Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för järnvägen (2021)

(COM(2020) 78 final)

(2020/C 364/21)

Föredragande:

Alberto MAZZOLA

Remiss	Europaparlamentet, 10.3.2020 Rådet, 13.3.2020 Europeiska unionens råd, 13.3.2020
Rättslig grund	Artikel 91 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Beslut av kommitténs presidium	24.4.2020
Ansvarig sektion	Transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
Antagande av sektionen	23.6.2020
Antagande vid plenarsession	16.7.2020
Plenarsession nr	553
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	209/1/4

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar kommissionens förslag och stöder dess mål, i synnerhet att uppmuntra och stödja Europeiska unionen, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och marknadskrafter för att öka järnvägarnas andel inom person- och godstransporter.

1.2

EESK anser att Europaåret för järnvägen skulle behöva bekanta en bredare allmänhet, järnvägsarbetare, arbetsmarknadsparter, företag, akademiska sektorer samt i synnerhet europeiska ungdomar med EU-institutionernas offentliga debatt om EU:s politik för hållbarhet och rörlighet och om den europeiska rörlighetens framtid för att främja järnvägarna som ett hållbart, innovativt och säkert trafikslag.

1.3

För EESK bör järnvägsåret vara ett tillfälle att kommunicera om järnvägarnas hållbarhet, bl.a. som ett lämpligt alternativ till kortdistansflygningar när detta är möjligt, strategin för smart och hållbar rörlighet samt EU:s politik för järnvägsinvesteringar.

1.4

EESK rekommenderar att man under Europaåret för järnvägen bedömer kvaliteten på järnvägstjänsterna och vid behov anpassar dem till användarnas behov så att de uppfyller de kriterier som anges i det protokoll nr 26 om tjänster av allmänt intresse som är fogat till EUF-fördraget, utvecklar projekt som främjar en helhetssyn på tillgänglighet, stärker kopplingen mellan digitalisering och hållbarhet och diskuterar med investerare om möjliga initiativ mot bakgrund av kommissionens handlingsplan för hållbar finansiering.

1.5

EESK efterlyser initiativ under Europaåret för järnvägen för att återställa kundernas förtroende för kollektivtrafiken, i synnerhet järnvägarna, för att bättre, särskilt till unga européer, förmedla hur attraktiv en järnvägskarriär är genom att stödja gemensamma initiativ med arbetsmarknadens parter, universitet, den akademiska världen i stort samt europeiska ungdomsorganisationer.

1.6

Kommittén är starkt övertygad om att järnvägsåret bör vara ett tillfälle att skapa offentlig medvetenhet om hållbar turism och sätta ny fart på DiscoverEU-initiativet. EESK stöder starkt Europaparlamentets initiativ att ge alla EU-medborgare rätt till ett DiscoverEU-pass som en symbol för EU:s identitet när de fyller 18 år.

1.7

EESK påpekar att järnvägsåret bör utnyttjas för att tillhandahålla mer information om Europalias evenemangskalender och informera en bredare allmänhet om det innehåll som skapats vid redan befintliga kulturevenemang, såsom filmfestivaler (Cannes, Venedig och Berlin) och konstutställningar. Här skulle även järnvägsstationer och museer under 2021 kunna användas för större initiativ som kopplar samman järnvägarnas framtid och historia med viktiga sektorer såsom arkitektur och byggnation, design, den elektromekaniska sektorn, livsmedel och turism. I detta sammanhang skulle kommittén kunna ta med en utställning om järnvägarna i sitt kulturprogram för 2021.

1.8

Under järnvägsåret måste man eftersträva ett deltagande av alla europeiska järnvägsmuseer, inbjuda medborgare att upptäcka deras samlingar, även via digitalisering, och främja utbyten mellan museer och en europeisk rutt mellan olika järnvägsmuseer.

1.9

Kommittén är djupt övertygad om att Europaåret för järnvägen även bör vara en möjlighet att främja mycket ambitiösa mål med europeiskt socioekonomiskt och symboliskt europeiskt mervärde – även som ett sätt att reagera på den dramatiska covid-19-krisen – såsom att återuppta arbetet med att uppnå ett europeiskt järnvägsnät för höghastighetståg i enlighet med vitboken om transporter (2011) för att koppla samman alla EU:s huvudstäder och städer med över 500 000 invånare.

1.10

EESK betonar vikten av att även utnyttja Europaåret för järnvägen som en unik möjlighet att kommunicera om järnvägarnas säkerhetshistorik, som saknar motstycke bland de markbundna transportsätten. I detta sammanhang påminner EESK om att det den 11 juni varje år är Internationella dagen för bättre kunskap om plankorsningar (ILCAD) och att ILCAD firade sitt tolvårsjubileum 2020. Särskild uppmärksamhet bör ägnas denna dag inom ramen för Europaåret för järnvägen.

