Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 52020AE2886

    Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation (COM(2020) 456 final) – Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen (COM(2020) 442 final) – Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin (COM(2020) 441 final/2 – 2020/0111 (NLE)) – Ändrat förslag till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (COM(2020) 443 final – 2018/0166 (APP)) – Ändrat förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2020) 445 final – 2018/0135 (CNS)) – Förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (COM(2020) 446 final – 2020/0109 (APP)) – Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning, Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (COM(2020) 459 final – 2018/0224 (COD))

    EESC 2020/02886

    EUT C 364, 28.10.2020, p. 124–131 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    28.10.2020   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 364/124

    Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation

    (COM(2020) 456 final)

    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen

    (COM(2020) 442 final)

    Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin

    (COM(2020) 441 final/2 – 2020/0111 (NLE))

    Ändrat förslag till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027

    (COM(2020) 443 final – 2018/0166 (APP))

    Ändrat förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel

    (COM(2020) 445 final – 2018/0135 (CNS))

    Förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020

    (COM(2020) 446 final – 2020/0109 (APP))

    Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning, Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013

    (COM(2020) 459 final – 2018/0224 (COD))

    (2020/C 364/17)

    Huvudföredragande:

    Petru Sorin DANDEA

    Huvudföredragande:

    Tommaso DI FAZIO

    Huvudföredragande:

    Petr ZAHRADNÍK

    Remisser

    Europaparlamentet, 17.6.2020 (COM(2020) 459 final – 2018/0224 (COD))

    Europeiska unionens råd, 10.6.2020 (COM(2020) 459 final – 2018/0224 (COD))

    Europeiska kommissionen, 17.6.2020:

    COM(2020) 441 final/2 – 2020/0111 (NLE)

    COM(2020) 442 final

    COM(2020) 443 final – 2018/0166 (APP)

    Europeiska kommissionen, 02.7.2020:

    COM(2020) 445 final – 2018/0135 (CNS)

    COM(2020) 446 final – 2020/0109 (APP)

    COM(2020) 456 final

    Rättslig grund

    Artiklarna 43.2, 173.3, 182.1, 188 och 304 i EUF-fördraget

    Ansvarig sektion

    Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning

    Presidiets beslut

    9.6.2020

    Antagande vid plenarsessionen

    16.7.2020

    Plenarsession nr

    553

    Resultat av omröstningen

    (för/emot/nedlagda röster)

    206/4/5

    1.   Slutsatser och rekommendationer

    1.1

    		 Kommittén är medveten om de allvarliga ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin för alla medlemsstater. Därför stöder EESK starkt kommissionens förslag – Next Generation EU – som ett särskilt verktyg för en snabb och ändamålsenlig återhämtning. Kommissionen har beaktat de ekonomiska och sociala skevheter som orsakats av de åtgärder som vidtogs efter 2008 års kris och har grundat sina åtgärder på principen om solidaritet mellan alla länder, utan undantag. Kommissionen återgår till Europeiska unionens grundläggande värden enligt grundfördraget, som den genomför på ett beslutsamt sätt.

    1.2

    		 Kommittén är väl medveten om den extraordinära och allvarliga ekonomiska situation som pandemin har orsakat, och instämmer i de åtgärder som vidtagits för att mildra de negativa konsekvenserna för det ekonomiska utfallet. Effekterna har varierat, med inte bara en aldrig tidigare skådad efterfrågechock och minskad likviditet, utan även avbrott i leveranskedjor och allvarliga problem på utbudssidan, där leveranskedjorna bröts och många företag hade problem med komponenter, arbetskraft, råvaror osv. och därför var tvungna att ställa in sina produktionsprocesser. I detta avseende måste de åtgärder som vidtas också vara exceptionella, och EESK begär att de ska vara mycket omfattande.

    1.3

    		 EESK välkomnar därför beslutet att ge unionen ett kraftfullt finansiellt verktyg som ger alla medlemsstater möjlighet till en snabb och ändamålsenlig ekonomisk och social återhämtning. EESK välkomnar också kommissionens beslut att tillhandahålla den extraordinära återhämtningsfonden allt som behövs för att blåsa nytt liv i unionens ekonomi och dessutom bekräfta sin konkurrenskraft på global nivå, tillsammans med de sociala landvinningar som är kännetecknande för Europeiska unionen och som också måste förbli ett grundläggande mål.

