Resolution om Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs bidrag till Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2021 på grundval av arbetet i den tillfälliga arbetsgruppen ”EESK:s bidrag till Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2021”

(2020/C 364/01)

Föredragande:

Petr ZAHRADNÍK Stefano PALMIERI Jan DIRX

Vid sin plenarsession den 15–16 juli 2020 (sammanträdet den 16 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande resolution med 140 röster för, 15 röster emot och 17 nedlagda röster.

1.   Inledning

1.1

Som EESK påpekade i sin resolution ”EESK:s förslag till återuppbyggnad och återhämtning efter covid-19-krisen” (1) välkomnar EESK varmt och stöder fullt ut Europeiska kommissionens förslag: Next Generation EU-planen och den övergripande EU-budgeten för 2021–2027. Kommittén hoppas och förväntar sig att de huvuddrag som kommissionen fastställer i dessa planer fullt ut och konkret kommer att utvidgas i kommissionens arbetsprogram för 2021 på grund av behovet av återhämtning och återuppbyggnad efter coronakrisen.

1.2

För EESK bör arbetsprogrammet vara inriktat på att återuppbygga och förbättra vår ekonomi och vårt samhälle, och baseras på följande principer: skydda de mänskliga och sociala rättigheterna, de demokratiska värdena och rättsstatsprincipen, utnyttja den inre marknadens fulla potential, uppnå målen för hållbar utveckling, skapa en cirkulär ekonomi och uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050 samt säkerställa god samhällsstyrning och demokratisk ansvarsskyldighet.

1.3

EESK understryker att de sex övergripande ambitioner som kommissionen valt (en europeisk grön giv, ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, en ekonomi för människor, ett starkare Europa i världen, främjande av vår europeiska livsstil och en ny satsning på demokrati i Europa) erbjuder en kraftfull ram för utarbetandet av arbetsprogrammet för 2021. Kanske borde ett mer uttryckligt fokus läggas på investeringar och behovet att påskynda dem, även tack vare de åtgärder som för närvarande vidtas. En del detaljer för det framtida arbetsprogrammet kan återfinnas i kommissionens meddelande om EU:s återhämtningsplan (2), och nya förslag kommer att avspeglas i kommissionsordförande von der Leyens tal om tillståndet i unionen i september och hennes avsiktsförklaring till Europaparlamentet och rådet. EESK uppskattar även det justerade arbetsprogrammet för 2020, vilket reagerar på covid-19-krisen och kan indikera utvecklingen under den närmaste framtiden.

1.4

EESK välkomnar att kommissionen justerade sitt arbetsprogram för 2020 som en del av Europas återhämtning för att svara på coronaviruspandemin. Den riktade om sitt arbete och prioriterade de åtgärder som behövs för att driva på Europas återhämtning och motståndskraft, samtidigt som den fortfarande förbinder sig att genomföra sina flaggskeppsinitiativ, den europeiska gröna given och den digitala strategin, eftersom de är centrala för att starta om den europeiska ekonomin och bygga ett mer motståndskraftigt, hållbart, rättvist och välmående Europa. Det ska noteras att nio initiativ har senarelagts till 2021.

1.5

Särskilt nu när vi märker vikten av samarbete mellan länderna i denna tid av kris hoppas EESK att den kommande konferensen om Europas framtid leder till att man stärker och fördjupar EU:s institutionella struktur och till en verklig nystart för EU-projektet, så att unionen kan möta de kommande årtiondenas utmaningar. Kommissionen kan därför räkna med kommitténs fulla stöd.

1.6

Kommittén är övertygad om att processen för återhämtning i och återuppbyggnad av ekonomin och samhället endast kommer att vara möjlig om det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter deltar aktivt.

1.7

I följande kapitel och punkter beskriver kommittén sina konkreta förslag för arbetsprogrammet för 2021 i linje med kommissionens sex övergripande ambitioner.

2.   En europeisk grön giv

2.1   Den gröna given

2.1.1

EU:s gröna giv kan också ses som ett ändamålsenligt verktyg för att på ett hållbart sätt omstarta ekonomin genom massiva investeringar som stöder de nödvändiga strukturändringar som Europa står inför. Ur detta perspektiv kan den anses utgöra en möjlighet att stödja en ekonomisk återhämtning på längre sikt. Det behövs ett nytt samförstånd i Europa för att samla tillräckligt med offentliga och privata finansieringskällor för detta syfte och anta en ny styrning för att framgångsrikt genomföra den gröna given i praktiken.

2.1.2

EESK är en kraftfull förespråkare för omställningen till en cirkulär ekonomi. EESK har hittills varit en varm anhängare av ambitiösa politiska åtgärder på området genom sitt engagemang för den europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin. De uppmaningar som kommittén framfört till kommissionen under en längre tid med avseende på resurseffektivitet inbegriper en uppmaning att se över ekodesignlagstiftningen och den relevanta produktpolitiska lagstiftningen, att gradvis inkludera obligatoriska resurseffektivitetskrav för produktdesign och att införa nya förfaranden för offentlig upphandling för att uppmuntra till cirkulära produkter och nya affärsmodeller, samtidigt som de ekonomiska omständigheterna efter covid-19 och den faktiska möjligheten att genomföra förändringen respekteras.

2.1.3

EESK noterar att översynen av direktivet om icke-finansiell rapportering i syfte att förbättra kvaliteten på och omfattningen av icke-finansiella uppgifter, inklusive om miljömässiga aspekter såsom biologisk mångfald, har senarelagts till 2021. EESK anser att skattepolitiken i allmänhet bör reformeras i linje med klimatambitionerna, och att skattesystemen och prissättningen bör avspegla miljökostnaderna, inklusive förlusten av biologisk mångfald. Detta bör uppmuntra till ändringar i de nationella skattesystemen så att skattebördan förs över från arbete till föroreningar, underprissatta resurser och andra externa miljöeffekter. Principerna om att ”användaren betalar” och ”förorenaren betalar” måste tillämpas för att förebygga och åtgärda miljöförstöring.

2.1.4

EESK välkomnar att den biologiska mångfalden kommer att integreras i alla politikområden, såsom angavs i meddelandet om strategin för biologisk mångfald för 2030 (3). EESK välkomnar att kommissionen kommer att införa en ny europeisk styrningsram för biologisk mångfald. Detta kommer att bidra till kartläggningen av skyldigheter och åtaganden och fastställa en färdplan för genomförandet. Detta kommer även gynna både den gemensamma jordbrukspolitiken och det europeiska livsmedelssystemet, som därmed skulle kunna fortsätta att bli ännu mer hållbara. Som en del av detta genomförande kommer kommissionen att införa en övervaknings- och översynsmekanism med en tydlig uppsättning överenskomna indikatorer som möjliggör en regelbunden bedömning av framstegen och vid behov fastställer korrigeringsåtgärder. Denna mekanism måste tillhandahålla underlag för granskningen av genomförandet av miljöpolitiken och bidra till den europeiska planeringsterminen.

