28.12.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 487/86

Föredragande:

Antonio LONGO

1.1

EESK delar och stöder kommissionens strategiska val av ett öppet europeiskt datormoln avsett för forskarsamhället inom ramen för en stark politisk och ekonomisk satsning på digital innovation. Kommittén har sedan år 2011 vid flera tillfällen lagt fram ett antal rekommendationer för kommissionen för att placera EU bland de främsta på detta lovande område, med stöd av ledande företag.

1.2

EESK anser att det handlar om en absolut prioritet som har strategisk betydelse både för att överbrygga den tekniska klyftan och för den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen i samhället.

1.3

EESK föreslår att det europeiska datormolnet ska vara öppet för alla medborgare och företag. EESK ber först och främst om att det förtydligas och preciseras när och på vilka villkor användarbasen, såsom utlovats, kommer att breddas för innovativa små och medelstora företag och för industrin.

1.4

EESK instämmer i kommissionens analys av de problem som hindrar Europa från att utnyttja potentialen hos data, särskilt vad beträffar bristande interoperabilitet och fragmentering av strukturer, som också är stängda för andra bidrag och utbyten. Meddelandet innehåller några positiva åtgärder för att övervinna de landsspecifika skillnader som hindrar genomförandet av en verklig europeisk digital inre marknad, genom åtgärder som syftar till att bredda tillgången och skapa förtroende mellan den offentliga sektorn och den akademiska världen, som ofta är helt åtskilda och saknar kopplingar.

1.5

EESK begär att samordningsåtgärderna ska genomföras på ett sätt som uppmuntrar forskarsamhället att ändra sitt tänkesätt med hjälp av mekanismer för att samordna universitetsinfrastrukturer, forskningsinstitut och offentliga institutioner och genom en översyn av incitamentsstrukturen för att uppnå en större delning av data. De samhällen där utbyte av uppgifter redan är relativt vanligt förekommande bör uppmuntras att spela en nyckelroll när det gäller att fastställa detaljerna för öppna data.

1.6

EESK rekommenderar att det förtydligas hur den europeiska datainfrastrukturen, som också ska främja utvecklingen och användningen av högpresterande datorsystem, ska interagera med flaggskeppsinitiativet för att stärka kvanttekniken.

1.7

EESK föreslår att kommissionen inleder ett brett samråd som direkt involverar forskarsamhället och medborgarna via de organisationer som representerar deras intressen beträffande den avgörande frågan om styrning, samt om den gradvisa öppningen för alla och om metoderna för användning och bevarande av data.

1.8

EESK rekommenderar att den hård- och programvara som är nödvändig för europeiska datormoln inköps i Europa, och efterlyser större klarhet om finansieringen från de olika ramprogrammen, strukturfonderna, fonden för ett sammanlänkat Europa och Efsi.

1.9

EESK föreslår att kommissionen, i samförstånd med medlemsstaterna, inleder ett omfattande program för utveckling och främjande av nya specialiserade yrken som kan ge nya högkvalificerade sysselsättningsmöjligheter och som uppmuntrar unga forskare som arbetar i andra länder att ”återvända hem” till EU.

1.10

För att kunna erbjuda företagen och medborgarna ett tydligt och säkert regelverk i en så strategisk, men också komplex och föränderlig, sektor som den digitala, föreslår EESK att man skapar en ”gemensam portal för det digitala Europa”, där medborgare och företag lätt kan hitta befintlig EU-lagstiftning.

1.11

EESK upprepar slutligen att för att en verklig digital revolution ska äga rum behövs utbildning för alla åldersgrupper i Europas befolkning oavsett om de arbetar eller inte. I synnerhet betonar EESK behovet av att investera i teknisk utbildning för kvinnor och i deras sysselsättning i ansvarsfulla och beslutsfattande roller.

2.1

Kommissionen har utarbetat en rad riktlinjer för att lägga grunden till ett europeiskt initiativ för ett öppet datormoln som är avsett för forskarsamhället, och har offentliggjort ett förslag som, med utgångspunkt i utvecklingen av så kallade stordata, framställer datormoln som ett instrument som fullt ut kan utnyttja den stora mängd data som tas fram av offentliga och privata aktörer. Förmågan att utnyttja stordata anses påverka den globala ekonomin, vilket ger möjlighet till stora industriella och sociala innovationer och skapandet av nya finansiella tjänster och produkter.