2.   Kommissionens förslag

2.1

Syftet med att utropa 2021 till Europaåret för järnvägen är att främja järnvägarna i linje med de mål som fastställs i kommissionens meddelande om den europeiska gröna given, särskilt med avseende på hållbar och smart mobilitet. Genom projekt, debatter, evenemang, utställningar och initiativ över hela Europa kommer Europaåret för järnvägen att främja järnvägarna som ett attraktivt och hållbart sätt att förflytta sig genom Europa, riktat till medborgare, företag och myndigheter och med fokus på dess unionsomfattande och innovativa dimension. Genom att rikta sig till medborgare, och inte bara till järnvägssektorn, kommer Europaåret, genom särskilda evenemang och kommunikationskampanjer, att övertyga fler människor och företag att använda sig av järnvägarna (1).

2.2

Målet för Europaåret för järnvägen ska vara att uppmuntra och stödja unionens, medlemsstaternas, regionala och lokala myndigheters samt andra organisationers insatser för att öka järnvägarnas andel av person- och godstransporterna. I synnerhet bör Europaåret främja järnvägarna som ett hållbart, innovativt och säkert trafikslag genom att nå ut till den bredare allmänheten, särskilt ungdomar. Det bör också belysa den europeiska, gränsöverskridande dimensionen hos järnvägarna, som för medborgarna närmare varandra, gör det möjligt för dem att utforska unionen i all dess mångfald, främjar sammanhållningen och bidrar till att integrera unionens inre marknad. Det bör även öka järnvägarnas bidrag till unionens ekonomi, industri och samhälle i stort och främja järnvägarna som en viktig del av förbindelserna mellan unionen och tredjeländer (2).

3.   Järnvägarna och covid-19-pandemin

3.1

Järnvägssektorn har lidit och lider fortfarande av medlemsstaternas åtgärder för att bekämpa spridningen av covid-19-pandemin och av den enorma minskningen av rörligheten.

3.2

Enligt de första grova uppskattningarna, som beräknats av branschorganisationer som CCFE, uppgår de förlorade intäkterna för samtliga aktörer inom persontransporter, till följd av pandemin, till 900miljoner euro per vecka sedan krisen började. Konsekvenserna av covid-19-utbrottet orsakade en ungefärlig genomsnittlig minskning av intäkterna från godstransporter på järnväg med 25 % i Europeiska unionen (EU27) under mars och april 2020 och förlorade intäkter på cirka 78 miljoner euro i veckan. Även om godstransporterna på järnväg uppvisade en stark motståndskraft kunde resultaten ha varit ännu bättre om åtgärderna för ”gröna körfält” fullt ut tillämpats på järnvägar, om banavgifterna sänkts till noll och om Schweiz tillfälligt slutat tillämpa det förbud som infördes den 1 januari 2020. Förvaltarna av järnvägsinfrastrukturen påverkas allt mer av covid-19-utbrottet.

3.3

Trots den mycket kraftiga nedgången i efterfrågan tillhandahöll järnvägsoperatörer och järnvägsarbetare fortfarande tjänster där så var möjligt och lyckades göra det möjligt för medicinsk personal och viktig arbetskraft att pendla till arbetet. Dessutom har operatörer erbjudit sjukvårdståg för att personer som drabbats av viruset ska kunna transporteras från de mest drabbade regionerna till mindre belastade sjukhus.

3.4

Återlanseringen av Europa efter covid-19 kommer också att vara ett tillfälle att återuppta och förbättra person- och godstransporterna på järnväg. EU:s återhämtningsplan, som är inriktad på den gröna given och den digitala agendan, kommer att tillhandahålla kortfristigt stöd till järnvägstjänster och fokusera på kort- till långfristig finansiering, eventuellt tillsammans med statligt stöd för att få tillbaka järnvägarna på rätt spår efter den enorma förlust av intäkter som viruskrisen orsakat.

3.5

Om järnvägssektorn efter covid-19-krisen förväntas ersätta vissa flygförbindelser, bör den dra nytta av det statliga stöd som öronmärkts för dessa förbindelser, i synnerhet för att undvika att arbetstillfällen går förlorade och för att skola om de berörda personerna.

3.6

Transportarbetare har varit och är fortfarande i direkt kontakt med passagerare vid frontlinjen och riskerar att smittas av viruset när de utför sina dagliga uppgifter. Det är också de som påverkas av de katastrofala ekonomiska konsekvenserna av viruset – både operativt som anställda inom järnvägssektorn och som medborgare. Järnvägsarbetare håller Europa rörligt i besvärliga tider genom att se till att hälso- och sjukvård och nödvändiga varor levereras till de platser där de behövs.