2.1.5

EESK välkomnar den europeiska klimatlagen, i vilken ett rättsligt bindande EU-omfattande gemensamt mål fastställs om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 och en ram för uppnåendet av detta mål upprättas. EESK ser därför förslaget till en europeisk klimatlag som ett av de instrument som ska bidra till denna eftersträvade och nödvändiga återuppbyggnad av den europeiska ekonomin (4). Kommissionen vill senast i september 2020 ta fram en översyn av unionens klimatmål för 2030 mot bakgrund av klimatneutralitetsmålet och undersöka möjligheterna till ett nytt mål för 2030 med en utsläppsminskning på 50–55 % jämfört med 1990 års nivåer, samt lägga fram motsvarande lagstiftningsförslag i mitten av 2021. EESK uppmanar kommissionen att välja en minsta minskning på 55 % senast 2030, med motsvarande lagstiftningsförslag, i syfte att ta sin del av ansvaret för det enorma globala behovet av att minska utsläppen (5).

2.1.6

Om alla medborgare deltar, genom det civila samhällets organisationer, sammanslutningar och nätverk, blir det i sanning möjligt att reformera ekonomin och samhället. Medlemsstaterna och EU måste därför säkerställa att ingen hamnar på efterkälken i denna komplexa process, i synnerhet inte de mest utsatta.

2.1.7

Klimatåtgärder och hållbarhetsåtaganden måste ges en framträdande plats i politiken för återhämtning och återuppbyggnad, så att inte EU fortsatt sitter fast med stora koldioxidutsläpp i framtiden.

2.1.8

Den fleråriga budgetramen behöver öka och avsätta tillräckliga medel för investeringsbehoven för att åstadkomma en verklig och genomgripande grön omställning. Det är också viktigt att fortsätta prioritera andra miljöfrågor såsom skydd av mark, land och hav, vilka inte får nedgraderas efter och trots covid-19-krisen.

2.1.9

Det är nödvändigt med en ytterligare förbättring av energitryggheten på alla nivåer och av samhällets motståndskraft, till exempel genom byggnadsrenoveringsprogram. Gränsöverskridande energisamarbete och sammanlänkningar över hela EU är fortsatt viktiga, liksom behovet av att främja en ökad diversifiering av försörjningskällor, till exempel genom att ha ett större urval av tillgängliga förnybara energikällor och energilagringslösningar.

2.1.10

Ett gyllene tillfälle för att påskynda framstegen i riktning mot EU:s klimatneutralitetsmål är att öka användningen av förnybar och koldioxidsnål el genom elektrifiering av sektorer som för närvarande fortfarande förlitar sig på fossila energikällor. De nationella energi- och klimatplanerna utgör ett viktigt steg när det gäller att säkerställa energiunionen och den europeiska gröna given.

2.1.11

Mot bakgrund av målet i den europeiska klimatlagen om att EU ska vara klimatneutralt senast 2050 behövs särskild uppmärksamhet ägnas åt transportsektorn. Koldioxidutsläppen från denna sektor ökar fortfarande, men fram till 2050 kommer det att behövas en minskning av transportutsläppen på 90 % för att nå klimatneutralitetsmålet.

2.1.12

EESK har efterlyst en uppdatering av EU:s skogsstrategi efter 2020 som en del av den europeiska gröna given. Den nya strategin skulle rimligen kunna blicka framåt mot 2050. Skogens, skogsbrukets och de skogsbaserade industriernas betydelse när det gäller att uppnå dessa mål bör erkännas inom alla sektorer och leda till bästa möjliga sektorsöverskridande samarbete.

2.1.13

EESK anser att anpassningsåtgärder i hög grad kan bidra till att säkerställa att den hållbara omställningen och återuppbyggnaden efter covid-19-krisen genomförs på ett mer rättvist sätt. Samhällen och regioner som påverkas mer än genomsnittet av klimatförändringarnas negativa konsekvenser bör få hjälp med att hantera dessa konsekvenser och upplevda risker. Detta gäller särskilt samhällen och regioner vars utsläpp av växthusgaser ligger under genomsnittet, i dag och historiskt sett.

2.1.14

EESK anser att den europeiska gröna given diskuteras i lämplig omfattning i kommissionens justerade arbetsprogram för 2020 och att frågan är tämligen jämnt fördelat över dess huvuddelar. Kommittén understryker särskilt den prioriterade uppmärksamhet som ägnas åt finansieringen av den hållbara omställningen, i synnerhet investeringsplanen för den gröna given och Fonden för en rättvis omställning. Även de andra intresseområden som nämns i det justerade arbetsprogrammet, till exempel hållbar och smart rörlighet, hållbar produktion och konsumtion, hållbara livsmedelssystem eller utfasning av fossil energi, är relevanta som prioriteringar för detta ändamål. EESK trots att kommissionens prioriteringar kommer att inriktas på dessa initiativ även i arbetsprogrammet för 2021.

2.2   Investeringsprioriteringarna

2.2.1

Offentliga medel som investeras i återhämtningsplaner bör inte bara bidra till att återställa Europas ekonomi och samhälle utan också till att drastiskt minska följderna av ytterligare chocker genom investeringar i en motståndskraftig, inkluderande och klimatvänlig ekonomi (en s.k. välfärdsekonomi).

2.2.2

EU:s klassificering av hållbar finansiering bör styra offentliga och privata investeringar genom hela återhämtningen för att påskynda omställningen från förorenande sektorer till gröna sektorer.

2.2.3

Det är nödvändigt att se till att det i den nya fleråriga budgetramen avsätts betydande resurser till att genomföra målen för hållbar utveckling och hantera klimatförändringarna, samtidigt som man fasar ut kontraproduktiv finansiering (t.ex. av fossila bränslen).

2.2.4

EU:s ekonomi har fungerat med ett investeringsgap under den största delen av det årtionde som följde krisen efter 2009. För att kunna nå tillräckliga resultat är en återhämtning av investeringarna en nödvändighet. Detta är skälet till att EESK välkomnar förslaget om en återhämtningsplan, som främst representeras av programmet Next Generation EU och dess pelare, och den justerade fleråriga budgetramen 2021–2027. Next Generation EU kan anses vara en extraordinär, men också nödvändig och brådskande, åtgärd för att förbättra investeringsklimatet i EU. Detta diskuteras närmare till exempel i EESK:s yttrande ECO/523 (6).

2.2.5

EESK noterar att investeringar inte är ett politiskt mål för kommissionen under dess mandatperiod fram till 2024, och även att investeringar inte i tillräckligt hög grad förekommer i de enskilda initiativen i det justerade arbetsprogrammet för 2020. EESK rekommenderar därför att de investeringsbaserade initiativen ska inkluderas i kommissionens arbetsprogram för 2021, inklusive insatsen för att mobilisera privata investeringar till förmån för den framtida hållbara ekonomiska utvecklingen i EU.

3.   Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern

3.1

Coronakrisen visar att den digitala revolutionen är en viktig faktor för att öka våra samhällens motståndskraft mot kriser. Det är av yttersta vikt att det investeras i digitalisering av väsentliga tjänster och att regeringarnas, lagstiftarnas och de offentliga institutionernas förmåga att tillhandahålla sina tjänster under en kris förbättras. Samtidigt måste vi inse att digital teknik är ett verktyg och inte ett självändamål. Vi måste från offentligt håll ta ansvar för den ram som omger den digitala tekniken och styra den mot höga hållbarhetsstandarder, som inbegriper kraftfulla demokratiska och tekniska skyddsåtgärder tillsammans med kostnads- och kunskapsmässiga stödåtgärder som inte lämnar någon på efterkälken. I enlighet med EU:s rättsakt om tillgänglighet medför detta ett behov av att säkerställa att den digitala revolutionen garanterar tillgänglighet för de mer än 100 miljoner personerna med funktionsnedsättning i EU.

