15.1.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 13/57

Föredragande:

Dorthe ANDERSEN

1.1

Unga EU-medborgare har drabbats hårt av krisen i flera medlemsstater, till enorma kostnader för den enskilde, samhället och ekonomin. Hög ungdomsarbetslöshet är dock inget nytt fenomen utan belyser vissa strukturella problem som försvårar övergången från skola till arbetsliv.

1.2

Välfungerande system för yrkesutbildning baserade på varvad utbildning bidrar till bättre ungdomssysselsättning och kan hjälpa unga män och kvinnor att på ett smidigare sätt ta steget från skola till arbete.

1.3

EESK understryker att det inte finns någon ”universalmodell” för varvad utbildning, och att syftet är att främja högkvalitativ varvad utbildning som fungerar.

1.4.1

EESK anser att det finns ett behov av ett europeiskt verktyg för kvalitetsbedömning som dokumenterar framstegen och effekterna av de reformer som medlemsstaterna genomför för att göra systemen för yrkesutbildning och varvad utbildning mer välfungerande.

1.4.2

EESK rekommenderar att kommissionen – tillsammans med berörda partner – utvecklar verktyg för att övervaka och samla in uppgifter, utvärdera vad som fungerar i medlemsstaterna och kartlägga de viktigaste faktorerna i välfungerande system för varvad utbildning. Syftet är att mäta och utvärdera vad som fungerar för att se till att utbildningssystemen håller god kvalitet, och att belysa sambandet mellan varvad utbildning och sysselsättning.

1.4.3

Yrkeskompetens och yrkeskvalifikationer som håller hög kvalitet och efterfrågas på arbetsmarknaden kommer även i framtiden att vara en central faktor för arbetsmarknaderna och den europeiska konkurrenskraften. EESK föreslår därför att man ska fastställa ett EU-mål för yrkesutbildning och varvad utbildning, som en väg till att förbättra ungdomars möjligheter till anställning. Detta skulle kunna ingå i en förnyad Europa 2020-strategi och EESK uppmanar därför kommissionen att undersöka de olika alternativen.

1.4.4

EESK anser att ett EU-mål för yrkesutbildning och sammanställning av uppgifter skulle kunna hjälpa medlemsstaterna att hålla rätt kurs när det gäller att höja utbildningsnivån och se till att ungdomar får en positiv upplevelse av utbildningssystemet och att de lämnar det med den kompetens som behövs på arbetsmarknaden.

1.5.1

EESK rekommenderar att de medlemsstater som inte har välfungerande system för varvad utbildning ska undersöka kostnaderna för att utveckla sådana system jämfört med behållningen och fördelarna för företagens konkurrenskraft och ungdomars anställningsmöjligheter.

1.5.2

EESK betonar vikten av partnerskap mellan skolor, utbildningscentrum, fackföreningar och näringsliv. Arbetsmarknadens parter spelar en avgörande roll i alla led när det gäller välfungerande system för varvad utbildning (utformning, genomförande, kontroll, utvärdering och så vidare). Att stärka och bättre ta vara på dialogen mellan arbetsmarknadens parter på alla nivåer kan vara ett effektivt sätt att ge varvad utbildning högre kvalitet och göra den mer attraktiv.

1.5.3

EESK uppmanar medlemsstaterna att införa eller systematiskt granska fortbildning för yrkeslärare och handledare, framför allt utbildare på arbetsplatser, eftersom de är avgörande när det gäller att få systemen för yrkesutbildning att fungera bättre.

1.5.4

EESK betonar att arbetsgivarna är mycket viktiga och att de – även små och medelstora företag – i högre grad kommer att delta i lärlingsutbildningssystem när dessa system verkligen kan tillgodose deras behov och det finns goda förbindelser med skolorna. Under de närmaste åren bör man inrikta sig på att införa system för varvat lärande som gör det möjligt för arbetsgivarna att delta på ett kostnadseffektivt sätt och som ger dem ökat egenansvar.