    1.4

    		 EESK ser mycket positivt på kommissionens två viktigaste beslut. Det första är att införa ett extraordinärt finansiellt återhämtningsinstrument som en del av den fleråriga budgetramen. Den fleråriga budgetramen är ett instrument vars förfaranderegler godtas av alla medlemsstater, som har fungerat väl under lång tid och som därför fungerar fullt ut. Det andra viktiga beslutet är att ta upp gemensamma skulder, som kommer att återbetalas under lång tid, och förhindra att den extraordinära finansiella bördan på kort sikt faller direkt på medlemsstaterna, som alla – utan undantag – lider av de negativa ekonomiska och sociala konsekvenserna av pandemin i större eller mindre utsträckning.

    1.5

    		 Det andra beslutet har föranlett kommissionen att begära tillstånd att utnyttja Europeiska unionens höga kreditbetyg på finansmarknaden för att, i successiva trancher, ta upp mycket långfristiga gemensamma europeiska lån till låg ränta för alla medlemsstater. De finansiella ansträngningarna måste bidra till att blåsa nytt liv i den europeiska ekonomin så snart som möjligt, återställa förtroendet och bygga en mer hållbar och rättvis union.

    1.6

    		 EESK välkomnar de två viktiga beslut som har antagits, eftersom medlemsstaternas ekonomier, såsom anges upprepade gånger i de lagstiftningsdokument och andra dokument som lagts fram, inte längre kan stå emot de negativa konsekvenserna av krisen på egen hand, då de alla är mycket beroende av varandra på grund av de många åren av konsolidering av den inre marknaden, som har haft den positiva effekt som eftersträvades av EU:s grundare och i grundfördragen.

    1.7

    		 Sammantaget, i det bredare sammanhanget av hela den fleråriga budgetramen, ger Next Generation EU-programmet en signal om hur EU:s gemensamma finansiella medel kan mobiliseras och utnyttjas i framtiden. Dessutom kan det totala beloppet på 750 miljarder euro verka enormt, men det överstiger definitivt inte EU:s ekonomiska medel (det motsvarar bara 4,1 % av EU:s BNP 2019) och kan återbetalas till fullo fram till 2058.

    1.8

    		 EESK uppskattar kommissionens innovativa och originella tillvägagångssätt för att öka EU:s finanspolitiska bas från 1,1 % av EU:s BNP till omkring 1,7 % i jämförbara termer, eller ännu mer om så behövs i framtiden. EESK anser att detta svar är en signal om hur EU:s gemensamma finansiella medel kan mobiliseras och utnyttjas på ett modernt sätt i framtiden.

    1.9

    		 EESK välkomnar varmt att det nyligen föreslagna instrumentet bör samordnas nära med den europeiska planeringsterminen, som har visat sin bärkraft, och stöder förslaget om att medlemsstaterna ska specificera sina behov i nationella återhämtnings- och resiliensplaner.

    1.10

    		 EESK välkomnar kommissionens förslag till EU-budget, som syftar till att införa ytterligare verkliga egna medel baserade på olika skatter (intäkter från EU:s utsläppshandelssystem, digital beskattning, stora företags intäkter). EESK påpekar i synnerhet att det enorma finansiella stöd som EU:s medlemsstater behöver för att övervinna den ekonomiska krisen bör åtföljas av ett mer ambitiöst finanspolitiskt reformprojekt – en finanspolitisk union – som syftar till att fastställa ett harmoniserat skattesystem som bygger på principerna om rättvis konkurrens och solidaritet och undvika de snedvridningar och den diskriminering som förekommer i medlemsstaterna, som har lett till ett opportunistiskt beteende av både stater och enskilda skattebetalare och som har undergrävt den inre marknadens enhetlighet.

    1.11

    		 EESK uppmanar kommissionen att utarbeta ett bakgrundsdokument om EU:s egna finansiella medel som har starkt stöd och bygger på samförstånd. EESK förstår den långa tidsramen för att återbetala Next Generation EU, men den slutliga lösningen beträffande egna medel måste antas i god tid före detta datum.

    1.12

    		 EESK uppmanar med kraft till att se till att de åtgärder som kommissionen föreslår kan tas i bruk så snart som möjligt, och tidsfaktorn är avgörande. Kommittén uppmanar därför rådet att utan dröjsmål nå samförstånd genom att övertyga de medlemsstater som för närvarande motsätter sig planen om värdet av enighet och sammanhållning vid denna svåra tidpunkt och påminna dem om att alla länder, utan undantag, är ekonomiskt och socialt beroende av varandra.

