(1)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (4) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (5) fastställs en heltäckande lagstiftning om godkännande av genetiskt modifierade organismer, vilken ska tillämpas full ut på genetiskt modifierade organismer som ska användas för odling i hela unionen som utsäde eller annat växtförökningsmaterial (nedan kallade genetiskt modifierade organismer för odling).

(2)

Enligt dessa rättsakter ska genetiskt modifierade organismer för odling genomgå en individuell riskbedömning innan de godkänns för utsläppande på unionens marknad , med beaktande av deras direkta och indirekta, omedelbara och fördröjda samt kumulativa långsiktiga effekter på människors hälsa och miljön i enlighet med bilaga II till direktiv 2001/18/EG . Syftet med detta godkännandeförfarande är att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och skydd, miljön och konsumenternas intressen och samtidigt säkerställa en väl fungerande inre marknad. En enhetlig och hög nivå på hälso- och miljöskyddet bör uppnås och upprätthållas inom hela unionens territorium. [Ändr. 2]

(2a)

Kommissionen och medlemsstaterna bör som en prioriterad åtgärd säkerställa att slutsatserna från rådets (miljö) möte den 4 december 2008 tillämpas, det vill säga en korrekt tillämpning av de rättsliga krav på riskbedömning av genetiskt modifierade organismer som fastställs i bilaga II till direktiv 2001/18/EG. Det bör i synnerhet göras en mycket noggrann bedömning av de långsiktiga miljökonsekvenserna av genetiskt modifierade grödor och deras möjliga effekter på icke-målorganismer. Det bör tas vederbörlig hänsyn till särdragen hos de mottagande miljöerna och de geografiska områden där genetiskt modifierade grödor får odlas, och det bör göras en bedömning av de potentiella miljökonsekvenserna av förändrad användning av bekämpningsmedel på grund av herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor. Kommissionen bör mer specifikt se till att de reviderade riktlinjerna för riskbedömning av genetiskt modifierade organismer antas. Dessa riktlinjer bör inte enbart grundas på principen om huvudsaklig motsvarighet eller på komparativa säkerhetsbedömningar. De bör möjliggöra ett tydligt fastställande av direkta och indirekta effekter på lång sikt och källor till vetenskaplig osäkerhet. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och medlemsstaterna bör verka för inrättandet av ett omfattande nätverk av vetenskapliga organisationer som företräder alla vetenskapsgrenar, inbegripet sådana som rör miljöfrågor, och samarbeta för att på ett tidigt stadium upptäcka möjliga källor till skiljaktigheter mellan vetenskapliga yttranden i syfte att lösa eller klargöra vetenskapliga tvistefrågor. Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa att det finns tillräckliga resurser för oberoende forskning om de potentiella riskerna med en avsiktlig utsättning eller ett utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer, och att tillämpningen av immaterialrätten inte hindrar oberoende forskares tillgång till allt relevant material. [Ändr. 44]

(2b)

Försiktighetsprincipen måste beaktas inom ramen för denna förordning och vid dess genomförande. [Ändr. 46]

(3)

Utöver godkännandet för utsläppande på marknaden, måste genetiskt modifierade sorter också uppfylla kraven i unionslagstiftningen om saluföring av utsäde och växtförökningsmaterial, särskilt enligt rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av foderväxter (6), rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd (7), rådets direktiv 68/193/EEG av den 9 april 1968 om saluföring av vegetativt förökningsmaterial av vinstockar (8), rådets direktiv 98/56/EG av den 20 juli 1998 om saluföring av förökningsmaterial av prydnadsväxter (9), rådets direktiv 1999/105/EG av den 22 december 1999 om saluföring av skogsodlingsmaterial (10), rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter (11), rådets direktiv 2002/54/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av betutsäde (12), rådets direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter (13), rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (14), rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (15), samt rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (16). Bland dessa innehåller direktiven 2002/53/EG och 2002/55/EG bestämmelser som tillåter medlemsstaterna att, på vissa noga fastställda villkor, förbjuda användning av en sort inom hela eller delar av sina territorier eller att fastställa lämpliga villkor för odling av en sort.

(4)

När en genetiskt modifierad organism har godkänts för odling i enlighet med EU-lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer och när den sort som ska släppas ut på marknaden uppfyller kraven i unionslagstiftningen om märkning av utsäde och växtförökningsmaterial får medlemsstaterna inte förbjuda, begränsa eller hindra dess fria omsättning inom sina territorier, utom under de förutsättningar som anges i unionslagstiftningen.