3.7

Europas renässans efter covid-19 kommer också att innebära en renässans för persontransporterna på räls och en bekräftelse för godstransporterna. De resurser som tillhandahålls genom den reviderade fleråriga budgetramen 2021–2027 och som kommer att förvaltas både på EU-nivå och på nationell nivå måste även vara avsedda för järnvägarna om ambitionerna i den europeiska gröna given och digitala agendan inte ska överges.

3.8

Ett brett spektrum av järnvägsprojekt kan absorbera de ytterligare resurserna i den fleråriga budgetramen och initiativet Next Generation EU: projekt för järnvägsinfrastruktur – för banor för person- och godstransporter, nationella och gränsöverskridande banor, konventionella banor och höghastighetsbanor – projekt för rullande järnvägsmateriel samt alla projekt som rör automatisering och digitalisering av järnvägssystemet, inklusive digital teknik för automatisk koppling, ytterligare elektrifiering av det europeiska nätverket, genomförande av ERTMS (det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg), vagnuppgraderingar med bromsklossteknik med hänsyn till alla klimat samt skrotningssystem för förnyelse av rullande materiel. Uppgraderingar av järnvägsstationer (särskilt plattformar med tillgång för personer med nedsatt rörlighet) är ett annat område där medel behövs och positiva ekonomiska effekter skulle uppnås på kort sikt. Att främja TEN-T-investeringarna samt underhåll och förnyelse av befintliga linjer skulle kraftigt och snabbt kunna bidra till EU:s ekonomiska återhämtning.

3.9

De övergripande målen att förbättra kapaciteten och effektiviteten i gods- och persontransporter på järnväg, vilket ingår i ett smart multimodalt transportsystem enligt beskrivningen i meddelandet om den gröna given, kan med tiden innebära ett betydande bidrag till den ekonomiska återhämtningen och minska marknadsandelen för godstransporter på väg och transporternas miljöavtryck.

3.10

Initiativ inom ramen för Europaåret för järnvägen bör ägna särskild uppmärksamhet åt att återställa kundernas förtroende för kollektivtrafiken, och särskilt järnvägarna. Initiativ som syftar till att öka allmänhetens medvetenhet om de ytterligare hygienåtgärder som järnvägsföretag vidtar och om policyer beträffande masker och social distansering bör införas. När det gäller passagerares rättigheter bör klarhet skapas när det gäller återbetalningsskyldighet och frivilliga vouchrar. Sådana åtgärder bör gå hand i hand med en omfattande tillämpning av passagerarnas rättigheter inom alla järnvägstjänster – dessa bör vara säkrade under hela resan, förklaras väl för allmänheten och på ett ändamålsenligt sätt göras gällande via alternativa tvistlösningssystem och nationella tillsynsorgan.

4.   Allmänna kommentarer

Historisk bakgrund

4.1

Järnvägarnas och järnvägsteknikens långa historia kommer att fira många årsdagar under 2021. Som Europalia betonade i katalogen för sin konstfestival 2021 kommer de belgiska och franska järnvägarna år 2021 att fira 175-årsdagen av järnvägsförbindelsen mellan Paris och Bryssel. År 1846 blev dessa huvudstäder först i världen att kopplas samman med en järnvägslinje. Samma år kopplades även Bryssel och London samman med en järnvägsförbindelse via Oostende-Dover. År 2021 sammanfaller även med Thalys 25-årsjubileum och 170-årsjubileet av den första trafiken på den sachsisk-böhmiska järnvägsförbindelsen mellan Prag och Dresden. Andra järnvägsårsjubileer under 2021 är 50-årsjubileet för tågmuseet i Mulhouse och 75-årsjubileet för Luxemburgs järnvägar. Anmärkningsvärt nog kommer 2021 också att innebära 45-årsjubileet för den första Pendolino-förbindelsen i Italien, 40-årsjubileet för TGV i Frankrike och 30-årsjubileet för ICE i Tyskland. Det är också 20-årsjubileet för offentliggörandet av Europeiska unionens första vitbok om järnvägarna i Europa.

4.2

Järnvägsåret kommer att innebära ett tillfälle att fira järnvägshistoria; historien om järnvägarnas tekniska utveckling samt historien om en europeisk kontinent som där människor förs allt närmare varandra tack vare järnvägsförbindelserna. Samtidigt är det också ett tillfälle att utvärdera utvecklingen hittills.

Den europeiska gröna given

4.3

År 2019 lade kommissionen fram sitt meddelande om den europeiska gröna given. I meddelandet uppmanas EU att successivt fasa ut fossila bränslen från sin ekonomi för att uppnå klimatneutralitet senast 2050, och en politisk strategi för att uppnå ett sådant mål beskrivs. Den europeiska gröna given är en viktig del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling.

