15.1.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 13/8

Föredragande:

Jan KLIMEK

1.1

Familjeföretag utgör ryggraden i många ekonomier i världen, och dynamiken i deras utveckling är häpnadsväckande. De är en källa till tillväxt och sysselsättning och tar stor hänsyn till de regionala och lokala förhållandena. Det finns olika skäl att starta ett familjeföretag, men gemensamt för alla är deras värdesystem som växer fram på naturlig väg, engagemanget och beredskapen att göra uppoffringar samt känslan av ansvar gentemot dem som skapat och dem som tar över företaget. Familjeföretag har lättare att ta sig igenom svåra perioder av recession och stagnation, och en av huvudorsakerna till deras livskraft är känslan av personligt ansvar för företagets image.

1.2

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén uppskattar de unika värden som familjeföretagen står för och uppmanar Europeiska kommissionen att, i linje med småföretagsaktens formulering om att ”EU och medlemsstaterna bör skapa ett klimat som gynnar småföretagare och familjeföretag och belönar entreprenörskap” (1), genomföra en aktiv strategi för att bland medlemsstaterna främja bästa praxis i fråga om familjeföretag.

1.3

Nästa steg skulle kunna vara att inleda arbetet med ramar eller rättsliga bestämmelser om familjeföretag. Inom ramen för dessa bestämmelser bör man anta en definition av familjeföretag, specificera de områden där kommissionen ska vara verksam och de rättsliga, ekonomiska och politiska institutioner som ska ha ansvar för dessa åtgärder.

1.4

När det gäller specifika åtgärder, anser EESK att man bör

2.1

Familjeföretagen utgör mer än 60 % av alla europeiska företag – både stora och små – och sysselsätter mellan 40 % och 50 % av alla arbetstagare (2). I de allra flesta ekonomierna dominerar mikroföretagen samt de små och medelstora företagen, så de flesta familjeföretagen ingår också i denna sektor.

2.2

Den främsta fördelen med familjeföretagen är långsiktigheten i verksamheten, de specifika värderingarna som leder till en unik organisationskultur och engagemanget för lokalsamhällena. Den unika kulturen grundar sig på värderingar som främjas av familjebaserade intressenter, t.ex. en hög nivå av förtroende inom företaget och hög kvalitet på de tjänster och produkter som erbjuds.

2.3

Familjeföretagens långsiktiga perspektiv innebär att det uppstår långvariga band med de parter som har ett intresse i företaget (arbetstagare, kunder, leverantörer och lokalsamhällen).

2.4

Ett familjeföretag kännetecknas av avsikten att överlåta det till nästa generation och av omsorgen om och ansvaret för arbetstagaran. Denna aspekt bidrar till att stimulera ansvarskänslan i ett familjeföretag, där relationerna bygger på förtroende.

2.5

När det gäller måluppfyllelsen syftar familjeföretagens vinstmaximering till att på grundval av sitt egenkapital bygga ett stabilt, oberoende och innovativt företag där man framför allt försöker minimera risker som äventyrar företagets möjligheter att leva vidare från generation till generation. Familjeföretag utvecklas på ett mer balanserat sätt genom att de strävar att uppnå långsiktiga mål (över flera generationer).

3.1

Det har blivit allmänt vedertaget att se till tre kretsar när man karakteriserar familjeföretagen: familjen, företaget och ägandestrukturen (3). Familjens inverkan på de två sistnämnda faktorerna är avgörande för om det handlar om ett familjeföretag. Denna inverkan innebär att familjeföretagen är mer komplexa än företag som inte är familjeföretag och de måste därför behandlas på rätt sätt.

3.2

I vissa medlemsstater finns det bestämmelser om familjeföretag:

3.3

Enligt kommittén bör man inleda ett lagstiftningsförfarande i syfte att införa kategorin familjeföretag i alla medlemsstaters register över ekonomisk verksamhet.

3.4

I rapporten från kommissionens expertgrupp för familjeföretag rekommenderas följande definition av familjeföretag:

3.5

Denna definition är dock alltför bred. Den bör inskränkas på ett sådant sätt att den betonar företagets familjekaraktär, framför allt den generationsövergripande aspekten.