(4a)

Mot bakgrund av vikten av vetenskapliga bevis i samband med att det fattas beslut om förbud mot eller godkännande av genetiskt modifierade organismer bör Efsa och medlemsstaterna varje år samla in och offentliggöra forskningsresultaten avseende risken för eller bevisen på oavsiktlig förekomst eller kontaminering av eller för fara för miljön eller människors hälsa med genetiska modifierade organismer, från fall till fall. På grund av den höga kostnaden för expertkonsulttjänster bör medlemsstaterna främja samarbete mellan forskningsinstitutioner och nationella akademier. [Ändr. 4]

(5)

Erfarenheten har visat att odling av genetiskt modifierade organismer är en fråga som medlemsstaterna behandlar mer ingående, antingen på central eller på regional och lokal nivå. Till skillnad frånFrågor som rör utsläppande på marknaden och import av genetiskt modifierade organismer, vilka bör även fortsättningsvisbör regleras på unionsnivå för att bevara den inre marknaden, har. Odlingkonstaterats vara kan kräva mer flexibilitet i vissa fall eftersom det är en fråga med en stark lokaloch, regional och/eller territoriell anknytning och med särskild betydelse för medlemsstaternas självbestämmanderätt . Denna flexibilitet bör emellertid inte inverka negativt på unionens godkännandeförfarande. Det är dock inte säkert att den harmoniserade miljö- och hälsoriskbedömningen tar hänsyn till alla eventuella effekter av odling av genetiskt modifierade organismer i olika regioner och lokala ekosystem. I enlighet med artikel 2.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör medlemsstaterna därför ha rätt att få möjlighet att anta regler rättsligt bindande akter som rör den faktiskaodlingen av genetiskt modifierade organismer inom sina territorier efter det att en genetiskt modifierad organism lagligen har godkänts för utsläppande på unionsmarknaden. [Ändr. 5]

(6)

Mot denna bakgrund förefaller det därför lämpligt att, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, medge medlemsstaterna större frihet flexibilitet att besluta om de vill eller inte vill odla genetiskt modifierade grödor inom sina territorier utan att man ändrar unionens system för godkännande av genetiskt modifierade organismer och oberoende av de åtgärder medlemsstaterna får ska vidta med stöd av artikel 26a i direktiv 2001/18/EG för att förhindra oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i andra produkter inom sina territorier och i angränsande medlemsstaters gränsområden . [Ändr. 6]

(7)

Medlemsstaterna bör därför från fall till fall få anta åtgärder som begränsar eller förbjuder odling av alla ellervissa genetiskt modifierade organismer eller grupper av genetiskt modifierade organismer eller alla genetiskt modifierade organismer inom hela eller delar av sina territorier samt kunna ändra dessa åtgärder på det sätt de anser lämpligt under alla etapper i samband med godkännande, förnyat godkännande eller tillbakadragande från marknaden av de genetiskt modifierade organismer som berörs. Detta Odling hänger nära samman med markanvändningen och bevarandet av flora och fauna, områden där medlemsstaterna har stor behörighet. Möjligheten för medlemsstaterna att anta sådana åtgärder bör också gälla genetiskt modifierade sorter av utsäde och växtförökningsmaterial som släpps ut på marknaden i enlighet med den särskilda lagstiftningen om saluföring av utsäde och växtförökningsmaterial, särskilt enligt direktiven 2002/53/EG och 2002/55/EG. Sådana åtgärder bör endast avse odling av genetiskt modifierade organismer och inte den fria omsättningen och importen av genetiskt modifierat utsäde och växtförökningsmaterial, som produkter eller i produkter, samt produkter av skörd av sådana. Åtgärderna bör inte heller påverka odlingen av sorter av utsäde och växtförökningsmaterial som inte är genetiskt modifierade och i vilka tillfälliga eller tekniskt oundvikliga spår av genetiskt modifierade organismer som godkänts på EU-nivå påträffas. ge samtliga berörda aktörer, inbegripet odlare, tillräcklig tid för anpassning . [Ändr. 7]

(8)