4.4

Den europeiska gröna given innebär bland annat en uppmaning om en påskyndad omställning till hållbar och smart mobilitet, eftersom transporter står för en fjärdedel av Europeiska unionens utsläpp av växthusgaser och fortsätter att öka. Alla trafikslag måste bidra till minskningen. Enligt den europeiska gröna given bör bland annat att en betydande del av de 75 % av de inre godstransporter som i dag sker på väg flyttas över till järnväg och inre vattenvägar. Snabba åtgärder krävs för att genomföra denna ambitiösa plan och säkerställa en ökning av järnvägarnas andel, med starkare incitament för att främja godstransporter på järnväg.

4.5

För att genomföra de allmänna målen i den gröna given kommer kommissionen att lägga fram en strategi för smart och hållbar rörlighet under det sista kvartalet 2020. Denna strategi kommer bland annat att inriktas på initiativ som syftar till att öka kapaciteten och förbättra hanteringen av godskapacitet på järnvägar och inre vattenvägar och att skapa ett smart och sömlöst multimodalt transportsystem som är attraktivt för användarna i syfte att minska vägtransporternas marknadsandel och göra multimodalitet, inklusive järnvägarna, mer attraktivt. Initiativ i detta avseende finns i själva verket redan planerade för 2021.

4.6

Järnvägsåret kommer att vara ett tillfälle att understryka och informera om järnvägarnas hållbarhet, strategin för smart och hållbar rörlighet samt EU:s politik för järnvägsinvesteringar. Investeringar i järnvägsinfrastruktur kan främja ekonomin, skapa arbetstillfällen av god kvalitet som är socialt och miljömässigt hållbara och göra järnvägstjänster mer attraktiva för kunderna. Att öka allmänhetens medvetenhet om detta ämne kommer att bidra till att påverka kundernas beteende och val av färdsätt när det gäller kollektivtrafik och utsläppssnål rörlighet.

4.7

Europaåret för järnvägen kommer även att vara ett tillfälle att bedöma kvaliteten på järnvägstjänsterna och vid behov anpassa dem till användarnas behov så att de uppfyller kriterierna i det protokoll 26 om tjänster av allmänt intresse som är fogat till EUF-fördraget.

Den europeiska digitala agendan

4.8

EU:s digitala agenda bör göra stora ansträngningar för att inkludera järnvägssektorn i den digitala revolutionen och i alla stödåtgärder som är utformade för detta ändamål. Den bör bidra till att främja genomförandet av ERTMS, utvecklingen av lösningar för rörlighet som en tjänst, nya biljettlösningar samt 5G-utbyggnad i TEN-T-stomnätet och det övergripande nätet. Detta kommer att göra det möjligt för järnvägarna att tillgodose efterfrågan från nuvarande och framtida kunder.

4.9

Anställda måste få tillräckligt stöd i den pågående digitaliseringsprocessen och deras jobb måste säkras. Könsspecifika krav måste ägnas särskilt beaktande för att garantera jämställdhet. De anställdas synpunkter under denna omvandlingsprocess måste tillvaratas på lämpligt sätt genom att man involverar arbetstagarrepresentanter och fackföreningar. Anställda måste ha tillgång till utbildning och vidareutbildning för att kunna stanna kvar i högkvalitativa arbetstillfällen och hållbar sysselsättning.

4.10

Eftersom 5G kommer att ge mobil- och internettekniken ökad status som en teknik för allmänna ändamål uppmanar EESK EU-institutionerna och medlemsstaterna att fullborda den digitala inre marknaden och bl.a. utveckla kapacitet för att integrera och använda 5G-tjänster för att värna om och förbättra konkurrenskraften hos sådana europeiska sektorer som transporter och i synnerhet järnväg. EESK uppmanar även kommissionen att beställa en biologisk konsekvensbedömning av 5G-strålning och risken för interferens med andra frekvensområden (3).

4.11

Demografiska, ekonomiska och politiska trender kommer att forma nya sätt att röra sig i urbana och icke-urbana områden, och för järnvägarna kommer det att vara absolut nödvändigt att anpassa sig för att kunna bli en del av en multimodal och mer digitaliserad transportkedja. I synnerhet kan allt fler äldre personer och ungdomar åka tåg allt oftare, både i stadsområden och för längre resor, om järnvägarna i ännu högre grad kan tillgodose nya behov när det gäller bekvämlighet och tillgänglighet. Samtidigt kommer en teknikkunnig generation av kunder att förlita sig mycket mindre på privata transporter och i stället föredra gemensamma lösningar för rörlighet och kollektivtrafik, förutsatt att det är tillräckligt hög nivå på tjänsternas kvalitet.

4.12

Det kommer att vara särskilt viktigt för järnvägarna att förbättra sin biljetteknik, så att det blir lättare att köpa biljetter och kombinera olika resesegment på en enda biljett, samt att planera för möjligheten till multimodala biljetter i framtiden. EESK uppmanar kommissionen att stödja initiativ som syftar till att uppnå detta mål, till exempel genom expertvägledning, utbyte av bästa praxis, beviljande av bidrag osv.