1.5.5

EESK rekommenderar arbetsmarknadens parter i EU att fortsätta sitt arbete på detta område som ett led i sina fristående arbetsprogram.

2.1

Den ekonomiska krisen i EU har drabbat ungdomar hårt och 4,5 miljoner unga i åldern 15–24 är arbetslösa (1). För vissa EU-länder är hög ungdomsarbetslöshet dock ingenting nytt. Den har bara förvärrats av krisen. I EU är ungdomsarbetslösheten mer än dubbelt så hög som arbetslösheten bland vuxna: 20,9 % jämfört med 9,8 %. Omkring 7 miljoner unga EU-medborgare varken arbetar eller studerar (2). Den ekonomiska prognosen på kort sikt ser ganska dålig ut, och ungdomsarbetslösheten har nått extrema nivåer i vissa medlemsstater, till enorma kostnader för den enskilde, samhället och ekonomin.

2.2

Arbetslösheten var högre bland unga även före krisen, vilket tyder på att det finns ett strukturellt problem med att knyta utbildningssystemen och arbetsmarknaderna närmare varandra. Något annat som ger fog för detta är att ungdomsarbetslösheten är hög i många länder, samtidigt som arbetsgivare har svårt att hitta arbetstagare med rätt kompetens.

2.3

Situationen kräver en ny strategi som ger sysselsättningen och tillväxten en bättre grund för att främja utvecklingen av högkvalitativa och arbetsmarknadsrelevanta yrkesfärdigheter och kvalifikationer samt välfungerande arbetsmarknader.

2.4

Det finns dock stora skillnader i EU-medlemsstaternas erfarenheter av att få ut ungdomar på arbetsmarknaden.

2.5

I många länder utgör personer med yrkesutbildning merparten av de anställda inom den privata sektorn, men även inom delar av den offentliga sektorn spelar de en viktig roll. I dag deltar ungefär hälften av alla gymnasieelever i EU i en yrkesutbildning, och ungefär en fjärdedel går en kombinerad skol- och arbetsplatsbaserad utbildning (3). En viktig utmaning är dock hur man ska göra yrkesutbildningen mer attraktiv genom att öka dess kvalitet och relevans.

2.6

EESK har i ett antal yttranden (4) belyst vikten av att skapa rätt villkor för ungdomar för att underlätta övergången från utbildning till arbete genom att öka möjligheterna att delta i olika former av varvat lärande inom ramen för yrkesutbildning av hög kvalitet.

2.7

EESK anser att det är viktigt att hålla tempot uppe och se till att de enskilda medlemsstaterna tillsammans med arbetsmarknadsparterna anpassar sina yrkesutbildningssystem genom att inkludera inslag av varvad utbildning.

3.1

Detta yttrande fokuserar på systemen för varvad utbildning på yrkesutbildningsområdet. Varvad utbildning är en paraplyterm som omfattar olika nationella modeller. Med varvad utbildning avses enligt Cedefop utbildning som kombinerar perioder i en skola eller ett utbildningscentrum med perioder på en arbetsplats. Beteckningen ”varvad” är kopplad till lärandeformerna (skolor/yrkesutbildningsanordnare och utbildningsföretag som delar ansvaret för att tillhandahålla teoretisk och praktisk utbildning) och det faktum att det finns två typer av aktörer (offentliga och privata).

3.2

Alla medlemsstater har system som inbegriper den arbetsbaserade delen, men systemens kvalitet, resultat och omfattning varierar (5). Till exempel, hur mycket tid tillbringas på en arbetsplats? Finns det ett avtal mellan arbetsgivaren och den person som deltar i utbildningen, får denne någon lön och vilken är marknadsparternas roll?

3.3

Det finns ingen enda eller ”bästa” modell, och utvecklingen av ett varvat system är beroende av många ekonomiska och sociala faktorer.

3.4

Det finns i nuläget tre stora kategorier när det gäller yrkesutbildning:

3.5

Den avgörande faktorn är den nära kopplingen till arbetsplatsen och de synergieffekter som kan utvecklas mellan studenten, den teoretiska grunden och den praktiska inlärningen och utvecklingen på arbetsplatsen.