Enligt lagstiftningen om godkännande av genetiskt modifierade organismer får en medlemsstat inte ändra den skyddsnivå för människors eller djurs hälsa och miljön som valts i unionen, och denna princip måste upprätthållassituation får inte förändras. Medlemsstaterna får dock anta åtgärder som begränsar eller förbjuder odling av alla ellervissa genetiskt modifierade organismer eller grupper av genetiskt modifierade organismer eller alla genetiskt modifierade organismer inom hela eller delar av sina territorier på andragrunder som rör allmänhetens intresseän de grunder som redan omfattas av de harmoniserade EU-bestämmelser som redan föreskriver förfaranden för att beakta de risker som en genetiskt modifierad organism för odling kan medföra för hälsan och miljön. Dessa åtgärder får grundas på miljöskäl eller andra legitima faktorer, till exempel samhällsekonomiska konsekvenser, som kan uppstå vid avsiktlig utsättning eller utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer, när dessa faktorer inte har behandlats inom ramen för det harmoniserade förfarande som fastställs i del C i direktiv 2001/18/EG eller i händelse av fortsatt vetenskaplig osäkerhet . Åtgärderna bör vara vederbörligen motiverade av vetenskapliga skäl eller av skäl som rör riskhantering eller andra legitima faktorer som kan uppstå vid avsiktlig utsättning eller utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer. De bör dessutom vara proportionerliga och stå i överensstämmelse med fördragen, särskilt principen om icke-diskriminering mellan inhemska och importeradeicke inhemska produkter och artiklarna 34 och 36 i EUF-fördraget om Europeiska unionens funktionssätt , samt med unionens relevanta internationella förpliktelser, särskilt inom Världshandelsorganisationen. [Ändr. 8, 40]

(8a)

En medlemsstats begränsningar av eller förbud mot odling av specifikagenetiskt modifierade organismer bör inte hindra eller begränsa andra medlemsstaters användning av godkända genetiskt modifierade organismer, förutsatt att det vidtas effektiva åtgärder för att förhindra gränsöverskridande kontaminering. [Ändr. 9]

(8b)

Medlemsstaterna bör få grunda åtgärder som begränsar eller förbjuder odling av vissa genetiskt modifierade organismer i artikel 26b på vederbörligen motiverade skäl som hänger samman med lokala eller regionala miljöeffekter som kan uppstå vid avsiktlig utsättning eller utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer, utöver de miljöeffekter som granskats vid den vetenskapliga miljöriskbedömning som genomförts i enlighet med del C i direktiv 2001/18/EG, eller på skäl som hänger samman med riskhantering. Dessa skäl får bland annat avse förebyggande av herbicidresistens hos ogräs eller skadedjur; en genetiskt modifierad växtsorts invasivitet eller persistens eller risken för korsningar med inhemska odlade eller vilda växter; förebyggande av negativa konsekvenser för den lokala miljön orsakade av förändrade jordbruksmetoder som är kopplade till odling av genetiskt modifierade organismer; bibehållande och utveckling av jordbruksmetoder med bättre potential att förena produktion med hållbara ekosystemen; bevarande av den lokala biologiska mångfalden, inbegripet vissa livsmiljöer och ekosystem, eller av vissa typer av särdrag i naturen och landskapet; avsaknaden av eller bristen på relevanta uppgifter om de potentiella negativa effekterna av spridningen av genetiskt modifierade organismer lokalt eller regionalt i medlemsstaten, samt effekterna på den biologiska mångfalden. Medlemsstaterna bör också få grunda sådana åtgärder på skäl som hänger samman med samhällsekonomiska konsekvenser. Dessa skäl får bland annat avse det faktum att det är omöjligt att vidta samexistensåtgärder eller att detta medför höga kostnader eller att det är omöjlighet att tillämpa samexistensåtgärder på grund av specifika geografiska förhållanden, exempelvis små öar eller bergsområden; behov av att skydda jordbruksproduktionens mångfald; behov av att trygga utsädets renhet. Medlemsstaterna bör också få grunda sådana åtgärder får också grundas på andra skäl som kan avse markanvändning, fysisk planering eller andra legitima faktorer. [Ändr. 47]

(9)

I enlighet med På grundval av subsidiaritetsprincipen är syftet med denna förordning inte att harmonisera villkoren för odling i medlemsstaterna, utan att ge medlemsstaterna flexibilitet frihet att åberopa andra grunder än den vetenskapliga bedömningen av hälso- och miljöriskerna i syfte att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer inom sina territorier av miljöskäl eller på grund av andra legitima faktorer, såsom samhällsekonomiska konsekvenser, som kan uppstå vid avsiktlig utsättning eller utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer, när dessa faktorer inte har behandlats inom ramen för det harmoniserade förfarande som fastställs i del C i direktiv 2001/18/EG eller i händelse av fortsatt vetenskaplig osäkerhet . Dessutom skulleEtt av syftena med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (17), som är att tillåta kommissionen att överväga antagande av bindande rättsakter på unionsnivå, skulle inte uppfyllas genom en systematisk anmälan av medlemsstaternas åtgärder enligt det direktivet. Eftersom de åtgärder medlemsstaterna kan anta enligt den här förordningen inte kan anta åtgärder som begränsar eller förbjuder rörautsläppandet av genetiskt modifierade organismer på marknaden, och den här förordningen därmed inte ändrar villkoren för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer som har godkänts enligt gällande lagstiftning, förefaller inte helleranmälningsförfarandet enligt direktiv 98/34/EG vara den lämpligaste informationskanalen för att lämna information till kommissionen. Genom undantag bör därför direktiv 98/34/EG inte vara tillämpligt. Ett enklare system för anmälan av nationella åtgärder innan de antas förefaller därför vara ett mer proportionerligt redskap för att kommissionen ska få kännedom om dessa åtgärder. Medlemsstaterna bör därför underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om de åtgärder de planerar att anta, tillsammans med med angivande avskälen för dessa åtgärder, senast kännedomen månad innan åtgärderna antas. [Ändr. 10]