3.6

Om man antog en sådan definition i de europeiska länderna skulle det bli möjligt att samla in kvantitativa uppgifter som därefter i aggregerad form skulle göra det möjligt att framställa statistik om dessa aktörer. Dessa uppgifter skulle framför allt göra det lättare att analysera familjeföretag i de nya medlemsländerna, där dessa företag spelar en betydande roll. Europeiska unionens statistikkontor, Eurostat, skulle kunna ta på sig denna uppgift.

3.7

På nationell nivå försöker man kvantifiera familjeföretagen. Sådana erfarenheter har man bl.a. i Irland, vars centrala statistikbyrå har utfärdat publikationen ”Family Business in Ireland – Services Sector 2005”. Sammanslutningen European Family Businesses ger dessutom i samarbete med konsultföretaget KPMG ut European Family Business Barometer. I Polen utfördes 2008 en övergripande kvantitativ och kvalitativ studie av ett statligt organ – polska byrån för företagsutveckling (Polska Agencja Rozwoju Przedsiębiorczości).

3.8

Eurostats deltagande skulle göra det möjligt att uppnå två viktiga mål: att harmonisera definitionen av familjeföretag och att på grundval av detta samla in statistiska uppgifter om dessa aktörer.

4.1

De utmaningar som familjeföretagen står inför kan delas in i två kategorier: de som är specifika för alla företag och de som är specifika för familjeföretag. Till den första kategorin hör alla de faktorer som påverkar den ekonomiska konjunkturen i landet i fråga, t.ex. den inhemska efterfrågan, de demografiska förhållandena och den socioekonomiska situationen. Detta yttrande handlar framför allt om den andra kategorin, nämligen utmaningar som är specifika för familjeföretag och som gör det möjligt för dessa företag att uppnå utveckling och tillväxt.

4.2

Ägarskap i ett familjeföretag är inte en likvid tillgång utan något som byggs upp och utvecklas av familjen under generationer och omfattar värderingar, traditioner och expertkunskap (4). En överlåtelse av ägarskapet för ett företag till nästa generation är därför den största utmaning som ett företag kan ställas inför.

4.2.1

En heltäckande arvsplanering tycks vara ett viktigt steg för familjeföretagen, eftersom ägarna till dessa företag vill överlåta dem till nästa generation i ett gott skick.

4.2.2

Varje år ställs cirka 450 000 företag, som sysselsätter omkring 2 miljoner människor, inför denna utmaning. Misslyckade överlåtelser i samband med arv leder till att cirka 150 000 företag läggs ned varje år, och detta leder till att 600 000 arbetstillfällen går förlorade (5).

4.2.3

Man bör analysera de viktigaste orsakerna till misslyckandena i samband med arvsplanering och stödja åtgärder för att underlätta företagsöverlåtelser, t.ex. genom arvsrätten eller genom skatteincitament som främjar överlåtelser.

4.2.4

Räckvidden och omfattningen av de olika tillvägagångssätt som finns inom EU med avseende på arvsskatt och förmögenhetsskatt visar att det fortfarande finns ett stort utrymme för förbättringar av lagstiftningen på detta område (6).

4.2.5

Ett exempel på en lösning i samband med företagsöverlåtelser är Nederländerna, där ekonomiministeriet har infört det s.k. överlåtelsepaketet (Overdrachtspakket). Företagare som fyller 55 år får ett ”överlåtelsepaket” som påminner dem om vikten av att planera överlåtelsen av företaget och ger dem en uppsättning verktyg som hjälp i denna process. I Belgien har institutet för familjeföretag (Instituut voor het Familiebedrijf) skapat en stadga för överlåtelser på tre språk: nederländska (Scorecard Opvolging), franska (Scorecard Transmission) och engelska (Succession Scorecard). Ett annat exempel är Slovenien, där kammaren för hantverk och småföretag (Obrtno-podjetniška zbornica Slovenije) erbjuder seminarier och kurser som omfattar samtliga frågor med anknytning till överlåtelser, och Finland med dess utvecklingsprogram för bemästrat generationsskifte (ViestinVaihto-ohjelma). I Österrike har en familjemedlem rätt att fortsätta ett företags verksamhet (Fortbetrieb) om en förvaltare avlider (Gesamte Rechtsvorschrift für Gewerbeordnung, 1994). En liknande lösning finns i Frankrike (successions et des libéralités) och i Luxemburg. Den polska byrån för företagsutveckling (Polska Agencja Rozwoju Przedsiębiorczości) har i samarbete med institutet för familjeföretag (Instytut Biznesu Rodzinnego) utarbetat ett överlåtelsepaket för familjeföretag. Inom ramen för paketet får familjeföretagen tillgång till vägledning i överlåtelsefrågor, kostnadsfria verktyg till stöd för denna process och kostnadsfria workshoppar.

