Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Att främja konkurrenskraft, innovation, tillväxt och nya arbetstillfällen genom att gå vidare med det globala regleringssamarbetet, genom att stödja ett förnyat multilateralt handelssystem och genom att minska marknadssnedvridande subventioner

(yttrande på eget initiativ)

(2020/C 364/05)

Föredragande:	Georgi STOEV (BG-Gr. I)
Medföredragande:	Thomas STUDENT (DE-Kat. 2)

Beslut av plenarförsamlingen	20.2.2020
Rättslig grund	Artikel 32.2 i arbetsordningen
	Yttrande på eget initiativ
Ansvarig sektion	CCMI
Antagande av sektionen	26.6.2020
Antagande vid plenarsession	16.7.2020
Plenarsession nr	553
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	211/1/3

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Störningar såsom coronaviruset (covid-19) hotar att leda till att världsekonomin och det sociala livet stannar upp. Dess effekter omfattar recession i USA, EU, Japan och andra regioner i världen, extremt långsam tillväxt i Kina och enorma förluster i fråga om resultat. Regeringarna måste kompensera för ekonomiska skador med finans- och penningpolitik och hantera de förväntade förändringarna av det ekonomiska paradigmet. EESK betonar behovet av effektiva affärsmodeller och handelspolitiska skyddsmekanismer, i synnerhet vad gäller Asien, och konstaterar att 36 miljoner arbetstillfällen i EU är beroende av EU:s exportpotential, och att den andel av sysselsättningen i EU som stöds genom försäljning av varor och tjänster till resten av världen i förhållande till den totala sysselsättningen ökade från 10,1 % år 2000 till 15,3 % år 2017 (1). De finanspolitiska, ekonomiska och sociala insatserna mot krisen är viktiga för att förhindra att den får negativa effekter på dessa och andra sektorer.

1.2

Coronaviruskrisen bör leda till att EU, som en del av den allmänna omformulering av industripolitiken som krävs för miljömässig hållbarhet och digitalisering, främjar hälso- och sjukvårdsutrustnings- och läkemedelssektorerna, i syfte att säkerställa EU:s gemensamma suveränitet och självförsörjning inom dessa sektorer. Utarbetandet av detta yttrande inleddes innan den oförutsebara hälsokris och ekonomiska kris utbröt som skulle förändra våra ekonomier och globaliseringsmönster på kort, medellång och lång sikt. Denna kris är inte det centrala temat i detta yttrande, men den har redan fått och kommer fortsatt att få en enorm inverkan på de sektorer och de ämnen som diskuteras i de följande punkterna. Det är redan uppenbart att denna kris driver vissa områden på planeten mot en ny våg av protektionism och ekonomisk nationalism, både globalt och inom EU. Alla dessa faktorer beaktas, i så stor utsträckning som hittills möjligt, på ett övergripande sätt inom detta yttrande.

1.3

EESK delar uppfattningen att internationella företag och internationell handel har möjlighet att bidra till global tillväxt, till följd av en högre grad av specialisering, stordriftsfördelar, avancerade globala värdekedjor och spridningen av forskning och teknik. Övergången från värdekedjor till värdeskapande nätverk, från linjärt till cirkulärt och från materiellt till immateriellt, som kommer att kräva att industrin kan anpassa sig, bör också nämnas.

1.4

EESK betonar att EU:s politik måste säkerställa att deltagarna i industriutvecklingen inte faller offer för illojal ekonomisk, social och miljörelaterad dumpning. Vad gäller den brådskande politik som ska genomföras står EU inför följande utmaningar: USA:s marknad för EU-export, ett potentiellt samarbete mellan EU och USA, Kinas framtida roll, och behovet av att omforma WTO. Industrin bör bli ett verktyg för att lösa samhälleliga och miljömässiga utmaningar och skapa nytt värde för samhället.

