52020AE1412

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52020AE1412 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52020AE1412

Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om a) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna (COM(2020) 94 final) — b) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén — Kartlägga och åtgärda hinder på den inre marknaden (COM(2020) 93 final)

EESC 2020/01412

EUT C 364, 28.10.2020, p. 116–123 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

28.10.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 364/116

(COM(2020) 94 final)

b) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén — Kartlägga och åtgärda hinder på den inre marknaden

(COM(2020) 93 final)

(2020/C 364/16)

Föredragande:	Gerardo LARGHI
Medföredragande:	Gonçalo LOBO XAVIER

Remiss

a)	Europeiska kommissionen, 22.4.2020

b)	Europeiska kommissionen, 22.4.2020

Rättslig grund

a) och b) Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig sektion

Inre marknaden, produktion och konsumtion

Antagande av sektionen

25.6.2020

Antagande vid plenarsessionen

16.7.2020

Plenarsession nr

553

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

212/2/5

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder kommissionens meddelande ”Långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna” (1).

1.2

Kommittén är beredd att stödja och ställa sig bakom kommissionens meddelande ”Kartlägga och åtgärda hinder på den inre marknaden” (2).

1.3

EESK anser att den otillräckliga och inadekvata tillämpningen av EU-reglerna alltför länge har varit EU-lagstiftningens akilleshäl och att många fall av bedrägeri och olagligt beteende därför inte har åtgärdats. Tillämpningen av EU-lagstiftningen är avgörande för att bygga upp konsumenternas förtroende och säkerställa att den inre marknadens fulla potential kommer företag, anställda och konsumenter till godo.

1.4

EESK anser att en genomförandestrategi för att vara effektiv måste 1) bygga på ett starkt partnerskap med deltagande av alla berörda aktörer, 2) möjliggöra ett ökat samarbete på europeisk nivå mellan befintliga tillsynsnätverk för att säkerställa att problem som samtidigt berör flera sektorer åtgärdas, 3) utarbeta strategier och metoder för att hantera omfattande EU-överträdelser, där en enda åtgärd för att kontrollera efterlevnaden kan vidtas för att skydda alla aktörer och säkerställa gränsöverskridande upprätthållande av lagen, samt 4) utnyttja den nya teknikens möjligheter.

1.5

EESK uppmanar kommissionen att i handlingsplanen avsätta en tydligt definierad roll för det civila samhällets aktörer, entreprenörer, arbetstagare och konsumenter.

1.6

EESK understöder till fullo kommissionens idé att använda Solvit som ett ändamålsenligt standardverktyg för omotiverade hinder på den inre marknaden, men det är viktigt att Solvit får ett mer strukturerat förfarande för att hänvisa viktiga mål till kommissionen och fungera över alla sektorer och politikområden.

1.7

EESK välkomnar initiativet för att förbättra förhandsbedömningarna av restriktiv reglering enligt direktivet om proportionalitetsprövning (3). Att involvera intressegrupper under ”proportionalitetsprövningen” bör vara mer regel än undantag.

1.8

Den gemensamma digitala ingången är ett sätt att digitalt tillgodose företags och konsumenters behov av information online. De gemensamma kontaktpunkterna kommer snabbt att integreras i den gemensamma digitala ingången, så att företag och konsumenter endast behöver vända sig till ett ställe för hjälp och information.

1.9

EESK stöder kommissionens uppmaning till Europaparlamentet och rådet att anta förslaget om tillämpning av direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden, om fastställande av ett anmälningsförfarande för tillståndsförfaranden och krav avseende tjänster (4).

1.10

Kommittén betonar att krisen i samband med spridningen av covid-19 medför allvarliga risker för den inre marknaden, nämligen att skillnaderna mellan EU-länderna när det gäller ekonomisk utveckling, sociala garantier och välfärdsnivåer skulle kunna öka efter pandemin.

1.11

Kommittén konstaterar att företag och konsumenter, trots den inre marknadens faktiska landvinningar, fortfarande rapporterar alltför många kvarvarande hinder.

1.12

EESK ställer sig bakom kommissionens handlingsplan, enligt vilken ett ”verkligt partnerskap mellan de olika aktörer på EU-nivå och nationell nivå som ansvarar för genomförande och efterlevnad blir avgörande för att övervinna de hinder som finns på den inre marknaden”.

