Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Kostnaderna för utebliven invandring och bristande integration

(yttrande på eget initiativ)

(2019/C 110/01)

Föredragande:	Pavel TRANTINA
Medföredragande:	José Antonio MORENO DÍAZ

Beslut av EESK:s plenarförsamling	15.2.2018
Rättslig grund	Artikel 29.2 i arbetsordningen
	Yttrande på eget initiativ
Ansvarig facksektion	Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av facksektionen	7.11.2018
Antagande vid plenarsessionen	12.12.2018
Plenarsession nr	539
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	149/09/13

1.   Sammanfattning av slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK anser att invandring har en positiv inverkan på befolkningens och arbetskraftens tillväxt. Om den naturliga befolkningstillväxten blir negativ kan invandringen bidra till att hålla kvar den totala befolkningen och arbetskraften på en jämn nivå. Invandringen är visserligen inte den slutliga lösningen på hur konsekvenserna av befolkningens åldrande i Europa ska kunna hanteras. Den skulle icke desto mindre även kunna avhjälpa brist på arbetskraft och färdigheter som inte beror på befolkningsutvecklingen.

1.2

Ett scenario utan invandring till Europa skulle innebära följande: — Medlemsstaternas ekonomier skulle drabbas hårt. Arbetsmarknaderna skulle utsättas för möjligen oförenliga påfrestningar, hela sektorer skulle slås i spillror, jordbruksproduktionen skulle minska och byggsektorn skulle inte kunna möta efterfrågan. — De demografiska utmaningarna skulle förvärras. Det kan hända att pensionssystemen blir ohållbara och att hälso- och sjukvårdssektorn kollapsar, avfolkningen av vissa områden skulle fortgå i snabb takt och i slutändan skulle den sociala sammanhållningen undergrävas. — Ett fullständigt förbud mot laglig migration skulle i sig leda till en kraftig ökning i försöken till irreguljär migration. Detta skulle i sin tur leda till överdrivna satsningar på säkerhet, repression och polis, vilket skulle medföra enorma kostnader. Det skulle stimulera marknaderna för svartarbete, exploatering och modernt slaveri och desperata försök till familjeåterförening. — Rasismen och främlingsfientligheten skulle blomstra ännu mer än i dag. Människor som redan bor här och har en invandrarbakgrund, inbegripet andra och tredje generationens invandrare, skulle bli måltavlor för misstro och övergrepp från befolkningen.

1.3

Migrationen har däremot följande potential som kan fastställas i värdländerna: vakanser och kompetensunderskott kan fyllas, ekonomisk tillväxt kan upprätthållas och tjänster till förmån för en åldrande befolkning kan vidmakthållas när det råder brist på unga människor lokalt. Pensionsunderskottet kan fyllas genom inbetalningarna från nya unga migrerande arbetstagare. Invandrare bidrar med energi och innovationer. Värdländerna berikas med kulturell och etnisk mångfald. Avfolkningsbygder kan få nytt liv, inklusive skolor som kan förvandlas. Ursprungsländerna gynnas av remitteringar (pengar som migranterna skickar hem) som är större än det utländska biståndet. Återvändande migranter för med sig besparingar, färdigheter och internationella kontakter.

1.4

För att man fullt ut ska kunna förverkliga migrationens potential krävs det en strategi som bland annat bättre tillvaratar migrantbefolkningens färdigheter. Kommittén är övertygad om att detta måste främjas genom lämpliga strategier och mekanismer för validering av färdigheter och uppmanar EU och medlemsstaterna att främja ett skyndsamt utarbetande av sådana. Ett korrekt genomförande av kompetenspartnerskap med länder utanför EU skulle dessutom vara till ömsesidig nytta för både EU och migranternas ursprungsländer.

1.5

EU bör anta strategier och åtgärder för att stödja en säker, ordnad och reguljär migration och också stärka inkludering och social sammanhållning.

1.6

Bristande integration innebär ekonomiska, sociokulturella och politiska risker och kostnader. Investeringar i integration av migranter är därför den bästa försäkringen mot potentiella framtida kostnader, problem och spänningar. Den offentliga politiken bör ta itu med den rädsla, de farhågor och den oro som finns bland olika delar av befolkningen i EU:s samhällen för att förhindra att EU-fientliga och främlingsfientliga stämningar uppstår. Strategierna för detta bör därför innefatta en tydlig, konsekvent och genomtänkt uppsättning skyldigheter för migranterna själva, men likaså ett konsekvent fördömande av retorik och beteenden som präglas av fientlighet mot migranter.