4.13

Eftersom multimodalitet är avgörande särskilt för godstransporter på järnväg är det viktigt att utnyttja Europaåret för järnvägen för att främja dialogen mellan transportkunder, järnvägar och andra transportsektorer, både på nationell nivå och EU-nivå, för att identifiera praktiska problem som står i vägen för utvecklingen av godstransporter på järnväg och hitta lösningar som gör godstransporter på järnväg attraktiva för kunderna. EESK understryker att det är viktigt att involvera alla transportsektorer i en sådan dialog. Att hitta paradigm för samarbete mellan företag som inte strider mot konkurrenslagstiftningen kan vara en viktig aspekt av en sådan dialog.

4.14

Digitaliseringen av järnvägarna kommer också att göra det möjligt för järnvägarna att fortsätta att anpassa sina tjänster så att de tillgodoser speditörers behov på ett alltmer effektivt sätt, till exempel genom att maximera användningen av tillgänglig tågkapacitet och blanda olika typer av godstransporter. Med tanke på den nuvarande nedåtgående trenden när det gäller marknadsandelen för godstransporter på järnväg bör möjligheterna att förbättra effektiviteten och flexibiliteten i de erbjudna tjänsterna betonas.

4.15

Förvaltarna av järnvägsinfrastrukturen måste bli alltmer digitala för att förbättra sina operativa prestanda för bättre punktlighet och ökad kapacitet. Utbyggnaden av det automatiska tågkontrollsystemet ERTMS kommer att innebära en kraftig impuls i denna riktning. EESK anser särskilt att utbyggnaden av ERTMS bör påskyndas avsevärt. Den nödvändiga investeringen (över 100 miljarder euro, inbegripet digital sammankoppling) ska eftersträvas i återhämtningsplanen, och EESK uppmuntrar järnvägssektorn att utveckla en omfattande och driftskompatibel ram för rörlighet som en tjänst (Mobility-as-a-Service) tillsammans med andra trafikslag.

4.16

Ett fritt dataflöde är en grundförutsättning för en digital omvandling av järnvägarna. EESK efterlyser därför ändamålsenliga lösningar som undanröjer de problem som är förknippade med tillgänglighet, interoperabilitet och överföring av uppgifter och samtidigt säkerställer lämpligt uppgiftsskydd och personlig integritet, rättvis konkurrens och bredare konsumentval samt statisk och dynamisk information till resenärerna. Samma villkor måste gälla för offentliga och privata företag med ömsesidighet när det gäller datautbyte och kostnadsersättning (4).

4.17

Av ovanstående skäl bör frågan om digitaliseringen av järnvägarna vara en av fokuspunkterna för järnvägsåret. I synnerhet bör kopplingen mellan digitalisering och hållbarhet understrykas med lämpliga kommunikationsinitiativ.

Järnvägsarbetare

4.18

De europeiska järnvägarna sysselsätter omkring 1,3 miljoner EU-medborgare direkt, och ytterligare omkring 1 miljon europeiska medborgare indirekt, vilket gör dem till en av de största arbetsgivarna i EU. Järnvägsföretag är en viktig faktor för ungdomars utbildning och bidrar därmed till att bekämpa ungdomsarbetslösheten i Europa, särskilt i ekonomiskt svåra tider.

4.19

Europaåret för järnvägen är även året för järnvägsarbetare. Högkvalitativa arbetstillfällen för transportarbetare och en säker och tillförlitlig service för kunder måste garanteras. I andan av ett socialt Europa måste arbetstagarnas arbetsvillkor stå i centrum. Lönedumpning och social dumpning hör inte hemma inom järnvägssektorn och måste undanröjas.

4.20

Järnvägsarbetare förtjänar offentligt erkännande. Det är därför viktigt att synliggöra vad de uppnått och att erkänna deras utmaningar. EU-omfattande åtgärder bör bidra till att visa erkännande för det som arbetstagarna uppnått och understryka kraven på arbetstillfällen av god kvalitet. Alla järnvägsarbetare måste skyddas mot lönedumpning och social dumpning för att upprätthålla säkra järnvägar i Europa. Detta kan endast säkerställas genom ett aktivt socialt partnerskap inom sektorn.

4.21

Digitaliseringen utgör naturligtvis en möjlighet för järnvägarna, såväl som ett krav på verksamheten. Endast genom att digitalisera sina interna processer och det sätt på vilket de tillhandahåller sina tjänster kommer järnvägarna att kunna hantera dagens utmaningar. Samtidigt bör dock största försiktighet iakttas vid genomförandet av digitaliseringen för att undvika omstörtande omställningar och social oro. Det är absolut nödvändigt att arbetsmarknadens parter inom EU träffas i samband med EU:s sociala dialog för järnvägssektorn för att fatta beslut om gemensamma projekt och bättre identifiera och föregripa effekterna av automatisering och digitalisering för att upprätthålla en hög sysselsättningsnivå och sociala garantier som del av en socialt rättvis övergång (5).