1.13

EESK uppmanar därför kommissionen att använda den nya handlingsplanen för efterlevnad av inremarknadsreglerna för att bygga upp en stark samarbetsram som omfattar alla aktörer som är aktiva inom tillämpning av EU-lagstiftningen. Organisationer bör bland annat delta fullt ut i arbetet i den aviserade arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden, som bör fungera som ett forum för diskussioner om övergripande efterlevnadsfrågor.

1.14

EESK anser att kontrollen av efterlevnaden i grund och botten är ett övergripande problem och därför inte bör hanteras på ett fragmenterat sätt. Det är mycket viktigt att bättre organisera och rationalisera arbetsflödet mellan de olika tillsynsnätverken och underlätta utbytet av information och god praxis mellan dem.

1.15

Förordningen om konsumentskyddssamarbete har bidragit till att bygga en bro mellan det civila samhällets organisationer och brottsbekämpande myndigheter genom ett bättre erkännande av deras samarbete. Det är positivt, men detta regelverk är fortfarande ofullständigt och måste förbättras ytterligare, till exempel i takt med att åtgärder vidtas till följd av medborgarnas anmälningar.

1.16

EESK anser att data och artificiell intelligens kan användas för att hjälpa till att övervaka marknaderna. Kommittén anser därför att dessa digitala verktyg bör utvecklas på EU-nivå och vara gemensamma för alla aktörer.

1.17

Tillsynsmyndigheterna möter i dag en mängd ohederliga metoder på den inre marknaden, samtidigt som deras arbete ofta är föremål för strikta budgetbegränsningar. I detta sammanhang efterlyser kommittén en bättre användning av knappa resurser, bättre samordning mellan befintliga nätverk, utveckling av nya synergier mellan alla aktörer och nya verktyg som bygger på ny teknik som kan bidra till ett ändamålsenligt genomförande av EU-lagstiftningen.

2. Angående – Långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna (COM(2020) 94 final) – INT/899

2.1 Utmaningar för den inre marknaden

2.1.1

Den inre marknaden utgör det europeiska projektets kärna och har underlättat livet för de europeiska konsumenterna och företagen. En effektiv inre marknad bör göra det möjligt för EU-medborgare att få tillgång till ett bredare utbud av tjänster och produkter och bättre arbetstillfällen. Den inre marknaden bör stimulera handel och konkurrens och är grundläggande för att EU ska kunna få till stånd den gröna, industriella och digitala omvandlingen.

2.1.2

För att uppnå detta måste Europa fastställa kriteriebaserade prioriteringar och på grundval av väletablerade kriterier arbeta för att tillhandahålla tydlig politisk vägledning som ger absolut prioritet åt människor.

2.1.3

För att stärka samarbetet kring kontrollen av efterlevnaden av inremarknadsreglerna tillkännager kommissionen inrättandet av en arbetsgrupp för efterlevnad på den inre marknaden, vars roll är att bedöma om den nationella lagstiftningen överensstämmer med inremarknadsreglerna, prioritera de mest akuta hindren, åtgärda överreglering, diskutera övergripande efterlevnadsaspekter och övervaka genomförandet av den föreslagna handlingsplanen. I detta avseende bör arbetsgruppen fastställa tydliga kriterier för att avgöra vilka de mest akuta hindren är, beroende på deras ekonomiska värde.