1.5

EESK håller med om att globalisering utan reglering leder till att jämlikheten minskar och att företag, löner och arbetsvillkor pressas ned, samt att den sociala tryggheten försvagas. Detta skulle kunna bli ett verkligt hot för de europeiska sociala modellerna. Oreglerad globalisering har också negativa effekter på miljönormerna. EESK ser med oro på att europeiska företag och arbetstillfällen hamnar under tryck till följd av illojala icke-marknadsbaserade handelsmetoder som inte respekterar internationella sociala avtal och miljöavtal. EU:s industri bör bygga vidare på sin unika fördel genom att kombinera europeiska värden, ny teknik och en framtidsinriktad strategi. Den inre marknaden är avgörande för den europeiska industrin och för att sprida innovationer – inte bara när det gäller digital teknik utan även annan viktig möjliggörande teknik, såsom bioteknik. Den sociala och regionala sammanhållningens och den sociala dialogens roll i att säkerställa social acceptans för industriell omvandling kan också understrykas.

1.6

EU:s industristrategi och handelspolitik bör inte undergräva EU:s insatser för att tillhandahålla utvecklingsbistånd till tredjeländer, och EESK rekommenderar att man antar en balanserad strategi, som bättre samordnar och kombinerar nationellt utvecklingsbistånd, när det gäller bräckligare ekonomier. EESK befarar att en upptrappning av åtgärder som inte överensstämmer med WTO:s regler samt nya diskriminerande icke-tariffära åtgärder riskerar att leda till alltför stora ömsesidiga regleringsbördor på ett sätt som håller på att bli den nya normen inom den globala handeln. EU:s befintliga stödprogram och övervakning bör utvärderas på nytt, i enlighet med EU:s konkurrensregler, för att stödja EU:s medlemsstater, partner, företag och anställda som påverkas negativt av den ekonomiska krisen och handelskrig, och för att minska deras börda.

1.7

EESK anser att EU:s inre marknad bör bli ”den bästa platsen att investera i” för att man ska kunna hantera externa utmaningar. Den nya industristrategin och alla andra hävstänger bör utvärderas med avseende på deras förmåga att främja och stödja investeringar i industriell, energirelaterad, transportrelaterad och digital infrastruktur genom en utvidgad konnektivitetsstrategi. Att se över sammanslagningar, förvärv och regler för statligt stöd skulle kunna ge EU mer likvärdiga villkor i förhållande till den globala konkurrensen. Alla styresnivåer bör se till att globaliseringens fördelar fördelas rättvist och att de negativa effekterna på global, regional och lokal nivå begränsas.

Ett gemensamt system för utländska direktinvesteringar skulle kunna bidra till att säkerställa att intressen kan tillvaratas i strategiska tillgångar, såsom kritisk infrastruktur, kritisk teknik och tryggad försörjning av kritiska insatsvaror. Användning av direktiven om upphandling, ändamålsenliga handelspolitiska skyddsinstrument och ett solitt nätverk av frihandelsavtal behövs nu mer än någonsin för att motverka otillbörliga metoder, fördjupa konvergensen i lagstiftningen och främja hållbarhetsstandarder, och på så sätt minska marknadssnedvridningar.

1.8

Kommittén är bekymrad över den senaste tidens negativa inställning till den internationella handeln och globaliseringen, och över frammarschen av populistiska rörelser som uppmanar till ökad nationalism. EESK upplever att protektionism och nationalism inte kan ge rätt svar på de ekonomiska och sociala problemen. Det behövs reformer och investeringsprioriteringar på medellång sikt för att få ekonomin att återgå till en hållbar och inkluderande tillväxt som integrerar den gröna omställningen och den digitala omvandlingen. EU bör vidta alla tänkbara åtgärder för att bevara en fullständig demokrati trots pandemiomständigheterna.

1.9

EESK anser att den gröna given bör integrera en ny industristrategi och handelspolitik med ekonomi-, reglerings- och konkurrenspolitiken i en omfattande insats för att hjälpa miljön, utan att skapa ett hot mot den inre marknaden och europeiska företag och arbetstillfällen, och bör sätta upp höga miljöambitioner för industrin som helhet.

1.10

Kommittén delar uppfattningen att ett av de viktigaste budskapen om ekonomisk stabilitet är att medlemsstaterna bör ta lämplig hänsyn till de offentliga finansernas kvalitet och främja nödvändiga och framtidsinriktade investeringar.

