19.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 271/101

1.1

Trots att EESK har reservationer beträffande beloppen och det sätt som ungdomssysselsättnings- och ungdomsgarantiinitiativen får sin finansiering delar kommittén kommissionens åsikt att Europaparlamentets och rådets förordningar om Europeiska socialfonden och strukturfonderna behöver modifieras i linje med det förslag som lagts fram.

1.2

EESK betonar att de politiska strategier som man nu fattar beslut om måste främja tillväxten, skapa stabil sysselsättning av hög kvalitet och stärka den sociala sammanhållningen.

1.3

EESK beklagar att finansieringen av sysselsättningsinitiativet för unga inte är resultatet av en förstärkning av EU:s resurser, utan av en minskning av det totala budgetsanslaget till sammanhållningspolitiken, som redan är mindre än för perioden 2007–2013.

1.4

EESK är övertygad om att det anslagna beloppet, 6 miljarder euro, inte är tillräckligt med hänsyn till problemets omfattning och behovet av att ta itu med det så fort som möjligt.

1.5

Vid en tidpunkt då krisen fortfarande pågår och då det ännu inte har börjat skapas nya jobb föreslår EESK en ökad flexibilitet när man fastställer den procentandel arbetslösa ungdomar som ska ges tillträde till de anslagna medlen, för att göra det möjligt att utvärdera hur ungdomsarbetslösheten utvecklas, alternativt att procentandelen fastställs till 20 %.

1.6

EESK rekommenderar att åldersgränsen för att få tillgång till ungdomsgarantin höjs till 30 år, i synnerhet i länder med högre ungdomsarbetslöshetssiffror.

1.7

Avslutningsvis uppmanar EESK medlemsstaterna att inte minska de finansiella åtaganden med inriktning på att stimulera ungdomssysselsättningen som omfattas av förslaget till flerårig budgetram, och att acceptera kommissionens förslag om att använda ytterligare resurser för att nå målet om att utrota ett problem som sätter framtiden på spel för en hel generation unga i Europa.

2.1

Till följd av Europeiska rådets beslut av den 28 februari 2013 om att införa en ungdomsgaranti lägger kommissionen fram två förslag: dels ett förslag till ändring av kommissionens förslag COM(2011) 607 final/2 – Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (COM(2013) 145 final), dels ett förslag till ändring av kommissionens förslag COM(2012) 496 – Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (COM(2013) 146 final).

2.2

Avsikten med dessa förslag är att ställa finansiering till förfogande för sysselsättningsinitiativet för ungdomar inom ramen för ungdomsgarantin, vars syfte är att garantera att alla ungdomar upp till 25 års ålder ska erbjudas en anställning med anständiga villkor, fortsatt utbildning eller en praktikplats inom fyra månader efter att de har avlutat sina studier eller blivit arbetslösa.

2.3

Den totala planerade finansieringen för perioden 2014–2020 uppgår till 6 miljarder euro, varav 3 miljarder i investeringar från Europeiska socialfonden och 3 miljarder i form av ett specifikt anslag till sysselsättningsinitiativet för unga inom ramen för underrubrik 1 b ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning”.

2.4

Den planerade finansieringen är avsedd för Nuts 2-regionerna där ungdomsarbetslösheten (15–25 år) låg på mer än 25 % år 2012.

3.1

Den dramatiska ungdomsarbetslösheten i åtskilliga medlemsstater motiverar tveklöst rådets beslut av den 28 februari 2013 om att skapa en ungdomsgaranti, som vid ett flertal tillfällen och i olika former har efterlysts av arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället.

3.2

Enligt Europeiska kommissionen är 7,5 miljoner ungdomar i EU så kallade NEETs (1), vilket motsvarar 12,9 % av de europeiska ungdomarna i åldern 15–24 år. Ett stort antal av dem har lämnat skolan i förtid och saknar avslutad gymnasieutbildning, och många är invandrare eller tillhör mer utsatta samhällsgrupper. I vissa länder har dock situationen försämrats för medelklassungdomar (nyfattiga) som ännu inte har avslutat sina studier och löper risk att inte kunna fullfölja dem.