3.2

Digitalisering är både en möjlighet och en risk i fråga om återhämtning. Det är ett innovationsområde som kan sätta EU i främsta ledet, till exempel på blockkedjeområdet, där EU är ledande. Blockkedjan som teknik (inte bitcoin) bygger på demokratiska värden och erbjuder öppenhet och förbättrade styrningsstrukturer. Riskerna i samband med digitaliseringen måste dock hanteras, bl.a. ökad arbetslöshet, digital marginalisering och social utestängning. Vi måste också hitta sätt att utnyttja möjligheterna och samtidigt balansera riskerna, i ett landskap där EU försöker bevara sin globala konkurrenskraft.

3.3

Det är viktigt att den europeiska modellen för rättigheter, standarder och konsumentpolitik bevaras. Det är denna som gör EU unikt. När det till exempel gäller digitalisering skiljer sig EU:s syn på ”human-in-command” från andra regioners genom EU:s etiska regler för artificiell intelligens (AI). Denna strategi, som bygger på grundläggande rättigheter och friheter, är en del av EU:s modell och bör bevaras trots det hårdare konkurrensklimat som just nu växer fram.

3.4

EESK understryker vikten av digitalisering inom alla samhällssektorer, i synnerhet genom distansarbete och digitala tjänster, inklusive e-handel och e-hälsa.

3.5

Pandemin har visat att digitaliseringen inom utbildningen inte är lika tillgänglig överallt i samhället, vilket kan leda till ytterligare problem med avseende på utbildningsresultat och utbildningsmöjligheter. Det är därför nödvändigt att införa åtgärder som stöder missgynnade grupper och därmed bidra till att förebygga segregering.

3.6

Det finns ett behov av en kontinuerlig uppdatering av den rättsliga ramen för artificiell intelligens och digitalisering: att hålla jämna steg med de tekniska framstegen, och i synnerhet frågan om digital kommunikationssäkerhet, när det gäller både nätverk och innehåll.

3.7

EESK noterar att kommissionen skjuter upp lagstiftningsförslaget om effekterna av artificiell intelligens, bl.a. på säkerhet, ansvar, grundläggande rättigheter och data, till 2021. EESK uppmanar kommissionen att i) främja tvärvetenskaplighet inom forskningen genom att involvera andra discipliner såsom juridik, etik, filosofi, psykologi, arbetsvetenskap, humaniora, ekonomi osv., ii) involvera relevanta intressenter (fackföreningar, yrkessammanslutningar, företagsorganisationer, konsumentorganisationer, icke-statliga organisationer) i debatten om AI och som jämbördiga partner i EU-finansierade forskningsprojekt och andra projekt, t.ex. det offentlig-privata partnerskapet om AI, sektorsdialoger samt programmet för anammande av AI inom den offentliga sektorn och det ledande referenscentrumet (”lighthouse centre”), och iii) fortsätta att utbilda och informera en bredare allmänhet om de möjligheter och utmaningar som AI medför. Kommittén rekommenderar också att kommissionen mer ingående tar ställning till effekterna av AI på hela spektrumet av grundläggande fri- och rättigheter, inklusive – men inte bara – rätten till en rättvis rättegång, till rättvisa och öppna val och till mötes- och demonstrationsfrihet samt rätten att inte bli diskriminerad. EESK fortsätter att motsätta sig införandet av varje slags form av rättskapacitet för AI. Detta skulle innebära att ansvarsbestämmelsernas preventiva beteendekorrigerande verkan urholkades och det uppstod en moralisk risk vid både utvecklingen och användningen av AI, vilket skapar möjligheter till missbruk (7).

3.8

På grund av den ökande användningen av smarttelefoner och införandet av 5G-nät är frågan om driftskompatibilitet mellan applikationer och nät i hela Europeiska unionen av stor vikt, särskilt i nödsituationer.

3.9

Med tanke på vidareutvecklingen inom digitaliseringen och dess ökande inverkan på privatlivet, det sociala livet och arbetslivet samt på alla sektorer, är frågan om att lära ut digital kompetens och att vidta åtgärder mot den digitala klyftan mellan medborgare av avgörande betydelse.

3.10

Det är helt rätt att Europas beredskap för den digitala tidsåldern är en av de centrala prioriteringarna, som figurerar synligt också i det justerade arbetsprogrammet för 2020. EESK välkomnar kommissionens kraftfulla ansträngningar för att gå framåt på områden som artificiell intelligens, digitala tjänster, cybersäkerhet, digitala enheter och lösningar för konsumenter, och även digitala finanser. EESK välkomnar särskilt den starka digitala linjen i den föreslagna nya industristrategin för EU. Digitaliseringen är också märkbar i luftfartstjänstepaket. EESK värdesätter också i hög grad att digitaliseringen avspeglas i de föreslagna prioriteringsområdena inom det europeiska forskningsområdet.

4.   En ekonomi för människor

4.1

Vi behöver återigen bygga upp vår ekonomiska styrning på grundval av ett motståndskraftigt, hållbart och inkluderande europeiskt ekonomiskt system. Vi strävar efter att uppnå inte bara en mekanisk ekonomisk återhämtning, utan snarare en kvalitativ förändring i förvaltningen och styrningen av den ekonomiska politiken.

4.2

Den totala inverkan av krisen har ännu inte fastställts, och återuppbyggnaden och återhämtningen kommer att kräva betydande ansträngningar. Det finns således ett brådskande behov av att skyndsamt genomföra förslagen från maj 2020 om ett återhämtningsinstrument och en förstärkt flerårig budgetram. Vi måste också vara redo att anta ytterligare åtgärder och ändringar utöver dem som redan har antagits, om detta motiveras av situationens utveckling.

4.3

Kommissionen uppmanas att fortsätta använda planeringsterminen som en drivkraft för återhämtning på grundval av de investerings- och reformprioriteringar som fastställts som en del av den europeiska planeringsterminen. Den tonvikt som på senare tid lagts på en bättre inkludering av sociala frågor och den europeiska gröna given välkomnas av kommittén, liksom genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens via planeringsterminen. Under hela planeringsterminen bör kommissionen hjälpa medlemsstaterna i euroområdet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa ökas konvergens och integration på det ekonomiska området. Detta inbegriper en aggregerad positiv finanspolitisk inriktning för euroområdet i sin helhet för att man ska kunna växa sig ur den nuvarande krisen.

4.4

Alla prioriteringar och åtgärder som beskrivs i de övriga politikområdena kommer att medföra ett behov av att utarbeta en ny ram för ekonomisk styrning som är anpassad till utmaningarna i dagens makroekonomiska situation och som möjliggör genomförandet av strategiska industri-, konkurrens-, social-, miljö- och handelspolitiska åtgärder av unionen och dess medlemsstater. I början av 2020 inledde kommissionen ett brett offentligt samråd i detta ämne, men det har avbrutits på grund av coronakrisen och tillämpningen av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten. Det är inte möjligt att tro att vi under 2021 kan återgå till en automatisk tillämpning av pakten. Kommissionen bör därför följa upp med nya initiativ för att främja en reform av stabilitets- och tillväxtpakten i syfte att samtidigt säkerställa stabilitet och tillväxt.