1.7

EESK understryker att det är väsentligt att främja integration för att stärka EU:s grundläggande värden och principer, där mångfald, jämlikhet och icke-diskriminering är avgörande. Integration är en fråga som angår hela samhället, inbegripet migranter som etablerar sig i ett värdland, oberoende av deras status eller ursprung. Likväl krävs det särskilda strategier för personer som är särskilt utsatta (såsom flyktingar), och ett riktat stöd som är lokalt förankrat och skräddarsytt, snarare än en patentlösning, kan kanske ge de bästa resultaten. Det är därför absolut nödvändigt att EU:s medlemsstater lär sig av varandra och uppriktigt strävar efter att främja en miljö där integration av migranter kan uppnås och riskerna undviks.

2.   Yttrandets bakgrund och mål

2.1

De största migrationsströmmarna i Europa sedan andra världskriget har väckt oro bland medborgarna för ytterligare okontrollerade migrationsströmmar och visat vikten av en gemensam strategi i kampen mot irreguljär migration och av att trygga EU:s förmåga att agera. EU:s medlemsstater har ställts inför utmaningar när det gäller hanteringen och finansieringen av och kommunikationen om migrationen, samt medborgarnas farhågor i samband med detta. Även om situationen har missbrukats av vissa politiker är kommittén övertygad om att det finns ett akut behov av att ändra det sätt på vilket migration och återvändande skildras till en rationell debatt på grundval av fakta. Flyktingar och migranter bör inte ses som ett hot utan som en möjlighet för Europas ekonomiska och sociala modell.

2.2

Det faktum att man i den nuvarande politiken sätter kontrollen av migrationen högst på dagordningen för utrikesfrågor undergräver EU:s ställning i de yttre förbindelserna och gör att EU blir ett lätt offer för utpressning och förlorar sin trovärdighet i människorättsfrågor. Kommittén är övertygad om att EU och medlemsstaterna måste gå längre än i den nuvarande modellen och se till att reguljära sätt att ta sig in i EU, sätt som underlättar ordnad migration och lyckad inkludering, främjas. Säkra och lagliga vägar kan leda till minskat tryck på EU:s asylsystem.

2.3

Så länge EU-marknaderna driver på efterfrågan på arbetskraft kommer det samtidigt att finnas migration: under reguljära eller andra former. Åtminstone i vissa yrken kommer efterfrågan att öka (vårdsektorn, hushållsarbete, sociala tjänster, byggsektorn osv.) (1).

2.4

Vid det civila samhällets dagar i juni 2017 höll Federica Mogherini, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, ett huvudanförande om det globala Europa och dess roll för fred och stabilitet (2). I anförandet hävdade hon att Europa behöver migration av ekonomiska och kulturella skäl. Hon föreslog att EESK skulle utarbeta en studie eller en rapport om kostnaderna för utebliven migration, eftersom hon fått intrycket att vissa sektorer i Europas ekonomier skulle kollapsa om alla migranter försvann från en dag till nästa. Rapporten skulle förmedla de ekonomiska och sociala aktörernas synpunkter på hur Europa skulle se ut utan migranter. Detta yttrande på eget initiativ utgör en uppföljning av hennes tanke.

2.5

Migrationen har många ansikten – den kan vara reguljär, irreguljär eller, som under de senaste tre åren, humanitär, till följd av kriget i Syrien och krig i andra delar av världen. Migrationsströmmarna är också blandade och arbetskraftsmigrationen kan vara säsongsbunden och den kan bestå av manuell eller högkvalificerad arbetskraft. I detta dokument ligger tyngdpunkten huvudsakligen på säker, ordnad och EU-stödd arbetskraftsmigration (med sammanhängande familjeåterföring). Dock noteras också andra former av invandring till EU och det potentiella bidraget från migranter som anländer inom ramen för (tillfällig) humanitär migration (asylsökande) och irreguljär migration.

3.   Allmänna kommentarer

3.1   Demografi – en åldrande befolkning och de minskande befolkningstalen i EU

3.1.1

I början av 2000-talet har EU en åldrande befolkning, en stagnerande eller till och med minskande inhemsk befolkning, en hög arbetslöshet och – i vissa av de centrala medlemsstaterna – även en långsam ekonomisk tillväxt. Samtidigt kvarstår EU som en de främsta destinationerna för migration (3).