    1.13

    		 Slutligen vill EESK påpeka att krisen återigen har framhävt behovet av att påskynda de reformer som inletts för euroområdet och övervinna de begränsningar som fortfarande förhindrar en verklig ekonomisk, social, finanspolitisk och politisk integration. Detta är något som EESK framhöll redan under den tidigare finanskrisen, som bröt ut 2008.

    2.   Sammanfattning av kommissionens förslag

    2.1

    		 Som svar på covid-19-pandemin och dess omedelbara ekonomiska och sociala konsekvenser föreslog kommissionen den 27 juni 2020 ett tillfälligt återhämtningsinstrument på 750 miljarder euro, kallat Next Generation EU, för att stärka EU-budgetens finansiella kapacitet.

    2.2

    		 Återhämtningsinstrumentet är inbäddat i en förstärkt flerårig budgetram för 2021–2027 för att snabbt styra investeringarna dit de behövs bäst, stärka den inre marknaden, utöka samarbetet inom bl.a. hälsa och krishantering samt förse EU med en långtidsbudget som driver på den gröna och digitala omställningen och bygger en rättvisare, mer motståndskraftig ekonomi.

    2.3

    		 Återhämtningsplanen består av en bidragsdel på 440 miljarder euro som ska fördelas över alla rubriker i budgeten. Dessutom kommer 60 miljarder euro att tillhandahållas i garantier. Cirka 250 miljarder euro kommer att ges till medlemsstaterna som lån.

    2.4

    		 För att finansiera de föreslagna återhämtningsåtgärderna kommer kommissionen att låna upp till 750 miljarder euro på finansmarknaderna för unionens räkning, för återhämtningsåtgärder under perioden 2021–2024.

    2.5

    		 För att möjliggöra detta kommer kommissionen att använda budgetmarginalen, dvs. skillnaden mellan långtidsbudgetens tak för egna medel (det maximala belopp som EU kan begära av medlemsstaterna för att täcka sina finansiella skyldigheter) och taket för de faktiska utgifterna (betalningstaket för den fleråriga budgetramen).

    2.6

    		 Taket för egna medel kommer undantagsvis och tillfälligt att höjas med 0,6 procentenheter. Denna höjning kommer att läggas till det permanenta taket för egna medel – 1,4 % av EU:s bruttonationalinkomst – som föreslås på grund av den ekonomiska osäkerheten och brexit. Höjningen på 0,6 procentenheter kommer endast att gälla fram till dess att alla medel har återbetalats och alla ansvarsförbindelser har upphört att existera.

    2.7

    		 Med EU:s budgetmarginal som garanti kommer EU att kunna emittera skuldförbindelser på relativt fördelaktiga villkor jämfört med många enskilda medlemsstater. De medel som anskaffats kommer att återbetalas från framtida EU-budgetar med början efter 2027 och senast 2058. Lånen kommer att återbetalas av de låntagande medlemsstaterna.

    2.8

    		 Eftersom lånedelen uppgår till 250 miljarder euro måste EU kollektivt återbetala 500 miljarder euro genom mekanismen för egna medel (unionen skulle emellertid också vara ansvarig för betalningsinställelser av medlemsstaterna beträffande resterande 250 miljarder euro).

    2.9

    		 För att underlätta återbetalningen av den marknadsfinansiering som anskaffats och ytterligare minska trycket på de nationella budgetarna kommer kommissionen att föreslå ytterligare nya egna medel – utöver de redan föreslagna – i ett senare skede av budgetperioden 2021–2027. Dessa ska vara tätt kopplade till EU:s prioriteringar (klimatarbete, cirkulär ekonomi och rättvis beskattning).

    2.10

    		 Användningen av medlen från återhämtningspaketet bygger på tre pelare:

    2.10.1

    		 PELARE 1 – Stödja medlemsstaterna så att de ska kunna återhämta sig, läka och gå stärkta ur krisen: Detta omfattar flera olika instrument för att stödja investeringar och reformer i medlemsstaterna, i första hand där krisen har slagit till som värst och där resiliensbehoven är som störst:

    —

    En ny facilitet för återhämtning och resiliens på 560 miljarder euro ska användas för investeringar och reformer för återhämtning och resiliens.

    —

    Initiativet React-EU ska ge ytterligare 55 miljarder euro i sammanhållningspolitiska medel fram till 2022.