4.5

I detta sammanhang efterlyser EESK en mer symmetrisk makroekonomisk anpassning som delas både av medlemsstater med underskott och av dem med överskott. Samtliga medlemsstater måste kunna investera mer i offentliga tjänster, eftersom offentliga tjänster, som krisen har visat, spelar en avgörande roll när det gäller att rädda människors liv och hantera pandemin. Dessutom bör de europeiska ledarna överväga den så kallade gyllene regeln när de återigen tillämpar EU:s finanspolitiska regler, genom att undanta vissa offentliga investeringar från underskottsberäkningarna och ta hänsyn till hållbarheten i de befintliga skuldnivåerna.

4.6

Avslutningsvis har det länge funnits ett behov av en permanent finanspolitisk stabilitetsmekanism inom euroområdet, eftersom detta i hög grad skulle stödja unionens kontracykliska politik i händelse av framtida chocker. En sådan mekanism skulle bidra till de nationella offentliga finansernas långsiktiga stabilitet och hållbarhet, och utgöra ett nödvändigt nästa steg i fördjupningen av EU:s ekonomiska och monetära union.

4.7

Återhämtningen efter covid-19 kommer främst att bero på de europeiska finansmarknadernas möjlighet att säkerställa tillräckligt med likviditet. Det är också nödvändigt att finansmarknaderna fungerar korrekt och att möjligheten att dela på de finansiella riskerna ökar för att förbättra den europeiska ekonomins motståndskraft. Den ytterligare harmoniseringen och integreringen av de europeiska finansmarknaderna bör därför fortsätta utan dröjsmål, bl.a. fullbordandet av bankunionen och förstärkningen av kapitalmarknadsunionen. När tillsynsreglerna för banker ses över för att genomföra de kvarvarande avtalen i Baselramen måste hänsyn tas till särdragen i EU:s banksektor. Det är dessutom ytterst viktigt att finansmarknaderna kan stödja den gröna och digitala omställningen. EESK anser att större ansträngningar behöver göras för att integrera hållbarhet i finanssektorn. Kommittén välkomnar därför kommissionens avsikt att förnya sin strategi för hållbar finansiering.

4.8

I samband med digitaliseringen av ekonomin är kommittén övertygad om att alla ändringar av reglerna för att fördela vinstbeskattningsrätt mellan länder måste samordnas globalt, och välkomnar därför det nära samarbetet mellan kommissionen, medlemsstaterna och OECD/G20 för att stödja utarbetandet av en internationell lösning. Om en internationell lösning inte kan nås måste EU överväga att gå vidare på egen hand. Kampen mot skattebedrägerier och skatteundandragande samt penningtvätt måste fortsatt stå högst på dagordningen.

4.9

Sammanhållningspolitiken kommer att spela en nyckelroll när det gäller att säkerställa en balanserad återhämtning, främja konvergensen och se till att ingen hamnar på efterkälken. Finansiell flexibilitet är av avgörande betydelse för sammanhållningsprogrammen och ger medlemsstaterna möjlighet att överföra medlen enligt egna behov för att ta itu med krisen. EESK anser att en realistisk tidslinje bör fastställas så att medlen kan avsättas till medlemsstaterna så snart som möjligt. Inriktningen på EU:s sammanhållningspolitik för 2021–2027 bör fortsatt ligga på ekonomisk konkurrenskraft genom forskning och innovation, digital omställning samt agendan för den europeiska gröna given och hållbar utveckling.

4.10

Den hälsokris och ekonomiska kris som orsakats av covid-19-utbrottet förvärrade de befintliga förmögenhets- och inkomstskillnaderna och visade tydligt på behovet av en ny samhällsmodell som bidrar mer till ekonomisk och social sammanhållning, produktivitet och en rättvisare förmögenhetsfördelning. Kommissionen måste nu skyndsamt följa upp EESK:s tidigare förslag som skulle bidra till att vända trenden med en ökande brist på jämlikhet, som orsakar en klyfta mellan olika medlemsstater och samhällsgrupper och har bidragit till framväxten av extrema rörelser och partier. I detta syfte behövs beslutsamma EU-åtgärder som kompletterar medlemsstaternas insatser för att öka investeringarna i den sociala infrastrukturen (utbildning och livslångt lärande; hälsa, långtidsvård och social omsorg; bostäder till överkomliga priser), för att utveckla offentliga tillgångar som åtgärdar luckorna i marknadssystemet, för att gradvis överföra skatteintäkterna från en arbetsbaserad till en mer förmögenhetsbaserad beskattning, för att utveckla en öppen mekanism för övervakning och konsolidering av uppgifter om alla inkomster och förmögenheter, för att upprätta ett register över bolagsaktieägare på EU-nivå osv.

4.11

Mot bakgrund av covid-19-krisen bör kommissionen också följa upp tidigare initiativ för att stärka och främja Europas roll som global ekonomisk aktör. Den bör ytterligare analysera och föreslå mer specifika vägar och sätt att stärka eurons internationella roll, diversifiera leveranskedjorna och främja europeiska regler och standarder i vissa strategiska sektorer, säkerställa ett mer motståndskraftigt europeiskt svar på extraterritoriella sanktioner från tredjeländer och gradvis närma sig en enad europeisk representation i internationella finansiella forum.

4.12

Ekonomiskt välstånd måste vara frikopplat från miljöförstöring och social utarmning. Modeller såsom den cirkulära ekonomin samt samarbets- och delningsekonomin ger nya möjligheter till sysselsättning, ägande och innovation, och de omvandlar relationerna mellan tillverkare, distributörer och konsumenter och gör alla aktörer mer motståndskraftiga mot kriser, om de regleras på ett lämpligt sätt. Utöver korrekt genomförande av den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och fortsättningen på EESK:s/kommissionens europeiska plattform för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin inbegriper de viktigaste prioriteringarna följande: att främja en heltäckande strategi för hållbar konsumtion, att utveckla nya indikatorer som ska ersätta den olämpliga användningen av BNP och att anpassa EU:s stabilitets- och tillväxtpakt så att hållbarhet och välbefinnande beaktas.

4.13

Det finns ett behov av att återskapa ett samhälle med starkare tjänster av allmänt intresse i enlighet med artikel 14 om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i EUF-fördraget, protokoll nr 26 om tjänster av allmänt intresse, som är fogat till EUF-fördraget, och i synnerhet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, samt hälso- och sjukvård och sociala tjänster, elektronisk kommunikation, kollektivtrafik, energi, vatten och avfallshämtning samt ett kompletterande investeringsprogram.

4.14

Moderna modeller för ekonomisk utveckling utgår inte bara från kriterierna välstånd, lönsamhet och effektivitet, utan också från respekt för sociala krav och miljökrav och undanröjande av alla slags negativa externa effekter och marknadsmisslyckanden. Som vi nyligen har lärt oss av covid-19-krisen måste ekonomin också vara tillräckligt motståndskraftig och stark för att klara framtida chocker. Av denna anledning rekommenderas starkt att eliminera strukturella obalanser.

4.15

Den moderna ekonomin kräver även att alla marknadssegment fungerar smidigt, inbegripet de som har tillkommit rätt nyligen (virtuella, delade, cirkulära, digitala ekonomier). Det vore därför också önskvärt att finansförmedling fungerade bättre. I EU-sammanhang innebär detta i synnerhet att kapitalmarknadsunionen fördjupas och att bankunionen fullbordas. För att ytterligare stödja övergången till en mer hållbar ekonomi måste också skattesystemet justeras i enlighet med detta.