2.2

Förslaget ingår i ett första industripolitiskt paket inom ramen för strategin för den digitala inre marknaden, som aviserades den 19 april 2016, har en betydande finansiell plan på 50 miljarder euro och har som mål att utstaka en verklig ”plan för att digitalisera europeisk industri”. Det föreslås ”en rad åtgärder som ska stödja och koppla samman nationella initiativ för digitaliseringen av industrin och relaterade tjänster inom alla sektorer och främja investeringar genom strategiska partnerskap och nätverk”.

2.3

Initiativet för molnbaserade tjänster är ett av de viktigaste åtagandena för att ”ge EU en global ledarroll” inom den datadrivna ekonomin. Initiativet – har kommissionsledamot Carlos Moedas, med ansvar för forskning, utveckling och innovation, konstaterat – är också ett svar på ”forskarvärldens önskan om en infrastruktur för ’öppen forskning’ […]. Fördelarna med öppna data för forskning, ekonomi och för samhällena i Europa kommer att bli enorma”.

2.4

Kommissionen anser att EU måste svara på fyra frågor:

2.5

Det instrument som kommissionen föreslår är utvecklingen av ett europeiskt öppet forskningsmoln , som är en säker och öppen miljö där forskarsamhället kan lagra, dela och vidareutnyttja vetenskapliga data och resultat. Detta viktiga instrument, som syftar till att utveckla datorkapacitet, uppkoppling och molnlösningar med hög kapacitet, skulle utnyttja en europeisk datainfrastruktur, genom att först sammankoppla forskarsamhället och därefter den offentliga sektorn och näringslivet. Allt detta kräver ett öppet samarbete mellan alla parter som är intresserade av att dra nytta av datarevolutionen i Europa.

2.6

Kommissionen förklarar att initiativet kommer att åtföljas av ytterligare åtgärder inom ramen för strategin för den digitala inre marknaden, som omfattar avtal om molnbaserade datortjänster för företagsanvändare och möjligheten till byte av leverantör av molntjänster, samt initiativet om det fria flödet av data.

2.7

Kommissionen nämner fem skäl till varför EU inte utnyttjar alla möjligheter som data erbjuder:

2.8

Det europeiska öppna forskningsmolnet syftar till att ge EU en global ledning när det gäller datainfrastrukturer för forskning, genom att erbjuda 1,7 miljoner forskare och 70 miljoner yrkesverksamma en kostnadsfri virtuell miljö med tjänster. Utvecklingen av detta instrument kommer att överlåtas till forskarsamhället och det kommer på sikt också att vara öppet för kurser och fortbildning. Definitionen av erkända tekniska standarder skulle göra det möjligt att skapa en säker datamiljö för alla användare.

2.9

Genom att bygga på den befintliga infrastrukturen avser kommissionen att initiativet ska fungera som en hävstång för redan planerade åtgärder såsom öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och data inom ramen för Horisont 2020. Styrelseformerna för det europeiska öppna forskningsmolnet kommer att fastställas efter en grundlig förberedelseprocess som redan pågår.

2.10

Enligt meddelandet behövs följande särskilda åtgärder för att genomföra forskningsmolnet:

2.11

Kommissionen föreslår också en europeisk datainfrastruktur med integrerade högpresterande datorsystem i världsklass som Europa behöver. Den ska förverkligas i exaskala före 2022 och skulle ge EU en av de tre topplatserna i världen.

2.12

Den europeiska datainfrastrukturen kommer enligt kommissionen också att bidra till digitaliseringen av näringslivet, till att främja industriell innovation och till att utveckla strategiska europeiska plattformar inom forskning.

2.12.1

Åtgärderna ska genomföras under perioden 2016–2020.

2.13

I sitt meddelande aviserar kommissionen också ett flaggskeppsinitiativ som syftar till att främja forskning och utveckla kvanttekniken.

2.14

Slutligen avser kommissionen att förbättra tillgången och skapa förtroende mellan den offentliga sektorn och den akademiska världen och öppna det europeiska forskningsmolnet för den offentliga sektorn.

2.15

Användarbasen skulle successivt breddas till offentliga tjänster, innovativa små och medelstora företag och industrin. En utvidgning av initiativet till offentliga tjänster kommer att bygga på befintliga exempel på resultat i världsklass, t.ex. Inspire-direktivet för rumslig information och nätverket för e-hälsa. Utvidgningen till industrin kommer att bygga på aktuella exempel på tillhandahållande av viktiga vetenskapliga infrastrukturer, såsom Helix-Nebula, EBI-EMBL och Prace. För små och medelstora företag skulle nästa steg kunna vara att de skulle delta som leverantörer av innovativa lösningar för det europeiska öppna forskningsmolnet, såsom redan är fallet med Horisont 2020.