    —

    Ändringar av Europeiska socialfonden+.

    —

    Ett förslag om att stärka Fonden för en rättvis omställning med upp till 40 miljarder euro.

    —

    Ett förslag om att utöka budgeten för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling med 15 miljarder euro.

    2.10.2

    		 PELARE 2 – Sätta fart på ekonomin och privata investeringar:

    —

    Ett nytt solvensstödsinstrument kommer att mobilisera privata medel med hjälp av en EU-budgetgaranti för att som en brådskande åtgärd ge bärkraftiga europeiska företag i alla ekonomiska sektorer stöd i form av eget kapital.

    —

    Ett stärkt InvestEU, som är särskilt lämpat för att mobilisera investeringar och stödja unionens politik under återhämtningen på områden som hållbar infrastruktur, innovation och digitalisering.

    —

    Kommissionen föreslår att man inom InvestEU inrättar en strategisk investeringsfacilitet för att öka EU:s motståndskraft genom att skapa strategisk autonomi i viktiga försörjningskedjor på europeisk nivå.

    2.10.3

    		 PELARE 3 – Dra lärdom av krisen och ta itu med Europas strategiska utmaningar:

    —

    Ett nytt hälsoprogram, EU för hälsa, på 9,4 miljarder euro för att se till att EU har den kritiska kapacitet som krävs för att snabbt hantera framtida kriser.

    —

    En ökning på 2 miljarder euro för rescEU, unionens civilskyddsmekanism.

    —

    En uppgradering av Horisont Europa till 94,4 miljarder euro.

    —

    En ökning av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete till 86 miljarder euro, via en ny garanti för yttre åtgärder, och ytterligare 1 miljard euro till Europeiska fonden för hållbar utveckling.

    —

    En ökning med 5 miljarder euro till instrumentet för humanitärt bistånd.

    2.11

    		 Utöver de utökade anslagen inom ramen för Next Generation EU föreslår kommissionen att flera andra program stärks, så att de fullt ut kan utnyttjas för att göra unionen mer motståndskraftig och hantera de utmaningar som pandemin och dess konsekvenser medför:

    Programmet för ett digitalt Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, programmet för den inre marknaden och program som stöder samarbete på skatte- och tullområdet, Erasmus+, Kreativa Europa, den gemensamma jordbrukspolitiken och Europeiska havs- och fiskerifonden, Asyl- och migrationsfonden och Fonden för integrerad gränsförvaltning, Fonden för inre säkerhet samt EU:s föranslutningsstöd.

    2.12

    		 Återhämtningsfonden ingår i EU:s budgetstruktur. Det gör att utbetalningar kommer att kräva programplanering och är kopplade till den europeiska planeringsterminen (och därmed makroekonomiska villkor). De är också kopplade till kommissionens system för budgetförvaltning och budgetkontroll, och Europaparlamentets budgetkontroll är tillämplig.

    2.13

    		 För att överbrygga övergångsperioden tills det ändrade beslutet om egna medel ratificeras och göra den välbehövliga finansieringen tillgänglig för arbetstagare, företag och medlemsstaterna redan 2020 föreslår kommissionen också att den nuvarande långtidsbudgeten för 2014–2020 justeras för att medge högre utgifter under 2020.

    2.14

    		 Den europeiska gröna given (EU:s tillväxtstrategi) – inklusive den mekanism för en rättvis omställning som föreslogs i januari – och unionens digitala och industriella strategier är väsentliga för att EU:s återhämtning ska bli hållbar, och utgör fortfarande kärnan i kommissionens förslag eftersom de är avgörande för att driva vår ekonomi framåt och skapa goda förutsättningar för nästa generation. Investeringar och reformer för att främja dem måste därför tas med i alla nationella planer för återhämtning och resiliens.

    2.15

    		 I maj 2018 föreslog kommissionen visserligen att alla korrigeringar på inkomstsidan (rabatter) skulle avskaffas, men med tanke på covid-19-pandemins ekonomiska konsekvenser anser kommissionen nu att en utfasning av rabatterna och återhämtningsplanen skulle kunna innebära att vissa medlemsstaters bidrag till nästa långtidsbudget skulle öka oproportionerligt mycket. För att undvika detta föreslår kommissionen att de nuvarande rabatterna ska fasas ut under en mycket längre tidsperiod.

    2.16

    		 Kommissionens förslag till förordning om skydd av EU-budgeten mot generella brister i rättsstatsprincipen förblir ett viktigt inslag i återhämtningspaketet.