4.16   Den inre marknaden

4.16.1

Den inre marknaden är central i byggandet av Europa. En fungerande inre marknad stimulerar konkurrensen, förbättrar effektiviteten, höjer kvaliteten och bidrar till sänkta priser. Den europeiska inre marknaden är definitivt en av EU:s största framgångar. Därför är det av avgörande betydelse att undersöka hur den inre marknadens funktionssätt kan stimulera eller hindra den ekonomiska återhämtningen efter hälsokrisen.

4.16.2

Den inre marknadens sammanhållning och enhet har satts på kraftigt prov under covid-19-pandemin. Vissa områden avslöjades där den inre marknaden påverkades och paralyserades i stor utsträckning, i synnerhet den fria rörligheten för personer. Även kontinuiteten i gränsöverskridande leveranskedjor påverkades negativt. Den gränsöverskridande handelsvolymen i EU minskade med tvåsiffriga tal jämfört med föregående år. Men kärnan bevarades och överlevde. För närvarande är den främsta utmaningen att återställa alla naturliga gränsöverskridande flöden i EU och att avlägsna de befintliga hindren på den inre marknaden, vilka till och med började påskyndas rätt nyligen genom ett antal nationellt baserade strategier och modeller som genomfördes efter den föregående krisen.

4.16.3

Det finns en möjlighet i att främja social innovation som en modell för återhämtning genom gemensamt skapande, gemensam utformning och samproduktion. I ett komplext socialt landskap med mycket stora samhällsutmaningar är den enda vägen framåt att mobilisera alla resurser i samhället och arbeta på ett sektorsövergripande och tvärvetenskapligt sätt för att hitta lösningar. Det organiserade civila samhället är en katalysator för social innovation, en rörelse som har bidragit till att utforma välfärdssystem som lett till nya strategier, strukturer, produkter, tjänster och arbetsmetoder. Det civila samhällets deltagande behövs nu mer än någonsin – men äkta social innovation sker bara när det organiserade civila samhället är delaktigt.

4.16.4

Strategin för den inre marknaden står i centrum för EU-projektet. Den gör att människor, tjänster, varor och kapital kan röra sig fritt, vilket skapar möjligheter för europeiska företag, konsumenter och arbetstagare. Det krävs åtgärder för att utnyttja dess fulla potential genom att undanröja hindren. I efterdyningarna av krisen och med tanke på andra aspekter av en föränderlig miljö, till exempel digitaliseringen, måste den inre marknaden till fullo anpassas till nya idéer och affärsmodeller. Målet är därför att återupprätta, återuppliva och återuppbygga den inre marknaden som ett verktyg för återhämtning. Åtgärderna på kort sikt inbegriper en omedelbar öppning av gränserna. Dessutom behöver vi kortfristiga åtgärder i två förgreningar: ta itu med spänningar och att sätta fart på ekonomin och produktiviteten.

4.16.5

De ojämlika villkor som nu växer fram är ett allvarligt problem. Medlemsstaternas stimulanspaket är extremt varierade och har (trots den goda avsikten att absorbera en del av den kraftigt minskade efterfrågan) skapat ojämlika villkor mellan medlemsstaterna. Dessutom måste statligt stöd hanteras och analyseras ur ett branschperspektiv, med hänsyn tagen till hur dessa åtgärder på kort och lång sikt kommer att snedvrida konkurrensen och de lika villkoren.

4.16.6

Vi behöver produktivitet i realekonomin (detta innebär sysselsättning, köpkraft och grundläggande produkter och tjänster). Denna produktivitet kan anta olika former och tillhandahållas genom olika affärsmodeller, men vi behöver åtgärder på detta område för att undvika att ojämlikhetsklyftorna ökar ännu mer. För att sätta fart på ekonomin och produktiviteten krävs stödpaket och en gynnsam miljö för små och medelstora företag samt industrin. Små och medelstora företag är som vi vet ryggraden i den europeiska ekonomin och behöver särskilt stöd, dock utan extra bördor eller byråkrati. Små och medelstora företag kommer bara att kunna återhämta sig om EU och medlemsstaterna ger ekonomiskt stöd. Här kommer det att vara avgörande med subventioner, lån, säkerställande av likviditet, skatteincitament, gynnsamma villkor för att behålla och anställa personal, en översyn av konkurslagstiftningen och annat stöd. När det gäller konkurslagarna bör EU vidta lagstiftningsåtgärder för att göra det möjligt för små företag som har gått i konkurs på grund av covid-19 att snabbt starta upp igen. Dessa åtgärder bör vara tidsbegränsade.

4.17   Industristrategin

4.17.1

Många av de föregående punkterna gäller i allmänhet fullt ut även för industristrategin. Den europeiska industrin står dock inte bara inför utmaningen beträffande en förbättrad inre marknad, utan även, till skillnad från tjänstesektorn, inför grundläggande strukturförändringar, något som främst är relevant för kolbrytning och koldioxidintensiva tunga industrier.

4.17.2

Kärnan i den nya industristrategin för EU består i att hitta en samexistens mellan en modern och stark europeisk industri och de utmaningar som klimat- och miljökraven medför. Kommittén är övertygad om att den här samexistensen går att uppnå och att den, om den lyckas, kan ge Europa en global komparativ fördel. Samtidigt är kommittén fullt medveten om och respekterar de enorma kostnader som är kopplade till den här omställningen och stöder mildrande åtgärder och kompensation för dem på lämpligt sätt och med respekt för vad som är ekonomiskt möjligt.

4.18   Hälso- och sjukvårdssystem

4.18.1

Framför allt är en av de viktigaste lärdomarna av coronakrisen att hälso- och sjukvårdssystemen i nästan alla europeiska länder måste stärkas, först och främst genom att man fokuserar på förebyggande åtgärder. Effekterna av coronaviruset utsätter hälso- och sjukvårdssystem i hela Europa för enorma påfrestningar. Även om ansvaret för hälso- och sjukvården är en nationell befogenhet, är spridningen av viruset inte bunden av gränser. Den påverkar hela Europa både inom och utanför våra gränser med sanitära, sociala och ekonomiska konsekvenser som kräver gemensamma insatser på europeisk nivå.

4.18.2

Coronakrisen har visat på EU:s beroende av import av medicinska produkter från länder utanför EU. Det krävs investeringar i hälsoskydd, vård och omsorg samt långtidsvård och i strategier för förebyggande hälso- och sjukvård samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen – med beaktande av hela livscykeln – och detta måste stödjas av EU:s institutioner.

4.18.3

Coronakrisen visar tydligt att multinationella läkemedelsföretag har mycket stor makt. För att öka läkemedelsindustrins oberoende måste det även inrättas en stor europeisk forskningsfond för utveckling av nya läkemedel och vacciner. EU-institutionerna bör ha de befogenheter som krävs för att samordna försörjning, distribution och prissättning av viktig medicinsk utrustning och skyddsutrustning på den inre marknaden.

4.18.4

EESK efterlyser en kemikaliestrategi för hållbarhet som säkerställer skydd för människors hälsa och miljön, samtidigt som exponeringen för farliga kemikalier minimeras. Den nya strategin måste vara helt förenlig med den europeiska gröna given.