3.1.2

Förändringar i arbetskraftens storlek utgör en av de främsta utmaningarna för EU. Även om arbetskraftsutbudet (arbetskraftens storlek) inte utvecklas oberoende av efterfrågan på arbetskraft kan dess framtida utvecklingstendenser uppskattas genom att man kombinerar olika scenarier för arbetskraftens deltagande med befolkningsprognoser, såsom fastställs av författarna till European Demographic Data Sheet 2018 (4). För närvarande uppgår arbetskraften inom EU till omkring 245 miljoner arbetstagare. För att uppskatta det framtida arbetskraftsutbudet fram till 2060 utarbetade författarna tre scenarier för arbetskraftsdeltagande i ett intervall från 214 miljoner till 227 miljoner respektive 245 miljoner arbetstagare.

3.1.3

Enligt andra prognoser, såsom den som presenterades i kommissionens faktablad till det sociala toppmötet i Göteborg 2017, kommer det 2060 för varje äldre person att finnas två personer i arbetsför ålder. I dagsläget finns det fyra. Detta innebär en stor risk för den europeiska sociala modellen som den ser ut i dag.

3.1.4

I gengäld har invandringen en positiv inverkan på befolkningens och arbetskraftens tillväxt. Om den naturliga befolkningstillväxten blir negativ kan invandringen bidra till att hålla kvar den totala befolkningen och arbetskraften på en jämn nivå. Invandringen skulle även kunna avhjälpa brist på arbetskraft och färdigheter som inte beror på befolkningsutvecklingen. Invandringen utgör dock inte, såsom HWWI (Hamburgisches WeltWirtschaftsInstitut) anger i sin rapport ”The Costs and Benefits of European Immigration” (5), den slutliga lösningen på hur konsekvenserna av befolkningens åldrande i Europa ska kunna hanteras (eftersom migranterna också blir äldre).

3.2   Potentialen i arbetskraftsmigrationen från tredjeländer

Följande effekter kan fastställas (6):

3.2.1

I värdländerna: — Vakanser och kompetensunderskott kan fyllas. — Ekonomisk tillväxt kan upprätthållas. — Tjänster till en åldrande befolkning kan vidmakthållas när det råder brist på unga människor lokalt. — Pensionsunderskottet kan fyllas genom inbetalningarna från nya unga migrerande arbetstagare, som också betalar skatt. — Invandrare bidrar med energi och innovationer. — Värdländerna berikas med kulturell och etnisk mångfald. — Avfolkningsbygder kan få nytt liv, inklusive skolor med vikande elevunderlag.

3.2.2

I ursprungsländerna: — Utvecklingsländer drar nytta av remitteringar (betalningar som migranter skickar hem), som numera ofta överstiger det utländska biståndet (7), men också av kulturutbyten. — Arbetslösheten minskar och unga migranter förbättrar sina livsutsikter. — Återvändande migranter för med sig besparingar, färdigheter och internationella kontakter.

4.   Kostnaderna för utebliven invandring

4.1   Att stödja ekonomisk tillväxt och tillgodose arbetsmarknadens behov

4.1.1

Invandringen från länder utanför EU har en både direkt och indirekt inverkan på den ekonomiska tillväxten: det verkar finnas ett tydligt samband mellan arbetskraftens tillväxt genom invandring och den samlade BNP-tillväxten. Exempelvis har Sverige på senare år beviljat tusentals arbetstillstånd till it-utvecklare, bärplockare och kockar. Arbetskraftsinvandringen bidrar i stor utsträckning till den svenska ekonomin: företag som rekryterar arbetskraftsinvandrare växer snabbare än liknande företag. Varje år bidrar arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU och EES med över 1 000 miljoner euro till Sveriges BNP och med över 400 miljoner euro i skatteintäkter (8).

4.1.2

Migrantbefolkningen ökade arbetskraften inom EU med 70 % mellan 2004 och 2014 (9). Det är svårt att närmare ange vilka konsekvenser en arbetskraftsbrist av denna omfattning skulle få för EU:s ekonomi och de enskilda medlemsstaterna. Dessutom integreras den utlandsfödda befolkningen vanligtvis inom marknadsnischer (segmentalisering) som antingen är under stark tillväxt eller på väg att minska, vilket ökar flexibiliteten att bemöta efterfrågan på EU:s arbetsmarknad.