2.16

Kommissionen föreslår flera finansieringskällor:

2.16.1

En inledande uppskattning visar att ytterligare offentliga och privata investeringar på 4,7 miljarder euro kommer att behövas under en femårsperiod.

2.17

Initiativet kommer över tiden att generera egna intäkter när vetenskapssamhället, innovativa nystartade företag och den offentliga sektorn börjar ta del av det.

3.1

EESK stöder fullt ut kommissionens beslut att genom ett politiskt och ekonomiskt engagemang främja digital innovation, särskilt när det gäller valet av ett europeiskt datormoln.

3.1.1

Kommissionen fastställer en mycket ambitiös strategi. Även om dess grad av komplexitet är mycket hög har de politiska målen fastställts tydligt. Europas svagheter och utmaningarna i samband med utvecklingen av tjänster för att utnyttja stordata som produceras inom forskningen och offentliga tjänster beskrivs noggrant, och detta bör vara utgångspunkten för allt arbete som ska utföras under de kommande åren.

3.2

Kommittén har sedan år 2011 (1) vid flera tillfällen lagt fram ett antal rekommendationer för kommissionen för ”att uppmuntra EU att gå i bräschen på detta lovande område, med stöd av ledande företag”.

3.3

Det bör dock genast understrykas att EESK:s förslag handlade om ett europeiskt datormoln som är öppet för alla medborgare och företag. Dessutom kan titeln på meddelandet vilseleda läsaren, eftersom det inte specificeras att initiativet endast är riktat till forskarsamhället.

3.4

EESK välkomnar kommissionens beslut och betonar den strategiska betydelsen av åtgärderna, både när det gäller att överbrygga den tekniska klyftan och för den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen i samhället. Forskningsmolnet kommer också att tillgodose forskarsamhällets krav på att få tillgång till och dela offentliga forskningsdata.

3.5

EESK instämmer i kommissionens analys av de problem som hindrar Europa från att utnyttja potentialen hos data, särskilt vad beträffar bristande interoperabilitet och fragmentering av strukturer, som också är stängda för andra bidrag och utbyten. EESK upprepar också att det behövs utbildning för alla åldersgrupper i Europas befolkning oavsett om de arbetar eller inte (2). I synnerhet betonar EESK behovet av att investera i teknisk utbildning för kvinnor och i deras tillgång till ansvarsfulla jobb och chefspositioner.

3.6

Kommittén samtycker till de mål och åtgärder som fastställs i meddelandet för att övervinna skillnaderna mellan de nationella förhållandena, som förhindrar genomförandet av en verklig europeisk digital inre marknad. Man bör också hålla i minnet att det nu finns en allmän tendens att övergå från lagring av personliga och arbetsrelaterade data på den egna datorn till att använda offentliga eller kommersiella datormoln. Initiativet för molnbaserade tjänster är därför ett steg i rätt riktning.

3.7

Det är även positivt att kommissionen föreslår åtgärder för att bredda tillgången och skapa förtroende mellan den offentliga sektorn och den akademiska världen, som ofta är helt åtskilda och saknar kopplingar.

4.1

Det finns några aspekter som bör förtydligas. Kommissionens plan tycks på samma gång vara mycket komplex i fråga om målen, men samtidigt vag på några grundläggande punkter.

4.2

För det första rekommenderar EESK att den hård- och programvara som är nödvändig för europeiska molntjänster förvärvas i Europa. Det finns högt utvecklade programvarulösningar i Europa och det bör vara möjligt att undvika ett tekniskt beroende av andra regioner i världen. När det gäller hårdvara är det positivt att minst en av de två superdatorerna i exaskala ska vara europeisk.

4.3

Kommittén är också bekymrad över inte bara de ekonomiska resurserna, utan också de yrkesmässiga som behövs för genomförandet och utvecklingen av molnbaserade tjänster. För att utnyttja stordatas fulla potential när det gäller ekonomisk tillväxt och sysselsättning i Europa kommer en avgörande faktor att vara tillgången till mänskliga resurser med nödvändig kompetens. Vi uppmanar också kommissionen att noga beakta gränsöverskridande molnsystem i vissa vetenskapliga samhällen som redan finns och fungerar väl, liksom nationella åtgärder för att uppnå samma syfte.