2.1.4

Kommissionen avser också att använda förebyggande mekanismer för att undvika nya hinder för tillhandahållande av tjänster på den inre marknaden; förbättra förmågan att upptäcka brist på efterlevnad; inrätta en plattform för efterlevnad på nätet (e-enforcement lab) för att utbyta information om olagliga industri- och konsumentprodukter och industri- och konsumentprodukter som inte uppfyller kraven; inrätta en gemensam europeisk informationsportal för kontroller av andra produkter än livsmedel och den kommande gemensamma kontaktpunkten för tullen; se till att informationssystemet för den inre marknaden (IMI) blir standardverktyget; skapa ett verktyg som gör det möjligt för enskilda och företag att rapportera anonymt om regleringshinder de stöter på när de utövar sina rättigheter på den inre marknaden; förbättra kontrollen av efterlevnaden av EU:s jordbruks- och livsmedelslagstiftning (inbegripet djur- och växtskydd); bedöma integrationen av befintliga strukturer (t.ex. nätverket för konsumentskyddssamarbete, EU:s nätverk för produktöverensstämmelse eller observationsorganet vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet [Euipo]) och ett laboratorium som finansieras inom programmet för den inre marknaden eller programmet för ett digitalt Europa när det gäller att prova och tillämpa avancerade it-lösningar; stärka kampen mot förfalskade och olagliga produkter, inbegripet olagliga produkter som tillverkas eller sätts samman i EU av importerade komponenter, och utvidga Olafs nuvarande uppdrag; stärka kontrollen av efterlevnaden i livsmedelskedjan; utarbeta märknings- och spårbarhetssystem genom att främja användningen av digitala verktyg för att möjliggöra mer målinriktade kontroller vid EU:s yttre gränser och inom EU; göra Solvit till standardverktyget för tvistlösning på den inre marknaden; effektivisera processen för handläggande av ärenden, genomföra en preliminär bedömning av klagomålen inom två månader för att fastställa vilka åtgärder som ska vidtas därefter; samt använda EU Pilot med tydliga villkor och tidsplaner för de ärenden där det förefaller vara möjligt att uppnå en snabb lösning inom en kort period.

2.2 Allmänna kommentarer

2.2.1

EESK anser att ett fullbordande av och en ändamålsenlig kontroll av efterlevnaden av inremarknadsreglerna är av största vikt, eftersom det är ett sätt att uppnå de politiska mål som fastställs i Europeiska unionens grundläggande dokument, snarare än ett mål i sig.

2.2.2

De viktigaste hinder som identifierats i meddelandet är: regleringsval på EU-nivå och nationell nivå, införlivande, genomförande och efterlevnad av lagstiftning, administrativ och praktisk kapacitet i medlemsstaterna, det allmänna företagsklimatet och konsumenternas situation samt underliggande orsaker som inte rör den offentliga politiken, t.ex. språk eller kultur.

2.2.3

Att göra Solvit till ett standardverktyg: EESK stöder säkrandet av att Solvitförfarandena blir standardverktyget för omotiverade hinder på den inre marknaden. Det har dock endast tillgång till dialog och mjuk makt; dessutom kan det inte användas parallellt med tvisteförfaranden. Solvitsystemet behöver ett mer strukturerat förfarande för att hänvisa viktiga fall till kommissionen. Samtidigt är det viktigt att Solvit fungerar över alla sektorer och politikområden.

2.2.4

Förbättringen av förhandsbedömningarna av restriktiv reglering enligt direktivet om proportionalitetsprövning (5) är en välkommen åtgärd. Kommissionen bör dock erbjuda strukturerad hjälp och vägledning åt medlemsstater om hur man genomför en proportionalitetsprövning på förhand av ny planerad nationell reglering av yrken enligt direktivet om proportionalitetsprövning. Att involvera intressegrupper under ”proportionalitetsprövningen” bör dessutom vara mer regel än undantag.

2.2.5

Tillgång till information och administrativa förfaranden: den gemensamma digitala ingången är ett sätt att digitalt tillgodose företags och konsumenters behov av information online, men enligt gällande lagstiftning för den inre marknaden måste medlemsstaterna också informera företagen genom de gemensamma kontaktpunkterna. Olika delar av EU-lagstiftningen bidrar till centraliseringen av de gemensamma kontaktpunkterna. Dessa kommer snabbt att integreras i den gemensamma digitala ingången, så att företag och konsumenter endast behöver vända sig till ett ställe för hjälp och information. Affärsverksamheter ska få ett enda, koordinerat svar.

2.2.6

EU skakas för närvarande i sina grundvalar av både yttre faktorer såsom den pågående pandemin, som har orsakat många dödsfall, skapat panik och lett till att hela EU:s ekonomi hamnat i recession, och interna faktorer såsom avsaknaden av den våg av solidaritet som ledde till att unionen föddes. Vi frågar oss därför vad som behövs för att skapa en inre marknad som inte bara är en teknisk och lagstiftningsmässig övning utan innebär att man omprövar hela modellen för det europeiska projektet. Det är helt rimligt att undra om ett enat Europa – något som vissa har föreställt sig, många har kämpat för att bygga upp och andra har föresatt sig att förstöra bit för bit, åtminstone sedan EU:s konstitution förkastades – fortfarande kommer att finnas kvar 2050 och därefter som en modell för frihet, en ledstjärna på kulturens område, en förkämpe för fred, som stöder välvilja mellan folken och försvarar lika möjligheter för kvinnor och män i en värld utan diskriminering eller hinder.