4.22

Nyckeln till att ta itu med denna utmaning är att satsa på förändrade yrkesroller, livslångt lärande och investeringar i personalens anställbarhet för att undvika att personal måste sägas upp. Två viktiga utmaningar för järnvägssektorn är obalansen inom arbetskraftens ålderspyramid samt rekryteringssvårigheterna, i synnerhet bland ungdomar och kvinnor (6).

4.23

Järnvägsåret bör vara ett tillfälle att bättre, särskilt till unga européer, förmedla hur attraktiv en järnvägskarriär är genom att stödja gemensamma initiativ med arbetsmarknadens parter, universitet, den akademiska världen i stort samt europeiska ungdomsorganisationer.

Infrastruktur

4.24

TEN-T-ramen har i hög grad bidragit till att identifiera vilka omfattande ekonomiska resurser som krävs för ny järnvägsinfrastruktur (cirka 500 miljarder euro enbart för stomnätet fram till 2030), även om de tillgängliga resurserna fortfarande inte är tillräckliga för att täcka alla behov. Fullbordandet av stomnätet bör leda till ett europeiskt nät för höghastighetståg som omfattar nästan alla huvudstäder och större europeiska städer (med över 500 000 invånare). Dessutom är underhållet av TEN-T-infrastruktur ett problem som har underskattats avsevärt i flera länder, där det nu dyker upp i ganska dramatisk form, medan det i andra länder har genomförts korrekt.

4.25

Om EESK å ena sidan stöder främjandet av järnvägsförbindelser mellan stora städer med höghastighetståg och TEN-T-nätet, påminner vi om vikten av att upprätthålla tillräckligt höga nivåer av finansiering för nationella och regionala linjer.

4.26

EESK uppmanar till att öka investeringarna för att fullborda nätverket, även i landsbygdsområden och regionala områden, och att täcka ordinarie och extraordinär underhållsfinansiering för hela TEN-T-nätet genom EU:s återhämtningsplan. Ytterligare medel behövs för utvecklingen av järnvägarna, investeringar i infrastruktur samt ett tätare järnvägsnät för person- och godstransporter. Varje euro som investeras i järnvägarna skapar och upprätthåller arbetstillfällen, även bland järnvägssektorns underleverantörer och i regionerna.

Hållbar finansiering

4.27

Kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt (COM(2018) 97 final) syftar till att rikta om kapitalflödena mot hållbara investeringar för att uppnå hållbar tillväxt för alla, hantera finansiella risker som härrör från klimatförändringar, resursutarmning, miljöförstöring och sociala frågor samt främja transparens och långsiktigt tänkande inom finansiell och ekonomisk verksamhet.

4.28

EU:s enhetliga klassificeringssystem (taxonomi), som kommer att ge klarhet om vilka verksamheter som kan anses vara hållbara, är särskilt viktigt.

4.29

På grundval av utvecklingen av EU:s hållbarhetstaxonomi och de resultat som hittills uppnåtts genom handlingsplanen har kommissionen aviserat en översyn av handlingsplanen inom ramen för den europeiska gröna given.

4.30

EESK har välkomnat förslagen om taxonomin som ett första steg mot genomförandet av handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt (7). Kommittén har även välkomnat förslaget om att inrätta nya referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar. Denna grund bör för övrigt även stämma överens med de höga ambitioner som fastställs i handlingsplanen, nämligen att ”EU är väl lämpat för denna [globala] ledarroll”. Det gäller nu att agera i enlighet med denna ambition och införa taxonomin i linje med detta.

4.31

Med tanke på järnvägarnas goda vitsord när det gäller hållbarhet bör man kunna hitta möjligheter för dem i alla initiativ för hållbara finanser. Även om finansieringen för underhåll och ytterligare utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen som sådan obestridligen är en offentlig uppgift och är beroende av den offentliga budgeten, bör uppmärksamhet ägnas åt finansieringsbehoven i morgondagens järnvägssystem, särskilt i rullande materiel och järnvägsstationer, samt åt att undersöka möjligheten för privata investerare att delta i järnvägsprojekt.

4.32

För att säkerställa hållbarheten för den politiska ram som tillhandahålls genom kommissionens initiativ för hållbara finanser är det viktigt att EU:s medlemsstater så snart som möjligt fullföljer ratificeringen av 2007 års Luxemburgprotokoll till 2001 års Kapstadskonvention om internationell säkerhetsrätt till flyttbar egendom i frågor som specifikt rör rullande materiel på järnväg (även kallat Järnvägsprotokollet).