4.1.3

Samtidigt deltar migrantbefolkningen i sysselsättningssituationen i varje land genom att bidra till konsumtion och skapande av nya arbetstillfällen. Migranter som startar egna företag bidrar till ekonomisk tillväxt och sysselsättning, ofta genom att vitalisera försummade hantverks- och handelsyrken, och de tillhandahåller i allt högre grad produkter och tjänster som ger mervärde (10). Kommittén anser därför att det om målet är att stärka migrantföretagares kreativa och innovativa förmåga krävs specifika åtgärder på EU-nivå, i medlemsstaterna och på lokal nivå. Detta ska utplåna diskriminering och skapa lika villkor för alla så att de kan bidra till inkluderande tillväxt och högkvalitativa arbetstillfällen (11).

4.1.4

EESK anser också att företagen inom den sociala ekonomin, med tanke på att de specifikt tenderar att vara verksamma inom vård och omsorg samt inom delningsekonomin och den cirkulära ekonomin, kan främja och stödja inte bara nya arbetstillfällen utan även företagande och tillträde till ekonomisk verksamhet för migranter utanför EU (12).

4.1.5

Att mäta invandringens skattemässiga konsekvenser är en komplex fråga. OECD hävdar (13) dock att migranter sammantaget har haft en neutral skattemässig inverkan under de senaste 50 åren, dvs. att alla kostnader de kan ha gett upphov till har täckts av de förtjänster som uppkommit genom de skatter och avgifter som uppburits.

4.1.6

I en forskningsstudie från Oxford Economics (14) drogs slutsatsen att migrerande arbetstagare bidragit till att upprätthålla ett tillräckligt arbetskraftsutbud för att driva på den ekonomiska högkonjunkturen 2004–2008. Tillgången till migrerande arbetstagare verkar för vissa företag ha varit avgörande för att överleva eller inte behöva utlokalisera produktionen till utlandet (författarna hänvisar till en undersökning bland 600 företag där 31 % uppgav att migranter var viktiga för att deras verksamhet skulle överleva, och denna andel uppgick till så mycket som 50 % inom hälso- och sjukvård, social omsorg och jordbruk).

4.1.7

Det är tydligt att invandringen kan vara ekonomiskt fördelaktig för både ursprungs- och värdländerna. Med de nuvarande strukturerna för ekonomi och handel är det dock de rika och mäktiga länderna som drar störst nytta av den. Migration har också en potential att föra människor samman kulturellt och att främja förståelse, men slitningar uppstår om det inte görs några insatser för att skingra de missförstånd, fördomar och myter som finns inte bara bland lokalbefolkningen utan även bland migrantgrupperna.

4.2   Att överbrygga kompetensunderskottet

4.2.1

EU:s ekonomi förlorar generellt sett mer än 5 % i produktivitet varje år på grund av glappet mellan arbetstagarnas kompetens och arbetsmarknadens behov, enligt en studie från Institute for Market Economics (IME) (15) som beställdes av EESK och som offentliggjordes den 24 juli 2018. Enligt studien motsvarar detta en förlust på 80 eurocent för varje arbetad timme. De yrken som är värst drabbade är it och kommunikationer, läkare och, mer allmänt, områdena naturvetenskap, teknik och ingenjörsväsen. Detta berör även lärare, sjuksköterskor och barnmorskor. Situationen tenderar att förvärras på grund av befolkningsminskningen och den tekniska utvecklingen, uppger författarna. Detta kompetensunderskott kan delvis överbryggas genom arbetskraftsmigration.

4.2.2

För att man fullt ut ska kunna förverkliga migrationens potential på detta område krävs det dock en strategi som bland annat bättre tillvaratar migrantbefolkningens färdigheter och kvalifikationer. Invandrare är ofta överkvalificerade för de arbetstillfällen som de erbjuds (16).

4.2.3

Kompetensunderskottet kan delvis överbryggas endast om invandrarna får sina färdigheter och kvalifikationer validerade. EU:s valideringsmekanismer håller dock fortfarande på att tas fram och är beroende av medlemsstaterna. EU:s kompetenskartläggningsverktyg används inte i tillräckligt hög grad av medlemsstaterna och aktörerna på fältet. Det finns dock icke-statliga initiativ såsom Bertelsmannstiftelsens kompetenskort eller möjligheter till yrkesmässig självbedömning online (17).