4.3.1

EESK välkomnar de möjligheter som skapas av Horisont 2020 och finansieringen av Edison-projektet som påskyndar utvecklingen av yrket ”dataforskare”, men önskar att kommissionen, i samförstånd med medlemsstaterna, inleder ett omfattande program för utveckling av nya högkvalificerade yrken som kan ge nya sysselsättningsmöjligheter för högutbildade och uppmuntra unga forskare som arbetar i andra länder att återvända hem till EU. I synnerhet finns det ett stort behov av dataadministratörer som kan hjälpa forskare, industrin inom denna sektor och den offentliga förvaltningen att bättre utnyttja och dela data som samlas in. Dessa åtgärder från kommissionens sida är synnerligen brådskande och bör även syfta till att skapa nya sysselsättningsmöjligheter.

4.4

Det är också oklart hur den föreslagna europeiska datainfrastrukturen, som också ska främja utvecklingen och användningen av högpresterande datorsystem, ska interagera med det kompletterande flaggskeppsinitiativet för att stärka kvanttekniken. De två initiativen ska komplettera varandra även om de är olika. Medan utvecklingen av superdatorer i exaskala ska genomföras före 2018, befinner sig strategin för kvantteknik fortfarande i en förberedande fas och har ett mer långsiktigt perspektiv.

4.5

Meddelandet är också mycket generellt formulerat när det utgår från att mekanismer kommer att säkerställa en naturlig integration mellan universitetsinfrastrukturer, forskningscentrum och offentliga institutioner med hjälp av det europeiska öppna forskningsmolnet och den europeiska datainfrastrukturen. Denna strategi kan inte lyckas utan anpassning av alla berörda parter. Satsningar på ökade kunskaper och en ändring av incitamentstrukturen på detta område för universitet, industrin och offentliga tjänster för delning av data är ett nödvändigt steg för att utveckla öppna forskningsmolnstjänster. Särskilt sådana samhällen där utbyte av uppgifter redan är relativt vanligt förekommande, t.ex. inom många forskningsområden, skulle kunna spela en nyckelroll när det gäller att fastställa detaljerna för öppna data i en nedifrån-och-upp-process.

4.5.1

EESK välkomnar att kommissionen har beslutat att öppna forskningsdata ska vara standard för alla nya projekt inom Horisont 2020 från och med 2017. EESK uppmanar kommissionen att granska rekommendationerna från 2012 om tillgång till och bevarande av vetenskaplig information.

4.6

Dessutom bör man tydliggöra vilka mekanismer som ska sörja för en utvidgning av användarbasen till innovativa små och medelstora företag och industrin via data- och programvaruexpertcentrum samt innovationsnav för datatjänster till små och medelstora företag.

4.7

EESK begär att styrelseformerna för det europeiska öppna forskningsmolnet, som enligt kommissionen kommer att fastställas efter en grundlig förberedelseprocess som redan pågår, ska struktureras bättre. Forskarsamhället, företagen och medborgarna har rätt att delta i denna styrning och kommissionen är skyldig att ange på vilket sätt och i vilken omfattning. Den politiska plattformen för öppen vetenskap kan vara ett användbart instrument.

4.8

EESK föreslår att man om frågor såsom styrelseformer, den gradvisa öppningen för alla och villkoren för användning och bevarande av data inleder ett brett samråd som direkt involverar forskarsamhället och medborgarna via de organisationer som representerar deras intressen.

4.9

Kommissionen bör i synnerhet ge mer detaljerad information om den administrativa plattformen för styrning av molntjänsterna.

4.10

Vad gäller finansieringen anser EESK att det handlar om en absolut prioritering för Europa, inte minst med hänsyn till det stora antal medlemsstater där initiativet ska genomföras och den ekonomiska situationen med låg tillväxt i Europa, som hämmar privata investeringar i ett europeiskt initiativ som i praktiken bara kommer att ha en indirekt och sekundär inverkan på industrin och små och medelstora företag.

4.11

Företagen kommer att kunna utnyttja de positiva effekterna av molntjänsterna och datainfrastrukturen först efter att de har upprättats i enlighet med gemensamma tekniska standarder, som fortarande inte har utarbetats, och inom en rättslig ram för skydd av privatlivet, cybersäkerhet och immateriella rättigheter, som ännu inte har konsoliderats i EU-lagstiftningen eller införlivats i medlemsstaterna.

4.12

EESK föreslår i detta sammanhang att man upprättar en ”gemensam portal för det digitala Europa” för att ge medborgare och företag lättare tillgång till befintlig EU-lagstiftning.