4.33

Företrädare för järnvägarna och för sammanslutningar av privata investerare måste mötas och diskutera möjliga synergier, även mot bakgrund av kommissionens initiativ för hållbara finanser. Under Europaåret för järnvägen bör man planera aktiviteter för att möjliggöra sådana diskussioner med deltagande av både företrädare för järnvägssektorn och privata investerare, särskilt långsiktiga investerare såsom försäkrings-, investerings- och pensionsfonder.

Tillgänglighet

4.34

Främjandet av allmän tillgång enligt protokoll 26 om tjänster av allmänt intresse och dess hänvisningar till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse innebär att man skapar lämplig åtkomst för alla användare över hela territoriet (territoriell tillgänglighet), varvid villkoren för åtkomst (väntetider, tätheten mellan åtkomstpunkterna, infrastruktur osv.) kan variera beroende på användarnas behov. Likabehandling och främjande av allmän tillgång innebär också att alla former av diskriminering bekämpas.

4.35

För att göra tågresor mer attraktiva för dagliga resor samt för långdistansresor och gränsöverskridande resor kommer det att vara viktigt att stärka passagerarnas rättigheter, göra passagerarna medvetna om dessa skydd samt att bevara och möjligen förbättra järnvägstransporternas överkomlighet och tjänsternas kvalitet.

4.36

Europeiska järnvägsföretag, stationsförvaltare och infrastrukturförvaltare förbättrar kontinuerligt reseupplevelsen för personer med nedsatt rörlighet eller funktionsnedsättning. Järnvägstjänsterna är mycket mer tillgängliga än tidigare och många passagerare med funktionsnedsättning kan ta tåg utan assistans. Järnvägsoperatörerna bidrar kraftigt till att förbättra den sociala inkluderingen av personer med funktionsnedsättning och har förbundit sig att uppfylla sina åtaganden på detta område tillsammans med offentliga myndigheter och passagerarorganisationer.

4.37

Investeringar har gjorts för att fortsätta att avlägsna hinder på stationer och på tåg under det kommande årtiondet för att underlätta resandet för passagerare med nedsatt rörlighet eller funktionsnedsättning.

4.38

Fortsatt finansiering från tredje part, antingen från nationella regeringar eller direkt från EU, kommer därför att behövas om järnvägsnätets tillgänglighet kontinuerligt ska förbättras i linje med den befintliga EU-lagstiftningen om tillgänglighet till järnväg.

4.39

Europeiska järnvägsåret bör också ge tillfälle att utveckla projekt som främjar en helhetssyn på tillgänglighet och som inte bara hanterar initiativ från järnvägssektorn för att förbättra assistans och tillgänglighet på järnvägsstationer och på tåg, utan också allt som behövs för att se till att alla passagerare över huvud taget kan nå transportnaven.

Hållbar turism

4.40

Europeiska unionen är en av de mest utvecklade och mest besökta regionerna för turism i hela världen. EU står för 40 % av världens internationella ankomster av turister och 31 % av de internationella intäkterna av turismen. EU är hemvist för både några av världens största utgående marknader och världens mest besökta resmål. År 2016 gjorde nästan 270 miljoner invånare i EU (två tredjedelar av den dåvarande befolkningen) minst en resa i fritidssyfte, varav över hälften var internationella resor. Transportsektorn står vanligtvis för 27 % av utgifterna för en fritidsresa.

4.41

Att ta itu med de turismrelaterade transporternas miljöpåverkan är en av de största utmaningarna i kommissionens agenda för hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism (COM(2007) 621).

4.42

Rörelsen runt fredagar för framtiden samt de alltmer extrema väder- och klimatförhållandena får medborgarna att tänka över sina vanliga resplaner och överväga järnvägarna som ett trafikslag för att färdas till sina resmål. Nöjes- och semesterresenärer utgör den största kategorin av enskilda tågresenärer.

4.43

I dag står den europeiska turismen inför en övergångsfas, med väletablerade resmål som utvecklar nya visioner för en utveckling av turismen med större respekt för principerna om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Nya mönster för turismens utveckling behövs för att hantera dess miljöpåverkan och överturism.

4.44

I många medlemsstater, europeiska regioner och städer är turismen en viktig bidragande faktor till den ekonomiska och sociala strukturen, samtidigt som den tillhandahåller arbetstillfällen och inkomster. Covid-19-pandemin har dock slagit hårt mot detta ekosystem.

4.45

I detta sammanhang måste åtgärder vidtas för att hjälpa den internationella, kontinentala och nationella turismen på fötter igen, för breda sektorer av EU:s ekonomi. Järnvägarna kan hjälpa till att utveckla resmål för turister som inte betjänas på lämpligt sätt av luftfarten, öppna nya rutter och främja nya värdekedjor. För de europeiska järnvägarna är det ett tillfälle att tillgodose den växande efterfrågan hos klimatmedvetna turister på marknaden.