2.2.7

Detta är desto mer sant i denna särskilt svåra tid då Europa kvävs av en långvarig kris som är en systemkris snarare än bara en följd av den nuvarande ekonomiska situationen: detta är inte bara en ekonomisk och finansiell kris utan också en kris i fråga om sociala och kulturella värden. Ett betydande antal medborgare anser att den enda trovärdiga lösningen är att lägga det rent monetära och ekonomiska synsättet åt sidan till förmån för en verklig politisk union.

2.2.8

EESK anser att covid-19-krisen, som har påverkat alla europeiska länder, kräver en omprövning av hela systemet, inte bara i organisatoriskt hänseende utan också för att skapa nya idéer och utarbeta nya affärsmodeller.

2.2.9

Systemen för civilskydd har inte fungerat i alla länder när det gäller att hantera krisen. Tvärtom har dessa system på många ställen misslyckats: varken centralregeringarna, kommunerna eller medborgarna har visat att de var redo för en nödsituation, och åtgärderna har ofta varit långsamma och kostsamma och ibland förbryllande.

2.2.10

Det har blivit tydligt att Europa på vissa områden är beroende av tredjeländer, vilket kräver en omprövning av vissa av grunderna för Europeiska unionen, som måste uppvisa en förmåga att reagera och omorganisera sig. Kommunal, regional och statlig upphandling, samt stöd till lokala leverantörer, kommer att kräva särskild uppmärksamhet: offentlig upphandling måste bli en garanti för ekonomisk trygghet.

2.2.11

Marknadsdriven standardisering spelar en viktig roll enligt den ”nya metoden”, som inte bara tillämpas på produkter utan även på tjänster.

2.2.12

Det bör göras en korrekt bedömning av behovet av, effektiviteten hos och inverkan av de åtgärder som ska vidtas, så att man vid regleringen av tjänster tydligt särskiljer de som är relevanta för den inre marknaden från andra tjänster.

2.2.13

EESK håller med kommissionen om vikten av alla åtgärder som är avsedda att främja utvecklingen, genomförandet och efterlevnaden av EU-lagstiftningen på den inre marknaden. När det gäller områden som varor och tjänster, offentlig upphandling, marknadskontroll, bolagsrätt, avtalsrätt och rättsregler om ansvar utanför avtalsförhållanden, kampen mot penningtvätt, fri rörlighet för kapital, finansiella tjänster, konkurrens och utveckling av styrmedel måste det snarast inrättas en inre marknad som värnar de enskilda personernas, producenternas, arbetstagarnas och konsumenternas rättigheter, utan att det undergräver en balanserad ekonomisk verksamhet.

2.2.14

EESK efterlyser en rättvis inre marknad för att ta hänsyn till behovet av att följa de arbetsrättsliga reglerna och konsument- och miljöreglerna, i enlighet med den nyligen föreslagna industristrategin för EU (6) och de principer för den cirkulära ekonomin som anges i kommissionens program. EESK har redan fullt ut ställt sig bakom dessa principer och anser att Europa bör ta ledningen på detta område.

2.2.15

EESK stöder beslutet att inrätta en arbetsgrupp för efterlevnad på den inre marknaden, som ska bestå av företrädare för medlemsstaterna och kommissionen, i enlighet med förslag och rekommendationer som EESK lagt fram vid ett flertal tillfällen (7).

2.2.16

EESK betonar vikten av att bekämpa varje enskilt fall av överreglering och felaktig tillämpning av reglerna, som så ofta har undergrävt marknadens funktion. Kommittén begär bestämt om att få vara företrädd i denna arbetsgrupp, åtminstone som observatör.

2.2.17

Som EESK redan påpekat i flera av sina tidigare yttranden (8) ställer sig kommittén bakom kommissionens kartläggning av riskerna och förseningarna när det gäller fullbordandet av den inre marknaden. Dessa beror på marknadsfragmentering, skillnader i verkställbara regler, osäkerhet kring uppgifters konfidentialitet, skrupelfri och inte alltid kontrollerbar användning av it-nätverk, och det faktum att olagliga tjänster finns tillgängliga online, främst på grund av att berörda avdelningar inom kommissionen brister i kontrollen av efterlevnaden genom skattemässiga åtgärder och påföljder. EESK rekommenderar att kommissionens generaldirektorat tar itu med dessa frågor på grundval av en övergripande strategi.