4.18.5

Passagerarnas förtroende för transporter, och i synnerhet kollektivtrafiken, måste återupprättas. Det här inbegriper bland annat åtgärder för att öka skyddet av passagerarnas hälsa (t.ex. luftkonditioneringssystem, upptäckt av människor som är sjuka, åtgärder för rengöring och desinfektion osv.). I detta sammanhang måste dessutom passagerarrättigheterna övervägas på nytt och även stärkas (t.ex. ersättning vid inställda resor).

5.   Ett starkare Europa i världen

5.1

EU behöver stärka och stödja sin globala ställning när det gäller att spela en viktigare och mer strategisk roll i världsekonomin såväl som inom politiken. Denna ställning har försvagats under det senaste årtiondet. EU:s ekonomi har potential att bättre utnyttja sina komparativa fördelar på den globala handels- och investeringsmarknaden, i synnerhet inom avancerad tillverkning och innovativa tjänster, åtföljt av en ambition att bli världsledande. Denna ansträngning bör åtföljas av en bättre och mer ändamålsenlig representation av EU i centrala globala organisationer och behovet att där vara samstämmig. EESK uppmanar kommissionen att göra en relevant ansträngning för att mer specifikt återspegla behovet att stärka EU:s globala ställning i sitt arbetsprogram för 2021.

5.2

EU bör fortsätta att stödja en multilateral strategi inom handel. Att införliva sociala normer, arbetsnormer och standarder för hållbar utveckling (8) i WTO:s och andra FN-relaterade organs regler skulle avsevärt kunna bidra till att skapa en ny, rättvis ekonomisk ordning och handelsordning samt en rättvis och smart globalisering. Samtidigt bör unionen motverka ansträngningen att skapa nya hinder och begränsningar i den globala ekonomin.

5.3

Som en av de konkreta lärdomarna av covid-19-krisen bör EU mer uppmärksamt överväga att skydda sina strategiska tillgångar och investeringar och stärka granskningen inom områden med risk för politiskt missbruk av en investeringstransaktion i en strategisk industri.

5.4

Efter brexit bör EU inte bara fokusera på att stärka sin sammanhållning och enhet, utan i relevanta fall inte glömma att fortsätta utvidgningsprocessen, som nyligen försenats något, trots vissa framsteg, i synnerhet beträffande anslutningen av vissa kandidatländer på västra Balkan. Utvidgningen skulle kunna bidra kraftigt till att undanröja den politiska och ekonomiska osäkerheten och öka stabiliteten i denna del av Europa.

5.5

Den geopolitiska situationen har under det senaste årtiondet förvärrats, vilket även berör områdena närmare EU:s yttre gränser. För att stödja stabiliteten och förbättra de ömsesidiga förbindelserna med EU bör initiativet med ett strategiskt partnerskap och en inkluderande grannskapspolitik fortsätta. Det bör reagera flexibelt på de nya omständigheterna och baseras på en gemensam respekt och de fördelar som detta för med sig för båda sidor.

5.6

Den föränderliga geopolitiska situationen och följderna av den senaste migrationskrisen samt de försämrade yttre förbindelserna i världen med många nya riskfyllda fenomen har även förflyttat spektrumet för EU:s utvecklingsstöd och bistånd. I nästa fleråriga budgetram planeras en mycket stor ökning av de finansiella medlen för detta ändamål, och Europeiska utvecklingsfonden förväntas inkluderas i ramen. EESK stöder denna insats och understryker behovet att ägna särskild uppmärksamhet åt Afrika för att hjälpa kontinenten att övervinna en svår politisk, ekonomisk, social och miljörelaterad situation.

5.7

Det är nödvändigt att återuppta EU:s geopolitiska strategiska roll för att främja globala fredsprocesser, för att åter skapa möjligheter till ekonomisk utveckling i länderna i EU:s grannskap: västra Balkan, Euromed och de östliga partnerna, och i andra konfliktdrabbade områden.

6.   Främjande av vår europeiska livsstil

6.1   Sociala åtgärder

6.1.1

Utöver ekonomiska frågor och miljöfrågor måste EU:s arbetsprogram för 2021 drivas av den sociala dimensionen. Det här innebär att åtagandet om ett socialt och hållbart Europa ska prioriteras. Här spelar även det civila samhällets organisationer en viktig roll. Det finns en möjlighet i att främja social innovation som en modell för återhämtning genom gemensamt skapande, gemensam utformning och samproduktion. I ett komplext socialt landskap med mycket stora samhällsutmaningar är den enda vägen framåt att mobilisera alla resurser i samhället och arbeta på ett sektorsövergripande och tvärvetenskapligt sätt för att hitta lösningar. Det organiserade civila samhället är en katalysator för social innovation.

6.1.2

Det är nödvändigt att utveckla en bredare förståelse av den ”rättvisa omställningen” (bortom kol) och fullt ut genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, samtidigt som man driver på reformer av omfördelningssystemen, balans mellan arbetsliv och privatliv samt jämställdhet.

6.1.3

Att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter på europeisk nivå och i alla medlemsstater är ett viktigt steg för att proaktivt inleda en uppåtgående social konvergensprocess. Kommissionens politiska riktlinjer utlovade en rättvis omställning för alla till en grön social marknadsekonomi. I detta sammanhang har kommissionen lagt fram en färdplan för ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar, vilket inledde en diskussion med EU-länderna, regionerna och partnerna om konkreta åtaganden för att genomföra pelaren i syfte att uppnå framsteg på EU-nivå samt på nationell, regional och lokal nivå fram till november 2020 (9). Baserat på de mottagna bidragen kommer kommissionen att lägga fram en handlingsplan för genomförandet av den sociala pelaren i början av 2021. Ytterligare förslag för 2021 finns i bilagan till färdplanen. Bland dessa finns en barngaranti, en handlingsplan för den sociala ekonomin, en strategi för funktionsnedsättning och en långsiktig vision för landsbygdsområdena (10).

6.1.4

I samband med färdplanen inledde kommissionen ett första och sedan ett andra samråd med arbetsmarknadens parter om skäliga minimilöner (11). EESK inväntar kommissionens eventuella kommande lagstiftningsinitiativ om skäliga minimilöner. Målet bör vara att garantera att minimilönerna i alla EU:s medlemsstater ger alla arbetstagare en skälig levnadsstandard. EESK välkomnar kommissionens erkännande av att det finns utrymme för EU-insatser för att främja de kollektiva förhandlingarnas roll till stöd för minimilönernas tillräcklighet och täckning och att åtgärder till stöd för kollektiva förhandlingar särskilt på sektorsnivå, bör ingå i EU:s insatser för minimilöner (12).

6.1.5

Komplexiteten i EU:s sociala dimension innebär att man för att kunna stärka den behöver styrningsmekanismer som möjliggör kollektiv problemlösning av flera aktörer i olika sektorer. Den sociala dialogen spelar en avgörande roll. En stark social återhämtning innebär också bättre tillgång till fackföreningar och bättre skydd. Kollektiva förhandlingar och demokrati på arbetsplatsen bör stödjas. EU och medlemsstaterna måste stödja arbetsmarknadens parter när det gäller att avsevärt öka de kollektiva förhandlingarnas täckning. Det finns ett behov av att stärka representativiteten och autonomin samt kopplingarna mellan den sociala dialogens europeiska och nationella nivåer. Dessutom finns det ett behov av att ytterligare förbättra arbetsmarknadsparternas kapacitet och deltagande i beslutsfattandet samt av att säkerställa en stabil och balanserad ram för arbetsmarknadsrelationer. EESK anser att kommissionen bör se över EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar och föreslå en rättslig grund för specifika ramvillkor för arbetstagarinflytande, utan att detta inverkar på de nationella befogenheterna (13), i syfte att förbättra arbetstagarnas deltagande för att ta itu med de utmaningar som den gröna given och den digitala omvandlingen innebär.

