21.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 125/51

Föredragande utan studiegrupp:

Ulrich SAMM

1.1

EESK skulle vilja framhålla att den digitala tekniken spelar en allt viktigare roll i vår ekonomi och i vårt sociala liv. Betydande investeringar i digital infrastruktur måste vara en hög prioritet för att vi ska förbli konkurrenskraftiga och möjliggöra nya företag och nya arbetstillfällen, framför allt mot bakgrund av de investeringar som görs av Europas främsta konkurrenter: USA och Asien.

1.2

EESK välkomnar kommissionens meddelande och relaterade EU-initiativ om en europeisk kodex för elektronisk kommunikation, Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec), handlingsplanen för 5G och stödsystemet för offentliga myndigheter som vill erbjuda kostnadsfri wi-fi (WiFi4EU).

1.3

Fragmenteringen bland nätleverantörerna i Europa innebär att det krävs EU-riktlinjer för att uppnå en sammanhängande och EU-omfattande modernisering till stöd för den digitala inre marknaden.

1.4

EESK konstaterar att de strategiska målen för 2025 är ambitiösa men realistiska, även om de i stor utsträckning är beroende av nationell finansiering (privat och offentlig) samt EU-stöd för aktivering och samordning av projekt. I detta sammanhang välkomnar EESK inrättandet av och stödet för ett EU-nätverk för bredbandskompetens (Broadband Competence Offices – BCO) på regional/nationell nivå som ska hjälpa de lokala myndigheterna att tillämpa och utnyttja strukturfonderna.

1.5

EESK välkomnar också införandet av ett checksystem som syftar till att minska de administrativa kostnaderna och bördorna, särskilt för små samhällen samt små och medelstora företag.

1.6

Kommittén gläder sig över att konstatera att de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif) tillhandahåller betydande finansiella medel för höghastighetsbredbandsnät. Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) spelar också en viktig roll. EESK rekommenderar att denna roll stärks genom att man stöder storskaliga europeiska projekt för höghastighetsbredbandsnät, bl.a. längs det transeuropeiska transportnätets stomnät, och fastställer en lämplig finansiell och rättslig ram.

1.7

De fullständiga ekonomiska och sociala fördelarna med denna omvandling till gigabitkonnektivitet kommer endast att förverkligas om Europa kan tillhandahålla högkapacitetsnät i stads- och landsbygdsområden och till alla delar av samhället. Det finns ett behov av offentliga investeringar eftersom marknaden inte på egen hand kommer att täcka alla avlägsna områden och garantera ett minimum av digital tillgång för de mest sårbara samhällsmedborgarna.

1.8

EESK erkänner den positiva dynamiken i medlemsstaterna när det gäller de bredbandsmål som fastställdes i den digitala agendan för Europa 2010, som fungerar som referens för politiska strategier och för nationella eller regionala bredbandsplaner.

1.9

Kommittén gläder sig över WiFi4EU, initiativet för kostnadsfri wi-fi för alla européer på offentliga platser, vid offentliga förvaltningar, på bibliotek och sjukhus samt utomhus. Detta initiativ bör ge alla möjlighet till kostnadsfritt internet med samma digitala identitet i hela EU. EESK rekommenderar framför allt att man följer eIDAS-förordningen (1) om digital identitet, som erbjuder garantier för uppgiftsskydd och allmän säkerhet mot otillbörlig användning av tjänsten (t.ex. terrorism).

2.1

Internetkonnektivitet med mycket hög kapacitet är en viktig infrastruktur för transport av uppgifter, på samma sätt som vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser är nödvändiga för transport av varor och personer. Eftersom transport av uppgifter blir allt viktigare i vår ekonomi och vårt sociala liv är det av avgörande betydelse för vårt samhälle att vi investerar i denna infrastruktur för att förbli konkurrenskraftiga och möjliggöra nya företag och nya arbetstillfällen.

2.2

Internetkonnektivitet är viktigt för den digitala inre marknaden. Kommissionens strategi för den digitala inre marknaden från maj 2015 skapade rätt förutsättningar och villkor för införande av avancerade digitala nät. EESK har tagit upp vikten av dessa frågor i flera yttranden (2), (3).

2.3

Förväntningarna om att kvaliteten på interkonnektivitetstjänsten kommer att förbättras fram till 2025 är väldokumenterade (till exempel i kommissionens offentliga samråd).