3.3

I tidigare yttranden har EESK påpekat de katastrofala ungdomsarbetslöshetssiffrorna i EU och uppmanat alla berörda aktörer att så fort som möjligt vidta effektiva och resoluta åtgärder för att bryta den onda cirkel som riskerar att sätta en hel generations framtid på spel (2). Detta är inte bara ett konkret problem för de personer som är direkt berörda, utan även ett hot mot den sociala sammanhållningen inom EU som på sikt kan komma att äventyra Europas ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft.

3.4

EESK anser att de åtgärder som man nu fattar beslut om måste bidra till en återhämtning av tillväxten och skapandet av stabil sysselsättning av hög kvalitet med de garantier och det skydd som historiskt sett har bidragit till att bygga upp den europeiska sociala modellen och till att skapa social sammanhållning. Samtidigt vill kommittén betona vikten av att arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer deltar i planeringen, genomförandet och övervakningen av dessa åtgärder.

3.5

I praktiken kommer sysselsättningsinitiativet för unga, som är ett led i ungdomsgarantin, endast att fungera om ”efterfrågan på arbetsmarknaden” stimuleras på motsvarande sätt (det vill säga, om det finns ekonomisk tillväxt). Dessutom är utbildning, yrkespraktik och insatser för att höja kompetensen hos miljontals ungdomar med små utsikter att etablera sig på arbetsmarknaden förenade med mycket stora risker.

3.6

Enligt EESK:s mening är det bekymrande att Europeiska rådet anser att Europas ekonomiska svårigheter är ett problem som i grund och botten har med budgetkonsolidering att göra, utan att ens försöka beräkna omfattningen av de alternativa kostnaderna eller negativa följdeffekterna, till exempel massarbetslöshet bland ungdomar, besvikelse och hopplöshet (3).

4.1

Eftersom syftet med kommissionens förslag till ändringar av förordningarna är att anpassa den nuvarande förordningen om Europeiska socialfonden och den mer generella förordningen om de olika europeiska fonderna till Europeiska rådets beslut av den 7 och 8 februari avser nedanstående kommentarer inte kommissionens förslag utan de förutsättningar som skapas genom rådets beslut.

4.2

Mot bakgrund av den kris som vi nu går igenom kan EESK inte annat än beklaga att den EU-budget som rådet föreslår för perioden 2014–2020 är lägre än den för föregående period, vilket får negativa konsekvenser för de resurser som behövs för att ta komma till rätta med den nuvarande situationen.

4.3

Detta beslut leder till att den föreslagna finansieringen till bekämpningen av ungdomsarbetslösheten inte är resultatet av en utökad budget, utan av en minskning av anslagen avsedda för andra budgetrubriker – 3 miljarder från Europeiska socialfonden och 3 miljarder från sammanhållningspolitiken.

4.4

På samma sätt är totalbeloppet 6 miljarder euro, utslaget på sju år, klart och tydligt otillräckligt (4).

4.5

Det faktum att man har valt att utgå från år 2012 vid fastställandet av den procentandel arbetslösa ungdomar (25 %) som har rätt att få stöd från de fonder som nu står till förfogande gör att man vare sig tar hänsyn till krisens utveckling eller den nuvarande lågkonjunkturen, vilket innebär att man riskerar att bortse från dramatiska situationer som kan uppstå under denna period. EESK anser därför att det krävs större flexibilitet så att man kan utvärdera hur ungdomsarbetslöshetssituationen utvecklas, eller att man i förebyggande syfte bör sänka procentandelen till 20 %.

4.6

Dessutom rekommenderar EESK att åldersgränsen för att kunna utnyttja ungdomsgarantin höjs till 30 år för att ge unga som avslutar sin universitetsutbildning senare eller befinner sig i övergången mellan utbildning och arbete tillgång till denna garanti. Detta är särskilt viktigt i länder med högre ungdomsarbetslöshetssiffror.

4.7

EESK stöder beslutet att undanta medlemsstaterna från medfinansieringen av de särskilda anslagen till sysselsättningsinitiativet för ungdomar (3 miljarder euro), liksom beslutet att de resurser som är avsedda för sysselsättningsinitiativet för ungdomar inte ska ingå i resultatreserven på 5 %.

4.8

Oavsett ovanstående kommentarer vill EESK avslutningsvis påpeka att detta initiativ bör stödjas. Enligt kommittén bör man se till att det omvandlas till en strukturell åtgärd som utgör ett led i en aktiv sysselsättningspolitik och att det inte bara blir ett instrument för att komma till rätta med den nuvarande ekonomiska krisen (5).