6.1.6

EESK uppmanar kommissionen att reformera Europeiska unionens ekonomiska styrning. Kommittén är övertygad om att vissa förändringar krävs avseende a) styrningen, dvs. särskilda styrningsmekanismer behövs för att åtgärda brådskande problem snabbare och hantera komplicerade frågor; dessa mekanismer skulle koppla samman EU- och medlemsstatsnivån, inte ersätta åtgärder på någondera nivån, b) att integrera målen för hållbar utveckling i EU:s ekonomiska och sociala övervaknings- och budgeteringsprocesser. I detta avseende skulle den europeiska planeringsterminen kunna ges nya, förbättrade, mätbara och kompletterande sociala, ekonomiska och miljömässiga indikatorer för att övervaka och följa alla aspekter av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess principer samt de 17 målen för hållbar utveckling (14).

6.1.7

EESK välkomnar det aviserade förslaget om att förbättra arbetsvillkoren för plattformsarbetstagare under 2021. EESK beklagar dock att den mycket större utmaningen att åstadkomma en inkluderande och rättvis omställning inte nämns direkt i kommissionens meddelande (15). Kommittén framhåller att det behövs en ambitiös handlingsplan för att uppmuntra medlemsstaterna att hålla sina löften i samband med proklamationen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter (16).

6.1.8

Nya ramar för arbetet har avgörande betydelse i återhämtningsfasen efter covid-19-krisen. Inom både den privata och den offentliga hälso- och sjukvården och omsorgen har strävan efter produktivitetstillväxt motverkat tjänstekvalitet och underminerat arbetsupplevelsen, vilket har fått dramatiska konsekvenser under hälsokrisen i de flesta EU-länder. Övergången till en tjänstebaserad verksamhet skulle leda till en mer arbetsintensiv ekonomi, som en motvikt till de osäkra anställningarna inom dessa sektorer, stödja högre sysselsättningsnivåer och återföra arbetstillfällena till realekonomin. Politik som stöder kvalitetsarbete i arbetsintensiva sektorer som tillhandahåller tjänster av hög kvalitet är därför av avgörande betydelse.

6.1.9

Kommittén är fortsatt oroad över att fattigdom i allmänhet och fattigdom bland förvärvsarbetande fortfarande är ett betydande problem i många medlemsstater. Utöver förbättrade lönenivåerna behövs det en heltäckande strategi på EU- och medlemsstatsnivå som omfattar åtgärder för att säkerställa tillräckliga minimiinkomstsystem, gemensamma miniminormer för arbetslöshetsförsäkring och ändamålsenliga system för aktiv integration som stöds av viktiga och stödjande sociala tjänster. Välfungerande arbetsmarknader, offentliga arbetsförmedlingar och aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder krävs också (17).

6.1.10

EESK stöder kommissionens jämställdhetsstrategi för 2020–2025 och rekommenderar att kommissionen antar strategier för jämställdhetsintegrering i alla programplanerings- och styrningsorgan samt ett intersektionellt förhållningssätt till jämställdhet. Strategin bör genomföras parallellt med hanteringen av konsekvenserna av covid-19, genom skräddarsydda och riktade politiska åtgärder. Kommittén noterar kommissionens avsikt att föreslå ett lagstiftningsinitiativ om bindande åtgärder för insyn i lönesättningen. När man tar itu med lönegapet och andra klyftor mellan könen bör större socialt erkännande och ekonomiskt värde ges till arbeten och sektorer som traditionellt har många kvinnliga anställda och ofta är underbetalda och undervärderade.

6.1.11

Det är viktigt att fortsätta att hantera och mildra de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin, som är särskilt stora inom viktiga områden såsom transport, resor och turism.

6.2   Migration och tiden efter covid-19

6.2.1

I och med att covid-19-pandemin uppstod, med en oerhörd tragedi för de nationella hälso- och sjukvårdssystemen och ett ekonomiskt sammanbrott som följd i alla länder, tycktes migrationsfrågan försvinna från agendan och hamna i bakgrunden, med en viss likgiltighet från den allmänna opinionens sida. De asylsökande får inte överges på grund av den rådande krisen. Rätten till grundläggande skydd utgör kärnan i de europeiska värdena och får inte kastas över bord när den känns obekväm.

7.   En ny satsning på demokrati i Europa

7.1

EU bygger på gemensamma europeiska värden som inte under några omständigheter är förhandlingsbara: respekt för människans värdighet och mänskliga rättigheter, frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstatsprincipen. Dessa värden får inte glömmas bort när EU och dess medlemsstater står inför en nödsituation med följdverkningar i form av ekonomiska och sociala utmaningar. Även om svaret på den rådande krisen måste vara snabbt och motiverar vissa exceptionella och tidsbegränsade åtgärder, får dessa inte strida mot rättsstatsprincipen eller äventyra demokratin, maktfördelningen och EU-medborgarnas grundläggande rättigheter. EESK insisterar på att alla politiska åtgärder i detta avseende måste vara helt i linje med våra gemensamma värden i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget.

7.2

I denna nya återhämtnings- och återuppbyggnadsprocess hoppas EESK att den kommande konferensen om EU:s framtid kan utgöra ett tillfälle att stärka och fördjupa EU:s institutionella struktur och åstadkomma en verklig nystart för EU-projektet, så att unionen kan möta de kommande årtiondenas utmaningar.

7.3

Covid-19-krisen har avslöjat de institutionella begränsningarna och bristerna i den nuvarande Europeiska unionen, samtidigt som den har visat på det brådskande behovet av en ändamålsenlig och effektiv union. Europeiska unionen behöver en ny struktur som går bortom EU:s inre marknad och leder till ett mer integrerat Europa med verklig finanspolitisk kapacitet och som har som främsta mål att förbättra medborgarnas levnads- och arbetsvillkor. Därför anser EESK att konferensen bör beakta EU:s befintliga återhämtningsinstrument och den solidaritet som redan har uppstått, samtidigt som man säkerställer ekologisk hållbarhet, ekonomisk utveckling, sociala framsteg, säkerhet och demokrati. EESK betonar att trots pandemin måste direkt engagemang från organisationer i det civila samhället, arbetsmarknadens parter och folkvalda företrädare förbli en prioritering för konferensen, och ser fram emot att inleda konferensen för att bygga en mer demokratisk, ändamålsenlig och motståndskraftig union tillsammans med alla EU:s medborgare. EESK anser att kommissionen bör hålla konferensens omfattning öppen för alla möjliga resultat, inbegripet lagstiftningsförslag, initiativ till fördragsändringar med mera.