2.4

Det grundläggande bredband som nästan varje europé har tillgång till i dag är inte tillräckligt bra. Under de kommande tio åren kommer det att behövas bredbandsnät med mycket hög kapacitet (gigabit) för en lång rad tillämpningar, t.ex. sakernas internet (huvudsakligen trådlöst), molntjänster, högpresterande databehandling, stordata, nästa generations tv eller virtuell och förhöjd verklighet.

2.5

Kvaliteten på dataöverföringen kännetecknas inte bara av hastighet utan också av latens och tillförlitlighet. Mycket lägre latens än vad som är möjligt i dag och hög tillförlitlighet kommer att bana vägen för nya tillämpningar som kräver snabb återkopplingskontroll, t.ex. uppkopplat och automatiserat framförande av fordon, distanskirurgi, taktilt internet eller precisionsnavigering.

2.6

Meddelandet COM(2016) 587 innehåller tillsammans med kommissionens arbetsdokument SWD(2016) 300 en vision om ett europeiskt gigabitsamhälle med tre strategiska mål för 2025:

Alla tre målen är avgörande för Europas tillväxt och sysselsättning, konkurrenskraft och sammanhållning.

3.1

Europa måste kunna hantera den pågående moderniseringen av den digitala infrastrukturen hos de främsta konkurrenterna i USA och Asien. EU har fördelen att konsumentpriserna på internettjänster är lägre till följd av ökad konkurrens på den inre marknaden och nackdelen att nätleverantörerna är mycket mer fragmenterade. Det finns därför ett tydligt behov av EU-riktlinjer för att uppnå en sammanhängande och EU-omfattande modernisering till stöd för den digitala inre marknaden.

3.2

Mot denna bakgrund välkomnar EESK meddelandet och de relaterade EU-initiativen, som EESK har behandlat i specifika yttranden (4), (5), (6), (7):

Ett stödsystem för offentliga myndigheter som vill erbjuda kostnadsfri wi-fi.

3.3

EESK konstaterar att de bredbandsmål som fastställdes i den digitala agendan för Europa 2010 har godkänts i medlemsstaterna och fungerar som referens för politiska strategier i medlemsstaterna. Många medlemsstater har faktiskt anpassat sina nationella eller regionala bredbandsplaner till målen.

3.4

Kommittén gläder sig också över att målen tagits upp som referenspunkter i reglerna och riktlinjerna för både de europeiska struktur- och investeringsfonderna och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE bredband) samt i riktlinjerna för statligt bredbandsstöd.

3.5

De strategiska mål för 2025 som presenteras i meddelandet är en tidsplan för utvecklingen av den europeiska bredbandsinfrastrukturen med hög kapacitet. De bygger på ett antagande om en allt snabbare investeringstakt till ambitiösa men ändå realistiska nivåer:

Att senast den 1 juli bedöma effekterna på kostnaderna för EU-finansierade bredbandsprojekt och utfärda riktlinjer om främjande av bästa praxis.

3.6

De fullständiga ekonomiska och sociala fördelarna med denna digitala omvandling kommer endast att kunna förverkligas om Europa kan säkerställa en omfattande utbyggnad och användning av nät med mycket hög kapacitet såväl på landsbygden som i tätorterna, men också i samhället som helhet. Marknaden kommer dock inte att lösa alla problem. Närmare bestämt kommer den inte att

Därför måste statliga stödsystem genomföras så att vi uppnår målen för hela EU och för alla européer.

4.1

Kommittén ställer sig positiv till att EU:s nätverk av enheter med bredbandskompetens inrättas och stöds på regional eller nationell nivå. Detta kommer att vara avgörande för landsbygdsområden och för mindre samhällen. Det kommer att hjälpa de lokala myndigheterna att tillämpa och utnyttja strukturfonderna genom att det tillhandahåller bästa praxis och ger råd till de lokala myndigheterna. Detta kommer att vara ett stort steg framåt också för utvecklingen av landsbygdsområdena.

4.2

EU:s strategier och instrument är teknikneutrala. Det är dock allmänt känt att i slutändan bara optisk fiber kan ge optimala resultat. De gamla monopolen (t.ex. telekom) bör inte hindra införandet av optisk fiber samtidigt som de fortsätter att investera i kopparinfrastruktur.