4.46

Järnvägsåret bör vara ett tillfälle att skapa medvetenhet bland allmänheten om hållbar turism och de nya turistvägar som EU-medborgare kan upptäcka tack vare järnvägsförbindelserna. Omställningen av turisttrafiken bör vara ett koncept som utvecklas och kommuniceras med lämpliga kommunikationsinitiativ, med gemensamt stöd från järnvägssektorn, den europeiska kultursektorn och nationella och europeiska företrädare för turistnäringen.

4.47

I detta sammanhang bör Europaåret för järnvägen också vara en möjlighet att öka synligheten för och främja allmänhetens medvetenhet om historiska och natursköna tågrutter i Europa, t.ex. Orientexpressen från Paris till Venedig, järnvägslinjen Creusot, som korsar östra och södra Frankrike, linjen mellan München och slottet Neuschwanstein i Tyskland, linjen i Orciadalen i Italien, tågrutterna i Małopolskie (Lillpolen) i Polen och många andra på hela kontinenten.

DiscoverEU

4.48

Av flera skäl har ett stort antal unga européer aldrig eller sällan rest inom Europa. Även om det redan finns utbildningsutbytesprogram, har EU precis tagit ett verktyg i bruk som ska ge alla europeiska medborgare möjligheten att få en reseupplevelse. Syftet är att bättre stärka unga människors band till den europeiska identiteten, öka medvetenheten om Europeiska unionens grundläggande värden och bekanta dem med ett hållbart och rent trafikslag. DiscoverEU är ett initiativ från Europeiska unionen som ger människor möjlighet att upptäcka Europa genom lärande. Genom resor som huvudsakligen sker på järnväg (vissa undantag har gjorts för att personer som bor på öar eller i avlägsna områden ska kunna delta) kan unga européer upptäcka Europa och dess städer.

4.49

Den roll som resor spelar för att skapa en europeisk identitet erkändes redan under förberedelserna för att inkludera sektorn i Lissabonfördraget. Professor Richard Jobs visade nyligen på den mer specifika roll som Interrailkortet spelar när det gäller att forma gemensamma europeiska värden (8).

4.50

Järnvägsåret bör vara ett tillfälle att sätta ny fart på DiscoverEU-initiativet, stödja dess mål och nå ut till unga européer som ännu inte har deltagit i projektet. EESK stöder Europaparlamentets initiativ att ge alla EU-medborgare rätt till ett DiscoverEU-pass som en symbol för EU:s identitet när de fyller 18 år.

Europalia och andra europeiska järnvägsmuseer

4.51

Vartannat år erbjuder Europalia allmänheten i Belgien och dess grannländer ett program med evenemang och utställningar på teman med en stark europeisk dimension och ett starkt europeiskt perspektiv. Europalia brukar dra till sig ett stort antal besökare, många av dem från utlandet.

4.52

Temat för nästa upplaga (som börjar i oktober 2021) kommer att vara järnvägarna och det inflytande de har haft och fortsätter att ha på hur vi reser, arbetar, kommunicerar och lever i Europa. Tyngdpunkten kommer att ligga på järnvägarna som ”förelöpare” till EU:s insatser för att föra nationer och medborgare närmare varandra och på tågen som en drivkraft för förändring i riktning mot grön rörlighet, med utgångspunkt i de idéer som anges i den europeiska gröna given och järnvägarnas inflytande på konsten, med betoning på järnvägarnas roll som en stark drivkraft för sociala, ekonomiska och industriella förändringar.

4.53

I detta sammanhang skulle det vara lämpligt att utnyttja järnvägsåret för att tillhandahålla mer information om Europalias evenemangskalender och informera en bredare allmänhet om det innehåll som skapats vid befintliga kulturevenemang, såsom filmfestivaler (Cannes, Venedig och Berlin) och konstutställningar. Här skulle även järnvägsstationer och museer under 2021 kunna användas för större initiativ som kopplar samman järnvägarnas framtid och historia med viktiga sektorer såsom arkitektur och byggnation, design, den elektromekaniska sektorn, livsmedel och turism.

4.54

Under järnvägsåret måste man också eftersträva ett deltagande av alla europeiska järnvägsmuseer, inbjuda medborgare att upptäcka deras samlingar, även via digitalisering, och främja utbyten mellan museer och en europeisk rutt mellan olika järnvägsmuseer.

---

(1)  COM(2020) 78 final.

(2)  COM(2020) 78 final.

(3)  EUT C 353, 18.10.2019, s 79.

(4)  EUT C 353, 18.10.2019, s 79.

(5)  EUT C 47, 11.2.2020, s. 23.

(6)  EUT C 47, 11.2.2020, s. 23.

(7)  EUT C 62, 15.2.2019, s. 103.

(8)  Se Jobs, R.I. (2017). Backpack Ambassador – How Youth Travel Integrated Europe, University of Chicago Press, s. 249.