2.2.18

EESK beklagar att det fortfarande inte sker någon ändamålsenlig kontroll av efterlevnaden av EU-lagstiftningen. EU-medborgarna bör ha rätt till meningsfull kollektiv talan på EU-nivå, och denna bör införas på ett otvetydigt sätt och snabbt. Detta skulle, som en sista utväg, i hög grad bidra till att garantera ansvarsskyldighet för underlåtenhet att följa EU:s regler och därmed bidra till att dessa regler efterlevs frivilligt (9).

2.2.19

EESK understryker att medlemsstaterna mycket ofta själva har brutit mot överenskomna inremarknadsregler eller skapat och tolererat hinder i den nationella lagstiftningen, i syfte att införa ytterligare skydd på sin marknad och skapa fördelar för inhemska företag. Vinsterna är ofta mycket kortsiktiga, men detta skadar små och medelstora företag och uppstartsföretag samt även enskilda personer och konsumenter som utsätts för risk till följd av produkter som inte uppfyller kraven, eller som har färre valmöjligheter.

2.2.20

Av detta skäl stöder EESK kommissionens uppmaning till Europaparlamentet och rådet att anta förslaget till direktiv om anmälan av nationella bestämmelser enligt tjänstedirektivet (10). Överenskommelsen bör dock inte undergräva det befintliga tjänstedirektivet genom undantag från anmälningsplikten gällande territoriala begränsningar (inklusive stadsplanering) eller genom att frånta kommissionen dess beslutsbefogenheter.

2.3 Särskilda kommentarer

2.3.1

Den inre marknaden innebär att EU kan skapa ett multilateralt, öppet, icke-diskriminerande och regelbaserat handelssystem. Företag från tredjeländer måste följa EU:s regler för att få tillträde till den inre marknaden, bland annat på sådana områden som hälsa, miljö, livsmedels- och produktsäkerhet samt konsumentskydd.

2.3.2

EESK ställer sig bakom kommissionens beslut att kombinera redan befintliga verktyg för att stödja utvecklingen av en inre marknad med nya verktyg (t.ex. en central informationstjänst som tjänstemän i medlemsstaterna kan vända sig till när de har praktiska frågor, plattformar för utbyte med medlemsstaterna såsom den plattform som används för direktiven om offentlig upphandling, samt förbättrad tillgång till information om regler och krav för användare via den gemensamma digitala ingången).

2.3.3

EESK rekommenderar att kommissionen lägger till vägledning om följande principer:

a)	Subsidiaritet och ”dubbel subsidiaritet”.

b)	Ömsesidigt erkännande.

c)	Innovation och försiktighet.

d)	Allmänintresset i fråga om vissa tjänster (t.ex. bank- och försäkringstjänster).

2.3.4

EESK instämmer i beslutet att fokusera på offentlig upphandling. Handläggare och mottagare av EU-medel måste få hjälp med att förbättra sina metoder för offentlig upphandling, för att säkerställa lika villkor och använda upphandling som ett strategiskt verktyg för att uppnå centrala politiska mål, såsom principerna för den cirkulära ekonomin.

3. Angående meddelandet — Kartlägga och åtgärda hinder på den inre marknaden” (COM(2020) 93 final) – INT/908

3.1 Hinder på den inre marknaden

3.1.1

Kommissionens meddelande om att kartlägga och åtgärda hinder på den inre marknaden är inriktat på de 13 huvudsakliga hindren, och visar att det inte bara handlar om rättsliga eller administrativa utan också om praktiska hinder. Företag eller konsumenter som är verksamma i EU stöter ofta på flera hinder samtidigt. Detta gäller särskilt små och medelstora företag, yrkesverksamma och konsumenter.

3.1.2

För att föreslå möjliga lösningar på EU- och medlemsstatsnivå fastställs i meddelandet fem grundorsaker: regleringsval på EU-nivå och nationell nivå, införlivande, genomförande och efterlevnad av lagstiftning, administrativ kapacitet och praxis i medlemsstaterna, företagsklimatet och konsumenternas situation samt grundorsaker som inte rör den offentliga politiken, t.ex. språk eller kultur.