(9a)

Medlemsstaternas begränsningar av eller förbud mot odling av genetiskt modifierade organismer bör inte förhindra bioteknisk forskning, förutsatt att alla nödvändiga säkerhetsåtgärder vidtas i samband med denna forskning. [Ändr. 11]

(10)

Enligt artiklarna 7.8 och 19.8 i förordning (EG) nr 1829/2003 ska hänvisningar i delarna A och D i direktiv 2001/18/EG till genetiskt modifierade organismer som godkänts enligt del C i det direktivet även anses gälla genetiskt modifierade organismer som godkänts enligt förordning (EG) nr 1829/2003. De åtgärder som medlemsstaterna antar enligt den här förordningen bör i enlighet med detta även gälla genetiskt modifierade organismer som godkänts enligt förordning (EG) nr 1829/2003.

(11)

Direktiv 2001/18/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

1)

Artikel 22 ska ersättas med följande:

”Artikel 22

Fri omsättning

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 eller artikel 26b får medlemsstaterna inte förbjuda, begränsa eller hindra att produkter som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer och som uppfyller kraven i detta direktiv släpps ut på marknaden.”

2)

I artikel 25 ska följande punkt läggas till:

”5a.     Tillgången till material som är nödvändigt för oberoende forskning kring de potentiella riskerna med en avsiktlig utsättning eller ett utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer, till exempel utsäde, får inte begränsas eller hindras, dock utan att detta påverkar skyddet av immateriella rättigheter.”

3)

Artikel 26a.1 ska ersättas med följande:

”1.     Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i andra produkter inom sina territorier och i angränsande medlemsstaters gränsområden.”

4)

I direktiv 2001/18/EG skaFöljande artikel ska införasmed verkan från och med den dag då denna förordning träder i kraft:

”Artikel 26b

Odling

Medlemsstaterna får från fall till fall anta åtgärder som, inom hela eller delar av deras territorier, begränsar eller förbjuder odling av vissa genetiskt modifierade organismer, en grupp av genetiskt modifierade organismer fastställd utifrån gröda eller egenskaper eller alla eller vissagenetiskt modifierade organismer som godkänts i enlighet med del C i detta direktiv eller förordning (EG) nr 1829/2003 och som består av genetiskt modifierade sorter som har släppts ut på marknaden i enlighet med gällande unionslagstiftning om saluföring av utsäde och växtförökningsmaterial, under förutsättning [Ändr. 40]

På samma sätt fårRegioner i medlemsstaterna får även anta åtgärder som begränsar eller förbjuder odling av genetiskt modifierade organismer inom sina territorier på de villkor som anges i första stycket. [Ändr. 51]

Medlemsstaterna ska göra alla sådana åtgärder allmänt tillgängliga för samtliga berörda aktörer, inbegripet odlare, senast sex månader före odlingssäsongens början. Om den aktuella genetiskt modifierade organismen godkänns mindre än sex månader före odlingssäsongens början ska medlemsstaterna göra åtgärderna allmänt tillgängliga när de antas. [Ändr. 43]

Medlemsstaterna ska anta dessa åtgärder för en period på högst fem år och se över dem i samband med att godkännandet av den genetiskt modifierade organismen förnyas. [Ändr. 22]

Genom undantag från direktiv 98/34/EG ska de medlemsstater som planerar att anta motiveradeåtgärder enligt denna artikel anmäla dessa åtgärder till övriga medlemsstater och till kommissionen för kännedom senast en månad innan åtgärderna antas.”

(5)

Följande artikel ska införas:

”Artikel 26cba

Krav på ansvarsskyldighet

Medlemsstaterna ska inrätta ett allmänt obligatoriskt system för ekonomisk ansvarsskyldighet och ekonomiska garantier, till exempel genom försäkring, som ska gälla för samtliga aktörer och som säkerställer att förorenaren betalar för oavsiktliga effekter eller skador som kan uppstå vid avsiktlig utsättning eller utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer.”