4.3

Familjeföretag försöker skapa långsiktiga arbetstillfällen, och detta bidrar till ett klimat som gynnar familjeföretagande. Familjeföretag kan därför vara eftertraktade arbetsplatser för t.ex. mödrar med barn. Man bör främja ett klimat som gynnar familjeföretagande, som kan vara en konkurrensfördel för dessa företag.

4.4

Makar eller partner till företagsägare spelar ofta en viktig roll i familjeföretagen, även om de av olika skäl inte har någon formell status. Detta kan leda till juridiska och ekonomiska problem, exempelvis om förhållandet upphör. Om dessa personer, liksom andra familjemedlemmar som informellt deltar i företagets verksamhet, gavs en mer formell status skulle detta bidra till att undvika besvärliga situationer vid familjerelaterade problem.

4.5

När det gäller innovationen i familjeföretagen bör denna verksamhet fokuseras inte bara på traditionella marknader och produkter utan också på nya innovativa lösningar.

4.5.1

Innovationen i familjeföretagen kan stimuleras genom ett system för innovativa offentliga upphandlingar, där priset inte bör vara det enda urvalskriteriet. Familjeföretag kännetecknas av att de konkurrerar med hög kvalitet och kundservice. Detta garanteras bland annat av familjemärket (ofta ägarens eller ägarfamiljens efternamn). Familjeföretag brukar därför inte lämna anbud vid offentliga upphandlingar där priset är det enda kriteriet. För att bedöma värdet på ett anbud bör man främja kriteriet om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet (EMFA – Most Economically Advantageous Tender) (7) och sprida denna information bland familjeföretagen.

4.6

Globaliseringen tvingar företag att öppna sig för nya marknader, teknikformer och färdigheter. Familjeföretagen bör ta dessa faktorer i beaktande i sina utvecklingsstrategier. Detta kan innebära att man måste öppna sig för ny personal, även i ledande ställning.

4.7

På nationell nivå bör man erkänna den roll som familjeföretagen spelar i de nationella ekonomierna och skapa gynnsamma villkor för dessa aktörer i fråga om beskattning, lagstiftning om ekonomisk verksamhet (inbegripet lagstiftning om familjeföretag) och stöd till utbildning för familjeföretag. Vid sådan utbildning bör man ta hänsyn till de specifika förhållanden som råder i familjeföretag, till exempel i fråga om arv, familjens tillsyn m.m.

4.8

Som exempel på utbildning för företrädare för familjeföretag kan man nämna sådana länder som Cypern (akademi för familjeföretag som anordnas av Cyprus International Institute of Management), Frankrike (Master 2 professionnel: Gouvernance des entreprises familiales et patrimoniales – M2 GEFP, som anordnas av Bordeaux universitet) och Finland (Omistajuus ja hallitustyöskentely – valmennusohjelma jatkajille – ägarskap och företagsledning – utbildningsprogram för efterträdare) (8). Det finns också organisationer som stöder familjeföretag och anordnar kurser för familjeföretagare, t.ex. FBN Academy som anordnas av föreningen FBN (Family Business Network) Sweden eller utbildningar som anordnas av bland annat spanska Instituto de la Empresa Familiar.