4.1

Vid sitt möte den 27–28 juni 2013 (6) enades Europeiska rådet om en ny strategi för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, med målet att främja lärlingsutbildning och lärande på arbetsplatsen av hög kvalitet. För 22 medlemsstater har man utfärdat landsspecifika rekommendationer för att anpassa deras yrkesutbildningssystem genom att lägga större vikt vid utbildningens arbetsplatsbaserade inslag och lärlingsutbildningar av hög kvalitet för ungdomar.

4.2

Det har vidtagits en rad olika åtgärder på EU-nivå. Man har till exempel antagit en ungdomsgaranti, anslagit ESF-medel för utveckling av lärlingsutbildning på nationell nivå, inklusive systemet med varvad utbildning, och bildat en europeisk allians för lärlingsutbildning.

4.3

I sin handlingsram för ungdomssysselsättning från juni 2013 (7) lyfte även de europeiska arbetsmarknadsparterna fram värdet av arbetsplatsbaserade system för lärande, till exempel system för varvad utbildning.

4.4

Det lettiska ordförandeskapet har ställt sig bakom fem mål inom ramen för översynen av Bryggekommunikén. Det första är att främja lärande på arbetsplatsen med särskilt fokus på lärlingsutbildning (8).

5.1

Undersökningar från till exempel Cedefop och Europeiska kommissionen antyder att det finns ett positivt samband mellan yrkesutbildningssystem baserade på varvad utbildning och ungdomars sysselsättning (9).

5.2

Erfarenheterna och siffrorna talar sitt tydliga språk. Länder med relevanta och attraktiva yrkesutbildningssystem som bygger på principerna om varvad utbildning uppvisar bättre resultat när det gäller att få ut ungdomar på arbetsmarknaden. I vissa länder, t.ex. Österrike, finns det också goda exempel på utbildningsmöjligheter för missgynnade ungdomar, t.ex. arbetsstöd eller skyddsnät för lärlingar.

5.3

Ett välfungerande system för varvad utbildning ger ungdomar en första arbetslivserfarenhet och gör dem på så sätt mer attraktiva för företag och framtida arbetsgivare. I Tyskland stannar mer än två tredjedelar av lärlingarna kvar hos samma arbetsgivare efter lärlingsutbildningens slut (10). I Danmark visar statistiken (11) att elever som avslutar en yrkesinriktad utbildning tillhör dem som snabbast hittar ett nytt arbete om de blir övertaliga, och att många av dem startar egna företag.

5.4

Många ungdomar och deras föräldrar anser dock inte att yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar är lika attraktiva som akademiska utbildningar, eller att de endast hör ihop med traditionellt industriarbete. Då glömmer man bort de ”konkurrenskraftiga kunskaper” som varvad utbildning kan ge – så att ungdomar inte bara har en karriärmöjlighet utan får konkurrenskraftiga kunskaper som kan utvecklas ytterligare.

5.5

Ett EU-mål för andelen studenter som deltar i yrkesutbildning och varvad utbildning bör övervägas som en del av den reviderade Europa 2020-strategin. Detta skulle kunna ge större uppmärksamhet åt den starka anställbarhets- och integrationsaspekten av varvad utbildning och lärlingsutbildningar.

5.6

Ett sådant mål måste sättas högt eftersom erfarenheterna visar att det finns ett positivt samband med sysselsättningen, och det måste ta hänsyn till arbetsmarknadens framtida behov av kvalificerade arbetstagare med medelhög utbildning.

5.7

För att förbättra anseendet och attraktiviteten krävs en gemensam insats av skolor, utbildningscentrum och företag, arbetsmarknadsparter och politiker. Yrkesinriktade skolor och utbildningscentrum måste vara mer anpassningsbara till förändringar i fråga om arbetsmarknadens behov och ekonomin. Kompetenstävlingar och förebilder skulle kunna uppmuntras för att ge kompetensområden eller skolor ett ansikte och inspirera unga kvinnor och män. Att öppna upp vägar till högre utbildning för att undvika att elever och föräldrar uppfattar lärlingsutbildningar som en återvändsgränd, eller att utöka EU:s program för inre rörlighet såsom Erasmus+, kan göra dessa system mer attraktiva.