3.1.3

Ibland verkar det som om medlemsstaterna bryter mot överenskomna inremarknadsregler eller skapar och tolererar hinder i den nationella lagstiftningen, i syfte att införa ytterligare skydd på sin marknad och skapa fördelar för inhemska företag.

3.2 Allmänna kommentarer

3.2.1

EESK noterar i kommissionens meddelande att den identifierar de huvudsakliga kvarstående hindren för en verklig inre marknad. Dessa hinder består inte bara av rättsliga eller administrativa hinder, utan också av praktiska sådana, vilket innebär att företag eller konsumenter som är verksamma i EU ofta ställs inför flera begränsningar samtidigt. Detta har en negativ inverkan, i synnerhet på små och medelstora företag och fria yrkesutövare.

3.2.2

EESK anser att en genomförandestrategi för att vara ändamålsenlig måste 1) bygga på ett starkt partnerskap med deltagande av alla berörda aktörer, 2) möjliggöra ett ökat samarbete på europeisk nivå mellan befintliga tillsynsnätverk för att säkerställa att överträdelser hanteras och komplexa problem som samtidigt berör flera sektorer åtgärdas, 3) utarbeta strategier och metoder för att på ett effektivt sätt hantera omfattande överträdelser av EU-regler, där en enda tillsynsåtgärd kan vidtas för att skydda alla berörda aktörer och säkerställa gränsöverskridande upprätthållande av lagen, samt 4) utnyttja den nya teknikens möjligheter för att främja effektivare åtgärder för kontroll av efterlevnaden och striktare marknadskontroll.

3.2.3

EESK anser att den otillräckliga och inadekvata tillämpningen av EU-reglerna alltför länge har varit EU-lagstiftningens akilleshäl och har inneburit att många fall av bedrägeri och olagliga metoder inte har åtgärdats. En kraftfull kontroll av efterlevnaden av EU-lagstiftningen är avgörande för att bygga upp konsumenternas förtroende och för att se till att företag, anställda och konsumenter utnyttjar den inre marknadens fulla potential.

3.2.4

De skador som covid-19-krisen åsamkat den inre marknaden kommer att förvärra den skada som åsamkats av Förenade kungarikets utträde ur EU. Detta skulle kunna innebära att skillnaderna mellan EU-länderna när det gäller ekonomisk utveckling, sociala garantier och välfärdsnivåer kommer att öka när pandemin är över, med konsekvenser för den inre marknaden och dess utveckling.

3.2.5

EESK anser att den nuvarande situationen mycket väl skulle kunna leda till att den inre marknaden inskränks till en ren frihandelszon — inte det naturliga resultatet av ett övernationellt politiskt projekt, utan bara den minsta gemensamma nämnaren av ländernas nationella intressen.

3.2.6

EESK uppmanar därför EU-institutionerna och de berörda civilsamhällesorganisationerna att tydligt informera EU-medborgarna om den inre marknadens begränsningar så att de får en realistisk uppfattning om vad de faktiskt kan förvänta sig av dess genomförande och efterlevnad. Detta gör det viktigt att inte införa några åtgärder som kan vara överflödiga och omotiverade och som i själva verket endast skapar hinder för företagens verksamhet, särskilt för små och medelstora företag (11), inbegripet fria yrkesutövare, och heller inte påtvinga fullständig harmonisering, vilket inte är försvarbart med tanke på att andra principer måste få företräde, till exempel konsumenträttigheter och konsumentskydd. Den inre marknaden måste återspegla principen om styrkan i mångfalden, som bör vara en central del av EU:s politik vid sidan av harmoniseringen.

3.2.7

Standardisering spelar en viktig roll enligt den ”nya metoden”, som inte bara tillämpas på produkter utan även på tjänster.

3.2.8

En långsiktig plan som den som kommissionen utarbetat för att undanröja de återstående hindren är ett ambitiöst och lovvärt företag, men den måste åtföljas av omfattande investeringar i informations-, varnings-, inlärnings-, utbildnings-, integrations- och standardiseringsprocesser.