4.2.4

Ett korrekt genomförande av kompetenspartnerskap med länder utanför EU skulle vara till ömsesidig nytta för både EU och migranternas ursprungsländer.

4.3   Att stödja vården och omsorgen

4.3.1

Bristen på arbetskraft inom vård och omsorg är en ”tickande bomb”. Sektorn befinner sig i kris (18), och bristen på arbetskraft kommer att öka om inte lämpliga politiska åtgärder vidtas. Så tidigt som 1994 fastställde kommissionen att vård och omsorg är en strategisk sektor. År 2010 varnade den för att det skulle saknas två miljoner arbetstagare inom vård och omsorg 2020 om inte omedelbara åtgärder vidtogs för att råda bot på bristen på upp till en miljon arbetstagare inom långtidsvården (19).

4.3.2

I många medlemsstater råder det brist på vårdpersonal. Rekrytering av både reguljär och papperslös vårdpersonal lindrar bristen på personal inom vård och omsorg. Särskilt vården och omsorgen i Sydeuropa är starkt beroende av inneboende vårdare. I t.ex. Italien är ungefär tre fjärdedelar av arbetskraften inom hemtjänsten migranter som arbetar som inneboende vårdare (20).

4.3.3

Även länderna i Central- och Östeuropa märker av bristen på arbetskraft inom vård och omsorg och den ökande efterfrågan på vård och omsorg i Västeuropa. Polen levererar exempelvis många vårdare till andra länder, trots en total brist på egen vårdpersonal. Dessa brister avhjälps genom att arbetstagare från Ukraina och andra tredjeländer kommer till Polen (21).

4.3.4

Det är också viktigt att notera kvinnliga migranters stora ekonomiska bidrag till sina familjer och samhällen genom sitt avlönade arbete och behovet av att ta itu med ojämlikheter mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden (22). Forskning visar att de flesta av de kvinnliga migrerande arbetstagarna är anställda inom tjänstesektorn (t.ex. catering, hushållsarbete och vård och omsorg). Irreguljärt arbete, undersysselsättning och anställning med tillfälliga kontrakt kan leda till att migrerande kvinnor missgynnas på EU:s arbetsmarknader, och åtgärder för att säkerställa likabehandling och skydd för utsatta personer bör utvecklas ytterligare.

4.4   Att ta itu med avfolkningen av landsbygdsområden och avlägsna områden

4.4.1

Landsbygdsområden, bergsområden och öar håller på att avfolkas, vilket ger upphov till en nedåtgående ekonomisk och social spiral som tilltar i takt med att fler människor flyttar till städerna. Befolkningsminskningen leder till att mindre pengar cirkulerar i lokalsamhället, vilket i sin tur påverkar livskraften hos lokala företag, affärer och transportförbindelser och tillgången till grundläggande faciliteter och tjänster.

4.4.2

I vissa delar av EU, exempelvis i Irland och Brandenburg, kompenseras avfolkningen av att migranter flyttar in. Vad gäller exempelvis jordbruket har bidraget från migrerande arbetstagare i Nordirland varit avgörande för att en sektor med allvarliga problem i fråga om arbetskraftsutbud och åldrande arbetskraft ska överleva. Migrantbefolkningen är beredd att godta arbeten med löner och förhållanden som lokalbefolkningen förkastat och att bo i byar som löper stor risk för avfolkning, trots att det kan vara fråga om en i hög grad oreglerad sektor där arbetskraften riskerar att exploateras (23).

4.4.3

Inom ramen för EU:s landsbygdsutvecklingspolitik finns det möjlighet att stödja lokala landsbygdssamhällen när migranter anländer. Ett antal organisationer för landsbygdsutveckling har framhållit det potentiella stöd som landsbygdsområden kan ge migranter. De skulle kunna bidra till att ge ny kraft åt områden som lider av underbefolkning och/eller ekonomisk nedgång. Europaparlamentet har i sin studie från 2017 (24) betonat vikten av att tillhandahålla stöd för migranters sociala inkludering och integration på arbetsmarknaden.