5.8

Bra och tidig yrkesvägledning och rådgivning är avgörande för att öka medvetenheten om system med varvad utbildning och göra dem mer attraktiva.

5.9

Lärare spelar också en roll för att göra system med varvad utbildning mer attraktiva, och de har en direkt inverkan på ungdomars uppfattning av yrkesutbildning. Det måste också uppfattas som attraktivt att börja arbeta som lärare på yrkesutbildningar. Ett sätt är att se till att yrkeskunskaperna och undervisningsfärdigheterna hos lärare på yrkesutbildningar uppdateras kontinuerligt genom att förbättra samarbetet mellan skolor och företag så att lärarna hålls à jour med företagens krav, dagens arbetsmetoder, ny teknik osv.

5.10

I ett system med varvad utbildning bör ett grundläggande kvalitetssäkringskrav vara att det finns en kvalificerad och motiverad person som fungerar som lärare eller handledare på företaget. Större fokus måste läggas på de företagsinterna utbildarnas ansvar. Tydligare och mer detaljerade beskrivningar av den kompetens som ska uppnås kan leda till ett mer högkvalitativt lärande på arbetsplatsen.

6.1

Det har redan gjorts flera undersökningar som visar att exempelvis de tyska, schweiziska och österrikiska systemen för varvad utbildning fungerar bra genom att de ger ungdomar ändamålsenlig utbildning och en bra inkörsport i arbetslivet. Det finns dock ingen ”universalmodell” – syftet är att identifiera framgångsrika strukturer och förfaranden.

6.2

Öppnare information om orsaker, innehåll och resultat skulle kunna hjälpa till att identifiera de centrala faktorer som kännetecknar välfungerande system för varvad utbildning. Även om de flesta medlemsstater och Cedefop samlar in uppgifter om anställbarheten hos dem som avslutar en yrkesinriktad utbildning skulle man i större utsträckning kunna använda sådana uppgifter för att förbättra systemen – även när det gäller varvad utbildning.

6.3

Andelen ”lärande på arbetsplatsen” skulle exempelvis kunna användas som en variabel vid riktmärkningen av anställbarheten inom EU. Ett europeiskt riktmärke för varvad utbildning skulle kunna belysa sambandet mellan systemen för varvad utbildning och ungdomars sysselsättning. Uppgiftsunderlaget för ett sådant referensvärde skulle kunna samlas in årligen genom arbetskraftsundersökningen.

6.4

Eurostat (Eurobarometer) skulle i samarbete med Cedefop kunna göra en mer systematisk undersökning med fokus på ungdomar som slutför yrkesutbildning och som har den kompetens som efterfrågas, och då även ta reda på hur varvad utbildning på företag har hjälpt dem att skaffa sig denna kompetens.

6.5

Det skulle kunna vara värt att sammanställa jämförbara nationella uppgifter utifrån vilka man kan bedöma olika länders resultat i fråga om genomförandet och resultatet av de olika systemen för varvad utbildning i EU. Cedefop, Eurostat och kommissionen samlar redan in uppgifter inom ramen för Utbildning 2020 och Köpenhamnsstrategin, men EU behöver ett enhetligt verktyg som fångar upp framstegen med och effekterna av de reformer som nu genomförs i medlemsstaterna för att förbättra resultatet av och kvaliteten på de nationella yrkesutbildningssystemen.

EESK föreslår att ett sådant verktyg för kvalitetsbedömning åtminstone bör ta upp på följande politiska frågor:

6.6

En tidsbaserad uppsättning förhållandevis okomplicerade parametrar kan användas som utgångspunkt för mer kvalitativa analyser och kan samtidigt användas för att övervaka utvecklingen i varje land i fråga om dess insatser för att anpassa yrkesutbildningssystemen till den varvade utbildningens principer och fördelar. En sådan dataplattform skulle också kunna bidra till arbetet i den europeiska alliansen för lärlingsutbildning och i förhållande till Eqavet-referensramen.