2.   Allmänna kommentarer

2.1

Det multilaterala systemet står under konstant tryck och de EU-företag som verkar globalt står inför tilltagande motsättningar och osäkerhet, ökande protektionism och pågående spänningar mellan EU:s handelspartner. De globala värdekedjorna krymper och en allmän tendens mot att återgå till regionalisering förekommer i hela världen. EU står tillsammans med USA och Kina i centrum för en sådan dynamik och ett antal viktiga industrisektorer står under hårt tryck. Grundläggande beslut måste fattas för att öka möjligheten att undvika risken för marginalisering och bevara EU:s globala roll. Det finns ett brådskande behov att se över investeringarna på EU:s territorium och fokusera på att stödja, i synnerhet små och medelstora, företag och säkerställa likviditetsstöd och stabilitet i finanssektorn, bevara den inre marknaden och säkerställa flödet av kritiska varor. Ett sådant mål kan endast uppnås genom en kombination av åtgärder, såsom förordningar och strategier som också gäller för företag i tredjeländer när de verkar i EU, infrastruktur, investeringar i kollektiva nyttigheter (t.ex. hälsa, utbildning och digital infrastruktur), ömsesidighet i offentlig upphandling, effektiv handelspolitik och digitalt oberoende.

2.2

EU-industrins globala konkurrenskraft hindras av återgången till unilateralism och av avsaknaden av effektiv global styrning i ekonomiska frågor och handelsfrågor, samt även av asymmetrier på marknaden och störningar som uppstår till följd av subventionerade konkurrenter, i synnerhet statsägda företag, och av krisen. De investeringar som EU:s företag gör i forskning och innovation syftar till att kombinera konkurrenskraft och hållbarhet, men dessa investeringar och djärva risker skulle kunna bli verkningslösa till följd av den minskade åtkomsten till internationella marknader och till följd av illojal konkurrens. I detta sammanhang är de små och medelstora företagen mer sårbara än någonsin.

2.3

Under dessa omständigheter skulle de allianser som EU främjar kunna bidra till att främja unionens intressen i multilaterala organisationer, såsom WTO och FN. Därför utgör den nyligen antagna industristrategin och kommissionens årsrapport om tillämpningen av frihandelsavtalen ett steg framåt mot ökad öppenhet, men också ett effektivt instrument för att tillhandahålla objektiv bakgrundsinformation till det civila samhället om handelsavtal som förhandlats fram av EU. Trots att det innehåller några positiva inslag har det övergripande paketet om den nyligen antagna industristrategin ännu inte övertygat alla om att det kommer att medföra en märkbar skillnad för företag, arbetskraft och det civila samhället, som strävar efter att förbättra Europas konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt.

2.4

Antagandet av en kraftfull industripolitik för EU och försvaret av unionens kommersiella intressen är kompatibla med huvudmålet för dess utrikespolitik: att stärka multilateralismen kring FN-systemets institutioner. De nödvändiga reformerna av dem bör göra det möjligt att övergå till en värld som styrs av rättvisa regler med demokratiska principer.

3.   Utnyttja näringslivets potential

3.1

EESK delar kommissionens uppfattning att EU-företag endast kan dra nytta av EU:s industristrategi och handelsavtal om de har relevant information om innehållet i dessa strategier och avtal och förstår hur de fungerar i praktiken.

3.2

EESK finner det oroväckande att komplexiteten kring ursprungsregler och de administrativa formulär som EU:s handelspartner kräver för att bevilja förmånsbehandling för företag i EU, liksom den ansträngning som krävs för att bevisa förmånsberättigande ursprung, framstår som oproportionerlig för EU:s små och medelstora företag i jämförelse med storleken på deras kontrakt.

3.3

EESK föreslår att man, när det gäller länder som ägnar sig åt illojal konkurrens och har dåliga arbetsvillkor eller otillräckliga hållbarhetsstandarder, bör överväga att utforska viktiga frågor om utvecklingen av alternativa mekanismer för tvistlösning och inrättandet av FN-mekanismer för tvistlösning online. EESK välkomnar det tillfälliga flerpartsarrangemang som nyligen inrättades av kommissionen som en tillfällig lösning för att upprätthålla en oberoende tvåstegsprocess för tvistlösning.

3.4

EESK påminner om att merparten av de små och medelstora företagens verksamhet i huvudsak äger rum på den inre marknaden (2), och att endast omkring hälften av dem säljer sina varor utanför EU-28 (3). Kommittén konstaterar också att de små och medelstora företagens exportverksamhet är ytterst koncentrerad i vissa medlemsstater och regioner, i och med att sex medlemsstater (4) står för mer än två tredjedelar av de små och medelstora företagens totala affärer och handel i EU.