4.5   Att hantera kulturell mångfald

4.5.1

Avsaknaden av en migrantbefolkning skulle vara till skada för mångfalden i EU-länderna och leda till ett främlingsfientligt och självbelåtet samtalsklimat som står i strid med EU:s ledande principer. Dessutom skulle vi gå miste om ett bidrag till utbredningen av värden såsom likabehandling och icke-diskriminering, där synligheten hos en befolkning med migrantbakgrund har bidragit till framsteg på senare år.

4.6

Av alla ovannämnda skäl måste utebliven invandring till EU förkastas som ett orealistiskt, ogenomförbart och oändligt skadligt scenario.

5.   Kostnaderna för bristande integration (och hur dessa kan undvikas)

5.1

För att man fullt ut ska kunna förverkliga den potential som finns i migrationen till EU, såsom anges ovan, och samtidigt minimera därmed sammanhängande och långvariga risker och socioekonomiska kostnader som kan undvikas är det ytterst viktigt att det finns förutsättningar för en lyckad integration av migranter.

5.2

De främsta punkterna som är relevanta för EU:s tolkning av begreppet finns angivna i de gemensamma grundprinciper för en integrationspolitik för invandrare i EU som rådet antog 2004 (25). Där ses integration som ”en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare och invånare i medlemsstaterna”. Detta går stick i stäv med en utbredd missuppfattning om att integration betyder assimilering – en enkelriktad process där individer överger sina nationella och kulturella kännetecken i utbyte mot det nya bosättningslandets motsvarigheter (26). Såsom upprepades i EU:s handlingsplan för integration av tredjelandsmedborgare från 2016 är dock att ”förstå och stödja dessa grundläggande värderingar […] en viktig del av att leva och delta i” EU (27).

5.3

Det bör understrykas att integration angår alla migranter som etablerar sig i ett värdland, oberoende av deras status eller ursprung. Likväl krävs det särskilda strategier för personer som är särskilt utsatta (såsom flyktingar), och en strategi som är lokalt förankrad, snarare än en patentlösning, kan kanske ge de bästa resultaten.

5.4

Sysselsättning är en grundläggande del av integrationsprocessen. Medlemsstaterna samt näringslivets och arbetsmarknadens organisationer uppfattar alltså inkluderingen av migranter på arbetsmarknaden som en prioritering. Efterfrågan på migrerande arbetskraft kvarstår mycket riktigt som en av de huvudsakliga drivkrafterna bakom invandringen till att börja med.

5.5

Till de övriga väsentliga variabler som är avgörande för migranters integration i mottagarstaten hör följande: vissheten och förutsebarheten i fråga om migrationsstatus, möjligheterna till och hindren för att erhålla medborgarskap, möjligheterna till familjeåterförening, tillgången till språkkurser, kraven på språkliga och kulturella kunskaper, de politiska rättigheterna och den allmänna öppenheten i ett visst samhälle och dess beredskap att ta emot, bistå och interagera med nykomlingarna (och omvänt).

5.6

Dessutom hänger migranternas integration nära samman med en mängd strategier med koppling till skydd på arbetsplatsen, bostäder, hälso- och sjukvård, utbildning, kvinnors rättigheter, jämlikhet och icke-diskriminering, bara för att nämna några.

5.7

I ett försök att kvantifiera de strategier som finns har Migrant Integration Policy Index (MIPEX) inrättats, som tillhandahåller jämförbara data om EU:s medlemsstater och flera andra länder (28). Resultaten visar tydligt de skillnader som finns mellan medlemsstaterna, inbegripet den bestående klyftan mellan öst och väst.

5.8

Om man fullföljer logiken bakom scenariot med ”bristande integration av migranter” kan följande risker och/eller kostnader fastställas:

5.8.1   Ekonomiska.

—	Migranter utestängs från formellt arbete (medan mängden odeklarerat arbete ökar).

—	Ökade kostnader för att hantera sociala problem när de väl är ett faktum, snarare än att förebygga dem.

—	Migranter hindras från att förverkliga sin potential fullt ut (förverkligandet överförs ofta till efterföljande generationer).

5.8.2   Sociokulturella.

—	Avsaknad av identifiering med, och godtagande av, värdlandets värden och normer.

—	Förvärrade sociokulturella skillnader mellan migranterna och värdsamhällena.

—	Strukturell diskriminering av migranter, inbegripet otillräcklig tillgång till tjänster.

—	Ökad främlingsfientlighet och ömsesidig misstro.

—	Språkliga hinder som lever vidare.

—	Rumslig segregering som leder så långt som till gettobildning.