    3.   Allmänna kommentarer

    3.1

    		 När det gäller kommissionsordförande Ursula von der Leyens presentation av återhämtningsplanen inför Europaparlamentet den 27 maj 2020 uppskattar EESK särskilt och instämmer i de djupa och betydande motiv som ledde till Next Generation EU. Detta instrument är en rättvis pakt mellan generationerna som kommer att skapa ett stärkt och framtidsinriktat EU. Man kommer att ha lämpliga verktyg för att göra unionen starkare och mer sammanhållen, så att framtida generationer kommer att dra stor nytta av den snarare än att bara bära bördan av de mycket långfristiga skulder som uppstår i dag.

    3.2

    		 EESK hänvisar särskilt till följande skäl till att förslaget är extraordinärt, för att inte säga revolutionärt:

    —

    För första gången ska EU:s budgetmedel fungera med implicita skulder, som ska återbetalas under de kommande 30 åren.

    —

    För första gången skulle medel lånas på finansmarknaderna, och lösningen skulle bli marknadstestad. Under denna tid skulle hela summan garanteras av EU som helhet.

    —

    Lösningen skulle kunna leda till en framtida ökning av EU:s egna medel och en motsvarande minskning av dess direkta beroende av medlemsstaternas bidrag.

    —

    Den skulle också öka unionens finansiella bas från dagens 1,1 % av EU:s BNP till ca 1,7 % i jämförbara termer.

    —

    Lösningen är mycket stödjande, inte bara för dem som påverkas direkt av pandemin, utan också för dem som behöver hjälp med sina strukturreformer.

    —

    Förslaget bygger i mycket hög grad på användningen av de finansiella instrumenten, vilket kommer att säkerställa en effektivare omfördelning av medlen.

    3.3

    		 I detta skede är det nödvändigt att undvika ömsesidiga negativa återverkningar genom att visa solidaritet med de länder som drabbats hårdast av pandemin och/eller som har svagare ekonomier på grund av euroområdets nuvarande obalanser och begränsningar.

    3.4

    		 EESK uppskattar tillkännagivandet av Next Generation EU-programmet och förslaget i det ändrade förslaget till flerårig budgetram för 2021–2027 om att öka EU:s finanspolitiska (budget)bas och anpassa den till de aktuella akuta behoven. De föreslagna finanspolitiska åtgärderna kompletterar också de åtgärder som redan har vidtagits inom ramen för penning- och strukturpolitiken samt regelverken.

    3.5

    		 I många tidigare yttranden, och i synnerhet i sitt yttrande från 2018 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027, har EESK efterlyst en stark EU-budget och uppmanat till att ge EU de finansiella medel som krävs för att unionen på ett trovärdigt sätt ska kunna förverkliga sin politiska agenda (1).

    3.6

    		 När det gäller finansieringen av EU:s budget har EESK och Europaparlamentet sedan länge efterlyst ett tillräckligt stort belopp av autonoma, transparenta och rättvisa egna medel samt en övergång från de BNI-baserade bidragens dominans. EESK stöder slutsatserna från högnivågruppen för egna medel, med Mario Monti som ordförande (2). Metoderna för att uppbära intäkter bör komplettera och stärka EU:s politiska mål. EESK välkomnar därför kommissionens förslag om ytterligare verkliga egna medel (3).

    3.7

    		 EESK uppmanar kommissionen att utarbeta ett politiskt bakgrundsdokument och ett genomförbarhetstest för de egna finansiella medlen. EESK förstår att det kommer att ta tid innan en slutlig lösning kan antas. Det skulle dock vara mycket värdefullt om den rådande osäkerheten kring hur EU:s budget ska finansieras kunde undanröjas. Utan en lösning är hela detta koncept mycket sårbart.

    3.8

    		 EESK noterar kommissionens förslag inom ramen för återhämtningsplanen att fasa ut de nuvarande rabatterna för vissa nettobidragsgivande medlemsstater under en längre tidsperiod än vad som föreslogs 2018. EESK vidhåller dock sin ståndpunkt från sina yttranden på senare tid, där kommittén i slutändan efterlyser ett slut på alla rabatter (4).