3.5

EESK välkomnar kommissionens avancerade arbete med den webbportal som kommer att sammanföra två databaser: databasen om tillträde till marknaderna och handelsrådgivningstjänsten, och som tar itu med komplexiteten och den bristande samstämmigheten i ursprungsregler och tullförfaranden och där det inrättas en kostnadsfri kalkylator för ursprungsregler online för att ge extra stöd till EU:s små och medelstora företag.

3.6

EESK anser att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten samt medlemsstaternas diplomatiska och konsulära beskickningar skulle kunna spela en viktig roll för att främja EU:s strategi, tjänster och handel med tredjeländer för att underlätta både ingående investeringar och exportmöjligheter för EU:s företag och arbetskraft.

3.7

EESK välkomnar även kommissionens initiativ att främja och stödja EU:s små och medelstora företags internationaliseringsarbete så att de blir konkurrenskraftiga globalt, och betonar behovet att säkerställa att dessa initiativ också tillämpas nedifrån och upp. Tillsammans med dessa initiativ kan det nya paradigmet ge större möjligheter för små och medelstora företag och andra regionala aktörer.

3.8

Kommittén är bekymrad över de kvarstående problem med EU:s handelspartner som tas upp i kommissionens rapport, särskilt över att EU:s produkter fortfarande stöter på hinder när det gäller tillträdet till marknader i partnerländer. Ett ömsesidigt obyråkratiskt erkännande av tekniska standarder bör ges hög prioritet.

3.9

EESK betonar att EU:s exportresultat är positivt och starkt korrelerat till BNP, och handeln är starkt koncentrerad till ett fåtal medlemsstater, såsom påpekas i en EPRS-studie (5) som bygger på en analys av handelsflödena i vissa medlemsstater.

3.10

EESK påminner om att kommissionen uppmärksammat globaliseringens ojämna territoriella konsekvenser i diskussionsunderlagen ”Hur vi bemöter globaliseringen” och ”Framtiden för EU:s finanser”, som understryker att globaliseringens vinster visserligen har stor spridning, men att kostnaderna ofta är lokala.

3.11

EESK fäster särskild vikt vid sammanhållningspolitikens roll för att förbättra EU:s konkurrenskraft genom riktade investeringar inom viktiga sektorer såsom nätinfrastrukturer, forskning och innovation, it-tjänster, miljö- och klimatåtgärder, sysselsättning av hög kvalitet och social inkludering.

3.12

EESK betonar den roll som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan spela för att hjälpa dem som blir arbetslösa till följd av strukturförändringar på grund av globalisering, digitalisering, migration och klimatförändringar. Med tanke på den enorma omfattningen av den hotande krisen i fråga om ekonomi och sysselsättning bör Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter stärkas finansiellt, få flexiblare regler för att anpassas till krisens natur och omfattning, och kopplas till Fonden för en rättvis omställning.

3.13

EESK instämmer i att flexibla arbetsformer och distansarbete spelar en viktig roll för att bevara arbetstillfällen och produktion, men trots insatser för att begränsa krisens sociala konsekvenser förväntas den leda till att arbetslösheten och inkomstskillnaderna ökar avsevärt. EU:s reviderade politik för den gröna given skulle kunna spela en viktig roll för att se till att globaliseringen resulterar i positiva ekonomiska, sociala, territoriella och miljömässiga effekter för företagen, de anställda och det civila samhället och bidrar till att minska marknadssnedvridningen.

3.14

EESK anser att en mekanism för att hantera ”koldioxidavtrycket” inom tillverkningsindustrin och insatser för att minska koldioxidutsläppen inom industrin skulle kunna användas för att skapa konkurrens på lika villkor. En sådan åtgärd måste dock balansera miljö-, handels- och rättviseaspekter, så att man undviker snedvridningar på marknaden, vilket utlöser repressalier mot EU-länderna och skadar EU:s industri och arbetstillfällen inom den.

3.15

EESK delar uppfattningen att det är mycket viktigt att minska skillnaderna i produktivitet mellan mycket produktiva ekonomier, regioner och företag och alla andra, och att effektiva institutioner och skattesystem skulle kunna stödja produktiviteten.