4.9

Om man erkänner den roll som familjeföretagen spelar i medlemsstaternas ekonomier och ger dem stöd skulle detta kunna bidra till att återställa familjetraditionen med hantverksyrken. En stor del av de små familjeföretagen är koncentrerade till hantverksorganisationer som värnar om hantverkets fortlevnad. Det är därför befogat att stödja detta slags aktörer.

4.10

Mindre familjeföretag utsätts för risker som kan leda till att de försvinner från marknaden. Därför bör man erbjuda dessa aktörer lämpligt rättsligt och skattemässigt stöd för att stödja dem i deras fortsatta utveckling. Stora internationella familjeföretag skulle i sin tur kunna dra nytta av det institutionella stödet och åtgärderna för att stödja lokala leverantörer och ekonomier.

4.11

Familjejordbruken är en särskild typ av familjeföretag. De står inte bara inför de typiska utmaningar som kännetecknar familjeföretagen utan också inför de problem som är specifika för landsbygden.

4.11.1

Särskilt alarmerande i sammanhanget är problemet med massiva uppköp av jordbruksmark, som leder till oåterkalleliga skador på den ekonomiska strukturen på landsbygden och till ett industrialiserat jordbruk som samhället inte vill ha. I ett yttrande som antogs i januari 2015 (9) efterlyste kommittén lämpliga åtgärder för att i hela EU bevara en jordbruksmodell som grundar sig på familjejordbruk.

4.11.2

Familjejordbruken går ofta samman i kooperativ för att uppnå skalfördelar och ökad konkurrenskraft på marknaden (10). De kooperativa företagen och familjeföretagen uppvisar liknande egenskaper, eftersom de är inriktade på långsiktiga snarare än kortsiktiga vinster. På sistone har kooperativen dock förlorat sin livskraft och vissa av dem har till och med gått omkull. Man bör därför vidta åtgärder för att blåsa nytt liv i detta slags verksamhet.

4.12

När det gäller den långsiktiga kapitalbildningens inverkan på familjeföretagens utveckling talas det om ”tålmodigt kapital” (patient capital) (11). Vid en överlåtelse överförs familjeföretagets kapital och dess sociala och kulturella dimension, och förvärvaren investerar i eller köper företaget med kunskaper som förvärvats under flera generationer, en (familjebaserad) kultur och ett åtagande gentemot (lokal-)samhället.

4.12.1

När man definierar ”tålmodigt kapital” bör man beakta skattelättnader för återinvesterade vinster. Man bör överväga lättnader för familjeföretag (och andra företag) som återinvesterar vinster och dessutom föredrar en förstärkning med egenkapital framför lånat kapital.

4.12.2

Möjligheten att skriva av skuldräntor är ännu ett incitament för företag att använda sig av skuldfinansiering. Detta gör i själva verket kostnaden för skulden mindre, och sådana lättnader finns inte för egenkapital.

4.12.3

Beskattningsfrågor faller naturligtvis fortfarande inom de enskilda medlemsstaternas behörighetsområde, men EU bör främja god praxis för familjeföretag.

4.13

Man bör överväga möjligheten att stärka familjeföretagens kapital genom att inrätta en nationell kapitalfond för familjeföretag. Det särskilda med denna fond skulle bestå i att familjeföretagen erbjuds kapital utan att de som tillhandahåller kapitalet tilldelas rösträtt, som med Aksjeloven i Norge eller Ley de Sociedades de Responsabilidad Limitada i Spanien.

4.14

Åtgärder för familjeföretagande kan också främjas av nationella eller lokala organisationer som är verksamma på dessa aktörers vägnar (t.ex. offentliga myndigheter [ministerier], arbetsgivarorganisationer och hantverksorganisationer) och övernationella organisationer. Till de viktigaste hör European Family Businesses, FBN International och Les Hénokiens.

4.14.1

Dessa organisationer spelar en viktig roll för att främja familjeföretagssektorn. De utgör en plattform för utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan familjeföretagarna och publicerar också rapporter om familjeföretag som sprider kunskaper om dem. Dessutom kan organisationer som främjar familjeföretag bedriva lobbyverksamhet för konkreta lösningar.