    3.9

    		 Eftersom Next Generation EU har inkluderats i EU:s budget kommer detta att innebära en koppling till den europeiska planeringsterminen – när det gäller villkorlighet – och till kommissionens förvaltnings- och kontrollsystem, som också står under Europaparlamentets kontroll. EESK påpekar att potentiella konflikter mellan medlemsstaterna och kommissionen eller mellan kommissionen och Europaparlamentet kan leda till betydande förseningar i utbetalningen av medel.

    3.10

    		 EESK anser att medlemsstaterna avsevärt måste förbättra sin programplaneringskapacitet om ytterligare 165 miljarder euro ska kunna fördelas under de första tre åren av den nya budgetramen och användas på ett ändamålsenligt sätt. Kommittén rekommenderar också att kommissionen överväger att göra reglerna mer flexibla för att stödja medlemsstaterna i den ytterligare programplanering som krävs.

    3.11

    		 EESK välkomnar skrivelsen från ordförandena för Europaparlamentets viktigaste politiska grupper, där de uppmanar Europeiska rådet och rådet att snabbt nå en överenskommelse på grundval av kommissionens förslag. EESK instämmer också i parlamentets resolution av den 15 maj 2020, där parlamentet förespråkar ett återhämtningspaket på 2 biljoner euro för att ta itu med konsekvenserna av covid-19 (5).

    3.12

    		 EESK inser att paketet för att inrätta ett återhämtningsinstrument och anpassa den fleråriga budgetramen för 2021–2027 till behoven under perioden efter covid-19 betraktas som ett extraordinärt steg i EU:s finansiering, men det är också nödvändigt och brådskande. EU:s budgetpolitik skulle under de rådande omständigheterna helt enkelt ha varit otillräckligt flexibel och oförmögen att stödja åtgärder som på ett synligt sätt skulle kunna bidra till att lösa krisen.

    3.13

    		 EESK förstår också att förslaget är det bästa som skulle kunna läggas fram under de rådande politiska omständigheterna.

    4.   Särskilda kommentarer

    4.1

    		 När det gäller faciliteten för återhämtning och resiliens uppskattar EESK varmt den föreslagna kopplingen till den europeiska planeringsterminen samt återhämtnings- och resiliensplanerna, som kan utgöra grunden och riktmärket för finansiering.

    4.2

    		 När det gäller React-EU-initiativet välkomnar EESK inte bara den relativt kraftiga ökningen av den sammanhållningspolitiska basen, utan även de exceptionella flexibilitetsregler som utformats för att ge betydande stöd till behövande områden och brådskande prioriteringar.

    4.3

    		 EESK stöder också starkt en stor ökning av anslagen till Fonden för en rättvis omställning och de föreslagna åtgärderna inom de andra pelarna i mekanismen för en rättvis omställning. Det utformade systemet kan nu lättare och mer kraftfullt stödja den strukturella omställningen till ny och mer diversifierad ekonomisk verksamhet, vilket är en grundläggande del av EU:s gröna giv.

    4.4

    		 För att kunna återgå till den ekonomiska situation som rådde före krisen är det mycket viktigt att skapa gynnsamma villkor för privata investeringar. EESK välkomnar förslaget om att inrätta ett instrument för solvensstöd, som bör hjälpa sunda företag som drabbats av pandemin.

    4.5

    		 EESK uppskattar innehållet i den andra pelaren i Next Generation EU-programmet, som fokuserar på återhämtning i investeringsverksamheten, som ska stödjas genom innovativa finansiella instrument.

    4.6

    		 EESK välkomnar innehållet i den tredje pelaren i Next Generation EU-programmet, som tar upp frågor som hittills främst har varit medlemsstaternas ansvar.

    4.7

    		 EESK anser att Next Generation EU-programmets struktur är väl avvägd och tillgodoser de behov som måste tillgodoses med de gemensamma EU-medlen, samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras.

    Bryssel den 16 juli 2020.

    Luca JAHIER

    Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

    (1)  EUT C 440, 6.12.2018, s. 106, EUT C 81, 2.3.2018, s. 131, EUT C 75, 10.3.2017, s. 63 och EUT C 34, 2.2.2017, s. 1.

    (2)  FUTURE FINANCING: Final report and recommendations of the High-Level Group on Own Resources, december 2016 https://ec.europa.eu/budget/mff/hlgor/library/reports-communication/hlgor-report_20170104.pdf

    (3)  EUT C 440, 6.12.2018, s. 106 och EUT C 81, 2.3.2018, s. 131.

    (4)  EUT C 440, 6.12.2018, s. 106.

    (5)  https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2020-0124_SV.html

    Top