3.16

Det behövs en ny industripolitik som är inriktad på att främja verksamhet med högre innovationsinnehåll och skapa större mervärde, vilket är oskiljbart från främjandet av kvalitet och nya arbetstillfällen. En sådan politik, om den utformas klokt och genomförs korrekt, skulle bidra till att förebygga det negativa inflytandet av ytterligare nedgångar i BNP, fragmentering av den inre marknaden och störningar i värdekedjorna.

4.   Mildra de negativa effekterna av den unika utvecklingen

4.1

EESK uppmanar alla institutionella nyckelaktörer att se över handelsförbindelserna mellan regioner i EU-27 och Förenade kungariket, eftersom konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde för de respektive ekonomierna i hög grad kommer att avgöras av dessa. Lämpliga åtgärder bör tas fram för sektorer som skulle drabbas särskilt hårt.

4.2

EESK beklagar att USA:s beslut att införa ytterligare tullar på europeiska produkter, som en motåtgärd till det stöd till flygplanstillverkaren Airbus som beviljats av EU, huvudsakligen kommer att drabba jordbruksprodukter och jordbruksbaserade livsmedelsprodukter som produceras i EU:s medlemsstater. Effektiviteten i EU:s skyddsåtgärder inom stålsektorn, som normalt sett ligger i fokus för CCMI, bör ses över på nytt mot bakgrund av den försämrade konjunkturen för stålindustrin, för att undvika ytterligare skada för de inhemska stålföretagen och säkerställa lika villkor för EU:s företag och arbetskraft. EESK betonar att de amerikanska ståltullarna har lett till allvarliga omläggningar av handeln med stålprodukter från tredjeländer, som i allt högre grad kommer in på den europeiska marknaden och särskilt används i kontrakt för uppbyggnad av offentlig infrastruktur.

4.3

EESK noterar att även om inget land kan isolera sig från globaliseringen utan att ådra sig enorma kostnader är risken för ett sammanbrott i det multilaterala handelssystemet reell, och därför måste EU reflektera över detta. Kommittén välkomnar i detta hänseende kommissionens arbetsprogram för 2020, som omfattar ett initiativ om en WTO-reform före utgången av 2020 och den föreslagna återhämtningsplanen.

4.4

EESK delar uppfattningen att EU måste inta en mer beslutsam hållning för att säkerställa verklig ömsesidighet i praktiken och bekämpa protektionism när det gäller tillträdet till marknader för offentlig upphandling i tredjeländer. Den kinesiska marknaden för offentlig upphandling och skyddet av immateriella rättigheter kännetecknas av att de skiljer sig från internationella standarder, och trots att Kina anslutit sig till WTO är landet fortfarande en i hög grad skyddad marknad. Dessutom har Kina ännu inte anslutit sig till WTO:s avtal om offentlig upphandling, trots landets löfte när det blev medlem i WTO. Debatten om Kina har blivit mer känslig i EU. Ambitiösa program såsom initiativet ”Ett bälte, en väg”, ”Made in China 2025” och ”16+1-riktlinjerna (2017 Budapest, 2018 Sofia, 2019 Dubrovnik)” (6) har uppmärksammats av ett antal privata och offentliga aktörer, inbegripet EU-institutionerna. 5G-frågan har satt digital säkerhet på tapeten, genom att skapa grogrund för framsteg mot digitalt oberoende i EU. Att stärka EU-program för investeringar i forskning och innovation förefaller vara det mest rationella och givande tillvägagångssättet i detta avseende.

4.5

Politiska rekommendationer och konkreta åtgärder bör beakta två strategiska aspekter. Den första är att G20, som skulle ha kunnat bli ett globalt politiskt forum som komplement till FN-systemet, för att även ta itu med globala obalanser och ojämlikheter, har förlorat en stor del av sin tyngd. Den andra, närliggande, aspekten är att EU saknar en effektiv ”utrikes ekonomipolitik”. Industripolitik och annan EU-politik som påverkar faktorer i relation till produktion, energi, den inre marknaden, forskning och innovation, transport, etc., håller på att frikopplas från, eller återspeglas endast delvis i, den yttre dimensionen av EU:s handel och externa tjänster samt medlemsstaternas exportkreditinstitut, som bör förena sina krafter. Denna avsaknad gör det svårare att konfrontera stora internationella aktörer, och minskar EU:s roll i multilaterala och internationella forum och för att förebygga marknadssnedvridningar.

