräckligt skydd av individers rättigheter och personuppgifter i den digitala sfären som nya frågor såsom it-brottslighet).

4.7

När det gäller digitalisering, särskilt användning av verktyg som bygger på artificiell intelligens inom rättsväsendet, rekommenderar kommittén särskild utbildning i ämnet. Respekt för grundläggande rättigheter, förebyggande av diskriminering, användning av uppgifter av god kvalitet vid rättsliga avgöranden och respekt för principen om ”human-in-command” är några av de saker som tas upp i ”European ethical Charter on the use of Artificial Intelligence in judicial systems and their environment” (2). Det är oerhört viktigt att se till att dessa principer uppmärksammas och respekteras genom utbildning.

4.8

Erkännandet av att europeisk rättslig utbildning bör omfatta mer än juridisk utbildning och främja utvecklingen av yrkesmässiga färdigheter välkomnas. Vi noterar särskilt fokus på utbildning i ”domarhantverket” som ett avgörande inslag för ett effektivt rättsväsende, för förtroendet mellan rättssystemen och allmänheten och för förtroendet mellan rättstillämpare vid gränsöverskridande samarbete.

4.9

En annan viktig punkt som måste tas upp är utbildningen av rättstillämpare inom kompletterande områden, såsom etik, kriminalteknik och psykologi, och säkerställandet av att rättstillämpare har den nödvändiga förståelsen av de tekniska aspekter som oftast hanteras inom olika områden av EU-lagstiftningen, såsom miljö, infrastruktur eller finans/bankverksamhet.

4.10

EESK uppskattar också fokus på ett bredare spektrum av rättstillämpare som tillämpar EU-rätten, däribland – först och främst – domare, åklagare och domstolspersonal men även yrkesgrupper såsom advokater, notarier, exekutionstjänstemän, medlare, rättstolkar/rättsöversättare, experter med behörighet att anlitas av domstol och, i vissa situationer, fängelsepersonal och frivårdsinspektörer. Likväl bör särskild uppmärksamhet ägnas den mycket olikartade situationen i medlemsstaterna, med en rad olika specifika nationella omständigheter som till och med skulle kunna göra det ganska svårt att genomföra strategin.

4.11

EESK håller också med om att utbildningen bör vara av tillräckligt hög kvalitet för att tjäna sina syften, att behovsbedömning är ett måste samt att rättstillämpare måste exponeras för olika typer av lärande, inklusive en blandning av inhouseaktiviteter ”face-to-face”, verktyg för e-lärande och arbetsplatsanknuten utbildning. Kommittén oroas dock över att gemensamma metoder och nationella utbildningsleverantörer inte kommer att räcka i detta avseende, och att medlemsstaterna, trots att det i nuläget finns gott om resurser, god praxis och riktlinjer på EU-nivå, inte är helt inställda på att använda dem.

4.12

Vi kan dra lärdom av den unika roll som det europeiska nätverket för rättslig utbildning kontinuerligt spelar och dess resultat, och vi välkomnar fokus på den roll som aktörer på EU-nivå ska spela när det gäller att främja och anordna gränsöverskridande utbildningsverksamhet, samtidigt som utbildningseffekterna mångdubblas.

4.13

Den europeiska rättsliga utbildningens roll för att främja en gemensam rättsstatskultur återfinns också i fokus på rättstillämpare utanför EU och den särskilda tonvikten på att se till att nya rättstillämpare får baskunskaper om EU:s rättssystem och rättskultur under sin grundutbildning.

4.14

Kommissionens insatser för att uppmuntra rättstillämpare från länder utanför EU – särskilt västra Balkan – att delta i utbildning om regelverket för rättsstatsprincipen eller gränsöverskridande rättsligt samarbete välkomnas också. EESK har ständigt betonat (3) behovet av att stödja rättsstatsprincipen och ett oberoende rättsväsende för kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna för EU-medlemskap.

4.15

EESK uppmärksammar även behovet av att erkänna de utmaningar som personer som arbetar inom rättsväsendet kan möta efter brexit. Detta har särskilt stor betydelse när det gäller det handels- och samarbetsavtal som ingåtts mellan EU och Förenade kungariket, men även för brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete och för att se till att de grundläggande rättigheterna respekteras.

4.16

I syfte att säkerställa de föreslagna åtgärdernas hållbarhet betonar EESK sist men inte minst behovet av att vid sidan av berörda parter från rättsväsendet involvera det civila samhällets organisationer och yrkessammanslutningar av rättstillämpare samt personer i behov av rättslig prövning från särskilda områden (miljö, offentlig upphandling, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, arbetstagares rättigheter, arbetsmarknadsrelationer osv.). Ett starkt deltagande av det civila samhället och arbetsmarknadens parter kan bidra till en ytterligare förstärkning av demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen.

Bryssel den 27 april 2021.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) EESK:s yttrande ”Tillgång till rättslig prövning på nationell nivå i samband med åtgärder för genomförande av EU:s miljölagstiftning” (meddelande) (EUT C 129, 11.4.2018, s. 65); EESK:s yttrande ”EU:s åtgärder för att förbättra efterlevnaden av miljölagstiftningen och miljöstyrningen”, EUT C 283, 10.8.2018, s. 83); EESK:s yttrande ”Tillämpning av Århuskonventionen – tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor”, EUT C 123, 9.4.2021, s. 66).

(2) https://rm.coe.int/ethical-charter-en-for-publication-4-december-2018/16808f699c

(3) EESK:s yttrande ”Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan” (EUT C 220, 9.6.2021, s. 88), EESK:s yttrande ”EU:s utvidgningsstrategi” (EUT C 133, 14.4.2016, s. 31).

Top

Choose the experimental features you want to try