3.3 Den inre marknadens sociala dimension

3.3.1

EESK uppmanar återigen kommissionen att ta hänsyn till EU:s sociala dimension för att främja skapandet av ändamålsenliga arbetstillfällen av god kvalitet, främja rörligheten över gränserna, förbättra kapaciteten och kompetensen samt öka investeringarna i de små och medelstora företag som känner att de i särskilt hög grad begränsas av de regler som införts av EU och gynnas minst av status quo. Av detta skäl välkomnar EESK antagandet av strategin för små och medelstora företag för ett hållbart och digitalt Europa.

3.3.2

EESK anser att de regler som fastställts för den inre marknaden endast är användbara i den mån som de bidrar till utvecklingen av en sund social marknadsekonomi i syfte att förebygga fattigdom, ojämlikhet, diskriminering och social utestängning, med särskild tonvikt på att se till att ungdomar har en plats i samhället.

3.3.3

Det finns en stark känsla bland små och medelstora företag och anställda att det är de som drabbats hårdast av de ekonomiska kriserna, införandet av euron och nu den mycket allvarliga pandemi som har drivit den europeiska ekonomin in i en recession. Detta innebär att varje åtgärd till stöd för en europeisk inre marknad måste omfatta en mer rak, direkt och effektiv kommunikation, mindre byråkrati och regler som kan förstås av alla.

3.3.4

EESK anser också att de framtida åtgärderna för en grön ekonomi och kommissionens handlingsplan för den inre marknaden bör omfatta bestämmelser om den sociala ekonomin för att garantera lika villkor för företag inom den sociala ekonomin och främja utvecklingen av denna sektor.

3.3.5

Stöd till unga företagare och till innovativa produkter och tjänster är en central aspekt av programmet för att fullborda den inre marknaden. EESK ställer sig bakom beslutet att stödja nya affärsmodeller, nämligen den cirkulära ekonomin, avancerad teknik, resurseffektiva lösningar med låga koldioxidutsläpp och andra initiativ som t.ex. syftar till att främja företagens internationella dimension, locka till sig talanger och höja personalens kompetens.

3.3.6

EESK instämmer i att små och medelstora företag som investerar i digitala projekt bör få stöd. Projekten bör också utformas så att de gynnar företagen, konsumenterna och det civila samhället som helhet.

3.4 Särskilda kommentarer

3.4.1

Kommittén betonar de svårigheter som det innebär för europeiska företag att konkurrera på globala marknader med oligopol eller monopol, som i vissa fall är statligt ägda. Till exemplen på detta hör järnvägs-, lufttransport- och vindkraftssektorerna, där europeiska företag är utsatta för en mycket hård konkurrens (från företag i tredjeländer, särskilt Kina).

3.4.2

Kommittén stöder kommissionen i dess kamp för att se till att onlineplattformarna uppfyller kraven på produktöverensstämmelse, så att olagliga och osäkra produkter inte släpps ut på marknaden. Den betonar vikten av varje enskild åtgärd som är utformad för att kontrollera överensstämmelsen hos produkter som säljs på onlineplattformar och för att försöka säkerställa produktsäkerhet i den globala internetbaserade leveranskedjan.

3.4.3

EESK rekommenderar dock att kommissionen, som en del av detta arbete, även tar hänsyn till frågor som artificiell intelligens, marknadskommunikation, marknadsföring och reklam, rättsliga och avtalsmässiga garantier vid försäljning av varor och tjänster samt särskilda bestämmelser för genomförande och kontroll av efterlevnaden av reglerna för den inre marknaden inom bank- och försäkringssektorn.

Bryssel den 16 juli 2020.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) COM(2020) 94 final.

(2) COM(2020) 93 final.

(3) EUT L 173, 9.7.2018, s. 25.

(4) COM(2016) 821 final.

(5) EUT L 173, 9.7.2018, s. 25.

(6) COM(2020) 102 final.

(7) Se EUT C 43, 15.2.2012, s. 14 och ovan nämnda yttranden.

(8) Se bifogad förteckning.

(9) EESK har utarbetat ett flertal yttranden om denna fråga, bland annat EUT C 309, 16.12.2006, s. 1, EUT C 324, 30.12.2006, s. 1, EUT C 162, 25.6.2008, s. 1, EUT C 228, 22.9.2009, s. 40 och EUT C 128, 18.5.2010, s. 97.

(10) COM(2016) 821 final.

(11) EUT C 376, 22.12.2011, s. 51.

Top

Choose the experimental features you want to try