7.1

Det finns många utmaningar som ännu inte tas på allvar, till exempel när det gäller utbildningens kvalitet och relevans för näringslivet.

7.2

Lärlingsutbildningar har stor betydelse för att tillgodose företagens behov av kompetens, samtidigt som de hjälper unga människor att komma ut på arbetsmarknaden. Lärlingsutbildningar ger arbetsgivarna ett antal fördelar, bland annat bättre matchning av kompetens tack vare internutbildning, ny kunskap och nya perspektiv. Fullt utvecklade lärlingsutbildningar omfattar ett antal rättigheter och skyldigheter för alla involverade.

7.3

Företagen måste se detta som en investering i framtidens kvalificerade personal och ta ansvar för att verkligen utbilda ungdomar. För att företagen – även små och medelstora företag – ska se lärlingsutbildningen som en investering måste de emellertid få större inflytande över systemen, bland annat över kursplanerna.

7.4

Vissa arbetsgivare befarar att kostnaderna för att utbilda en lärling är större än vinsterna, men det finns argument mot denna uppfattning. En kostnads–nyttoanalys från Schweiz visar att en lärlings produktiva bidrag överskrider utbildningskostnaderna (inklusive lärlingslönen) med mer än 6 000 euro per lärlingsplats (12), och BusinessEurope håller för närvarande på att undersöka kostnaderna och fördelarna med lärlingsutbildningar.

7.5

I vissa länder har ansvarsfördelningsfonder inrättats, som innebär att företagen betalar en viss summa till fonden för att kompensera för de timmar som tillbringats i skolan eller för transportkostnader (”arbejdsgivernes uddannelsesbidrag” i Danmark), och i Österrike får företagen en bonus för utbildade lärlingar som får ett positivt omdöme. I Österrike (Vorarlberg) finns det en modell för fördelning av bördan som innebär att företagen betalar 0,2 promille av lärlingarnas lönesumma till en utbildningsfond. Efter en granskning av utbildningen efter 18 månader får företag som tillhandahåller bra utbildning ersättning i form av en bonus.

7.6

Lönsamheten kan dock variera mellan olika sektorer och olika yrkesutbildningssystem. Därför måste de nationella utbildningssystemen utvärderas kontinuerligt och vid behov anpassas för att se till att de bidrar till de europeiska företagens konkurrenskraft. Mer jämförbara verktyg för kvalitetsbedömning kan också hjälpa medlemsstaterna med detta.

7.7

Bra kvalitetssäkring och bedömning av lärlingsutbildningar och system för varvad utbildning, med fokus på bland annat arbetsvillkoren, är lika viktigt. Här kan arbetsmarknadens parter också spela en roll. Framför allt måste arbetsmarknadens parter delta i utformningen av de nationella bestämmelserna för varvad utbildning och de kan också genom lämpliga kollektiva förhandlingstraditioner hjälpa till att garantera att lärlingsutbildningar och andra former av lärande på arbetsplatsen håller hög kvalitet. Fackföreningar och fackliga företrädare kan också spela en större roll för unga människors utbildning och välbefinnande på företag.

—

EESK:s yttrande om ”Eftergymnasial yrkesutbildning som ett attraktivt alternativ till högre utbildning” (EUT C 68, 6.3.2012, s. 1).

—

EESK:s yttrande om ”Kvalitetskriterier för praktikprogram” (EUT C 214, 8.7.2014, s. 36).

—

EESK:s yttrande om ”Ungdomars anställbarhet – att matcha utbildning med industrins behov i åtstramningstider” (EUT C 311, 12.9.2014, s. 7).

—

EESK:s yttrande om ”Sysselsättningsåtgärder för unga – bästa praxis” (EUT C 424, 26.11.2014, s. 1).