—	Upplösning av den övergripande sociala sammanhållningen.

5.8.3   Säkerhet.

—	En uppgång i hatpropaganda och hatbrott.

—	En nedgång i brottsbekämpningen och en eventuell uppgång i brottsligheten, särskilt i socialt utsatta områden.

—	Potentiell radikalisering och ökat stöd för extrema ideologier (både inom migrantgrupper och i värdsamhället).

5.9

Mot bakgrund av ovanstående utgör investeringar i integration av migranter den bästa försäkringen mot potentiella framtida kostnader, problem och spänningar.

5.10

Strategierna för detta bör innefatta en tydlig, konsekvent och genomtänkt uppsättning skyldigheter för migranterna själva, men likaså ett konsekvent fördömande av retorik och beteenden som präglas av fientlighet mot migranter.

5.11

Det är därför absolut nödvändigt att EU:s medlemsstater lär sig av varandra och uppriktigt strävar efter att främja en miljö där integration av migranter kan uppnås och de risker som anges ovan undviks.

5.12

Man bör öppet förklara att statligt ledda insatser för att kriminalisera eller på annat sätt marginalisera migranter, underblåsa etnisk nationalism och göra nedskärningar i finansieringen av integrationsåtgärder (genom att t.ex. inte fördela medel som gjorts tillgängliga av EU) – vilket nyligen kunnat iakttas i vissa medlemsstater – står i direkt strid med dessa mål och kan leda till irreparabla skador på lång sikt.

5.13

Sist men inte minst är det väsentligt att främja integration för att stärka EU:s grundläggande värden och principer, där mångfald, jämlikhet och icke-diskriminering är avgörande.

---

(1)  Av de 4,3 miljoner invandrarna i EU 2016 var uppskattningsvis 2,0 miljoner medborgare i länder utanför EU, 1,3 miljoner medborgare i en annan EU-medlemsstat än den till vilken de migrerade, omkring 929 000 medborgare i den EU-medlemsstat som de migrerade till (t.ex. återvändande medborgare eller medborgare födda utomlands) och cirka 16 000 statslösa.

(2)  Federica Mogherinis huvudanförande vid det civila samhällets dagar 2017.

(3)  Migration data portal.

(4)  European Demographic Data Sheet 2018.

(5)  The costs and benefits of European immigration, Econstor.

(6)  Med inspiration från och med användning av slutsatserna i ”The pros and cons of Migration”, Embrace.

(7)  Perspectives on Global Development 2017, OECD.

(8)  DAMVAD Analytics (2016): Labour immigration contributes to Swedish economic development.

(9)  OECD (2014): ”Is migration good for the economy?” Migration Policy Debates.

(10)  Rath, J., Eurofound (2011), ”Promoting ethnic entrepreneurship in European cities”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

(11)  EUT C 351, 15.11.2012, s. 16.

(12)  EUT C 283, 10.8.2018, s. 1.

(13)  International Migration Outlook 2013, OECD.

(14)  Department for Employment and Learning, Förenade kungariket: The Economic, Labour Market and Skills Impacts of Migrant Workers in Northern Ireland.

(15)  EESK (2018): Skills Mismatches – An Impediment to the Competitiveness of EU Businesses (ISBN: 978-92-830-4159-7).

(16)  LABOUR-INT: ”Integration of migrants and refugees in the labour market through a multi-stakeholder approach”.

(17)  Meine Berufserfahrung zählt.

(18)  UNI Europa UNICARE (2016).

(19)  Europeiska kommissionen (2013).

(20)  Europaparlamentets utredningstjänst (2016).

(21)  EUT C 487, 28.12.2016, s. 7.

(22)  Rapporten ”Migrant women in the EU labour force. Summary of findings”, Europeiska kommissionen.

(23)  Nori, M. (2017). ”The shades of green: migrants' contribution to EU agriculture: context, trends, opportunities, challenges”.

(24)  ”EU rural development policy and the integration of migrants”, Europaparlamentet.

(25)  Common Basic Principles for Immigrant Integration Policy in the EU.

(26)  Mer om begreppsskillnaden finns att läsa i t.ex. Assimilation vs integration, Centre for the Study of Islam in the UK, RE teachers Resource Area.

(27)  Handlingsplan för integration av tredjelandsmedborgare.

(28)  Migrant Integration Policy Index 2015: How countries are promoting integration of immigrants.