4.3

Det är bara vissa länder, t.ex. Belgien, Litauen, Malta och Nederländerna, som redan har en nästan fullständig täckning med nästa generations accessnät (NGA). På andra ställen är NGA-täckningen mindre utvecklad. Vissa medlemsstater som för närvarande har en mindre utvecklad infrastruktur har till och med kunnat hoppa över steg i den tekniska utvecklingen. Införandet av optisk fiber ger dem en fördel.

4.4

Eduroam är det största och mest framgångsrika roamingsystemet för kostnadsfri wi-fi i hela världen och har utvecklats inom EU för akademiker. Det ger miljontals studerande och andra akademiker kostnadsfri wi-fi. Kommittén gläder sig över att denna framgångssaga kunnat fungera som en förebild för WiFi4EU, initiativet för kostnadsfri wi-fi för alla européer på offentliga platser, vid offentliga förvaltningar, på bibliotek och sjukhus samt utomhus. Detta initiativ bör ge alla möjlighet till kostnadsfritt internet med samma digitala identitet i hela EU. EESK rekommenderar framför allt att man följer eIDAS-förordningen om digital identitet, som erbjuder garantier för uppgiftsskydd och allmän säkerhet mot otillbörlig användning av tjänsten (t.ex. terrorism).

4.5

Checkar som utformats för att stödja små och medelstora företag kommer att användas av lokala myndigheter som betalning för anläggningar (kablar, antenner m.m.). Företag som installerar anläggningar kommer att skicka checkarna till EU för att få betalt. Utöver att det minskar de administrativa kostnaderna och bördorna kommer systemet också att möjliggöra enkel övervakning och mål om god kvalitet.

4.6

EESK välkomnar målet om upp- och nedladdningssymmetri för alla socioekonomiska drivkrafter eftersom detta kommer att vara av avgörande betydelse för många tillämpningar i framtiden.

4.7

EESK efterlyser ett system som gör att sårbara slutanvändare har tillgång till rimlig och nöjaktig konnektivitet som gör att de kan delta socialt och ekonomiskt i det moderna samhället. WiFi4EU skulle kunna vara en del av detta.

4.8

De rättsliga incitamenten för nätleverantörer att stödja målen i COM(2016) 587 bör inte stå i strid med andra viktiga mål, såsom nätneutralitet.

4.9

På sikt bör också människor på landsbygden kunna dra nytta av en sund konkurrens och friheten att välja sin internetleverantör. Rättsliga åtgärder bör därför också skapa incitament för en sådan konkurrens.

4.10

5G-tekniken kommer inte bara att möjliggöra nya mobila tillämpningar utan kommer också att fungera som en överbryggningsteknik för att föra ut höghastighetskonnektiviteten till landsbygdsområden snabbare. Trots detta kommer endast en fiberbaserad infrastruktur att ge den stabilitet och den tillförlitliga bandbredd som krävs för många nya tillämpningar.

5.1

Kommittén konstaterar med glädje den kraftiga ökningen i mängden medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif) för höghastighetsbredbandsnät från 2,7 miljarder euro 2007–2013 till cirka 6 miljarder euro 2014–2020. Merparten av denna investering förväntas ske i form av bidrag. Med hävstångseffekterna på den nationella och/eller regionala medfinansieringen och den privata medfinansieringen förväntas det att 9–10 miljarder euro kommer att investeras i bredband under programperioden 2014–2020. Detta kommer att vara avgörande för att kommersiella investeringar ska tillhandahålla höghastighetskonnektivitet för landsbygdsbefolkningen.

5.2

Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) spelar också en viktig roll. Denna roll skulle kunna stärkas genom att man stöder storskaliga europeiska projekt för höghastighetsbredbandsnät, bl.a. längs det transeuropeiska transportnätet, industriella gigabyte och industri 4.0, och genom att företrädare för Generaldirektoratet för kommunikationsnät deltar i Efsis styrelse. Kommissionen bör även proaktivt fastställa en lämplig finansiell och rättslig ram.

5.3

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) på det digitala området har en budget på 150 miljoner euro för att stödja utbyggnaden av den senaste teknikens bredbandsinfrastruktur och grundar sig på att Europeiska investeringsbanken (EIB) tillhandahåller finansiella instrument. FSE:s bredbandskomponent förväntas mobilisera minst 1 miljard euro i ytterligare investeringar genom en särskild fond för bredbandsnätinfrastruktur, som skulle kunna kompletteras ytterligare genom Efsi.