5.   Effekterna av den kris som uppstått genom coronaviruspandemin (covid-19)

5.1

Covid-19-utbrottet har haft en extraordinär makroekonomisk och finanspolitisk inverkan, vars fulla omfattning ännu inte kan överblickas. EESK delar uppfattningen att det inte fanns något alternativ till de finanspolitiska och expansiva penningpolitiska åtgärder i EU och i resten av världen som nyligen tillkännagetts. Till de största utmaningarna hör en ofullständig och ojämn återhämtning och ökad arbetslöshet. Även om de politiska åtgärderna borde begränsa ökningen av arbetslösheten, kommer de politiska åtgärder som krävs att leda till offentliga underskott och ökad offentlig skuldsättning.

5.2

EESK betonar att denna kris får allvarliga långsiktiga konsekvenser för EU. Det faktum att den politiska nivån försenade EU:s samordnade engagemang i kampen mot pandemin skulle kunna leda till ett minskat förtroende för politik i allmänhet.

5.3

Till övriga risker hör en pandemi som varar längre än förväntat, finansiell instabilitet både globalt och i EU, ökad protektionism, fragmentering av den inre marknaden och djupt rotade strukturella skillnader.

5.4

Europa är i brådskande behov av ett nytt projekt för intern integration, en gemensam strategi på det ekonomiska, sociala (inbegripet samordning i fråga om folkhälsa) och finanspolitiska området och i fråga om energi och miljö samt av en samstämmig handelspolitik. Avsaknaden av en effektiv EU-strategi har varit oroväckande och utvecklingen måste vändas i riktning mot en ny gemensam EU-strategi.

5.5

Ett massivt återhämtnings- och återuppbyggnadspaket för investeringar behövs för att stödja EU:s ekonomi efter krisen, som en del av den nya fleråriga budgetramen, utöver vad Europeiska stabilitetsmekanismen, Europeiska investeringsbanken och Europeiska centralbanken redan gör. Den återhämtningsplan för investeringar som krävs skulle vidare finansieras via befintliga EU-medel, finansieringsinstrument samt garantier för återhämtning, som tydligt definieras som ett svar på de problem som uppstått till följd av covid-19-krisen och som garanteras av EU-budgeten. I detta sammanhang ser EESK den återhämtningsplan som kommissionen nyligen lagt fram som ett konkret första steg i denna riktning.

5.6

EESK betonar att den regelbaserade handeln också är avgörande i kristider och som en del av EU:s strategi för att ta sig ur krisen. EU:s medlemsstater måste respektera den inre marknaden och se till att det inte finns några inre hinder för EU-handel genom att inleda mer omfattande förhandlingar om ett plurilateralt avtal som skulle leda till lika villkor, inbegripet möjligheten till en permanent liberalisering av tullen på medicinsk utrustning, och bidra till att säkerställa att de globala leveranskedjorna kan verka fritt inom denna viktiga sektor. Tillsammans med dessa åtgärder skulle tulliberalisering och exportfinansiering, som bör samordnas väl mellan EU:s och medlemsstaternas respektive organ, kunna minska trycket på företagen och hindra marknadssnedvridning.

---

(1)  http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2018/november/tradoc_157516.pdf

(2)  EPRS, ”CETA implementation: SMEs and regions in focus”, studie på uppdrag av ReK av den 18 november 2019, finns på http://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document.html?reference=EPRS_IDA(2019)644179.

(3)  Flash Eurobarometer 42, Internationalisation of Small and Medium-sized Enterprises, oktober 2015.

(4)  Belgien, Tyskland, Spanien, Italien, Nederländerna och Förenade kungariket.

(5)  EPRS, ”Interactions between trade, investment and trends in EU industry: EU regions and international trade”, studie på uppdrag av ReK av den 27 oktober 2017, finns på http://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document.html?reference=EPRS_STU(2017)608695.

(6)  2017: https://www.fmprc.gov.cn/mfa_eng/wjdt_665385/2649_665393/t1514534.shtml;

2018: https://www.fmprc.gov.cn/mfa_eng/wjdt_665385/2649_665393/t1577455.shtml;

2019: https://www.fmprc.gov.cn/mfa_eng/wjdt_665385/2649_665393/t1655224.shtml.