7.4

EESK anser att desinformation är ett direkt hot inte bara mot medborgarnas förmåga att fatta väl övervägda politiska beslut, utan även mot det europeiska integrationsprojektet och därmed mot EU:s enhet, välstånd och globala inflytande. En rad främmande makter, samt extremistgrupper som motsätter sig europeiskt samarbete och starkare sammanhållning, har intresse av att försvaga EU:s demokratiska beslutskapacitet. EESK vill uttrycka sitt starka stöd för EU:s pågående insatser mot både extern och inhemsk desinformation och uppmanar med kraft kommissionen att säkerställa full efterlevnad av uppförandekoden om desinformation och därtill kopplade uppföljande regleringsåtgärder, vidareutveckling av det nyligen inrättade ”systemet för tidig varning” och StratComs underrättelseenheter samt utvidgning av Europeiska utrikestjänstens åtgärder mot desinformation, parallellt med en avsevärd ökning av EU:s åtgärder mot inhemsk desinformation (18).

7.5

EESK ger sitt fulla stöd till kommissionens förslag om att utarbeta en ”europeisk handlingsplan för demokrati” som bör vara omfattande och kontinuerlig, med förmåga att åstadkomma förändring, och underbyggd av ekonomiskt stöd och interinstitutionell samordning. Syftet med den europeiska handlingsplanen för demokrati och därmed sammanhängande framtida initiativ bör vara att göra mycket mer för att åstadkomma fria och pluralistiska medier och en oberoende journalistik av hög kvalitet, ändamålsenlig reglering av sociala medier, särskilt i syfte att bekämpa desinformation och med regler för politisk reklam på internet och innehållsansvar, en moderniserad valprocess, inkludering av missgynnade grupper, främst personer med funktionsnedsättning, och omfattande medborgarutbildning om Europeiska unionen och dess demokratiska process i alla medlemsstater. EESK erinrar om sitt förslag om en ambitiös EU-strategi för kommunikations-, utbildnings- och medborgarupplysningsstrategi om grundläggande rättigheter, rättsstatsprincipen och demokrati (19).

7.6

Ytterligare åtgärder krävs för att åstadkomma fria och pluralistiska medier och en oberoende journalistik av hög kvalitet samt effektiv reglering av sociala medier, särskilt i syfte att bekämpa desinformation och med regler för politisk reklam på internet och innehållsansvar.

7.7   Bättre lagstiftning och framsyn

7.7.1

EESK vidhåller sin efterlysning av en reviderad agenda för bättre lagstiftning som inbegriper en hållbarhetskontroll för att säkerställa att all EU-lagstiftning och EU-politik bidrar till genomförandet av målen för hållbar utveckling.

7.7.2

EESK har åtagit sig att bidra till att den nya plattformen Fit For Future, som ersätter Refit-plattformen, blir en framgång och välkomnar uppgraderingen av EESK:s roll i plattformen Fit For Future när det gäller deltagande, representation och bidrag. Den här nya plattformen kommer att involvera medlemsstaterna och företrädare för det civila samhället i arbetet med att förenkla och minska den onödiga regelbördan samt förbereda Europa för nya utmaningar i framtiden, till exempel digitalisering. Covid-19-krisen har visat på vikten av att utforma politik och stärka kapaciteten på ett sådant sätt att man klarar av att hantera en osäker framtid.

7.7.3

EESK påminner om att bättre lagstiftning inte kan ersätta politiska beslut och inte under några omständigheter får leda till avreglering eller till att nivån på det sociala skyddet, miljö- och konsumentskyddet och skyddet av de grundläggande rättigheterna sänks. EESK uppmanar kommissionen att se över riktlinjerna och kriterierna i verktygslådan för bättre lagstiftning i syfte att införliva målen för hållbar utveckling enligt Agenda 2030 i utvärderingsprocesserna. En hållbarhetskontroll måste bli ett tydligt inslag i verktygslådan för bättre lagstiftning. EESK upprepar sin uppmaning att utvecklingen av det europeiska ekosystemet för konsekvensbedömningar och utvärderingar ska fortsätta i syfte att förbättra kvaliteten och främja aktivt deltagande från det organiserade civila samhällets sida vid utformning och genomförande av lagstiftningen (20).

7.7.4

EESK föreslår att kommissionen kombinerar offentliga samråd (på grund av deras begränsningar) med tillfälliga rundabordssamtal med relevanta aktörer såsom arbetsmarknadens parter och det organiserade civila samhället i syfte att stärka deltagardemokratin.

7.7.5

Deltagandet av organisationer i det civila samhället i konsekvensbedömningar och strategisk framsyn bör stärkas för att säkerställa att deras expertis och kunskap på fältet beaktas när framtida lagstiftning och politik utformas i det nya sammanhanget efter covid-19.

7.7.6

Organisationer i det civila samhället faller också själva offer för ojämlikhet och svagheter i systemet. Deras nuvarande och framtida förmåga att tillgodose behov hotas av de ofta knappa och fluktuerande resurserna. Detta måste åtgärdas genom att finansieringsmekanismer säkerställs för dessa organisationer. Kommissionens arbetsprogram för 2021 efter krisen är en enorm möjlighet att se över EU:s samverkan med organisationer i det civila samhället när det gäller mer hållbart och strukturellt finansiellt stöd i stället för projektbaserad finansiering.

---

(1)  Resolution om tiden efter covid-19-krisen (EUT C 311, 18.9.2020, s. 1).

(2)  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1590732521013&uri=COM:2020:456:FIN

(3)  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1590574123338&uri=CELEX%3A52020DC0380

(4)  NAT/784 – Europeisk klimatlag (se sidan 143 i detta nummer av EUT).

(5)  Se fotnot 4.

(6)  Se sidan 124 i detta nummer av EUT.

(7)  INT/894 – Vitbok om artificiell intelligens (se sidan 87 i detta nummer av EUT).

(8)  Se till exempel https://www.ilo.org/global/standards/lang--en/index.htm.

(9)  https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_20_20

(10)  Ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar.

(11)  https://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=1226&furtherNews=yes&newsId=9696

(12)  Pågående SOC/632 – Rimliga minimilöner i Europa.

(13)  CCMI/124 – EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar (EUT C 19, 21.1.2015, s. 50).

(14)  https://www.eesc.europa.eu/sv/documents/resolution/european-economic-and-social-committees-contribution-2020-commissions-work-programme-and-beyond

(15)  https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2020/SV/COM-2020-102-F1-SV-MAIN-PART-1.PDF

(16)  INT/897 – Industristrategin (se sidan 108 i detta nummer av EUT).

(17)  EESK:s pågående yttrande SOC/632 ”Rimliga minimilöner i Europa”, EESK:s yttrande SOC/583, https://www.eesc.europa.eu/sv/our-work/opinions-information-reports/opinions/common-minimum-standards-field-unemployment-insurance-eu-member-states-concrete-step-towards-effective-implementation (EUT C 97, 24.3.2020, s. 32) och EESK:s yttrande ”För ett europeiskt ramdirektiv om en minimiinkomst” (EUT C 190, 5.6.2019, s. 1).

(18)  SOC/630 – Kampanjers effekter på deltagandet i det politiska beslutsfattandet (EUT C 311, 18.9.2020, s. 26).

(19)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet – Att ytterligare stärka rättsstatsprincipen inom unionen – Läget idag och vägar framåt, 3 april 2019 (EUT C 282, 20.8.2019, s. 39).

(20)  INT/886 – Bättre lagstiftning: genomgång och vägen framåt (EUT C 14, 15.1.2020, s. 72).